i LAHOLMS TIDNING —= = LT. - Tisdagen den 2 juni 1970 7” hd = | Natomötet i i Adelandi i europeiska ayvspänningen SS från Rom och den. "dish de i den norska och Enig ett AP- -Rom i förra veckan skulle det: » just. då inledda NATO-mötet i. den italienska huvudstaden i för-=' sta' "hand behandia frågan ' om ;' le bli det centrala temat på Rom Greklands eventuella uteslutan- danska pressens spalter kunde? man också lätt få den: uppfatt«F ningen, att Greklandsfrågan skul mötet mellan NATO:s utrikesmi-” - de ur NATO-alliansen. Efter allt , nistrar, Men så blev det inte. Det. . PRISKARUSELLEN Priskarusellen, har de 'senas-| te månaderna snurrat, i alt gnabbare tempo. Den dämpning| gel som kunde åstadkommas nom den g k' prisbromsen” ji de- taljhandeln 1969” har" nu med -ränta återhämtats. . sagt "alla . områden registreras höjda priser och taxor. RLF- tidningen kommenterar: Från » olika: håll har : denna vår krävts för regering, opposition; arbets- marknadsparter och näringsliv, | dit vi räknar jordbruket, skulel: sätta sig ner. kring ett bord — runt, avlångt eller hästskofor-|' mat samma vilket — för att dryfta läget och söka enas kring ett stabiliseringsprogram., :' tror att om alla gick till en så- dan «.konferens, :som. kunde» få ta några .dar,-besjälade .med en, vilja ätt - komma överens, så v' skulle. det gå att finna lösning-[' "ar, som: alla, i .huvudsak kunde biträda. Låt vara att det är vall i Men nu står faktiskt större | aker, på spel. oa engågerar sig 1: sophämning "Att tömma ' soptunnor för matsmältningen” och hålla, ig i. form. "Med - "egen söpvagn : " soptunnof äger... tömmer. han "4001 byarna” Oostakké , CFamiljen rr pb bö takker, en": "grön" oas. dy ståden ' "Gent" Thienpont få47 va sedan" ”ölutkörare - till” sitt" nuvarand är sedan, inställde- set åsförvalt |. ningen" här. 5 4 mi i övrigt Då grep Tnienpont' till: : fället att pu” självständig” : egen företagare, Han. -offrade la + sina besparingar, « lånade "till och med pengar: för. att "kunna köpa en sopvagn. Odstakker: och de” fyra grannsamhällena . blev Thienponts:.; kunder, hos ;. vilka han härmtade soporna. Men män- niskorna här var inte alltid vän- liga mot honom, och & rbetet. var tungt... Det -tyckte : "åtminstone hans -fyra- anställda, . varför de en dag lade, ned arbetet. och sick trädde still: Mor Juliette '42 ochå de tre. :döttrarna Minique 20, Francine 18 ' och Janine; 16 för- klarade frankt:- Vi "ska" hjälpa digt! Sedan 'dess beger sig famil-|- jen varje. morgon kl 7- gemen samt i väg. Oftast är. arbetet slut klockan fyra 'om eftermiddagen. « Då först får man litet matro — men. sedan : skall sopvagnen 'ren- göras 'och först därefter kan var och. en ägna” sig åt sin" " speciella hobby. -Flickorna älskar framför allt musik. -— och” den; belgiske cykelchampionen.. ;. Eddy.: Merck — hans. bild , har de satt upp i skjulet där, sopvagnen står.” Den yngsta' av flickorna, Ja- nine talar för sig och sysstrarna: — Vi tar arbetet mest som 'en "lek Å. fast visst är det.ett hårt jobb, men vi -arbetar ju för vår fö, far” och-han betalar oss bra. Var- för skullé vi då-gå till en fabrik? och Minique” fortsätter: Vi är lyckliga; Om--vi en gång. gifter OSS måste våra män. kunna bära en full" soptunna - utan att bli trötta eller andfådda." Men det blir kanske "inte lätt ' att hitta någon » man, som will gifta sig med oss ty för alla är vi bara ”soptuhneflickorna”. Men vi mår bra och är alla friska som nötkärnor. Frisk "utt är bra för konditionen, Det är klart att det kan upp-|- stå problem ibland, Så har kom- munalförvaltningen här utfärdat vissa : föreskrifter : enligt - "vilka inga soptunnor får" väga mer än: Inom” snart | att representanter : vi | | sophämtfirigen då - mån |: » var i stället förhållandet mellan . NATO och östblocket och försla= ' gen om en europeisk säkerhets-. ", konferens, som blev. de centrala "punkterna; Av. de förberedande: . dokument, som hittills framlagts, M går NATO:s hållning ut på att er- bjuda östblocket en ömsesidig : styrkereduktion, enligt : förslag : som tidigare. . framställts fråv . "NATO:s sida; « Någon . närmare penetrering av. : ; frågan: om en europeisk säker, . hetskonferens skedde icke av.den”. ". enkla anledningen att tanken på ” inkallandet av. en dylik ”konfe-; rens icke i nuvårande läge: kan betraktas som ' ett”. konstruktivt" förslag, Orsaken ; härtill. är att, Moskvas . iver att få ' en sådan. konferens till stånd uppenbarli-” N '.gen har till syfte att få den rys- : ka hegemonin i östeuropa inter a -. nationellt accepterad och stadfäst, :' - Den avspänning man söker och ; eftersträvar i väst.kan. ju icke' ernås bara "genom -att kapitulera » för. Moskvas krav. och önskemål.” Avspänning måste” innebära att” orsakerna tll: : konflikt. och 'kon-' frontation'' avlägsnäs. Det : är : " detta som Västtyska förbundsre-' ' publiken nu försökt göra genom. sina samtal i Moskva,. Warszawa, Östberlin och Kassel, men hittills .. : utan ' något som helst positivt fe: ' sultate + ve . : Var ligger då de egentliga” 0 sakerna till den europeiska oron... och 'spänningen? Det allmänna . | svaret "brukar" lyda: Den beror | på « blockpolitiken, ' On 'så'- vore; : skulle väl förslaget om en ömse" "sidig: styrkereduktion .av- en ,.del " av 'de: utländska — sovjetiska och > amerikanska - — trupperna i Euro- på och en: ömsesidig inspektion” av" dessa? "truppstyrkor” vara. ett åtminstohe . primärt” medel: att” ” därnpa oron "och "minska spännin= H |ogeni vår värdsdel,. sas - en ' Men ärligt. talat. har. man ingen "större anledning. tro, att. Moskva 5 "kommer att'ge ett positivt : svar mn "på ett sådant” förslag. Sovjets di isioner' i. östeuropå är ju: i hu vudsak"till föratt hålla satellit= + "staternas -folk'och regeringar -un> i der; ; kontroll +. och : förhindra satt ” vis måste bemötas.” : Men. här. är det de östeurope . ”regimerna. och: folken som, själva "har det avgörande : ordet,” eller" måste- få ”det.."Ty 'en' euro-= ': peisk säkerhetskonferens, där öst- europas, talan” uteslutande; skull föras av Moskva, kan givetvis ic. ke ha någon uppgift att fylla, Centern behåller tätplatsen bland” de ”tre icke so » cialistiska >oppositiönspartierna ? + » årets väl ont detta ger samma ut- slag. som » Sveriges Radios , opi--- nionsundersökning för maj månad : utvisar. Andelen. i valmanskåren skulle då bli 16,5 procent, vilket "är 0,4 procent högre än valet 1968, Däremot «har .: sympatierna: ; fö "folkpartiet sjunkit en aning -un-.: der det. att moderaterna förefal- ler. göra en litén återhämtning från - bottenläget. kring. senaste” årsskiftet. 5 "Huvudmotståndaren i årets val: — regeringspartiet — ligger stil-'- la; på 48,77 procent: sedan :april«/ undersökningen, . vilket är .- en;'. stark position, men dock inte:så: omöjlig att den inte skulle "gå att ' rubba "genom "ett: framgångs- rikt val för oppositionen, + xo 30. kilo... Men folk. bryr sig inte alltid; om "att följa detta påbud. Blir Thienponts sédan” -tvungna att. låta. allt för: tunga soptunnor bli 'stående så haglar” ibland otil- digheter: över dem:' Frans : Thien- pont "klagar: Kommunälförvålt- ningen" tror" aldrig” Oss utan bara motparten.” Nyligen Har vi också liktigats att föra bort” "ant möjligt . annat. "som belamrar gårdsplanerna. ro Och ett. så allmänmänskligt be höv "att någon enda gång få 'an- vända ' en "kunds ”W.C. "stöter ge- nast på patrull —" sådana 'smuts- grisar vit man inte.ha in i sin lägenhet. Thienpont ' själv - ler överseende:, Jag' som- karl klarar mig alltid men. för min. fru och "flickorna ' kan det Ju: ibland bli "Annonsera i i 17 ra egna "avlopp, skogsindustrier. "I Men "efter -hand' har. avkastning- agr.. lic. Sven Sanne, . Lantbr Är: myr Syr an något för” oss? hövskol. r n del: Det har propagerats för ensile- ring av vallgrönmassa ' med myr- syra under senare är, ,i-synner- het sedan man i Norge redovisat mycket goda: erfarenheter med tilisättning av myrsyra direkt vid skörd på fältet; I Norge :har an: vändningen. av Mmyrsyra vid- en- silering ökat. Där :lämnar man ekonomisk . hjälp - för. ' byggandet av ensileringstorn- och subventio- nerar «frakten av myrsyra. » Också i Danmark, Finland och England. har myrsyran 'uppmärk- sammats. I. Finland. används en blanädnihgi av myrsyra : och .for- ; |maldehyd, Detta :ensileringsmedel säljs i Sverige urtider beteckning- en Casco ensileringsmedel, H : Söt I MYRSYRAN ' EN FÄRG: LÖS SUR VÄTSKA I Myrsyra är. en: organisk före- ning: -.som. finns. bl "a" i: myror, brännässlor och tallbarr. Det:är en färglös slUr vätska, I 'koncen- trerad form har den stickande lukt och är något frätande. > Formaldenyd, som - jämte . myr- syra ingår . Casco enhsllerings- medel, är en: förening, ”närståen- de myrsyråan. " Formaldehyden ' är starkt bakteriedödande, - Ämnet har ' betydelse; i" dei biologiska syntesen. av kolhydräter i växter- na. Formalin är formaldehyd "i vattenblandning och används som antiseptika.”. i, Casco ensileringsmedel " består av en tredjedel” myrsyra och två tska. r, mera tunnflytande än myrsyran.: sLukten : är: något be svärande.. Bon :- Kofta är ett, | ensileringsinedel i pulverform som. länge funnits på svenska : marknaden, "Det "är "en blandning”? av” ett ”kalciumsalt av myrsyra,” kalciumforrniat. och: hat riumnitrit; SURGÖRING OCH BAK. TERICID VERKAN SN örsök ' söm: finns” tyder på. ätt. myråydan verkar, :surgörande ' bakterier i i grönmas: Ad Uppsala, ' lär att. tillväxten blivit normal om tredjedelar » formaldehyd.” Denna |. , tet medverkar till att minska andningsförlusterna genom: , att skapa anaeroba ' förhållanden: 1 silon.. I försök har man fått goda I re- sultat vid användning av de tre nämnda, preparaten 'vid ensilering av grönmassa. Man mäste emel- lertid komma ihåg, att de inte ersätter en "noggrann inläggning. Viktigast är fortfarande "snabb skörd, inläggning i tät silo, pack: ning och täckning, 2 + "MINDRE AMMONIAK: : >" BILDNING I VOMMEN " Man har i ett antal försök kons- taterat mindre ammoniakbildning i vommen : vid utfodring med :en- silage som tillsatts "med något av der. på en reducerad proteinom- sättning.” Detta kan medföra läg- re 'ammoniakförluster "och där- med -ett' bättre proteinutnyttjan- "I ett svenskt försök har. utfod- ring i med enbart ; ensilage , med tillsats av myrsyra och Casco:'en- sileringsmedel "gett normal, till växt hos kvigor, medan ensilage utan 'tillsatsmedel gett sämre: till- växt. 'Detta tyder:på en felaktig vomjäsning vid utfodring med proteinrikt ensilage som, enda fö- der till - växande kvigor. " gt man jämte ensilage gett spannmål eller betfor. + sec -- A < - KOSTNADERNA EN : Fabrikanterna rekommenderar | följande tillsatser": vid . ensilering äv: 1.000 kg grönmassa: MER Myrsyra' . 3—4 liter Casco ensileringsmedel” 3—4 liter Kofasalt ”:" 1,5—3 kg » Tillsatsens, storlek r beroende av "klöverförekomsten.” X ra högre än:till ett gräsrikt: ma- terial. Kostnaden för att sätta till dessa '.preparat' blir 0,5—1;5 : öre per Mcal färdigt" ensilage, vilket motsvarar. 3—4 öre. per foderen- het: En, sådan kost "kan sileringen." :Nitriterna Kofa:: -sal- de nämnda preparaten. En mindre |. : ammoniakbildning i vommen ty: | Till klö-| : verrikt. "material bör: :tillsatsen var : Gamla 17- och, 1800-talshus som byggts om till fritidshus har oftast dåliga skorstensstockar. at nsfejaren, kontrollera spis och rtökkanaler. innan ni. "börjar använda spisen för säsongen. brandkåren. måste komina, Gör-det-själ dyra smällar, - Amatörmässigt ut-" förda: installationer och " repara-' tioner. kan 'ge' upphov. till svåra” framme; . Men ' "oftast in träffar en "olycka såsom brand, beroende på: vår" egen "okunnig "het; försumlighet eller slar Ve Uppvän itidshuset ;-ä) miljoner.s, ;invänare.;: v : bosatta landsbygden. Jordbruket var hu- vhdnäringen. I dag är. ca .9 pro- cent: av. den förvä vsarbetande på befol ringen ” sysselsatta "inom jordbruk och. skogsbruk, .Det. år .|säledes”? störa : förändringar » som slandsbygden, på, dessa Til" att: börja - med - i nyovdlade mån” mer och mer för att kunna mätta den växande befolkningen. en per hektar och per. djur ökat på: liknande sätt som produktio- "betare inom "industrin För att uppnå" dessa framsteg har det varit. nödvän- digt att koncentrera resurserna; Detta ' har medfört en ”specialise- ring:: säväl. inom: jordbruk .som inom övrigt näringsliv. | Den forna bilden, av en, . gård på 1015; tunnlarid från natura- hushållningens tid med 4—5 kor, några .'suggor, en handfull -höns och en häst är” ett passerat sta- dium. Så" långt : 7 möjligt "vill "vi émellertid 'söka. bevara der land- skapsbild. som ':jordbruket . varit med om. att ' skapa.: Till" en: le: vande ' landsbygd "hör. ett aktivt jordbruk "med ” såväl "växtodling som ' husdjursskötset, En .succes- siv övergång till större enheter har.. dock. till stor del. varit en tvingande ekonomisk”. nöt Ivändig: het: KONCENTRATION AV AV- . FALLSPRODUKTER : | "Den här antydda strukturom- vandlingen . inom hela samhället har "emellertid också fört med sig nackdelar i och med 'koncen- treringen till större enheter. Med de stora enheterna följer också en. koncentrering ' av avfallspro- -|dukterna. Man kan peka på hårt nedsmutsade vattendrag från vå- i ENE : 'pbruk får man rimligen acceptera finna nya metoder . för att be- gränsa och helst helt eliminera olika miljöförstöringar, Det stora dessa v avfallsprodukter. i vatten och” luft; samt - motoris- mens nackdelar :med Iuft- "och bullerstörningar.' Även = jordbru:: kets specialisering för . med /sig nackdelar för; miljön, främst på djursidan, ” "om anläggningarna in- te. sköts "rätt. Vär - nya ” Mmiljö- skyddslag har kommit till för att reglera dylika förhållanden inom vår miljö, ae :t VISSA OLÄGENHETER 3 , MASTE ' TOLERERAS ' 1. : DAG Nn. | Den ökade levnadsstandarden hos både landsbygds- och tätorts- befolkningen har bl a medfört en ökad. fritid. Det är naturligt | - att människorna i tätorterna” sö- ker sig ut 1 naturen. för rekrea- tion:"och avköppling. : der -.T-:områden med ett aktivt jord- viss. ' begränsad luftförorening från djurskötseln, liksom man på teknikens nuvarande. utvecklings- stadium får acceptera viss 'be gränsad störning från industrin. För att miljövårdslagens inten- tioner skall -kunra': gehomföras inom olika näringsgrenar utarbe- tar statens naturvärdsverk ' rikt- linjer för olika typer av industri- er... dena riktlinjer . finns. nu också :« för ” animalieproduktion. Därmed finns också goda möjlig- heter att komma tillrätta med uppenbara missförhållanden. KAMP MOT MILJÖ. . FÖRSTÖRING. s Genom att ' miljöfrågorna skju- tits i förgrunden, ägnas just nu rätt avsevärda 'resurser ät att intresse som allmänheten ägnar "frågor sporrar forskare, konsulenter och tillsynsmyndig: och" fasolväimie an- sar och olje och braskaminer. Den öppna: spisen." sannolikt den vanligaste typen av uppvärms i i fritids Det ä är, mycket. viktigt att eldstad "och: 'rökkanal: är. anordnad på rätt). sät annars blir det lätt brand; ss FEL I 'sbrs VANLIGT : Vid "en" rundfråga som : ”Brand- försvar” gjort till några” äv låndets 'bråndehefer visar det sig att just fel i spis och” rökgångar är bland äl men:brist på sakkunskap kan ge vänds i i fritidshus "också öppna spi- MN 6 den blir större och däri... I genom ökar också vår risksektor : ment, Alltså: + Ta. kontakt med ” å|stensfejarmästaren: Pp "| vill mer än gärna ge råd 'och an- visningar om eldstäder 'och: ökka- H naler i ert fritidshus; ni t oljekamin” uppstår de flesta. bränder. oftast på: grund av felaktig skötsel "och ' 3 olämplig: har- tering av bränslet; ak : Det kan ta tid innan. bra dkåren | I når fram: till fritidshuset, De Tigger |" ju sällan efter allfarvägarna.: Även : om "brandkåren "är: i trakten kan det dröj " Det är därför. viktigt att' man vet vad ' man ska” göra när det brinner har ket däre fr för släckning: de vanligaste brandorsah +tidshusen.' i Felaktig ' murningsteknik är ofs tast den primära orsaken till brand," Förbändsmurning utföres! inte": på rätt sätt och kanalväggarna är of- fast inte tillräckligt tjocka, Otät- där = blivit inomsängan, Ett vanligt fel är att brännbara byggnadsdelar avväxlas .på sådant sätt att kraven på före. «skrivna avstånd inte uppfylls. Det är också viktigt att man an- vänder foderrör med rätt godstjock=' lek och rätt typ av isoleringsmatta, « Rökskorstenar ska anbringas ge- nom najning . (fastsättning med nit eller tråd), Annars kan isoleringen glidd ner och det oisolerade röret kan orsaka » antändning genom överhettning. ” - BRANDKONTROLL Skorstensfejarmöstaren ska ut- Iföra brandteknisk kontroll av eld- Istäder och rökkanaler samt urfärda = "bevis till byggherren, Beviset ska” dens slutbesiktning. - Många gånger finns det dock dol- da fel som är svåra att upptäcka :sedan arbetet är färdigställt, Oftast har myndigheler svårt att utöva nödig kontroll under byggnadsske- idet eftersom fritidshus oftast byggs" 'på helgerna, .. Det finns byggnationer på sådant område där ' brandteknisk kontroll inte erfordras, I brandordningen fö- reskrivs att byggherren bör inhäm- ta erforderliga råd och anvisningar av skorstensfejarmästaren beträf- Mvärr utnyttjas inte denna möjlig- shet i full utsträckning. Först två år senare sker den första kontrol-" Jen vid eldstadsbrandsyn, Men då kan det vara försent, : (Forts. på sid. 7) i fri | iheter: förekommer : i bjälklagsge-" dan uppvisas vid byggnadsnämn- - fande eldstäder och rökkanaler. Ty- Hjälm vid: färd med: MC Trafiksäkerhetsverket : föreslår i skrivelse till Kungl Maj:t att motorcykelförare . 'skall . vara, skyldig att vid färd bära skydds- hjälm av typ som äodk ä av Blir” det "skogsbrand är, det. myc: ” "svårt att klara huset. Finns del emot oidentligt med utrymmit ' Låt skor- Annars kanske bor: ä dkåren;, En tryck=: Sä rekommenderas, skögen alldeles inpå Fusksiulen., att - husägarna a semesterbyarna ”skarvar till” sina hus? utan" tills stånd.” -Därigenom har” avståndet ellan många hus inte blivit störra än”1—3 m, vilket är alldeles för : litet, En brand i ett fritidshus i en sådan by kan få: förödande verk« ning då elden Tätt kan sprida sig verket, Detta gäller även passar gerare, Det är allmänt. erkänt att. hjälmen utgör ett betydelsefullt” skydd för förare och passage- | rare mot skallskador vid tra- fikolyckor ' med '. motorcykel. Även om man tidigare haft vis- 'sa invändningar att göra mot en. tvingande föreskrift anser ver- ket .med hänsyn till de ökande riskerna i en ständigt ökande trafik att frågan om obligatorisk använding av. skyddshjälm vid färd på motorcykel bör prövas i ett större sammanhang.” - d : Vidare föreslår verket att mo- torcyklar från 1972 års model- k » ler .skall vara försedda med stopplykta, körriktningsvisare och hastighetsmätare. Erfarenheten har visat att mc- förare ofta underlåter att ge tec- ken när de skall svänga eller stanna, Detta torde. delvis be- ro-på att det kan vara besvär- . ligt att ge tecken med handen när föraren samtidigt skall sköta gasreglage och koppling. Moder- na motorcyklar utrustas därför numera i allt större utsträck- ning med både ' körriktningsvi- sare och stopplykta, I vissa län- der som USA och Tjeckoslova- kien har man också föreskrivit körriktni som obli I Har.- besökte "en. kväll en "Jag. grannfamilj.. De hade, flytt från Ungern våren : 1957 och” bosatt sig i: USA, där de. börjat ett nytt ve Vardagsrummet = vi satt "i "var : mycket » prydligt men verkade ändå ödsligt på något, sätt. Jag kände inte rik- tigt förklara. varför. Grannfrun nämndes :att de hade haft en mycket stor” boksamling, som de inte. kunde ta med sig när de lämnade :hemlandet. Då såg jag de tomma bokhyllorna. Jag vet vad böckerna bety- der för "mig. Vi har alltid haft mycket -böcker i vått hem. Jag kan ' förstå att det måste ha varit ett stört offer att behöva lämna dessa personliga gode - Vi som: lyckliga nog att inte. ha behövt uppleva något sådant borde" vara" ännu mer tacksamnna ' när - vi: brukar de ting vi har fått; Detta innebär att vi också skall lära oss att dela 'med ,oss.;åt 'andra' så att risk utrustning på motorcykel, N också . deras liv .berikas, .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.