> LAHOLMS TIDNING = - KON CR i > Onsdagen den "17. just. sn Onsdagen den =. LT 17 juni 1970 ER Ungdomen och " Sveriges mer än 150-åriga fred och vår officiella neutralitet un- der två' världskrig har gjort att vi i princip, hållit oss på avstånd : från internationella — konflikter. Detta hindrar dock inte att wi med intresse följer problemen ute I världen och ibland också bildar +j 089 åsikter för eller emot. Sär- skilt i vår egen tid, då vi genom + fram till formuleringar som ”Is-; TV och radio ständigt kan hålla ess å jour med händelserna över- allt på vår planet, ligger det nära till hands att även engagera sig i internationella problem. Speciellt utrikespolitiken trupper från ockuperade områ- den. Det mest frapperande är”dock inte att FPU-kongressen tog ställs ning för det ena förslaget eller, +» det andra, Strängt taget var fö slagsställarna lika goda kålsupa- . + re allihop. De hade i. sina ytt-;, I randen gång efter annan kommi 2” + rael måste...” och ” Konsten att kunna ' orka med” : SÅ hädan fortlöpande automatisering ; och ständigt ökad fritid för de törsta grupperna i samhället, ökas ; ” antalet av dem som har svårt att + > hinria "med och orka med allt som i , krävs av dem eller som de kräver "av sig "själva. Många blir överan- . strängda med vådliga följder för - i kropp. och själ”. En del kollapsar. —- | Hos varje människa finns det en .,s-maturlig vågrörelse i fråga om den "45 psykiska och» därmed = intimt "+ "förktäppade fysiska prestationsför- måste...” Det hela får karaktären av spegelfäkteri. Varken israeler , eller araber, varken stormakterna ' eller FN torde bry sig så "värst i för: ungdomen är det lockande att ', mycket om, 'vad FPU-kongressen blicka' ut över gränserna och att : följa händelseutvecklingen på det världspolitiska planet, » Att-studera världspolitik är en sak. Att” komma med råd och an- visningar för problemens lösning är betydligt svårare, Det, är dock , typiskt för den ungdomliga ' en- tuslasmen att man gärna ger sig i kast med 'de största och svåraste internationella ' problem, och att man därtill har en: ofta mycket ' bestärnd uppfattning om hur svå-" ”righeterna skall lösas, - - Ett typiskt exempel på detta är den kongress, som Folkpartiets Ungdomsförbund, . FPU, just nu har i Falkenberg, Det som kanske mest av allt dragit -allmänhetens : intresse! till" "kongressen är dess debatt” om Mellersta Östern och konflikten mellan judar och ara- ber, FPU-ordföranden Per Gahr- "ton hap väckt” stor 'uppmärksam- het genom sin. pro-arabiska in- -ställning, och detta har..i viss mån. satt sin prägel på hela FPU- rörelsen. Det finns visserligen de- " lade åsikter bland de olika frak- tionerna av kongressombud, men” alia "tycks vilja” diskutera Mel- ” lergtå'; Östern-problem nied : en frehést), , som" är” ovanlig för ett' wenskt politiskt” ungdomsförbund / > FPU-kongressen i Falkenberg diskuterade utrikespolitik nästan. hela ' natten , till” måndagen, . och - det' shitade med ätt Per Gahrton "hans méningsfränder i stort: . k' stöd" för sina åsikter Mellersta Östern-frågan. Det in- nebär. att organisationen : förordar . en 'paketuppgörelse: i frågan, en- - ligt .vilken" Israel visserligen skall -..: | nnas' som ; självständig: stat” mön I åläggas att. dra tillba a. sina att skapa en sådan ' lönsarnhet M : självförsörjningen > sn till att den Uppetö ningen. för” den, i frågan om jordbruksministern var "beredd att medverka till och. trygghet, i. mjölkproduktio- "nen att'er stabil produktion, på sikt kan”' upprätthållas, "RLF- tidningen kom enterar” vå Je darplats:. s Att dessa. frågor verkligen .: är berättigade att -ställa vittnar ut: vecklingen . allt för väl: om.: Ska den uppställda. . målsättningen]: om. ful . självförsörjning 'på mjölk och mjölkprodukter: kun- na säkras, vilket även är nöd vändigt ur beredskapssynpinkt, måste åtgärder : vidtas innän ut: slaktningen hunnit gå. för långt: Men jordbruksministern hävda- de ”att' för närvarande förelig- ger inte: någon som helst fara när det gäller. försörjningen med rar 1E En wej artiregering ”, terlighetsriktningar”. utan" 'mell. Jas, ”Interpellationen mynnade | ut |. > Ciunnar H H edlunid säger. Det kan givetvis vara in- » tressant för FPU-arna själva/ått - hålla sig med åsikter i utrikes- : politiska ting, men så värst myc- : ket av praktisk politik lär det inte - bli av sådana kongressbeslut. > Nu är FPU-arna dock inte en- " samma om att hänge sig åt ut-. " rikespolitiska spekulationer,” Cen- terns Ungdomsförbund, som i da- I. mågan.' Vi har alla hört talas om "det abnorma själstillstånd som kal- . las maniskt-depressivt, och som in- """nebär att en människa under en «; period. kan befinna sig på toppen av 'prestationsförmåga, livslust och -'optimism medan "hon .den andra sjunkit djupt ned i arbetsoförmå- "ga, nedstämdhet . och i Liksom. varje annat abnormt till- : .. stånd, är. .det maniskt-depressi-| . va endast en sjuklig uppförstoring av något som, när det hålls inom - måttliga gränser, i och. för sig är "normalt, "i detta' fall. den "nämnda garna hållit ' förbund: i Östersund, gjorde' också ett utta= - lande i anslutning till 'en rad ut- >" rikespolitiska'' motioner.” I detta framhålles att Israel omedelbart . och villkorslöst. bör dra tillbaka / sina trupper till de av FN-pla- nen utstakade områdena samt att ' Sverige bör verka för att FN vid- . tar effektiva sanktioner ' för. att - förmå Israel att lämna de ockuper ; : rade områdena, . - 2 I det sistnämnda avseendet kan : > man säga att CUF rör sig på mes ' listisk mark, Våra d förbund kan ingenting diktera för främmande makter eller. folk-' grupper, Det enda vi kan göra: ä att söka påverka den svenska po- litiken, så att vi den vägen” kan göra påtryckningar. eller framföra ” "våra åsikter: till andra länder,” Denna möjlighet att framföra sina åsikter utnyttjade CUF också ifrå. ga om diktaturen i Grekland, ter-: rorn i Portugal och Kina :samt? samhällsutvecklingen i USA, En" klarsynt och bestämd svensk opi= + hion ken ge fegering och utrikes- . motsvarande kraft hävda Sveriges. - synpunkter på det internationell r "det naturligaste alterrnati et till. : "den nuvarande regeringen, ansåg" Gunnar osa då han. talade”. "pa terna : som " moderaterna ' bör. Ångå i denna, om et den=" räct. oh DS KAN MAN ”ÖVERTEJ FFA " vågrörelsen.' Denna: innebär att . varje ” människa : har- perioder, - då hen når ett maximum. av psykisk . spänst och. prestationsförmåga, om- "= växlande med vågdalar då' hon i dessa. avseende; >b inner sig på SIG SJÄLV”?” vad Åndivid har, en” maximal prestationsförmåga som inte går att överskrida, Skillnaden mellan den- vn na ” maximala : ”prestalionsförmå- i ga och vad hon verkligen preste? rer för det mesta ganska stör, Det är inte normalt att "ständigt 1e- va på ”toppnivå”, utan skillnenden "”utgör' ett nödvändigt 'reservförråd av energi, som vid speciella tillfäl- ,/ len kan mobiliseras till aktivitet =E iblend rent automatiskt. .som när én a person vid en. oväntad kritisk si- normala, Detta kan bero på över i ensträngning, ibland: på .- onödiga felaktigheter i livsföringen, och "är and "orsakad "av "underskott på för” kroppen nödvändigt äm- Antingen det nu gäller att bätt- : ora på krafterna hos en person' som har” i, förhållande till sitt normala illstånd nedsatta krafter,. eller ätt "va hjälpa hågön 'som äv en'eller ahnan b> orsak” tillfälligtvis måste "”överträf- i» fasig själv”, ; så finns det olika mes 1. toder : peserykrafter a mobilsera, — i. :det. sistnämnda -fallet är fee förutsättningen att ,de finns Den sämsta, ' men -' inte för "det minst använda metoden är att till- gripa stimulerande gifter- vilka främst verkar så att de dövar trötthetskänslan som är avsedd att vara kroppens naturliga varnings- signal, att nu är det tid att koppla av! På så sätt känner man sig i toppform så länge reservförråden av energi varar, ja, man kan hålla på ända tills det inte. finns en gnutta av dem kvar och man fal- ler död ned! -Att dessa' medel är vanebildande, gör dem 'ännu far- ligare.' För speciella fall kan dock läkare rekommendera sådana medel om han med säkerhet vet att det finns reservkrafter med tillräckligt bred "marginal ' och möjligheter 'att på ett naturligt sätt efteråt fylla på dem. Att experimentera på egen hand kan vara livsfarligt, - ÄV: VITAMINER OCH oo .HORMONER E Till de vanligaste medlen när det gäller att öka den fysiska och” psy- kiska kraften hör/stärkande: prez parat av i allmänhet icke giftig ka- raktär såsom mineralämnen, sk å samt och hormoner. Om alla dessa" preparat gäller att de är nyttiga, ja, nöd: vändiga, att tillföra kroppen, i den mån det verkligen råder underskott | ;: -|på:.dem, 1 annat fall är de verk- " Iningslösa, när de icke; som i fråga om hormoner, kan' vara skadlig; De flesta av de nödvändiga 'vi- a taminerna får man genom den'van= liga födan, om den är allsidigt: saåm= mansatt,'men en' fullt tillfredsstäl- |. lende, vitaminförsörjning kan: man ej på så sätt vara säker, på "att er- hålla, och "särskilt under. den mör- ka' årstiden lider nog de flesta män- niskor brist på åtminstone någon av dessa 'vitaminer. Även med risk av något ”spill” kan man komplet- tera den "dagliga födan med ett så- dant iller som "innehåll alla; de ' nödvändiga vitaminerna, | Men vad:man får i sig utöver en viss” given" inängd, rihner. bort: till lingen "nytta, : så : riåågon avsiktlig överdosering » är meningsl ger inget överskott på energj vs Ett” farligare kapitel fi nerna, De här en oerhörd betydel- se” för. livels alla. funktioner . och måste förekomma ien alldeles: 'be- stämd " proportion, Rubbas. denna propor! lans, uppkommer sjukliga tillstånd, Kan: man: konstatera brist -på någon viss hormon, är botemedlet” givet- vis" att tillföra "mera av denna ; precis lågom mängd, t:ex insulin vid diabetes. Men 'ått tillföra. för |" mycket” hormon ' av” något slag eller att över. huvud taget; tillföra något ] alls, om ingen brist er, kän vara valet inte står mellan några” politiska. er det inte heller: bli tal om nå- got. ytterlighetsalternativ till .den': ram, menade "Tenterledaren. som , därmed även "markerade att för- ; :' utsättningarna för en trepartire=" omvaldes enhälligt oc "med, starkt t bifall till ordförande i' centerpar-"”. tiet vid stämman i' Östersund på” måndagen, Även de; båda: vice" ordförandena "Thorbjörn Fälldin; och: Johannes Antonsson' omval- '; des enhälligt. Centerledarens. pi «ga och slagfärdiga agerande -så inför stämman som under de. frå= . gestunder han ställde upp i vars- lar också om att han med energi: 7 och gott humör går in föratt g ra ännu en framgångsrik vw relse för centerpartiet. konsumtionsmjölk och grädde” Kan det, uppställda målet för beträffande mjölkprodukter . reduceras .. till konsumtionsmjölk. och ' grädde? » Mån får den" föreställningen av jordbruksministerns - argumenta- tion,” Detta är i så fall något annat än riksdagen uttalat. Hr Bengtsson farin emnellertia att : produktionsminskningen".: i stort . sett. skedde på 'det sätt .som , avsetts i den. jordbrukspo- "Vitiska” . målsättningen. Någon bristsituation såg han inte fram- för sig' utan snarare”att 'vi nal- kas ett'läge då överskottspro- duktionen, i. varje fall. under vissa delat av äret byts' ut mot en balans mellan tillgång "och efterfrågar: Dagens kärnfråga är = säsöngvariationerna,' ' "där jordbrukarna . själva måste” tän- ka om”. os På detta" sätt: lyckades jord: bruksministern skjuta hela prob- lemet ifrån, sig. och över jord: ]- brukarna..; Om . bara . bönderna har förstånd om att ordna med en jämn: mjölkproduktion under "hela. året. finn$ inga "problem ens vid en starkt vikande mjölk- produktion. ' Jordbruksministerns' argumen- tering ; märklig på, många sätt, Di när om att hr Bengtsson inte är medveten om vad som” håller på att ske”in- om . mjölkproduktionen. En stor del av denna. kommer idag: från:] besättningar - där : det. närmast SA "är jordbrukarens pensionsålder som avgör rär han upphör, "Praktiskt taget -inga nya” be- sättningar skapas,: men raden av produktionsenheter med, tek- niskt goda förutsättningar” och en rationell produktion har upp- hört :eller står. under. avveck- ling -under den närmaste: tiden. Den lilla: mjölkprishöjning som jordbruksministern trör ska ver- ka produktionshöjande från : 1l 'juli kan .ju inte betecknas som en realprishöjning. Den är.” en- bårt en kompensation .för 're- dan inträffad kostnadsstegring. Men alla dessa problem sköt jordbruksministern - ifrån "sig, Det finns inga problem, . De ””eventuela problem” "som firnins tår sittande . utredningar hand om, 07 Kanske finns det de'som' är beredda att tolka jordbruksråi- nisterns 'svar som positivt," trots att han sorgfälligt undvek:.att ta. upp :den ställda frågan :om » framtiden för svensk mjölkpro. duktion. De. problem 'som finns kän "bönderna. själva rätta :till. "Det gäller bara att ha vilja. och förstånd 'om -att. producera .. rätt kvantitet under ätt tid på. året. Simsalabim, : Det måste vara Något funda- mentalt fel i jordbruksminis- terns' insikter om "mjölkproduk- tionens villkor" "och" "problem, : Sundsvalts' Kammarkör.: Han har I gjort. flerä” radio och: TV-program. . Hans nästa; TV- -program "ATT: BRY sia: OM: komm söndagen,” ;den ; na som ”rhän behöver befara svä- LEN niressan kombi I välkända: Sundsvalls” :ung- tus:av:Schubert och. en liten svit innehållånde "fyra korta: - vissat- ”Han skapade: "på "sin tidii I Jivets' grå kvarter, Träden 4 nar svit vill lära "Oss att: det främs: ta avla att vara en .samarit te” "de stora” aktionerna och: insamlingar dagliga: c E medmänniskör: Tritréssant. är. "ock väpnat” torisä tningar. till så "Kjell ta: tillfälle presenteras två "dikter ne Bo” .Setterlinds”? Fdiktsariliäg gande visan Döden och liten flic ka;: en :dialög om livets villkor.:-- T. programmet .; : sjunger . Kjell i- [Lönnå "själv och ackompanjerar | så, som”. "handlar om sängen: Sanc- sig ; "med; gitarr. Vidare 'medver- kar Inger Jonsson med sång samt Sundsvalls Kammarkör och Sunds- valls: studioorkester. dägarna. har. sadelgallmyggan börjat uppträda" ute i. fälten. I de ”tidigaré områdena i "Skåne Köm,, svärniningen' igång” på-all-| var, i:slutet av: förra veckan. I :. som är. "senare räknar ja köslutet,ic " Sadelgallmyggan är en. växt. följäsparasit "och värst utsatta för angrepp; är. korn och vete.. Vida- re är kvickrot' en :mycket begär- följden” liksom, kvickrotsbekämp- ningen. är. "därför Viktiga åtgärder i det. långsiktiga bekämpningsar- betet...Det är i stort. sett endast på: gårdar eller. fält, . där: man under "senare "år bedrivit én ensi- dig växtföljd med korn” och vete som de helt dominerande grödor | ra angrepp: : ".-, + Sadelgallmyggans" larver ever på strået," dolda under: "blädslidan, vid "svåra ängrepp, blir följden att strået senare främat. sommaren bryts. ' . NA färdas "med ”så ” elegant” lättsin- är väsentliga « frågor- kan - av: lig” värdväxt. : Ändringar 1 växt-lö ' nighet, . kommenterar tidningen, ;- Bekämpning lönar sig .- enligt ||. danska ' erfarenheter, då -ägglägg- ningen uppgår till. minst 10—15 ägg på hälften "av stråna. Äggen är klart. röda och läggs r rader, talrikast - på det. översta” bladets ovansida, H «Rätt tidpunkt för "bekämpning infaller 7—10 "dagar efter det svärmningen : kommit :igång. på allvar. Det i betyder > för. Skånes del perioden med början I mitten eller. slutet -av denna” vecka fram För >» bekämpningen bör änvän.- das fenitrotion, 1-—1,5" liter/ha. Det är lämpligt att samtidigt be- kämpa gräsmjöldaggen genom -att blanda" i .svavel, 56 . kg/ha, i sprutvätskan. 'Mjöldaggsangreppen är "kraftiga" på sina - häll” för: när. varande. Detta gäller inte: minst vetet. Till” bekämpning. av” höst- vete ställer .vi oss dock mycket tveksamma, Uppträder däremot redan betydande angrepp i kor- net är detta ett mycket starkt skäl för en bekämpning, som ti så fall: bör; sättas in omgående. I synnerhet. gäller detta sent såd- da fält eter: där: uppkomsten: var rit - ojämn,- s ringsmedel i särdeles lättsmält form. De har sin speciella uppgift vid ”insufficens”, bestämda gång vid bestämda tillfällen som "doch -är energikrävande. att smält: » Jär sådana medel som t ex druvsoc "I kläderna”. för ' att med desto störa” ”Hevnadsvillkor dä mycket farligt, ty därigenom rub« bas den naturliga balansen. => ” OFARLIGA «a cl " STÄRKANDE MEDEL "En tämligen | ofarlig grupp av stärkande medel utgöres av sådana som egentligen bara är vanligt nä- koncentrerad eller dv s bristsituationer i fråga om vissa näringsämnen, när bristens storlek. nödvändiggör tillskott av kvantiteter på en bestämmes av läkaren. När det gäller. att snabbt ladda: | upp sig för stunden med energi, :' alltså utan att först behöva sätta i " sig en riktig . måltid. som det tar både tid, upp till två, tre timmar, ker lämpliga. Druvsockret är ”fäl digsmält” och går därför direkt i” blodet och 3 ger, på så sätt ett omedelbart, energitillskott, : LE: -En ofarlig men likväl effektiv, tillfällig stimulans är kaffe, om nu - magen tål det. Kaffe verkar snabbt, piggar. UPP; klarar. -hjärnan och ökar ält älpa . folk att orka med”, är gnanide medlen och "detta ehuru '. dessa: ju alltid innehåller 7 ämnen som. om de skulle tagas i för : stora doser: är farliga gifter. De har ” den stora betydelsen att, de "hjälper om vederbörande psykiskt, så att: de ” inte gör sig onödiga bekymmer vil" ' ka” ofta i lika" hög” grad som själva + arbetet tär på "krafterna; "och ” gör ' det lättare för 'dem att köppla av; : när tiden medger, det, 'och - på så sätt förnya sitt energiförråd. . -Det är god' själsekonomi att el minera krafttärande;" ineffektiv or När. den är borta är det lättare -att klart se på: sina egna problem och ” . |på ett "förnuftigt" sätt organisera sin" dag, så' man /; får” ut. det» mesta . möjliga : både” av arbetets - timmar: . [opera larm om JR Salt sill I orjinlig som 10 föda od "Vv " för alt förtära — i all synnerhet: har detta gällt insjöfisk' — , och nu är det dags för en ny varning. Den kan Kort sammanfattas: i orden Grava , endast djupfryst saltvattenfisk, Ingen annan fisk' bör ifråga- komma härvidlag. Detta råd, utfärdat av veterinärstyrelsen i sam- råd med socialstyrelsen och statens institut för folkhälsan har till- 1 å. NN kommit efter I av fö anisakis — i fiskens bukhåla, ". >.” - I det meddelande som utsänts till allmänheten heter det bl a' att om fisken efter fångsten inte snarast rensas 'vandrar larverna in:mot fis- kens .muskultatur. Larverna kan om de kommer levande in i männi- skans tarmkanal orsaka. sjukdoms Hillstånd. | De marina fiskarter som uppräk- |, sammanhanget är sill, ok hösi ivadra och hövalsnöring -Larveinas förekomst i fiskköttet innebär dock i ellminhet inte nå-I zon rick, eitasom såväl kokning som sitlin'ng, (till "temperaturer över 69 gr. C) som torkning, djup- fymint; rökning och. hårdsaltning st vid förtäring av rå eller. mavad, fisk som överföring av levande larver" kan 'ske;'Anisakis- larverna är mycket tunna” och Lä 25 ce cm långa. Moe H - Då det I fryst saltvattenfisk,' ibland varit . riklig förekomst” av anisakis 1 "salt sill har man ifrågasatt om sådan fisk kan - betraktas. som :tjänlig till människoföda, : Veterinärsty= relsen vill" emellertid; trots 'att riklig . förekomst av "anisakisla - ver, är mindre tilltalande ur estetisk synpunkt, råda. hiälso- vårdsnämnderna att icke av den= "ha anledning otjänligförklara den salta sillen, särskilt som no m It rensningsförfarande 1 allmänhet nvlij nar larverna, 1 ir en från "länsstyrelsen. I Hol land översänd skrivelse r. leres, [AN det under senare år blivit ållt me: populärt att i hemmen grava m Ik rill:och annan :sältvattenfisk. Me: hänsyn till nu gjorda konstater: n« den,. heter det vidare: ; hemställcs att allmänheten informerås om 11s= kerna vid gravning av icke | siupe Sn -— ae "har ” kontakt dim söm inte längre lever = men det är inte” något som ! upptar: en År, vetskap, om. att, det finns högre” makter, som' är av stor belydelse' för- oss; Det ”Nördin,' 23 år: Hon: na” "sig att” liksom” Axel, Ö | Ina: ”lägga av tatsbekymren. med re "effektivitet" kunna ta" itu med" fen att ”orka med”, nämligen livs» ” föringen i "allmänhet, Det viktigaste ; av alla energigivande medel är vila.” in. Utomordentligt gas, Det är ett energikrävande ar= bete att hänge maten — och i det . tjä svenska "folket över huvud taget äter mer än:som är nyttigt för hälsa :: "När det gäller: att få "krafterna att räcka till är. det minst lika, vika tigt, satt rationalisera på vad . man ' skulle” kunna kalla -”utgiftssidan” som? på ”inkomstsidan”, med andra tt öka tillgången. på "sådan, Ke "ett + prakiskt" påpeka. | de: vet"maan i förväg att, manen : viss period måste -arbeta- mer än + vanligt, kan man på förhand ladda upp sig, d v s samla krafter genom , vila och sunt levandssätt.: Vill man göra topp-prestätioner under .! 14: dagar, « måste man "samla - extra > krafter: under en' månad déssförin« :' nan, Det tar alltså dubbelt så lång > tid att samla de: extra: "krafterna ". som att förbruka dem. : : |ETT. ORD : PÅ, VÄ (CEN " Vid ett kvinnomöte i-en'för- samling läste” man upp ett brev från en missionär. i Korea. Be- skrivningen - av :. människornas var skräm- mände. Missionären bad om en gåva till vitaminmedicin för att berika" "de nödlidandes: torftiga kost. .. : - Medan kollektskålen gick runt för -detta ändamål, muttrade nå- "Igön "öm att man hade så mycket utgifter. Detta kom mig. att fun- dera: '”Skall' jag taga vara 'på min broder?” Jag visste så väl att till. och med de medlemmar i gruppen som hade lägst in- komst ändå hade tillräckligt: för att kunna ' leva bekvämt. A En” mor till em barn, som ständigt var .på' jakt efter ur- vuxna ' kläder: "och skor, vinka- de mig till sig och viskade: ”Om jag kan köpa sötsaker till mina barn, så har jag också råd att ge någonting: >Själv' fick jag en tankeställäre. och gav ..en större summa än : jag. först tänkt. Fylld av” glädje. tänkte Jag: ”Amen”, (2 behovet avenérgl, tb : menskap; « TN "Dessutom -har "de tidningen :”Utan gräns” som ges ut av Svenska Spi-| ' ge "68 är;'som ait spi itvialist sedan i många års tillbak Han: na, Hans” bokför ag ””Litteratur- fö laget”; grundat 10015: har: hit> tills. givit ut 200 titlar i ämnena: + Spici r att sprida Kunskaper. om. spiritusljsnien. z "ter döden; påpekar Harry Blom; De gg -mla för att få en hälsning... . = : Monica, Nordi unga sökte én "Vi behövde ett engagemang]- och: en anknytning - till. människor- na. Vi blev /spiritualister genom vår strävan eft -Jjus. och. sanning, «a säger hon. oo Vi. spiritalister tror på” Nya Test; t Utan i litet. Utan -jamande; :”Älsken varandra” ] är ' en "av "våra .deviser, . De. yngre]. ser i Kristus en motpol till Marx, ; + — Jag vill inte ha det så. Kom- munishiér "stämmer" inte 'alls.: Det, Den spiritualistiska "litteraturen som. ges?.ut « på' ”Litteraturförlaget| och. tidningen ”Seklet”, utgör spi-| fitualistefnas ””" informationskällor. | rituvalisters Riksförbund. och. deras bokförlag Excelsior. ot . Harry Blom har en del teorier som inte stämmer överens med dem som är edertagna” av. sandra spiri- tualiste; i — Medier ; personer som "själva kan”. försätta” sig I tra ncetillstånd. Jag ”arbetar ”- -'med- "försöksperso- ner som: jag försätter i trance ge- nom hypnos. Då kan de” berätta om. sina ' tidigare" "inkarnationet.- Me- dierna är sådåna personer; som kan! - se'det osynliga. De är. clairboyonte q — ”synska”, "De har "en ' medfödd förmåga att se vad andrå inté. ser. Db Just. au arbetar Harry Blöm, med - två De" först överens om vilket århundra-f, ' edlem i i den. nyligen grundas var "Ison, öphastjd det kyrkliga. Han har. en kamrat som söker Gud i |Det;verkår, som äm Waldemar." vär som un en! ör kunnig - -kvinna,; Han .iHårry; Blom sluter fortsätter sin berättel sig.om ”att livet fortsätter éf- berättar att: de Å + a är sa bodge i en tidigare inkarnation På Björkö. Man måste” vara där och höra erklighetstroget det ä I människor går tillbaka tiden i sitt a ufidermedvetna, säger Harry Blom. fattare, som, ad har Gull- B jaskat kacklände på "det' här let också, så hade. jag. nog intel de ”försökspersonen vill gå tillbaka till, Efter att de blivit. förstta i trance genom hypnos kan de be- rätta om upplevelser från den ti- den, > « ; — En av. mina” försökspersoner bodde i början på 1830-talet vid = > Jenny ä är en An riktig mäklerska :.> men hor arbetar yn värr: bara för sin egen. dell" Storkyrkobrinken. N Han -är: Präst-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.