Det | förefaller som om regerin= : gen med finansminister Gunnar - Sträng i spetsen tänker dra vissa konsekvenser av den kritik som kat under hela 60-talet och nu är ” från företagarhåll riktats mot den skärpta kreditpolitiken, Vid Sven= ska - ""Måndagen' den 22-juni-1970 ” Hr Sträng mjukar. äpp; de "problem kreditrestriktionerna” - medfört för den mindre industrin, vars självfinansieringskraft' mins- - andra världskriget ” i ett tyskt se koncéentrationsläger; där: hon för- lorade”: sin mor, sin -make" och sin fyraåriga dotter. Hennés nerv- system" bröts ner” i lägret; -och henneg minnen därifrån | är fruk- extremt låg, Och på lördagen ” fortsatte alltså kritiken vid”före-.; tagarmötet i Göteborg. - ”- Samtidigt gjorde hr Sträng ett . Företagares - Riksförbunds kongress i Göteborg i ie dags tog fört utspel på lördagen: som utan tvi- tansvärda.”, De = torterar . henne man ' Erik Hovhammar på nytt up] tal: — Det är minst sagt anmärk-' | ningsvärt . att den strypning av nas-tillämpnirng av kreditrestrik- krediterna, som främst drabbar de mindre och medelstora företagen, sätts in samtidigt som den offent- liga . sektorn tillåtes svälla, sade . talaren bl a. - = För visso är detta anmärknings- värt då det mest angelägna i vår nuvarande ' ekonomiska "situation ' är att ge näringslivet förutsäftnin- gär framställa så stora varumäng- ' der, som. möjligt såväl för export som, "för inhemsk förbrukning. Valutareserven har kraftigt för- - svågats varför varje rejäl chans till ökad "balans mellan in- och, utflöde av valuta bör tillvaratas”. och på hemmamarknaden är pris- skruven ' i full gång och måste " hejdas. ' ” Många mindre” företag är un- > derleverantörer. till större export= företag och de: mycket kännbara kreditrestriktioner som krympnin= gen av:checkkrediterna utgör för dem medför på sikt ett direkt hin= der för produktionsökning. Nu för" refaller det emellertid som om fi- nansministern är. fullt på det kla- fa: med verkningarna av" denn åtgärd. Under den ekonomiska de- :: batten i vårriksdagens. slutskede ' vel avsåg att lugna.företagarna. ålet i sitt häl Därvid sade finansministern bl a: — Jag kan inte finna att banker="- : glömma det" tillgivna, : förtrogndefulla' uttrycket: bortom allt - ont ' "och farligt i den Jilla flickans ögon vid åvskedet, som inte var ,tänkt som” "ett avsked men "som blev "det, då mormo- dern och barnét fördes 'direkt till tionerna gent emot de små och medelstora företagen. står i sam-=: klang med regeringens intentioner '. när det 'gäller prioriteringen av: exporten och: av industrins -ut- byggnad, därför bör" en" ändring 7 ske så att inte sunda och expan='" siva företag" sätts. i trångmål. av likviditetsskäl,. NV . Även hr Sträng, "liksom. Pans” statssekreterare Kjell Olof' Feldt ” tidigare, sätter bankerna' i skottZ gluggen genom att antyda att:de' misstolkat : regeringens :intentio=" ner, ' Ledande " bankmän avvisar; emellertid denna ' fördelning ' av” ansvarsbördan för kreditrestrik-': tionernas effekt, Det må vara hur" "som helst därmed; hr. Sträng vill! nu resonera med bankerna . Coch" upplysa dem om vad regeringen" "verkligen menat. med sina till-' lämpningsföreskrifter. Detta bor-, et de ha skett tidigare och allra bäst. |; LT- har beretts tillfälle att äter hade onekligen varit om de före-' ge, ett par, av hennes dikter: även: skrifter riksbanken med regerin-'. sö fått. löfte. om-ett eller an- gens 'goda. minne utfärdade 'om' | nat alster av: hennes prosaförfat- ÖR äe buat föranleda någon. tarskap, ” till." vilken: 'sistnämnda' ning om helst 'misstolkning.' Då 0 Im Sak vi återkommer. Men dikterna inte heller. hr Sträng behövt göra j införes här nedan de. "att. de skule badas, Men' stället : för bad blev det gasning med ? "åtföljände kremering. ' Da- men, fick" aldrig "återse vare” sig sin : mor eller "sin flicka, ' Den svarta röken ' från”, krematörie- skorstenen. fäste "mån: dock hen- Uppmärksamhet: på.” for Där - ser. du" din dotter - till väders; sade : man. ' Nu efter alla dessa hemska upplevelser finner hon ett: slags" tröst” och >hugrnad för sitt: .utplundrade hjärta 1 dikt ning: "och. skriverier; : jämt” och- ständigt. Oc aldrig |” en” gaskammare, under: föregivan- HL övrigt: åtgärder vidtas" för. att TSmå ord, scl :. a SS jag älskar er! Jag. vill .forma er till dikt; i som rör. och upprör allas hjärtan. Små ord,. = jag vill klä "er i eld, : vars lågor smälter - hjärtan av is. c St fe or Szeréna Feldmäår. Sätt lärobok : +. oe . SN - vall 1 händerna på SS . värnpliktiga : Stockholm (TT) | Skolöverstyrelsen';«. finner i ; det synnerligen angeläget att "studier kan erbjudas ' som -ett 'menings- fullt" alterhativ :till andra fritids- sysselsättningar .: för de Vv raplik: - tiga TI en: riksdagsmotion - ha däts att: alla värnpliktiga :gQav- sett tjänstgöringsort :bör; ges” sä- dana.” ekonomiska ” förmåner | att fritidsstudier : möjliggörs” och rät underlätta": studier: och - ' avläggan de prov -under ' vpbtjänstgöring: ' För den'.som' befinner "sig 1' en utbildningsgång : bör; framhåller Sö, .värnpliktstiden ! änte få nné- hära ett direkt? avbrott.” De" pliktiga om annars nt dög : centerriksdagsmannen ' och bankerna; till syndabock . för, dei ordföranden -4 Svensk Industri-" åtgärder som kritikerna i sig ät studier” bör:vidare; a ge förening, - Bengt ” Sjönell, '. upp fråmgång gisslat,.:'- - studfeförbundens” förvorg HR STRÄNG FÖRELÄSER” Det blev inte-så mycket sagt om; den. ekon ek vare” sig de" ker a ysthet” eller |. som” resultat av vilda" "strejker | . och=för alltför höga -utgångsbud]. i stundande. avtalsrörelse: är han]: trovärdig; Lönehöjningar: den ekonomiska tillväxten .är:det ingen; mening :med.: « Denis. SAN: ningen: gäller / inte: ba LO-och BAGG. anta. KLAÄVERTRAMP Av: CAMILLA - Van 3 Är det inte' tid: att avgå Ca : Odhnoff' ställs. av. . Veckojournalen ' -med anledning - av familjeministerns senaste. «klavertramp .—. TV-de- batten :med fru Lena Giertz, "Täby, om barntillsyn. När-Vec- kojournalen: sökte” få sklar |” milla i :som'; ”välje emma, av. traditio; ju erskådlig” fra i "låglönegruppen, & För ! övrigt trodde I > familjetänkandets ti ; satt: nu: FRA a hotar fart il: rar. IRLE? "tidningen ""Tfråga om Presseti' bru sägas. att morgontidningai en :' redovisningsskyldighet; gör. att- kvällspressen, .kan”nöj sig» med ' att. plocka -stora "eller udda nyheter... De: som "svarar för. .TV-nyheterna tycks jämstäl- Ja .dessa program med kvällstid |" ningarna. Inte minst..har' dettal: märkts under den -gångna riks |, a dagsterminen; : Denna har« :visser; ligen i”långa stycken: "varit: fan: sig "med: att” smyga med och' leta efter pikanta |. Iger "på - riksdagsmännen: Nå "borde ha: kurage; vatt. sätta "Den 2 frågan att: Gud: villöså smycket; lidande i: världen; och att jag varen av dem som: valts” att: ett” bra arbete och vännei :Ihar: kunnat: se: bort -från' mitt yttre: händikapp: och: som. sett "lockande: :om med ra” det. De 'Sjö - här: drabbats: och tycker att:sam- |]. ; |hället: borde" ta händ :om "sådana söm mina : gåvor, "De förstår «varför MIN: SYSTER 'B TT FILLREN RAM GER. :VANLIGT. SOCKER 2 "7 = (MEJ DUBB | BETRÄFFANDE ENAS SYMProN ARA HENNE LENE "GÖR T MISSTÄNKSAM : TTnerde TYR Vi i MOT. STR LNINGEN VI KOMMER ATT AV DET /CKAPTEN-S DET FAR ER ETT VÅRT ÖRETRYGL SJUN- KER-> HASTIGT I N Jun: a |sin. .summäering.-. 11969; » Förhållandet - marknadspriser, jag idag måste kämpa. > --: ; mare” bäcks. ärdsolan gav Sten Löfven- berg vid Jan öruksnä inden i "länet födaren: säkerligen inom. sig hår. en idealbld'av:hur: en fiktig: gris-skall ge uti Härvid - -spelar dock de- och: det gäller; att. ta "vara" på de rätta: : detaljerna, sade hr .Löfven- berg; "det har, tidigare” nog sparats egentligen skulle kas- Beris sy Eter" att i dåren får lära "sg vad som är länipliet i- avels- ärbetet eller kort sagt; svåga djur -kän kasseras. direkt före. bedömning i; serverade förtäring [sv sson” givit ;data: om : köpte av:mor ock [lö Knivigt fall, 'ycks byrådirektör Lars Erik Hult; uppfödare. Sven: v Arne Börjesson. Att "utan för att visa trivselknorren. 15 av landets 170 eb på första hallandskursen i Fjäräs Ö R I samarbete med Tanfbruksnämnderna 1.0- 1 "Hallands län på tisdagen en kurs. för galtuppfödare hos lantbrukare Sven Arne” "Börjesson I Ultsbåck — "gården längst ut i Eskatorp med för dagen en sommarglittrande Kungsbackafjord : som underbar fond." 1 kursen, som följdes upp med föredrag på Tölögården, deltog 15 av Sveriges 170: 'galtuppfödare: med:avels= « besättningar; i i Halland finns för närvarende 16 uppfödare inriktade på avelsarbete. .Skåneliinej ä ä annars." t : värst med flest uppfödare” ”och bäst på grisar: Halland kan ju i sin ur ”skryta”. med att-vad V / . I Neees gren vilja I utsäga . med esten mot pannan. And; a PHedö- > -är från. höger Rune Nilsson, e-A Abr 9 rån oh 3 ' län, Sten Löfvenberg och - baldel bjektet vänder och P-län | åt fotografen. är inte av. oartighet, nade "alltså etta från” fö; nen i veckan "efter' ”regnskvättar- na” I dag finns bära” Magdalena kvar i'besättningen' som innehåller » Sven "Arne; tillsammans med ma- div! kan d för god: mjölkskö get. riktiga" galtar och mycket -bra avkomma, i snitt.-när! det gäller produktionen ligger "han. över. 'me> deltalet för landet, Under elva år]. har han fått fram 413 kullar med en' bra bit över femtösen grisar. Sitt "bästa år hade herren till Ulfs- |, bäck: 1966—67- då - han” på Svenska födare). id håller. man! alltsg” på : a i;-landet, : korhmer alltså liven Vppfödar Vid den” enskilda” bedöraningen hadé' Sven Arne” Börjesson” ett: antal krisar" boxar. : Deltazar- na, bildade + 'grupper sant” bedömde. bogar oh frariiparti, rygg” och” bål; skinkor: och "båkparti; ” spénär, ” ben”; klövar:och benställ- . ning; rörelser. Hur öföneri skall &e .- « . 1, | ut. .råder, delad ; ; uppfattning om).: ==. har lyckats brå i'avelsårbetet ” Tjo- i någon in, av grupperna, skall, man, broducera” Ssådå skärs - helhetsi ”sätsa på : husmor till: glä I ren si 23 placerat : "skådade ' . på sj lakteriepna har: lvi s : gården bom omfattar :21- tunnland, :snylla 'på Jet; : Spannmålen . köper re" Böj esson, han' blandar v för vad. grisarna” får, "något Tätt måhända än" att "köpa: fär- "digtrfoder,; men-troligen bättre. På gårdén. har tidigare" odlats den spe> ”rifikt:nordhalländska grödan -pep- ; barröt. men" den är borta numera på, Ulfsbäck, Man talar än om de dågar” då" ett" ”Tunnlarid : kunde ge "odlaren 2. 009 kr. . START MED. JU SUGGOR”. vigt starten - 1958-59". fanns- sju biggor” på Ulfsbäck och, då Rune 3 | årssnittet 20 födda, med: 25: vid liv givet,” omtalade > byckäireltär Lårsj - Erik Hultgren vid lantbru styrel- s- = Målet kan delas' upp” i fem punkter, sade hr Hultgren; 1) fris- ka. djur 'som verkligen ”fungerar” (och här kommer den. viktiga håll: barheten in), 2) friskare kullar, 3) snabbvuxna med. låg. foderförbruk-' ning (1 år sådär), 4) "köttfulla med låg fettansättning' (det är: dyrt-att producera - fett) samt 5), köttkvali- teten. Flera olika aspekter fullföl- och Nilsson 'vid. lantbruk gav jer huvudpunkternä på” 16 "kullar" gett (spå ån laren;' i Skåne och” på: andra ställen = >: i "landet: hår, reden. galtuppfödare vårit. i. elden, .I och . med fjärås- arrengemöngat är N- lä SLR talade vidare. -omzå avelsvinens, c utfodring "och -avslutningsvisz följ=. . de er animerad diskussion där er= farenheter,: -gamla "och 'nyförvärvas: de, utbyttes, Den första kursen av det här slaget i Halland blev lyckad. sd torde få efterföljare. Runt Mä. ; har aldrig | förr z yr. "för. de svenska kon: var ovanligt liten och import fick .ske , utan, införselavgift och ridsmarknadspris. ' . : konstaterandet gör Sveri: ges” Potatisodlares "Riksförbund 1 v 3 potatisäret visar, menar port till världs: nte alls behöver till fördel för: konsumenter; förbundet; att var: "Ina, vilket gjorts" gällande i den joräbrukspolitiska debatten. H Vad är jag egentligen skyldig världen? Allt jag kan. ge, för mitt lv.är: överfyllt, ,iredan:-t, slutet” av” november nåd | ten »ayvskaffades helt. 'Det; har;. JE i i |större delen jav , säsongen kunnat : : köpas; til wvärldsmarknadspris, i [blev i fjol :så svägt ätt seglfene ide: sådan:: höjd: att;: införselavgif! I Ineburit > ratt - matpotatisen - -under . Den. genom införselavgiftens slo: tfpande starkt ökade importen Jed: de . emellertid "inte; som ” många väntat, till lägre priser på matpo- tatis.. Utlandet, passade istället på latt. höja "sina - Offertpriser.. blev dyrare” é : sumenternia,. ” ” I En nationalekonomisk " summe: ring” av- dessa erfarenheter "blir; enligt de svenska potåtisodlarha, att” vi? nörråalt 'bör- sträva” efter en full: folkförsörjntngsgrad på fhatporatis.” ot vv tr ör Yr MIST Sr DAGBOK : >" Av "eri, händelse- -räkade- Jag I gär «titta, i I min. dotter. Elsas -dagt ilbok; v — Var det Intressant? s | , — Ja, men den handlade ute: slutande om vad - hon. r-gjort - on : då?» ERA han vår: sent ute; Det och den. .gamla;, ”damtykeln sak- näde; lykta: - ett gatliöra | stod "Ja "kan: inte "startnå, ”korista- ; peln;” ja "har : ingén': 'Proms hek 2 Her" Och därmed "fortsatte han. skryter om.sinå. fäder. Inte om ön hur stora dom -är-utan om det - frakt. motsatta. Den första pojken. . Min far- sa han är så liten så han kan stå rak under ett bord. ” DER ändre” Jaså? Ja, men min farsa ; han" är. så" liten så han .Jkan sitta. under” en stöl;' Den tredje: säger "ingenting. Det: blir, tyst en. stund, men . så bryter: de ' övriga tystnaden och frågar? . 2 — Nå; hur Miten är än farsa, Ir l = Den tredje pojken. — Jag har ' ingen! Han ramla ner: från /en nätterna; ' 4 . Jordgubbar.” oo stege -'när - - han-skulle - plocka MN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.