Fredagen den 12:junt 1970 4 U LAHOLMS TIDNING | , portkunder, anställda vid bru RN AX , terna sagts att de åderlät vårt land " "på våra mest dugande män och ': av - landets samlade :;: exportvärde . ” "näringen. Men för att vårt land ++ lingsindustrin; :Därutöver : krävs "> framtiden : of oe on Å > MÖRRUM: Mörrums Närvarande vid högtidligheten :statliga'och kommunala mynd örrums Bruk 'slod' i september ' 1962 klart'att starta sin produktion! . "Kapaciteten : var ' beräknad ' till « :120000 ton/år och det var då en stor tillverkning ' på" en "linje. Se- -.. dan: starten har man vid bruket i omväxlande perioder tillverkat tall- diga' omställningarna har inneburit "ett produktionsbortfall, "Trots detta > > förhållande har produktionens stor- "lek överskridit” den: beräknade och = kommer 'nu' efter 'den' nya fabri +: 'kens invigning ' att öka avsevärt -Efter "tillkomsten" av Värö: Bruk "'år' 1972. beräknas den totala pro- duktionen. inom SSSF/SIAB att år 21973 öka till 650.000 ton/år för att "sedan i samband med bl a en pla- .nerad '”utbyggnad av i. Mönsterås Bruk: öka till nära 800.000 ton år 7 Styrelseordföranden 1 SSSFy di- ”rektör 'Gösta "Edström ' hälsade de talrika gästerna välkomna till In vigningen :av den nya fabriksdelen, I. sitt. hälsningsanförande : framför- 'de han bl a, Södra Förbundets tack > till alla dem som genomfört Mör- nims' Bruks tillbyggnad. Direktör Edström. satte också in 1 sitt tal -skogsägarrörelsen 1. ett 'ekono- miskt—historiskt sammanhang, VÅR EXPORT «0 GER OSS STYRKA . > För omkring 100 år sedan läm- ""”nade,-.ej långt från denna plats, ett stort antal människor vårt land, gade dir” Edström. Jag tänker på "emigranterna som 1 en strid ström ' lämnade, fattiglandet Sverige bak- ;'om sig för att söka lyckan väs- terut. Det är en epok :i vårt lands historia, Och det har om emigran= -kvinnor.' För. min del tror jag att :denna beskrivning är något över- driven." Den kvarvarande gruppen var -1:alla fall inte sämre än att den ; förmådde . lägga grunden till ett kontinuerligt skogsbruk i en- "skild ägo av betydande dimensio- r, framhöll "Edström. Därtill har "gruppen "och" dess' efterkommande ” "haft förmåga 'att 'sluta sig samman .,och: bygga upp en egen:organisa- tion, ; Södra, Sveriges, Skogsägares Förbund och en, industrikedja som 1 dag låter tala om sig över hela "världen; Tillsammans har de" fått ” exporten från” södra Sverige. att "> Endra karaktär; I' dag lämnar bl a härifrån de förädlade skogsproduk- terna landet i'en strid ström och skapar 1 sin tur möjligheter för ett stort antal svenskar. att ”emigrera” äll varmare länder samt att impor- tera en mängd olika varor, 5 os SKOGEN VIKTIG -" ; «3 Om emigrationen" för 100 år se- dan gjorde det möjligt för de kvar- varande att överleva så är dagens xport av skogsprodukter lika livs- viktig om, än i någon annan'be- märkelse, - sade - SSSF-ordf; :framgår Bbl a: av:att:en fjärdedel tfarande . kommer-: från ' skogs- skall kunna vidmakthålla sin ställ- "ning som exportör av förädlade skogsprodukter krävs att det sker en "successiv förnyelse 'av' föräd- kapacitetökningar inom de: områ- ;:;den . av landet, som har; en god tillgång till. skoglig råvara. Den nya linjen vid Mörrums Bruk fyl- Jer "båda" dessa krav. 1 förening "med vårt kontinuerliga skogsbruk, Som säkrar en - fortlöpande för- nyelse av våra råvarutillgångar, "ger den nya linjen våra köpare också ökad visshet om att även i kunna räkna med Skogsägarnas Industri AB som le- "werantör av Skogscellmassa, ' NYA MARKER” d utbyggandet kan skogsägar- Vet hut... «Centerpartiet har vid uppre- pade tillfällen. gett uttryck för att staten måste .ta på sig ett rimligt ekonomiskt ansvar, när den ålägger - kommunerna nya uppgifter. Men detär en prin- cip som regeringen och social- demokraterna i riksdagen hittills "vägrat att godta. ' oe 's Tvärtom försöker man 1 stäl- | let:ibland skylla olika brister i s AN hällat satt 1 | håller igen 4 'reformarbetet,. Så -I gjorde bland annat statsminister "Palme 4 det kritiserade Fokus- programmet i TV om lågin- "komstproblemen, Man kan för- 1 andshöv går av landshövdingen i Blekinge län, Thure Andersson. . var bla; representanter från ' och.. björksulfat men -de nödvän- ' a” : FÅR Da je "invigdes? i igheter, en rad utländska ex- ket och koncernen samt repre- Mörrums Bruk såsom besökaren ser fabriken, T v syns flisstackarna, silo för flis och bark, t hk sodahuset.. . LI L i s T na tillvarata en betydande del av det virkesöverskott som vi av mån» ga skäl inte under någon längre tid kan uppskjuta att utnyttja. Främst då av det skälet att det annars skulle förstöras av de normala bio- logiska processer som ser till att inte ens träden ”växer upp 4 him- len”. Utbyggnaden medför alltså stora möjligheter att erhålla ökad 1ö het på skogsfastigheterna. Avverkningsökningen kan beräk- nas till 10—15 procent. För medel- fastigheten innebär det med nuva- rande priser en ökning av den år- liga skogsinkomsten på bortåt 1.000 kronor. Av betydelse är också att avsättningen av björkvirke säkras. Det kan ha sin speciella betydelse, eftersom ”nya” marker därigenom dingen i - lökade ek se S-1 3 ” Seitånter- för de 43 000 "Blekinge invigde övvedslinje ;. efte bf lots ST "Det är emellertid inte den tek- niska utvecklingen som varit det avgörande, motivet för utbyggna- den. Bakom liggér våra medlem- mars krav på; ökade-.avsättnings- möjligheter och de ekonomiska för- delar — förbättrad lönsamhet — som ligger i att utnyttja teknikens landvinningar, vg ÄR Våra industriella engagemang tar sikte på att skapa förutsättningar för. medlemmarna att fullt utnyttja sina råvarutillgångar. Utbyggnaden får ses som en milstolpe på Nägen mot ett förverkligande av den ge- mensamma målsättning som med- lemmarna satt upp. Värö Bruk blir en ny viktig milstolpe, Virkesba- lansutredningens material talar för att det behövs fler, I takt med de iska resurser som de kan öppnas för skogsprodukti - ARBETSTILLFÄLLEN . Förbättrade avsättningsmöjlighe- ter leder till ökade arbetstillfällen i skogsbygderna. Utbyggnaden: här i: Mörrums :Bruk beräknas säkra arbetstillfällen motsvarande mer än 1.000 heltidsanställda, .För det allt övervägande antalet av dessa finns. det t ex redan bostäder tillgäng- att finnas. Det är:i själva verket en situation som rätt utnyttjad ger oss en av våra fördelar i kampen mot våra: konkurrenter på världs- marknaden, Dessa har i många fall en helt annan samhällsstruktur att brottas med när det gäller att ta tillvara — 'expansionsmöjligheterna. - «+ RIKTIG SATSNING - + Sammanfattningsvis framhöll di- rektör Ekström att den nya löv- massalinjen vid Mörrums Bruk samtidigt som den gör det möjligt för skogsägarna att öka sina skogs- uttag och därmed inkomster från skogsbruket . så tillför 'den vårt liga där arbetstillfällena kommerj -. nu genomförda och pågående in- vesteringarna . tillför . Södra För- bundet kommer. vi:atti'se "till att medlemmarnas virkestillgångar kan tillvaratagas i sin helhet. Den mål- sättningen bör för övrigt ligga helt i linje med samhälletg/ strävan” att rationellt tillvarata vå | I sitt anförande presänferad NS så VD. Lennart Hélming.. Södra Förbundets aktuella miljövårdspro= SSSF. Mörrums Bruk kan idag visa upp världens största linje för helblekt sulfatmassa Den totala kapaciteten vid bruket uppgår därmed till 305 000 1 ” fn 2 i | turvårdsåret 1970, tillkomsten: av Iden nya lövmassalinjen i Mörrum ön idag Invigee av lövved, "175 000 ton per år. gram, Inom SSSF har vi varit måna om att på alla. sätt försöka begrän« sa de negativa verkningarna sam= tidigt som" vi försöker få ut” det. mesta av de Positiva ”éffekterna, Vid Mönsterås Bruk: investerades 11 milj i olika åtgärder. Kostnader= na för Mörrums beträffande vat= ten-: och luftvård uppgår till 14 milj kr och för Värös del ligger miljövårdsinvesteringarna . på. . 254: miljoner kronor. Ytterligare ' för= bättringar är: emellertid , möjliga och motiverade: Vi har därför ar= betat fram ett miljövårdspaket för våra. industrier som" vi avser:-att förverkliga under naturvårdsåret 1970, framhöll hr Helming. Vi har också. inom SSSF en särskild av= delning - som arbetar: med ”natur= vårdsfrågor inom skogsbruket, Och det viktigaste när det gäller. denna del är” emellertid att se ' till. att skogsägarna ” ekonomiskt! kan ut= nyttja sina skogstillgångar. Utan så= ot den ” — Speciellt för denna tidning — Inte många i Sverige var beredda på att invandringen skulle öka så snabbt som den : gjort. Efterhand har allt fler människor uppmärk- i b land välbehövliga exportink I dagens läge, och jag skulle för sammat d med invandring och' ett centralt verk, L verket tillkommit, Man min del också tro även framtid kommer den aspekten inte att va- ra minst betydelsefull. Jag tror därför att vi alla som samlats här kan vara överens om att satsnin- gen vid Mörrums Bruk är en väl motiverad åtgärd. oc oe. "Efter direktör ' Gösta Edströms hälsningsanförande talade koncer- nens VD Lennart Helming. Denne nd foladntn gt även på det lokala planet är ser- vice för invandrare i högsta. grad nödvändig, pos . » För ett år sedan startade Immi- grantservice i Göteborg, en institu- tion som är' administrativt knuten till stadens socialförvaltning, Lik- nande serviceorgan finns i flera stä- der med stor invandring. H att: beslutet ra SLUSSANDE INSTANS : Till Immi vice . (IS) kan om den nu färdiga 1ö jen fattades endast två år efter det att bruket startade hösten ' 1962, Den nya linjen representerar i dubbel bemärkelse" den ' tekniska - utveck- en invandrare komma med alla sina problem, säger fru Ulla Hedén, före- ståndare för IS. Vi ser oss själva som en slussande instans och försöker i lingen inom "cellulosaindustrin, framhöll direktör Helming. För det första är den ett uttryck för hur mån att visa invandrarna till de olika institutioner som redan finng i samhället, , - Poa Men oftast är 'det inte bara ett den i utv gjort det j som en invandrare kommer möjligt att väsentligt öka kapaci- teten på varje linje, När Mönsterås Bruk projekterades för något mer än 15 år sedan ansågs 35.000 ton per linje vara en lämplig storlek, Mörrums nya linje är på 175.000 ton. Den :representerar idag den optimala linjestorleken och tillsam- mans med den ursprungliga linjen ger den en total kapacitet som gör att bruket hävdar sig mycket väl även vid internationella jämförel- ' För det andra är den nya linjen med utan ett helt problemkomplex, Vi försöker då reda ut svårigheterna, visa sig vara ett utbildningsproblem om man går till grunden .med det hela,, , i OTILLRÄCKLIGT |: ivd — Under april månad hade 15 600 besök som ledde till 1083 åtgärder. Det betyder att: varje besökare hade tre' till fyra olika problem, Under den tiden hade vi tre heltidstjänster och en halvtidstjänst, Vi 'känner det som en brist att vi,lnte har någon egen ' ökande ' verksamt men ett bevis för att de tekniska pro- blem, som varit förenade med ut- nyttjande, av lövved, övervunnits, De -erfarenheter vi fått under de åtta år Mörrums Bruk varit I gång har utnyttjats i den nya linjen, Från "att ha' varit: en föga efter- "stå om eå och annan 1) "män, då' han lyssnade på det ' programmet, lät undfalla sig nå- got I stil med Fabian Månssdns båfömda yttrande: "vet hut, vet sjudubbelt hut”, MO I: > (Thorbjörn Fälldin 1 HT:s Arena) - traktad kvalitet har biörk- massa. dessutom. blivit, en mycket begärlig produkt med goda: egen- skaper för vidareförädling, Vi är 4 dag. glada över att kunna inviga en ny, linje, som ger -oss väsentligt bättre förutsättningar att tillgodo- se våra kunders såväl kvantitativa som kvalitativa krav, me vi hoppas få en sådan någon gång, ” . En annan mycket viktig uppgift vi har upplysningsverksamhet bland skar. Varken informati till vara tillräcklig rent allmänt sett, sä- ger fru Hedén,.,, > ; fä . : SPRAKPROBLEM -$ :- Vilka är då de vanligaste svårighe- terna för en invandrare? > s Nästan alla problem är en följd av dåliga "eller inga kunskaper | svenska, Mycket. vanliga är frågor I samband med sjukdom. Många kom« mer till IS med recept och mediciner och frågar om ordinatl i Bristande upplysning för utlänning Ett familjeproblem till exempel kan | dé: : | problemet ' vidare ' till , sina, svenska utlänningar elter svenskar kan sägas]. En utlänning som hak det besvär= ligt "på ' sin "arbetsplats kan :också vända sig till.1S. Många gånger hän- der det'att invandrare misstänker att allt inte står rätt till med deras lö- ner, Får han den övertidsersättning, den ackordsbetalning han -har arbe= tat för? . Detta gäller ' naturligtvis främst mindre fabriker. där största delen anställda är utlänningar. — De trassligaste härvorna uppstår när en invandrare har blivit sköns- taxerad, säger fru Hedén, En person kan ha arbetat i en så kallad grå firma, som inte betalat in sin skatt. Om personen i fråga inte sparat sina lönekvitton kan han inte: bevisa att han har arbetat. Sådana fall kan ta upp till tre år att reda ut och tyvärr är inte” skattemyndigheterna så hjälpsamma alla gånger, 4 «: TOLK-KURATORER : : '; — Här på IS har vi:en finsktalande assistent och dessutom tillgång till tolkar; Dessa ";talar bland annat serbo-kroatiska, ungerska, grekiska, turkiska, ryska, spanska och ita« lienska, Tolkarna är förresten, mer än, bara tolkar'— vi brukar: kalla dem' tolkkuratorer, berättar fru He= nn. + - Ibland räcker det med ett få tala med en landsman: ibland för tolken arbetskamrater, Den största Insatsen görs just I de fall då invandraren inte talar svenska, | | : "Vi arbetar på det lokala Planet och då är ju kommunernas' hjälp mycket' viktig: Tyvärr har de, ända till nu. varit passiva i invandrarfrås gor, men trycket från bland. annat skolorna tvingar nu kommunerna till säråtgärder för invandrare. Vårt mål är 'givetvis att. Invandrarna även i realiteten ska få samma rättigheter'|” som svenska medborgare, slutar. fru "Dågmat Gårding biller måste > hädanefter förses ” med en skriftlig varning om att pillren kan ha biverkningar som: "|" gör dem. olämpliga för vissa kvinnor, har amerlkanska reges ringen beslutat, Bestämmelsen , träder I kraft den 10 jull. Läkare!” .som skriver ut plilfen skall också dela ut bröschyrer där risken för / H LI | H p eta de Vallnek -|LA RB OLM Tel 10035.-102 15 FALLA: förpackningar : med pol Pp kugen (TT-Reuters) i I i Husqvarna” Ve - "gräsklippare den «+, lättaste Ni klippt med. >" Mycket låg vikt — 10 kg. . Underhållsfri. Snabbin- - ; ställning av klipphöjd. Vrede justering av knivaggregatet. Stanna för Husqvarnal ' AB Th: L. Jönsons + Järmhandel. .-> 7 TE Nu har > (Forts. fr, sid. 1) tas aAAAAA AAA AVASN As villkor. får: vi personella, re: surser för att kunna fullgöra de. uppgifter ”som samhället har ålagt os : . .” a Missnöje ' Den ' negativa "hållningen från ”arbetsgivaresidan . har gjort att mir . till. de. halländska :polismän- nen, för har Svenska Po- Hlisförbundets kinskömmitté i "Halländ" tagi "de ”ella "situation såmmanträde "på termiddagen;” " 'ett' blixt dagsef- - yn te : 4 Kommittén :enades då om ”att avsända följande telegram "till "Svenska - Polisförbundet: "> Utvecklingen "av" polisens krav på bättre löner och an-' ”ställningsvillkor” har” åstad- kommit ett. klart uttalat miss- "nöje bland polismännen i Hal lands län. Företrädarnå för de lokala "polis öreningarna ”kan icke” längre "garantera polismännens lojalitet 'mot ar- betsgivare' och" samhälle; "7" ” Risken för motåktioner från Polismännens'sida är ytterligt: överhängandé: ” Tänskommit: tén i N-län kräver därför” att förbundsordföranden jämte en ämpligi vägd . delegation statsministern imorgon lantbrukare Henry' Jönsson; Kasteberg,' Laä- holm. 'Han" är "född ”på . gården han innehar. och”som han 'över- tog efter sin”fader 1944:- EE: Sr te i " Ä BEGRAVNING ; På torsdagen" jordfästes i Rän- neslövs kyrka fru Johanna Mag- NUSSON." ” Prestaverande var lant brukarna' Olle Bengtsson och -Ver- ner Bengtsson, båda Stäme, -Som ingängsmusik spelade kantor: Sök ve Pålsson ”Adeogio” av C Franck och därefter. sjöngs psalmeni 324, Kyrkoherde : Frank i-Arögård ! för. 1F | VARA UNGAR | är Björn, 1:år, Son till Gunilla ” och Arne. Anderberg, Ängelholm, - - .' Kortet insänt av Mormor i Sjö- Thomas 12.å heter bojkarna på bilden. Systern Marita. i» mitten är .5 år, Barn till. Gunvor och Lars Sjunnesson- i Sjöalt. ; - H . s "Kortet insänt av Farmor. : | Tändvätska - RE oo Ny, vaktmästare. , 2 vo = Sveriges.” . : Pappersindustriför- - Hå Fl:-karré Biff-innänlår' - 24:80 1 ring, kg. Basturöks > i, marknad 10 wienerbr. 3:95 4 småfranska 1:- Grillar ; 16:50 Grillkal? x«"."8:25 bris ct” 5:15 ÖPPET: FREDAG" 'TILT) 20 -> LÄTT ATT PARKERA -, VÄLKOMMEN TILL Ait, — LAHOLM — I Färsk | Zilbund, Markaryd, har. som ordina- : 2 drié "vaktmästare" från och med, 22 |den 1 juni 1970 anställt trädgårds: > -rÖverst Lena "7 'år. r. 'Underst "ses lilla "Anett. som år. De tre barnens föräldrar är Kerstin och Stig Malm, Malmö. i Korten «insända : av / i a ningsmässan vilken inramades av P3 377 och 475:5 och 6. Vid ut- gången spelades ”Larghetto” " av Thure' Olson, "Vid graven tog' de närmast "sörjande ett. sista” farväl Kkåryd... ren Presens Ko sttävling, 1505 0000 od ;"Markaryds .' Ungdomskommitté (MUK) - inbjuder . alla ungdomar under 25 år att skapa något i an- knytning " till. miljöförstöringen. Detta 'skapande kan omfatta teck- ningar, skulpturer,' collage m; m. De bästa bidragen kommer att be- lönas med priser 'och kommer att: utställas i samband med en mil- övärdsutställning till hösten, ;' it >. Miljoner "oavlönade arbetstim» korsets medarbetare- Hjälp oss hjälpal ' Röda korset -- - Giro 900 800 k sjöngs? och" "lantbrukare Gustav Jönsson, ..Kövlinge tackade på de” och officianten förrättade bön och rältade jordfästningen och:begray- anhörigas vägnar ningarna. lyste frid över griften, Psalm 396 et i i Å T b: ev fn avs rige "Inkl 'Götland 'ca » försök, " 1969 och «> Starke | Denna nya vetesort ger I södra iv skörd” än” Starke" enligt mångåriga MN Hävdade "sig. ännu "bättre torkåret . '- gav 9 Yo högre skörd än Inom sitt odlingsområde, : Otelloråg a Sve” 6 0 högre Kungsråg II. Kla härstammar från ”urvat | - för bättre fältgroningsresistens. ur - '" förhållanden : betydligt standardsorterna, "styrka och bra kvalitet. Efterfrågad-: av knäckebrödsindustrin. ov rar svåra bärgnings= längre än > Har : god strå Nya bra sorter blir snabbt slutsålda, Beställ därför omgående genom' oss ler våra representanters; - <""-..s | EE EN vinnas comn er bod ok Ö xx 4 bod kora ög ANM Xmas flik 4 s ? a v Mer pen Lå oo anläggare Håkan Bengtsson, Mar-” '; : mar noteras årligen för Röde för hedersbevis- + =
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.