XY LAHOLMS TIDNING, H Tisdagen den : —= IT 16” fund 1970. IT — Centetledaren i 1 ; Östersund För två år sedan stod center- ledaren Gunnar Hedlund i talar: stolen "vid centerrörelsens riks- ting i Visby och kastade då bl a fram tanken på en rättvisare ” pensionsålder för alla, nämligen ' 65 år. Förslaget mottogs med vad den nu gjort, och: därmed. mycket 'blandade 'känslor, inte hade även betydande värden som "minst från regeringshåll, där man ' nu spolierats kunnat tillvaratas, ” | ' talade om "ekonomiskt lättsinne I sitt rikstingstal i Östersund -0 8 Vv. Sedan dess -har: jämlik- hetsdebatten blivit en populär po- litisk företeelse, och när Gunnar Hedländ svarade på frågor inför center d på . lördagen kunde han med. till- fredsställelse konstatera att social- 'minster Sven Aspling just tagit . ställning till en utredning om pensionsålderns sänkning, Herr Hedlund trodde sig på goda grun= der kunna anta att man kommer fram till 65 år för alla. Det har "alltså tagit predis två år för cen- . tern att förmå den socialdemo- " kratiska regeringen 'att på allvar : » ta upp denna viktiga fämlikhets= frågas «ov . i Riktigt | så snabbt har "det inte gått på miljövårdsområdet. Även” "där var centern initiativtagare ge nom att för-tio år sedan i riks. > ETT MISSBRUKAT - KAPITAT:” i Bit ineningslöst arkivarbete <-- "det är vad vi valhänt erbju i der: de högutbildade" politiska. flyktingar som Komrner till Sv rige, skriver. Lena Svanberg Industria: et "Att ha en hög . examen, ett! kvalificerat jobb "bakom "sig ;/ är: Vv normala, fall ett privilegium som" gör” dåt "lättare ratt. ta: sej)” fram;: hådé - -hemma och i främ- mande: -Jand, Men jurister; ekono- mer,. frainistående 7 företagsleda- re, 'som, skulle kunna "göra : sto: ' ra-insatser. inom vårt samhälle, får. uppleva, hur deras, meriter |; Ö Handikapp. En: general. Kan får" YEN "att "sköta fen: sten eilapparat. sHur > tar 5vi ii Sveri] H naster åren ha tjecker p och lika "många polac-1 ii ker. kommit tin: Sverige, Så sto rå” flyktinggrupper. Har inte sökt kt: : sig.till. Sverige" sedan" balternäl. - koöm””Hit”sträx "efter "andra världskriget 7 Sedan ' dess avi flera hundra” "tuseri sutlän av: eh Vi bor: expanderande, industri: de.. alltså ha .större. ta. emot också : dem: "som "kommer. "på. estäming men vår lridustr och ku nande. Fark nader « Men . mänga "ay... d tuella flyktingarna” ge ter: -upp : igen,- réseri USA, Kanada, Fast id Sverige" de ville vara, Sverige är 'ett idealland — reformismen, blandekonomin;- välståndsutveck: lingen beundras— av: dem-- som dos so As eran ingen 'jordbrukspolitisk . nyord- ning, säger. Jordbrukarnas Föreningsblad | mentar: till prisuppgörelsen på jordbrukets produkter:;. Det .'är bara: ett fullföljande av knäsatta principer. ”Till”'slut kan. prisförhantarna'> emeller- tid inte' unägå ätt sätta prisut- vecklingen i relation t81 den in- ternationella.:' marknaden. - Inte minst är: det: EEC-området- som intresserar, Där. aviserade; nyli- gen. ett. av: länderna, nämligen » Västtyskland, en, ny kraftig sats- ning. på strukturpolitiken.. med bl' a: rfäntesubventioner. och andra : Kostnadsnedsättande " åt- gärder" nödvändiga bl' a inom mjölkproduäktionen. : . Skall, detta-bli något att över- väga också för Sveriges del när det Blir. dags att. diskutera den framtida vt - jordbrukspolitiken, undrår. böndernas tidning.” Solen Får upp, kl. 314 och ned kl. 21. 12... oc I morgon: rörbong - i innan de; "nått "jorden. därifrån utgår livet”. Om: Jesus dagen motionera om att samhäl-: let skulle forma ett miljöpolitiskt' program, Tyvärr togs inte heller: detta centerinitiativ på allvar då. Annars hade miljövården utan tvivel hunnit en bit längre än' tog centerledaren upp miljövården och erinrade därvid om att nu är' hn Fattigdom, okunnighet, sjukdom vafrikånens tre-stora barriärer .— Fattigd , sjuke dom, det är Afrikas problem, Hur klarar afrikanerna dem? De. flesta afrikaner lever på vad de kan odla eller jaga. Det |: är därför svårt att mäta deras månadsförtjänst. I Dar es Salaam . är den garanterade minimilönen i — för minoriteten lönearbetare — 125 kronor. Inte i veckan utan om året. Enligt ekonomiska kom- issi för Afrika i Addis Abe= alla ö om dess nödvändig het, och man börjar nu t om att lyssna på ' centerns resonemang om :: samordning ' mellan - jord= " brukspolitiken och : naturvården för att klara uppgiften att bevara ett "öppet kulturlandskap , utan allt för stora insatser för skatte- betalarna. På tal om miljöpoliti-: ken framhöll även herr Hedlund att en av- dess allra: viktigaste uppgifter är att skapa förutsätt- ningar för människans psykiska ' trygghet genom att bereda henne möjligheter till trivsel, trygghet och självförverkligande. . Talaren "nämnde därvid" att ungefär en tredjedel av våra nuvarende sjuk- domar utgöres av stressjukdomar. Detta betyder miljardförluster för . hällsekonomin. Här har miljövår- den sin kanske allra svåraste upp- gift men också den viktigaste, Den bästa trivseln och den bä fa: miljön erbjuder ett. decentra- Jiserat samhälle, underströk .cen= -terledaren, Även ur miljösynpunk- ' ter. är därför koncentrationen till ett fåtal stora befolkningscentra, . olycklig, för att nu inte tala om "alla" de” praktiska - problem, som; uppstår i dessa för bostadsmark=' : naden, för. kommunikationerna: m m. Även, "våldsbrotten ökar i, | "öroväckandé” omfattning. i dessa storstadscentra.; Centerpartiet har, drivit” décentraliseringspolitiken: "ända". sedan' dess : föregångares ; "första framträdande för 60 år 'se- : dan. Först: nu är den'socialdemo-" 1" kratiska regeringen inriktad? på i att "företa. vissä” återhållande. utflyttning avi sälen verk från även du : oc hillaket ranking = i rikes äm motalet i. Östersund," Förra” året ; försämrades. [bytespälönsen ” "med: I ak avtipen ng mitt | konjunktur, ' då; vi” absolut erkar nvesteringar i syfl e att. produktionen och för hela sams: tistiska ' : med samma: "tid. förra året: inne- bär. detta en ökning med” -ca..110 [SS (4 procent) - som huyudsakli gen. hänför; ne ba är per capitainkomsten i el- -va afrikanska stater mellan 1.500 i och 2.000 kronor — "fortfarande "per år, I 13 länder ligger den mellan 500 och 1.000 och i 17 med sammanlagt ungefär hälften : av Afrikas 345 miljoner invåna- NS + re, under 500 kronor om året. Okvnnigheten gynnas av att inte ens var femte afrikan kan läsa och « .soskriva. Enligt Unesco ökade anta- + Jet inskrivna i mellersta Afrikas Ikskolor under de fem första älvständighetsåren 1960—65 från 11 till 15 miljoner. I 'de närmast "+ högre skolorna ökade elevantalet yt jofrå 39.000 till 1.283.000. - s Kaplandet, 75: ton, "meddelar ”Sta- ntralbyrån.- ;. Jämfört : : erbjuda" klassrum till "sina "eléver. Lektioner hölls under träd, i. ler-; hyddor "med halmtak, var". än; en lärare "kunde : anskaffas, > I ; Ke- nya ryckte drar ' in och! be- stod medel"! och arbetskraft ' till "skolbyggnader; som enligt en tjäns= -stemän sträckte” "sig från” det” sub? . limå till.det skrattretande”... ill. ti kåvaror. av 20 procent. Bantuskolorna”. "ändå överfulla, särskilt i : kade, områden. En "Enligt Unesco fanns + börjat: skolan. 1968 5 började ppskattningsvis 1.840: 000, å - En' tacka "och hennes" dugsgåmla lamm letar fö - ves — efter vatten. Den uttorkade: flodfåran ligger nära" Oudtshorn i i Sydafrik ar . . 32 (Procent av alla. afrikaner i ål os den 5—14 år börjar i folkskolan. ' som: bidrar. till "varandras bestånd! -; många. sjukdomar. Den stora.kon- tinenten ”aritas” blindhet (sprids med flugor) 4 sömn-|"<- A sjuka: (sprids'- lungsot, ; barnförlamning,' ;böldpestt: h gyla: febern och ' i "| på vatten,” hårt" drabbä DE ät — men | i : MÄNGA SJUKDOMAR : « 7 Både ' fattigdom” och okunhighet, hindrar. bekämpandet av / Afrikas NEC omkring”; "fyraj med '..tsetseflugor),; +: ruktansvärd ks. edet av en; Hi :, effek viséra. ;'produktionsappara=+ eten. att. stärka” nyföretsgsäm. + ide" små och" limat. Men” regeringen tycks. ite: tro på. dessa ' företag, : i:vil : varslar 1 stora Årog SR vilka par« tiets huvudfrågor i I årets val: kom=” ÖPÅ VÄ (CEN Sedan ” dé två astronauterna, Aldrin: och” Armstrong”. hade lämnät” Collins. och + landat. på, månen, kom genast en rapport. från : Armstrong... 'Han :såg-.”tu- sentals små kratrar 'med en'om- krets: av" ungefär en halv. me- ter?” 'de. flestå orsakade am -me- teorer: Måneri har ju ingen: at: mosfär,.: och .. meteorerna för: bränns. inte månens yta.” Jordens atmosfär Skyddar dess yta: "från: att' perforeras "av. .så- dana - kratrar. "Vetenskapsmän-- nen beräknar att” mer "än 200 miljoner. synliga meteorer kom- mer in i. jordatmosfären varje” dag. , De” allra flesta 'förbrä . Hur” är. det med: vårt hjärtas atmosfi En vis man för mycket. länge sedan visste hur mycket. en god stämman. > Olsson: tar. upp klockan: ur hjärteatmosfär + betyder, ”Han| — Nej; "mindre, svarade. "Stina västfickan ' och . tittar och ”Täni- var "så rädd 'om” sitt: hjärta”: "ty från köket." nar beskedet: s får: bevara-> vårt; hjärta. kän många. stora ' Problem förbrän- PasZsa att: vir kan »bernästra: Solen» går "upp kl. '3.14' och ned kl. 2112... in , ” innan de. Hräffar Å dä kafnetparet: som "kommit till Stutt- -Lämnar den oss för-1- svarslösa,. prisgivna åt .vad som |. Jän. kan komma? Eller: skyddar | Iden" oss från de lflesta av livets ” meteorer” som kan skada? Oss? Djurparken PWilkelma” i Stutt gart, förbundsrepublik . Tyskland, meddelade sin första kamels fö- delse. Den glada" händelsen kom alldeles öväntat; "Ingen människa hade en "aning. om. att. stoet av dräktig. Dräxtighetstiden hos: tva puckliga . kameler är 13 "månader. Enligt djurskötaren som. en mor: gon. fått ' se. ungen. till sin över- raskning i halmen ' visade kamel stoet sig vara en kärleksfull. mam- ma. från första. ögonblicket. Ung- gart, vid: fjolårets . utgång variten. verkade de första dagarna rätt så' hjälplös och i: behov: av vär- me. :. Men: så "snart" deh lilla ka- möelhanen stått "säkert: på . sina ben gick mamman joch: promene- rade med sin" "Unge,; mycket be- updrad av: djurparkens besökare. "MINDRE | Det; hördes ett väldsamt kras från köket. -— —' Mera" porslin: Stina? ropade ulinnan med resignation i : KLOCKAN : Stationskårl Olsson :i Le gär på plattformen och ”blir tillta- lad”av en dam; som fråga: — Vet ni vad klockan ä kon: —- Nu vet jag dett:(fortsät- ter sin promenad). - — "Det visste" du väl innan Sör "Jtern berättadé - sett. och annat BRA. MAKE I flickläroverkets tredje klass höll man på med fåglarna un- der biologilektionen och magis- intressant ' 'om 'strutsen."-' - = Detta långbenta hönsdjur, sa läraren, ser dåligt, men: hans mage smälter. allting. vo Jaså” minsann, sa” "Hilla ro- . följden blev gräl Lindblom tycker att nu får Nu. har Anita at sig för att sj ky” om irhännen 3 som knick= ig, om. allj: Det tar skrivits” inske haft den attityden; som ar Men: det .ö sär "skillnad i . gällde. minuterna: "den .Bången.,s- bara önskat va vara en” bra” "mamma "åt! "Jörgen," vara' en” wanlig” medlem? m av den lindblomska' familjen: för har hon: kanske ofta journalister; som kommit för : satt > tervjua öm hennes privatliv. Ändå har. jag sedan intetvjuer med mig ” Journalister .. jag snäst "2 "ligt har sedan skrivit" vidriga ar. tiklar om mig. ”Den' här gången tänker inte A. ta” riskera” att bli felbedömd. Där för hår' Kon: fattat pennan ; för" att' själv 'skriva till sin svenska' publik; -—jJag "älskar svenskarna ”som:r publik; skriver hon, Ännu mer ef- | ter:'alla" underbara" brev :jag. fått! . Brev .som' bidragit til att jag åte fått lvslusten igen; : — Det” Var, . infe, eko omin. som, knäckte ' mig, "inte" Paris och inte' heller, den framgång -i, Paris som , uteblev. Det ” var Bosse som gjorde | . det: . Hemma hade - Bosse gott om. ”sparingpartners”.: — .kronofogdar, journalister? advokater ösy Här” i Par Blev, det jag ;som fick ta” emot smällarna. All jag gjorde var, "fel, får På mig, fel” på Jörgen, Och! "Flykten "från! "Sverige Hade” Anita. och. Bosse planerat: flera år, Huset på , Amorvägen sålde de redan, "mars' 1969 och sedan" bodde .de i en förhyrd' villa på Lidingö, "Bosse' hade' hela tiden hand 'om pengar-' na, När de kommit" iväg till "Paris, hade Anita. tänkt sig att få leva det liv som hon anser" vara Iyx, d.v s'ha ett vackert hem, -ha fa-- miljen omkring sig i -lugn och ro,. Ha ett välinrett kök där hon kun- de laga god mat åt de sina, . — Det är min form av. lyxliv, skriver hon, ' som jag antagligen idelar med tusentals” andra kvin=" 'nor, vt " Men Bosse” » beskyllde henne för” att. vara slösare när hon skaffade saker till hemmet, Och. han, ville Yntd förstå att Anita hellre stanna?" "de hemma än "visade upp, sig”. på, mantiska” Ulla-Britt,' 13 år; tänk x också, du tog ju. fram. klockan + ur västfickan!” "Prenumerera på LT vilken” idealisk - äkta man han skulle bli.” ' ee a Up Annönsera I LT] He e t ie skriverier kring "henne och Bosse Hö i veckans: ”Aret" Runt”: talar « hon om aj - AA var på håret" att-jag lyckades. Det det” 'wara! slät med alla ' felaktiga - Yyberg, I en "Jippont ! Det skar : sig: "emellan der: JT längre de" bodde irPa Eg ner" jag" inte" stod "ut. ned? Och : det. slutade med att jag ville sta mit liv; avslutar. Anita sin artikel hon, alltså hoppa k för te alls, Det är : 3 CT étt: Inissförstånd" bara för: att ”hén "Är. NU» a FH ri man: dat p 67. och. 1. :apparåter, sv "antalet .apparater procent, ' deri hij til) Under 1968 uppnädas Finjand, Indien: och. Norge” en! Fm jon; ap- . 839. "appårater -på. Too. invånare. Nörsta. ,Plats Innehavs- av: Was- . Ett annat mått på telefonens betydelse erhålls. genorh ”att ; be- räkna 'medelantalet telefonsamtal per s invånare och är ” USA :och Tack! för 'senast. 'Det var" för- basker mej! den”: trevligaste > "fest
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.