Onsdagen: den -10 juni: 1970 > FAHOLNS TIDNING: Fotbollsledaren som aforistiker. av In gvar Wahlén Under många år har jag läst min Runer Jonsson med andakt. Önskat träffa "honom, Kommit Nybro förbi. men hindrats av' en slags blyghet att söka upp honom, Umgåttz per brev: och telefon med mycket långa mellanrum. Ve- tat om honom att han på varda- - garna sköter Nybro Tidning som utkoramer en gång i veckan, inte bara redaktionen utan också an- nenser och prenumeratidn. Ian är en' ensamvarg inte bara som tidningsman, utan kanske i ännu högre grad som författare. Nybro: far man lätt förbi, stan är Jilen och i sig själv oansenlig. - Säg det inte till Runer Jonsson, han är barnfödd här och har va- rit stan trogen hela sitt liv. Men han har vuxit sin' stad över huvu- det och' är idag ett stort namn. Bland det fåtal som läser. aforis- mer och satiriska: kortberättelser är "han rentav räknad som oum- bärlig. Med sin. skapelse Vicke Viking gick han sitt segertåg över hela världen, blev översatt till femton . språk, så "avlägset: borta som Japan bland annat, Han blev också amerikanare och den lille klipske vikingen ' med de svaga armarna hade verkligen något att säga folk som, trott på . våldet. Tecknaren EWK, även han ett stort internationellt namn, Hjälj te till att lancera den underlige vikingahjälten både här och var. Runer, Jonsson tjänade ett rad- hus. Blev välbeställd ' villaägare. iter huset så allting skiner. Man kommer in i ett välordnat borgar- hem, inget bohcmeri här inte. Lugnt, eftertänksamt, talar Runer om det som för honom är väsent- ligt, Han rör sig med försiktig- het, som en fotbollsspelare be- redd att göra en framstöt för att nå målet. Runer är nämligen nå- got så ovanligt som en idrottsäls- kande författare. Och för Nybro IF klappar hans hjärta särskilt varmt. Just nu mäste han vara lyckligare än någonsin, Nybro IF lämnade anonyma division" III i fjol och i en knallhärd tväa lig- ger de idag på ledarplats efter tre raka segrar, skalper som Halmstad BK och Bromölla säger en hel del om nykomlingens friska målaptit. Men så har man också. till -sina småländska fabriker . värvat :ar- betsfolk som på sin tidigare frihet spelat fotboll i danska landslaget. Smålänningarna. är "mästare I i värvningens svåra | konst; -Stig Svensson i Öster lärde upp sina kolleger runtom i landskapet. Nu blommar fotbollen ty också Jön- köping: leder. sin division ILserie. Man vädrar allsvensk ' morgonluft lite varstans. ve vv H Runer är inte någon fantast då det gäller fotboll. Det: visade, han med den utsökt fina och ofta sati- riska lilla boken ”Hur man får ut det mesta av sitt fotbollslag” (1966), en bok 'för lagledare öch spelare i detta fotbollsdiskuterade Jand, Här kan man läsa en nyttig i barnskorna, Han har avlagt mäs- tarbrev som författare. Det gjor- de han ganska tidigt. Hans aforis- mer tillhör de bästa som skrivits och skrivs i detta land. Att ta med sig en liten dos Runer Jons- sonskt visdom är inget dåligt re cept för en dag. 'Med. nägra :'få ord och meningar säger han ofta betydligt. mer än en annan förfat- tare med en hel roman. os: nn Hans korta novelletter är oftast hällna i en satirisk ton. Han är en humorist som då måin' äntligen dristar sig träffa honom : sällan drar på munnen, Ä andra sidan verkar han avspänd. och. lycklig som människa. Detta lär också va- ra ovanligt för de sanna humoris-, terna. : ” Han, är utan tvekan en udda för- fattaret Olik alla andra i landet. Ska jag leta upp någon som jag tycker har nästan samma utgångs: läge och .som. också; lyckas väl i det korta satiriska formatet så är det Uhö Eng: Hans'hurnör kan ha samma - underfundighet som hos den för tidigt bortgångne Birger Vikström: För den senare är det karakteristiskt att han ;valde ord i stället för rakblad då han ville skäras, Ne ne Efter tre diktsamlingar på -Bon- niers kom några humoresksamlin- gar som idag borde ges ut i billig- hetsupplaga. Böcker söm ”Fyrtio- fyra arga munkar” (1955); "Man- nen som jagade medelråttor (1958) och ””Svenskarna öch deras pröv- och "det ' brukar” också ' vara ” den” Tore Sjöblom : kontraktsprost i Halmstad Kontrakisprost Tore Sj : SNÖSTORP: Till - kontraktsprost i Halmstads ' kontrakt har utsetts kyrkoherde ' Tore Sjöblom, - É er prosten Erik tt få lärhna torp. Han .eftertr Norborg; som - begärt Kontraktsprost Sjöblom är född i Varberg 1919; Han blev teol kand i Lund,1942 'och prästvigdes 1943. Mellan. 1945 och 1950 var han pas- torsadjunkt i 'Snöstarp "och sedan komminister i :Klövedal till--1955 då han i blev kyrkoherde i: Snös torp. fan UR ag Tore Sjöblom är därmed den "till tjänsteåren > äldste ;. "kyrkoherden, - som. är. "kontraktsprost. Köntrakts+ prosten utnämns av biskopen, me - håller vid en "intervju att redan et vata' hem. Dessa bäddar, ytg r . Jungefär hälften av behovet>i:pri- wathem.” Hotel "och "pensionat" är också. anlitade i den” utsträckning = |som' är-önskvärd.. Vittnena. plane- rar ”en"separalt tältstad i Råå som .|narie .predikoarbete från hus till |ra:sig om möjligheten: att ariskat. "| bete" som Inkvarteringen av de cirka:3.000 Jehovas vittnen från västra och södra. Sverige som under dagarna 2—5 juli sanvias till stormöte i Idrottens Hus i Hälsingborg ' på går nu för fullt. Herr Erik Svan- tesson, Ka som: förestår vittnenas ini vrå fram- över 600 "bäddar anskaffals” i” pri stadens, . förfogande. Herr "Svantesson . vill"+gärna framhålla; sitt. beröm” "ät median marna i de båda" hälsinborgsför- samlingarna av Jehovas - vittnen, vilka i. samband med sitt ”ordi- ndigheter "ställe hus passar på tillfället: att förhö- få logiplatser. till sina tillresande trosfränder, . Hälsingborgarna : får också” stort beröm för. sin villig- het' att uppläta sina henr på det- ta sätt.” Det "är int folk ringer. ti . ngs- byrå i Idrottens. Hus, och: önskar hyra 'ut: bäddar; säger. herr: Svan- tesson, som 'gärna' vill påpeka" ätt |sammänkomstens .: tema” ”Männi- skor av. en-god vilja” redan av: speglas" i "detta. förberedande var- utförs :så”.s med så stor” villighet: av::sammankomster:: av världen i år, alla efter, samma mönster- och med.samma: program ”Människor äv en god : vilja, över Horden fungerar så bra och förvånar myndigheterna” vill vi ret och. hället ge vår store Gud, Jehova, slutar herr Svantesson. skar Tyskt skomode' , Skor. ialla” former; och ger rit. :Favoriserade material är för- utom” den " fortfarande. omtyckta kattlacken imitationer av 'kroka-: I hans örtagård : växer ” inget |sentens - värd att tänkas på inte ningar” ' (1961) bör” leva" kvar 4 'köntraktets Präster sänder 'också in: och ar ör TAN SSSÖN Tä presenterades, på "den. 29:e' ”Euro- | qil,,: orm- och” ödleskinn; . Stöveln Ogräs, , Han sköter sin. trädgård |minst av Stig. Svensson i öster: svenska läsares medvetande. Kan- | röstsedlar. ner" bl.5a, om dn NE 5 jet |Pälsche "; Schuhmusterschaw"” "i |för-, det: .mesta";halvläng pryds likt en smålänning som är rädd |”Var hygglig mot domaren! Ni be- | ske ett alltför litet. fåtal märini | SN chef” Jehovas vittnen"höll i:Nigeria: mi Dässeldorf, förbundsrepublik Tysk- | med garnityrer. av: knäppar, och : Under brinnande inbördöskr sl Inte-mindre än 97.000 Vittnen > ” |tillstädes! > Alt >klaffade;; tillfreds- ställande Alla bespisades” med tre mål mat per "dag. "Ingen: behövde vara utan' naltlogi Frivilliga "hän- der säg till att intet fattades de ras. trosbrödet! Äran m 'stora"; san höver varandra?” Född 1916 har Runer trampat ur om den "klippa 1 havet (världen) i |land; Det ,ömdebatterade. 'maxi- där. han hamnat. ' Och fru Iris skö- och" mirlimodet' har. sina .parallei- ler. också” i 'de nya 'skokollektio- nerna, iögonfallande är främst .de förlängda skaften . och” snördelat: na samt de än bredare klackarna som är? Jät€. svängda! ' Dämpåde färger "dominerar, Svart: är favo-. skor lärt känna 'den verkligt störa författaren "Rune Jonsson; han som kan”säja en sak så suveränt som 'sår. corset set Neve; I ”Vill du' görå" din "nästa tl ett nervöst vrak så be henne om för- låtelse: medan hon" ännu”har 'sina spännen.” ', > Förbundsrepubliken Tysklands ' skoindustri. tror' sig :ha lyckats. ifjol ': med genombrottet upp: till "högsta" rangen! För förs- ta gången sägs”det "tyska skomo- det: ha" nått” internationellt , anse» ländska förnimma hur hans. möderna kul, spetspenna : har "ett gammaldags stifts' skärpa. Han .kan. vara besk också" i": dialogen; stillsamt: elak och" aldrig; för" egen" nyttas' skull, Just: detta ätt hans satiriska pro- så. aldrig. får -tjäna.:;självändamal gör den till ett: behov liksom' vi behöver mat varje dag. Hän äger inte bara "elakhet som st il s är ofruktbar,' i alla” hans böcker | skymtar - man. medkänslan £ med människorna.'. . et : Det betyder. allt bästå argument Kva ola 'Stor konst. Man är fast. som Runers läsare. . SN Som 'sagoberättare' är Runer : Jonsson drastiskt rolig. -Han; får 4 de unga läsarna att identifiera sig imed, något/så' ovanligt som en vi- 'kingapojke som inte kan 'slåss men däremot väl genom allehanda tok- "roliga : knep klara sina krigade vuxna vikingar ur knipor:av:dé mest fantastiska slåg. 1965" blev|: Vicke Viking utsedd som bästa | ' .. barnbok i Tyskland. Sedan gick i segertåget snabbt ut över vär! i. Kanske läser man Vicke bäst i länder som för inte så länge sedan genomlevt ett -krig. Att se hur Vicke Viking ”alltid "lyckas undvika våldet mén "ändå "segra är. en nyttig läsning inte bara för ungdom utan också för statscl fer inte minst västerut idag!” KE I höst utger Runer Jonsson en rö bok för. både ungdom och vuxna. |". Hjälp: 088 hjätpat Den handlar” om totalitära” regi- Röda ' korset : . mers' öförmåga att bjuda männi- skan frihet och heter ”Släpp far- |: mor och barnen”, Det är en berät- ”telse med nära verklighetsanknyt- - ning, Dessutom filar Runer då'och då på en humoristisk bom om ett så allvarligt ämne som pennalism "i dess olika former, mo om Så är flitens lampa tänd i det vackra radhuset i den lilla staden Nybro, 0 ee Och jag har träffat en. av de författare som kommit att betyda så mycket för mig. Ni som gärna "läser Runer Jonsson, sök upp ho- Sn f SIN z ST ” SS 2 Z Z a 4) > Chefen för Jehovas vittienå inkvarteringsbyrå,: E: > DV. tillsammans med sin stab N ORGAN a 0 på iIdröttens "Hus 1 Hälsingborgs. = oi Min AA ne ” Som :kräkmedel är antimon i vitt vin tjänligast, Får vi inte bölden att, brista med denna beharidling, är det inga. som helst utsikter för ett tillfrisknande, Ja, detta är vad jag har att' ordinera. Det är ändock en trös' i ,.denna hemsökelse, att vi inte drabbas av lungpesten. Mot ” den står intet till bot." su — Gud välsigne er, doktor Eskoi, och tack för alla goda rådt : Den gamle trötte läkaren tog sitt medikamentskrin och tillade: + - "> För att i' görligaste mån skyd- "da er själv råder jag er ati sjuda en dekokt på enris, eller enbär, ka- ” momil! ” och ättika och inandas ångorna : flera gånger dagligen. Och som sagt: vi får tacka Skaparen för att det inte är digerdöden vi " hemsökes av. Nätter och 'dagar i ruelse och va- .ka. Varje minut, var för henne :en . tidrymd, mängd av oro och ångest. Under | trenne dygn hade, hon inte . . i eV : Av Mertin Perne : ja kvart. Svetten hade - nu - blivit klibbig och blomlikt syrlig till. luk- ten "och efterlämnade en svag. gul färg på skjorta och'linne. För att han inte skulle bli. det minsta av- kyld vid ombytens,. eldade Karin natt och dag i den: stora -härden. Det hade nu blivit så olidligt varmt sovit så mycket som en sommar- fågel — bara kunnat snylta åt sig några minuters sömn allt då och då. Men det va nog för att. hon inte skulle bryta samman totalt. : Av tjänarna stod ingen hjälp att få. De var både 'av henne själv och av den lag som trädde i kraft under pestår strängeligen förbjudna att vistas i samma rum som en pestsjuk. Föda,. medikamenter och vatten fick hon -instuckna till sig genom dörrgläntan. Några ord väx- lades utan att hon såg den hon talade med, så slöts dörren igen, och hon var åter ensam med sin vånda, och återligen | var det bara den dystra klangen från begrav- ntiingsklockorna, som fyllde tomrum- met komkring henne, ' Karivi hällde varmt vatten i ler- kruset, 'slog in det i en ylleschal och placerade 'det 'vid den sjukes. fötter. Gossen låg "nu nedbäddad . under. ett helt berg av fällar och , täcken, Därav kom. han i en sådan i svettning, att hon måste byta lakan, lörngott och .skjortan på honom var- ms , att även hon själv badade i svett Det tunna: sidenlinnet .— allt hon bar på. sig — satt som smetat på hennes kropp. Till och med :håret var så tovigt av svett, att hon måste vrida .upp- det: till en knut i nacken, =. >. id | När hon placeret kruset dit: det skulle, återstod för henne att :ånyo truga i sonen en dos kräkmedel Det "var. ett: besvärligt :- göra och mycket plågsamt för:gossen. : Varje gång slog han omkring sig och ville inte på något vis svälja. Likaså med födan. Sväljandet syntes : fö ter: det hon "återigen lyckats tvinga i "gossen 'kräkmedlet. Hon hade vänt honom på. sidan.': Om: någon minut skulle. han ' börja kasta upp.-I bidan därpå: styrkte hon sig med - några munnar -:, ölsupa.,. Ölsupan ' piggade upp en smula, när hon tyckte sig bäras' bort av den utmattning, som i vågor kom över henne. . - - Som hon stod: där, och drack ur kannan, var hon nära att tappa den vid ett vilt 'skri från sjuklägret, I nästa stund var hon där. Över kan= ten "av 'fällar och' täcken stirrade ett par blodsprängda ögon mot hen- ne,. och under dem arbetade den lila spenska barnakroppen i, våld- samma :kastningar.. Skakande . av ångest drog 'hon tillbaka -täckelsen — Vvarseblev i detsamma, att tungan. sköt ut ur hans mun som ett grått fjälster och var: nu så uppsvälld honom svåra plågor.. Men tack: och lov. lyckades ' hon varje ' gång, om också först efter, sju ':mödor. och åtta bekymmer, truga i honom .till- räckligt : med: mat. och .' medika- menter.. TT rt ET Anläggandet” av grötomslaget vål- lade honom däremot ingen smärta, Bölden hade varken blivit 'större eller mindre, Men huden stramade hårdare . över den och hade antagit en mörkare ton Huruvida denna förändring var till det sämre eller hättre, hade hon heller; ingen: aning om, : Karin drog en lättnadens suck, ef- att han. kn kunde ' suga. in — Gustav, Gustav! ropade hon i sin vånda och" reste. upp honom i sittande ställning. = >. 010, - » Snörvlande högg ban sina tänder i hennes arm och -bet och bet som en ; galen." Hickande av gråt sökte hon. lugna . honom med. ord: utan att förnimma . någon : smärta: av hans bett. Men :så. helt plötsligt sjönk : han . samman . i hennes: famn, och. då lade'hon ner honom. Han blev . liggande stilla : men » hans otäckt: :- snörvlande. « andhämtning upphörde inte. Med skälvande hän: -och "stod där "åter: bävand vad som skulle hända därnäst. Genomblöt' av svett och si att' hon raglade, "gick" hon bort till det - fönster, : som "vette mot ”börg- gården, och" kikade '. ut - En .vakt- knekt .vankade' av och an. därnere. Hon 'sköt upp den lilla” gluggrutan och anropade honom genom den: + Vakt, gör mig en: tjänst - och sänd bud på doktor Eskoi'Säg att han "äntligen "må :kommat Min , som är mycket mycket illa däran." ' Vakten hälsade med - hillebarde och svarade, att nog skulle han se till att det budet kom iväg alltid. — Tack, tack, se här — TILL EN Ett silvermynt föll som en vårlig, stor . snöflinga ned framför - knek- tens fötter. Denne tog upp myntet och log mot henne så som alla män ler "mot en: mycket "”vacker- och åtråvärd kvinna. . -.— Tack, fru Karin! Och i det vi- net skall jag tömma en bägare för en kvinna som" är lika' god och frikostig som' hon är skön att skåda! raljerade. vakten och hälsade ' åter- igen med hillebarden. 2 Skulle inte : doktorn ' hörsamma hennes 'kallesle nu heller?. Hade hennes bud' nått honom borde han redan varit här. Men det fanns ju fler . än hon som, var i nöd och tiggde om hjälp. Ne Hon lyssnade till gossens and- der bredde .hon över. honom. fällarna mv ögon "och slog 'det inte fått sist intagha kräkmedlet. var ett ont eller gott. tecken hade hon ingen aning. När hon så på nyt att. truga. i. gossen varseblev hon att. den tjocka, grå- vita beläggningen på tungan fläck- vis . börjat . lossna, bjärt röda blommor. Hon lade han- "Iden på hans brännheta parina och blodet inte längre dunka- våld i tinni kände, att de så vred sig jämrande.. Så blev hon” medveten om att det åte; tb, I var tid'på”att ge honom-av ”me- dikamenterna. Hon' gick nu till ver- ket med, ,tillblandningen av dem, |. och. medan ' hon därmed var i färd, henne ; plötsligt; att: han tig, att' det ångade om, honom.” Hon”, rådet. och värmde. den framför bra- 7 san, CC tt ft lll sn När hon efter mycken möda krängt av honom det dyblöta, surt luktan= - efter 'de Om detta t tog itu med de plagget, lösgjorde' hon" försiktigt ö kring lj k ME Med återhållen andedräkt blev hon stående att se på den kastanjestora bölden, ' medan hon förnam det som tier efterlämnande om golvet de under henne som en båt i'storm. Såg hon i villor eller ...? Jo,vid Gud och alla hel- gon,' bölden "hade" brustit — brustit! Den. hoppingivande syner träffade henne som ett slag. Med en kramp- aktig känsla i mellangärdet förde hon att andhämtningen tycktes gå lätta- re, Fläckarna i ansiktet" framträdde ej heller så tydligt. oo Glädjen tog henne så 'våldsamt, hon börjadé skaka. Men.så erinra- de hon sig plötsligt, att ett skenbart tillfrisknande kunde vara dödens fö- regångare, och därmed vändes ben- nes glädje i en isande fruktan, I sin skräck och nöd föll hon på knä och bad, så som hon stundligen bett un- der denna prövotid, men i en besyn- nerlig känsla av att hon även var övergiven av Gud och helgonen i sitt livs svåraste stund, Med trötthetsflimmer för ögonen reste hon sig ipp från sin knäbö- | hämtning, G:dr tov:--den . var: inte jande ställning och gick bort till lin- mödvsammare, . Han: låg med -slutna | nekistan, Gossen var återigen så svet< na : och , att sina fingerbl mot bölden — försiktigt, som om” fruktade att vad hon såg blutt var ett' bländverk och att allt skulle återta sin skrämmande / skepnad i samma stund hon vidrör- de den: Med darrande nypor fingra= ' de hon på bölden — kände en skål- liknande urholkning i dess topp — förnam allt .som en mjuk, svamp- undret skett. - lade hon:gång på . gång -och blev plötsligt. så matt i benen, att hon måste sätta sig på sängkanten, ers >> (Forts. aktig massa. och fattade äntligen att r | plockade upp en nattskjorta ur före: "— Den har brustit .:; brustit, mum- :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.