ANNO AE AA IAN mn Tä | sr s + ror lose lt ng ” Lördagen den 6 juni. 1970 : ne "De stigande matpriserna "=, faktiskt konkreta företeelser I dag som pekar på, att import av livs- medel i vissa fall inte tjänar kon- sumentintresset.. I en summering av potatisåret 1969 pekar Sveriges Det här uppstått en livlig de> batt om'de 'prisökningar på jord- -« bruksprodukter, som träder i "kraft, vid halvårsskiftet. 'Att de har avtalsenlig bakgrund är fullt klart. Jordbrukarna skall nämli-” gen i efterhand ha kompensati för de kostnadsökningar som”>fö- rekommit' under ett år räknat från första april 1969, De relativt stora höjningarna beror bl a på den allmänna kostnadsökning den tilltagande inflationen utlöst. " Trots' jordbrukets mycket star- ka rationaliseringstakt har vi allt- så fått denna”prisstegring på jord-' bruksprodukterna, Att rationali- sådant den väll täckte selpriset på svensk ordinär måat- säsongen när vi för att täcka be- "hovet inom landet. varit beroen de av betydande import... .. -- Det är en prisutveckling so Lördagen den 6 jfuni 1970 LT - Potatisodlares Riksförbund på ett - 1: — Under säson- . gen 1968/69, då den svenska skör- , försörjnings- : behovet inom landet, låg tillför- ' potatis i Stockholm 'på 30 kr pr | 100 kg mot 56:30 kr den senaste Birger Norman - Ragnar Oldberg- stipendiat 1970 Lantbruksförbundet har bestu- tat tilldela det 1969 instiftade ”Rag- nar Oldbergs Kultur-stipendium” för år 1970 till författaren och re- daktören Birger Norman, Stipen- diet — 5.000 kr — utdelas på för- ”bundets' stämma i Stockholms kon- serthus den 12 juni. : . Birger Norman har inom arbe= tarrörelsen en ställning som i myc- ket erinrar om den som den i fjol avlidne Ragnar Oldberg beklädde i bonderörelsen. . - e« Et a. + 1 nästan fördubbl P "vilket ' säkert många husmödrar seringen verkligen skett och allt- jämt sker med full kraft bekräf-' tade jordbruksmini: IH d Bengisson då han «invigde " ELMIA-70 1 Jönköping på tors-" dagen: — Trots att cirka 300.000, " hektar åkerjord försvann ur pro-. ” duktionen under 1960-talet :och ; äntalet sysselsatta inom näringen ; minskade” med hälften, har 'en, "ökad effektivitet medfört ständigt :”gtigande" produkttonsresultat, Det-' | ta: har. medfört att självförsörj-' ”ningsgraden i stort sett varit oför. ändrad "under :- hela' '1980-talet, framhöll: hr Bengtsson enligt TT-: . referatet, =. fd ';1I fortsättningen erinrade jord-' bruksministern bl a' om, att eri:' ningen äv grundtankarna i 1967 års jord= > vo 3 ". brukspolitiska beslut var att söka Fina åstadkomma balans mellan efter-/ . frågan och utbud: på. jordbruks- ” produkter. 'Inom vissa sektorer har "vi i stort 'sett nått balens, :medan andra fortfarande har be- tydande' 'överskott. Självförsörj- ningsgraden - ligger : omkring - 90 . procent, . . el "> Så långt jordbruksminister In- gemund Bengtssori. Han borde ha "tillagt att meningen är att pressa - ner självförsörjningsgraden till 80 procent. för att nå målsättningen så billiga livsmedel som. möjligt hemmaproducerade potatis inte på hovet beror som de flesta säkert malt liten ”potatisskörd: Mer en cent kan' ge' precis samma utslag på andra produktområden. Följ- orsaken till" potatisen "bidrar fjolårets under- nsminister Sträng han. inför ' 'TCO-kongressen 7: Stockholm på "torsdagen 'hävda- or sc fö dels. genom: den tysta' och dels, genom :-den. långt. ifrån "som är resultatet: av "vilda, strej- » ker: Ekonomiskt sett utgör" näm- ligen :löneglidningen' litet mer än vad näringslivet i. stort anses, råd "med ,.i j ”duktionstillväxten!, Och de” åt konsumenterna. pöl -'"Men är det så säkert att'en. så låg : självförsörjningsgrad. kommer » att' främja konsumenternas ekö- miska intressen i en värld där be-i..] folkningsökningen' utgör: ett glo- balt” problem ' och: där ' allt; större och'större kräv kommer :att stäl-|- Jas på”: livsmedelstillgångarna? et” sättet; att medlemmarna. Frågan har. diskuterats åtskilligt bl"a i'riksdagen:1 samband med ns " det råder god tillgång på "arbets- "Just därför är förhandlings- « mässigt. uppnådda resultat ätt Jordbru - Det” fi kspölitiken, sköttsproduktion — d v s den, lå- 1 ga självförsörjningsgraden — till / den "onekligen kraftiga prishöj-" . ler: emellertid: inte. "en. omvänd | + situation" på arbetsmarknaden, då : iset, at. Orsaken till att vår . "långt när räckt till att fylla be- . vet .på en. genom. torkan .onor- . självförsörjningsgrad på 80 pro- - aktligen är inflationen inte enda ' livsmedelspriser- : na "skjuter i höjden. Beträffande har” naturligtvis alldeles rätt här ' de, att såväl landets ekonomi som > g löneglid- ningen” (den ' vanligaste formen) '; nedgång” frår 1970 års nivå för Å j I oa CCT tiden: 1971—1975. Och även om tysta . organiserade : löneglidning . ha ; "strejkerna 'tär naturligtvis på or- [s förtröendekapital : resonerar. som så, att vad:vår or- ', genisation, inte' förmår, det klarar : "konstaterar Ar B' : ambassadören med .ägg .och. and- > rarskastförerål 1 väldsamma; de; :» monstrationer: Biler. också. sl redra ur olika perspektiv.. ; FNL.grupperna :ärbetar 4 digt för att "driva fram" en'bryt- |] >". rling- mellan; USA" och! Sverige; esteringarna,- framhål- Norman som en skicklig stilist all- tid beredd till underfundig, tanke- vä e och jod isk sam- hällskritik, ofta riktad mot centra- lism och byråkrati; Kollegan Ivar Ivre har kallat honom ”en privat kraftstation i den debatt som gäller = httératur, folkbildning och radika- Jlism.”” Normans instrument är så- väl vers och prosa som artiklar i tidningar och tidskrifter: "= "7" + Birger Norman. var i många år flitig .. medarbetare i tidskriften Perspektiv, som Lantbruksförbun- dets” Ragnar Oldberg "redigerade, Mest har han kanske betytt. för folkbildriingsarbetet : och då det gällt att, värna 'om -landsbygdens intressen. Han har alltid tagit par- ti för dessa mina minsta bröder”, de udda människorna, "ec oo. kande” , Men "här visar industrins' eg- - planer "på "en. 30-procentig ”långtidsutredarnå : korrigerar :si- na siffror mot bakgrund av. ti- " digare "erfarenheter "av ' .strins.benägenhet att underskat- ta . investeringstakten, pekar prognosen . "på " en minskning som — för att 'citera "Nabseths sagt försiktiga " formulering '— "i kombination med . arbets- ;kraftssituationen gör. det be- :kymmersamt :med produktions- och exportutvecklingen för förs- "ta hälften: av 70-talet”. Slutsats: 'Ska vi klara” ekvationen: måste radikala grepp. tas för att hålla |. .nere' ” konsumtionen, ' öka ' spa- "randet' och "dirigera resurser: av arbetskraft och kapital "från andra ' delar av samhällsekono- min -till' den "exporterande. och utlandskonkurrerande .Och'"det- Kräver: eh':drastiski om- Jäggning av den -p geringen. för .i dag. Gång på "gång. gård : | tack. mot. den; nye iamerikanske Prenumerera på LT de, sönder, fönsterrutor. och gö annan - fysisk åverkan. på a rikänsk. egendom i” Stockhö Ener bryter ner möten ' vid versiteten. för" att "hindra" olik:|. tänkande : att. .komma. tilk tals. FNL-rörelsen — har -. verkligen fått ' en : svans:-som; 'deklasserar hela rörelsen" och ” misskredite: Halmstad—Halmia > IFK: Trelleborg—Persi iorp DIV. IHSÖDRA GÖTALAND: ' » rårs den svenska - opinion som 6 2.1:1-5714 finns till förmån för 'FNL:s sak |-' f13 10-711 1: Vietnamkriget. Omvärlden kan 5 0-3,,16—10 10 lätt tro jatt de som står på 42 : FNL:s sida i.Sverige' bara :är 5.0 21 : politiska 'slagskämpar- och li; 333 - itensså fr rn 9 Ar :9 Nä td ” - 2243 5538 aNär Statsminister Olof Palmel fmyelleborg > Vv 8 24.3 5 ö 3 vägrar: att. gå" 4 debatt: "med lr. II slav sl : 4 - AN Sot mA Hässleholm ",7. 19 22 5. 4-10 6 : FNL-arna vid ett offentligt mö-|. - : te'.så:är det: en. självklar atti-| IFK: Malmö 31:35: 7-13:5 . : Bromölla ; 81,25 4104 :« tyd, skriver tidningen. Det. går. + mens och komminismens for- inte att "diskutera "med sådana som ..1. smädelser, . våldsdemon- strationer. - och ' politisk. :ligism ser sina främsta s. k. argument. Det: tragiska är att vi skall be- vittna sådant" återfall i” nazis- !Landskrona—Hässleholm 'mölla—Kalmar, DIV II MELL GÖTALAN "7/6: Halmia—Bromölla och Nybro | . .—Trelleborg. 10/6:- Malmö—Halm- stad. 11/6: Halmia Ystad, Nybro—| ' " Trelleborg, -. Perstorp—Hälsingborg, och Bro- ” na metoder i vårt land som er-| " . bjuder all frihet: för. politisk :; Gnosjö-Liatorp : 1-0: > > Växjö—Smålandsstenar 4-0 SS opinionsbildning, slutar tidning- FN te a tr ”' Kristianst BLIFK Krist, '1—: :Malung—City 30. oo. Sirius—Sleipner . - Södertälje--Brage ;' jÄlvsjö—Sandviken : 3 DIV III SYDV GÖTALAND Falköping Alingsås Vu” I Qvidin Vvååker Nyhem arts DIV V-SÖDRA - ; Hyltebruk—Rydöbruk > Skrea—Heberg I 1 0 Na Lerki] .--DIV II NORRA GÖTALAND Karlskoga—Grimsås : Norrby—Degerfors FA Tidaholm—Saab 03. Värnamo—Frölunda. :- 2-4 Zz 2 2 2 a indu-). industrin. | ik som ;re-| 7 j gi då or om: det” störa ”gästabudét når oss, ställs. vi på? ett :skakande sätt in: för. kallelsen hans "hand en' utsträckt hand och hans väg 'en' banad väg, > > Söndag för min inre syn- två bilder, ':.+ brådskan”.;. E så > Två - Det var en gång. två konungar, som: hävde Och s strandhugg gjordes, - och mycket mistes, både skepp :;och män. . 2 En ”kungadrabbning” Harald...vann; och "den > > stod just: vid. Hallands kust, > Dock ej" i .nissa-' men i la - man hugfäst minnet. utav is I brons i skeppsstäv "står «De står. vid” "Samreal", 'har' hört på talen. + er " Ny är, det slut, .man tar ej 'dät”tealé den norske" Harald; och den danske Sven. På krigståg drog de ofta, ock mot fränder. t ensligt inu, (de gamla;; aboländei n minnes än, "plundringar. och bränder, . d. Nissans stränder; +iAa gastaden ==” den "bravaden, =" de. kungar, två, . . å 'kallelsens söndag; då" ordet t I till.Guds rike; kall. lelsens "gåva "och" ri Ik "Kommen, ty nu är. allt; redo” 11 dessa” sex: enkla; ord ligger ; kristendomens. budskap. i Cuds.: dörr ; är "en. öppen. :dörr, er ; PÅ : kallélsens . söndag” : Den "ena heter ”Dan heliga . MSN "Kommen, ty' nu är allt redo". Jag "ser en liten man uppkru- pen i ett mullbärsfikonträd i 'Je- riko 'utefter vägen, där Mästaren från' Nasaret drar fram, Sackéus, tulldirektören, : Det var, frälsningsbrädskan som jagade honom, den fattige rike, ut. på "vägen, upp i trädet vid vägen, där:den blinde Bartiméus läkare drog fram. =. cv : ' ”Sackeus;' skynda dig ned, ty i dag måste jag gästa-i ditt hus”. Kom, ty nu är allt redo! ; - - Sackeus -heliga brådska möttes ”Isom hette. Matteus, sitta vid tull ”Följ mig! "Då stod”han" upp och a, brådska, ”brådskan -ochH ' frälsa ' det: som heliga uppbrottet”. - ot ande figuren. 'på en "underlydande tulltjänstemannen "Den dömt den. tavlan... till ,; Sackeu Matteus:;' vietl -När' Jesus gick vidare fram från Kapernaumy- fick .han se en man, huset? Och ” hän 'sade' till denne: följdé honom” ;T: Sr CikMofö a +" Allt "som ä gt och ällt som är: ungt i:oss3älskar”de sju or- den: : fee 2 Jå stod" hän : upp och : följde honom", et ', heliga, .uppbrottet. Innan Matteus vet ordet: av når honom :—- inte » en -vänlig -inbju- dan... inte . en försynt. .anhållan utan en ' order, en 'stålblank or- der: "Följ - mig! ses Och'>-han -:följer 'tveklöst, heliga. uppbrottets "man, + .: -”Kommen, ty nu är, allt redo”. --De. orden : innehåller .en dubbel källelse; : een » Mästaren här 'och" kallar: på dig nu, Nu: eller aldrig. Då smäl- ter. Gud: den -”vaxpropp. som, sit- ter ix våra. öron”,. säger Luther. -det Platsredaktör Sven B, Jönsson, | | MARKARYDS-BYGDEN Villagatan, tel, 10150 Markaryd J En av flandets bästa vapenkän- nare exam. Homeogat Folke Herr- ström - (80) Malmö som är he dersordförande i Skånes Vapen- historiska förening och sedan starten för 26 år sedan redaktör för tidskriften Meddelanden från Skånes Vapenhistoriska Förening höll föredrag över ämnet En hi- storisk översikt över samlandet i Sverige vid Gränsbygdens.Sam- larföreningens sista sammanträde för vårsäsongen. .- | "I likhet med tidigare hölls sam- manträdet på Värdshuset Snapp- hanen, Markaryd där föreningens ordförande Baltzar Waldemarson hälsade välkommen och ledde da- gens förhandlingar. Under för- handlingarna behandlades "endast interna frågor.” , Folke Herrström, som har: en av landets förnämsta samlingar av svenska blankvapen och stång- vapen : från 1500-talet och framjt enbart till sin en specialité utan gav en fin”orientoring om samlandet i Sverige. Bl a fram-lr höll han ;att Gustav Vasa var den första samltaren och han -spe- cerades på Gripsholms slott: Mån-|1 ga högreståndspersoner följde ho- nom >” och" började - skaffa konst- a a 2 2 2å «Föredragshållaren .exam, homeog iDu" Har: dtt gärningar. EPs ft fila «Alldeles. .som” det : står” i: psat: MCM see sagt fakto nln Rd ”Då. vi lyda, han oss leder, in i gärningar oss" sänder, som har dag för dag bereder”, =” Det heliga: uppbrottet: betyder alltså. inte. bara: . Allt... är. redo, kom nut!. utan också: Allt är re- do, ' gå nu!. Ut i beredda gär- ningar: vest mecseee see een «ee Det är fråga om ett uppbrott från "ett liv utan .Kristus,' det gamla ' kuliss- och lögnlivet, och på samma -gång .ett uppbrott -till ett. liv. i .Jesu följe. Den .som hört Mästarens; kallelse i sitt liv ”vederviljan för .Guds ord” och hålla sig tätt. intill ordet "och sakramenten "i uthållig. bön och bibelläsning.” 7-1 5 oc. free Det heliga uppbrottets väg vän- Då öppnar Gud sitt rika'förråds- hus och 'säger:" Komy' ty: nu.är allt redo. oo er ere tar på: villiga - vandrare, Är vi redo att pröva den vägen . som också är vägen. till glädje? samlare att kunna något Inom sitt gebit, förening. Stående" fabrikör "Baltzar - Waldemarson,'' NR ">" Gränsbygdens samlarförening: | Förtsatt måste "övervinna . den medfödda]. Han har landets finaste 770 io samling av -blankvapen I samband' med "Sveriges stor- hetstid kom krigsherrarna hem med fina. byten. Men en del kri- gare föll i fångenskap och dessa lärde sig då silversmide, träsnide m.m, något som de sedan fort. satte "med efter” aterkomsten till hemlandet, — Dröttning . Kristina hade. en förnämlig boksamling som "hon. dock till största delen vå med sig då hon lämnade lan- et. . ' "Under 1800-ialets 'sénare del tog samlandet ny fart, .Orsaken här till var bl.a. de, förbättrade Jjord- bruks. 'och hushållsredskapen som kom ut i marknaden, Många bör- jade då att. samla på det som en gång varit och därför: finns tet många samlingar, som talar om den gamla kulturen, . År 1810 kom det första frimär- ket. Då uppstod. genast en det av. frimärken, I första hand: att; användas . för tapetse- till :1800-talets., slut,. höll sig "inte ring av en-vägg > huset. , I > slutet på föredraget "kom Terrström” in på” slut" käraste "ge. bit, vapensamlandet, Ian. fram- höll hl'a att :vaponsamlandet är en SA ett av cialiserade sig på konst som pla-| dena då en sådan samlare mäste de svåraste samlarområ- läsa all tillgänglig” litteratur för una OCK at" Folke -Herrström : ch kapten . Hartvig Pleege, nuvarande; ordförande” t'Skånés Vapenhistoriska rdf örande i vid: Simhallen. Under :maj. månad . serverades 3,002 bad, i Markaryds simhall, | Detta innebär :en- ökning. med 40 4 tjämförelse' med ”sammd' månad 1969. . Ökningen” ligger. på övriga had -182, fria: bad: 18 och Pappers- förbundet» 56,: Alla övriga katego- rier "visar mitiskning. I sluttabel- len för årets .fem första. måna- der ligger'rnhan' nU på 18.988 bad vilket innebär 'en ökning. på 2.862 i' jämförelse 'med rekordaåret: 1969. Ökningen '!ligger: jämt. fördelad på + - alla kategorier: med undantag för bastubadande. herrar. som--under förra årets "fem. första månader hade 90 fler hb; arbetsutskott ”', 3 har: varit : samlat till, samman. träde: i; Strömsnäsbruk. : Därvld tillstyrktes ett 10-årigt -amorte- ringslån..:för : Traryds. köping. Pengarna skall användas :;1i: sam- band med' inrättandet av en" cen- ' (Forts, på sid. 7) oe hräck gnall och gnisslade,: när den sköts K SOM momsen Av Mi, tin Perné :.; Männens steg ekade dovt. Blossen : rök och fladdrade i vägghållarna Där ”-ute tjöt nordan. Runt, slottets väg- gar .tornade snön upp sig till famn« +. höga » vallgördlar. Böjd:och för ti- digt åldrad av tillvarons obönhörlig- . het, förflyttade sig Erik med hasan- de steg. 'De 'slitna klädesplaggen hängde kring hans utmärglade leka- ” men, 'De grova, näversulade skorpa ' hade brustit en smula i tåsömmarna, ":och håret hängde i okammade' tovor +ned över hans skuldror. Nea '" Kung Johan' visste på pricken vad > han gjorde, då han gav order om att.de båda makarna för alltid skulle des antal. döden dö, -e4. omkring: . "— Skall jag då detta näste, 2 7-5 . "Ovänligt kom svaret: . - skiljas åt. Ty när de: så småninga |: : Ah; vi blir inte av med dig så lätt!" Ser du, sådana där. burfåglar som ' du är. det inte så lämpligt att ma varje dag. bröt han samman — stän igt, ha. inhysta 4, samma, rum. "> Vakten "gav "fången en" puff, «om . började gå upp för fången, att ..det även förmenades honom glädjen . vatt råka barn och hustru någon tim- ; allt skedde så som kung Johan hop- parlegz skulle ske med hans själsligt e m ti man satte sig på nytt ige halvhrocer Men ännu levde; "Framför! en med | ; den man, som han aldrig upphörde sedd dörr, gjorde man halt. se s >: hatt hata” — dock, så värst länge till » |skulle inte hans :livsfrist vara, Rik- tigt trygg kunde'han inte känna sig så länge Erik 'räknades till de levan- Därför måste också fången Plötsligt blev Erik" medveten om att man inte förde honom ' mot ut-: gångén utan att hair i stället befann sig i västra delen av slottet. När han blivit tillsagd att. medtaga sina ' till- hörigheter och -följa vakterna, hade han "trott 'att han: skulle förflyttas till ett annat slott, Nu stannade han till och sporde förvirrad spejande sig upp, I nästa stund befann sig fången ch hans vaktare'i ett nästan kalt "En däven lukt av murbruk ch kolos slog emot dem. I härden 2 låg "några bränder och pyrde. Det | var så kyligt, att andedräkten imma- de, Vid det gallerförsedda fönstret stod" ett bord, invid-det en säng med | fårskinnsfäll som täcke. Utan att se sig omkring i sitt nya fängelserum gick Erik bort tull bordet och pla- cerade . sina . skrivdon , på. det. . Vid dörren stod vaktkarlarna med spju- vern lekande i ögonen. Det lustigas- te brukade efter en slik utflykt åter- stå, Med förväntansfulla blickar följ- de de fången, som nu med sänkt hu- vud och händerna på ryggen börj de trava av och an på golvet. Plöts- ligt stannade han till framför dem, och då visste de, att ej heller den- na gång skulle deras förväntningar komma dem på skam, Så lyfte Erik sitt huvud och fäste på dem ett par ögon; i vilka förståndets:ljus brann med tynande låga. Så hände det som väntat var: fången :stalp på knä ' | framför de mysande vaktmännen och bad så som han. bett mången gång förut: -. . : i" Kärälskelige män, säg var min hustry .och mina barn finns barmhärtighetens namn! - en då ch Is Hur; hur ini helvete kan du — Gode män, låt inte ert hat di pa förnuftet i er! Ty en dag slår befrielsens timme för konung Erik, och då — vet då att kung Erik rik- ligen kommer att belöna sina, vän- ner. Och er tillkommer en furstlig belöning, blott I sägen var min hust- ru och mina barn finns! fran Lojt stödjande .sig på bardisanen svarade den ene vakten: ct — Det förbjude Gud att flåare som du återkommer mentet! — Då såge vi hellre Horn-Per' på tronen! inföll den andre, = ': Fångens fängelsemärkta ansikte var hela tiden vänt upp mot dem. Djupt inne i ögonhålornas gråsvarta skug- gor var det som en anhopning av en sådan till rege- "Det kom som så! Kan du aldrig få det i, din frain; satte en järnskodd fot mot den | knäböjandes axel och stötte til. Fån- gen slog ut med armarna och föll handlöst ; baklänges. Han brydde sig inte om att resa sig upp utan :för- blev liggande på rygg med vitt upp- > | spärrade ögon och gapande mun. -|na. Först när han hörde bommen falla ner i sina hållare och det åter- igen vart tyst kring honom, reste han sig mödosamt upp från golvet. Ira , bråkad. . — Hahahaa ”... och likväl är det a för- vridna skalle, Blod-Erik! » ,". « skränet från en råd- lav fett och sot en pasta, som fick träd i öknen: det förlänade den trö enat ot N » | ersätta bläcket, och sedan blev”rum-' 3 te mets väggar de 'ytor på vilka han; vande hopp för stunden. kunde ge utlopp k ärligt sk åt sitt r ehov av de. Den' k Å ' Hånskrattande "tog vakten ett steg « Fnissande avlägsnade sig knektar- från henne var få. Drygt tvenne må- Skaärpsk som en döende i'an- smält tenn flöt omkring. Men han var alltför luttrad av årens pina för att nämnvärt beröras av vakternas råa tillmälen, Krälande i stoftet in- för sina: plågoandar tiggde han på — Varen barmhärtiga, vänner, och svara på mina frågor. Är det: sant att min son' befinner sig på Grips- holm och min dotter Sigrid på Hör- ningsbolm? Och var finns min hust- — Pin hustru ...I Har du öronen fulla av pissloppor, rödskägg, efter- som du inte fattar. mans mål! Vad många gånger skall man behöva tu- ta i dina öronlurar, att Karin gått i sängalag med en rilk och vill , tha mage;att vädja till k ärtig- "heten, du som aldrig har vetat vad en; barmhärtighet är! si på inga villkor veta av dig längre! 2 Lögn, lögn, lögat letsdragen stod han där och mum- lade något för:sig själv — för att så bli stående att lyssna, som om han lyddes till de :stämmor, som blott fostras av sjuka hjärnor." : Med hasande steg förflyttade han sig slutligen bort till bordet och sat- te sig' på: skrivstolen. Pappersarken, gåspennan samt en klövdosa med körsbärskåda > för brev, fick han ännu behålla. Allt annat som kunde - vara -honom till förströelse hade. man fråntagit ho- nom, Det var heller inte varje dag han hade tillgång till papper och penna, och dessa dagar innebar en plåga för sig. På mestparten av det papper: man stack till honom utförs; de han teckningar. När arken och bläcket tröt tillredde ban med hjälp r a igenklistring av Pp b n EN re han nyss lämnat hade väggarna fullklottrade av teckningar, och att det inte var. någon klåpare som fört det ritdonet, tarvades inget koönst- förfaret öga att fastslå. vit itll sin hustru — alla utan adress — men de svarsbrev han bekommit nader hade förrunnit, sedan han sist mottog ett livstecken från hustrun. Från hustrun ...? Hade han då nå- gonsin erhållit brev från henne? frå- gade han sig. : svara: de brev, som skulle gälla för att vara från hans hustru, hade inte präntats av hennes hand, Nog var det stundom skumt för rigt med hans nu var hans omdömesförmåga så pass hustru, En ' annan hand hade fört nämndes i dem något som helst om form av kärleksfulla ord eller av ord till tröst och hugsvalelse, och aldrig gavs något svar på alla hans brin- för honom varit, och 'skullé väl även |” så förbli, att likna vid ett förtorkat han på a CE Många, många brev hade han skri- därt Nej, mäste han till sin bedrövelse got hans syn och vir- k men än- Eriks tankar var nu, som alltid, hos den kvinna; som fråh den dag' härska ' hel?" hans "känsloliv. Tanken fångenskapen, vårens fukt, smutsen, alla kränkan- de tillmälen, den usla kosten och det sura inet. Ja; allt kunde han tillgi- va Johan, men” aldrig att. han: tog hustru och barn ifrån honom : och nom i hans nöd. : Där han nu satt, dammegrått fönsterljus, gastreds han - ånyo av svartsjukans kval. Likt nå- . och vilsegångne blott "ett 1 .Järde känna henne, kom att be- henne fick -ånyo--hans "bröst att: -. häva sig i en tung suck, Allt kun-= han förlåta Johan: ..den. hårda. vintrarnas köld och ” ill berövade henne möjligheten att genom det skrivna ordet nå ho- ' belyst av "ett marterande och förbrännande : frätte honom vakternas” misstänklig= "" av hans hustru. Han förstod edig, att det stod klart för honom, tt dessa brev aldrig utgått från hans tal i ennan och format det ursprungli- ga brevet efter eget skön. Och aldrig mer som arnen, aldrig tog :dessa- bokstäver och ande frågor. Nej, dessa brev hade - nattläger,. att alltsammans blott var elakt före ": syfte att plåga honom, men än- då led han alla helvetets kval, Hans medfödda misstänksamhet tog allt- sitt välde i honom och blev till sist en' ständigt klösande djävul, ” aldrig 'gav honom någon ro, som i förtog hans håg till-mat och dryck drev sömnen på flykt från hans iv rt YE NV —LV
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.