= SM : Lokaliserings politiken 'och sysselsättningen". - LAHOLMS TIDNING . oo Fredagen den a 26 juni 1970 IT: = Hur skulle” det ha sett ut i vis- sa svenska bygder om inte loka- liseringspolitiken bedrivits så ak- tivt som den faktiskt har under perioden 1963—1969?. Siffermässigt sett .ger. en färsk "rapport från' arbetsmarknadsstyrelsens = utred- ningsbyrå - klart: -besked härom. - Drygt 18.000 människor har näm- ligen fått sysselsättning vid' de fö-' + retag, som. under dessa år erhål- lit lokaliseringspolitiskt stöd. Två "tredjedelar av dessa” nya syssel- sättningstillfällen har skapats inom " det 8 .k stödområdet, vilket om- fattar Norrland samt: vissa delar ' . av. västra Svealand. Totalt sett - har inte mindre än 883 företag . med drygt 98.000 anställda fått så- : dant stöd,' vilket betyder att tio procent av de industrisysselsatta i hela laridet. arbetar inom lokali- seringsföretag. I stödområdet är andelen .65 .procent,. vilket anger hur utomordentligt stor. betydelse lokaliseringspolitiken har = där. Sysselsättningstillskottet var störst i Gävleborgs," Norrbottens” och Älvsbörgs län i"”nu. nämnd ”ord= ning. För att illustrera en lokali- seringspolitisk . punktinsats kan nämnas, att 59 företag i Borås gett « - ett sysselsättningstillskott med 1.920, vilket förresten är 200 mer än beräknat, = > pu : Dessa positiva: utslag av:-den hittills bedrivna lokaliseringspoli- , tiken, vilken haft: karaktär av försöksverksamhet, hälsas givetvis med--stor . tillfredsställelse 'inte - minst i'de bygder som brottats Alexander Dubcék, hårt med arbetslöshetens svårlös- ta problem. Politiskt sett kan cen- terparti notera denna utveckling som en fjäder i hatten, ty inget "ökat tryck på hyresmarknad, sko-! "tätorterna, ". Starka skäl talar alltså för att en'. . fortsatt. och med. ökade. resurser: . "bringa -med sig beträffande kommuner- . .nas ekonomiska resurser, fö rad samhällsservice os v.. Den Iokaliseringspolitiska söksverksamheten — under” "de "gångna" åren "bör utgöra: en god - grund att bygga på i fortsättnin=. . gen, Särskilt angeläget är: givet-.. -vis att den bedrivs så att syssel- . sättningsmöjligheterna förstärks j : "bygder där det alltjämt finns till-- gång på arbetskraft. Därmed be-' -| endast ” ett:s befolk= - som ger ch till, en levande bygd även i' fortsätt-' inte” der] varas ningen, Samtidigt kan arbetskrafö'+ ten tillvaratas — inte. minst den äldre och den kvinnliga — vil: FP ket är särskilt angeläget i tid då ropet efter arbetsvilliga män: - niskor är så stort och utbrett som: nu. ' Åtskillig 'företagsamhet: kan/ .med fördel lokaliseras dit där ar=; -betskraften' finns och dyrbar för- flyttning av denna med i "regel i "lor, sjukhus o &'v i 'de:'stora' elimineras samtidigt; bedriven- lokaliseringspolitik är synnerligen : angelägen". för. att' bättre . regional ' balans: i mellan de stora ' tätortsområdena och glesbygderna, en balans som - ytterst ger den 'enskilda männi skan större valmöjligheter. att vi ja den "livsmiljö: som bäst: pas sar. henne. , — "den: förre tjeckoslovakiske kommunistledaren, som . begick misstaget att försöka. liberaliser: istdiktaturen "och . + göra: : parti: har mer iskt än cen- tern arbetat för en aktiv lokali- seringspolitik : i" bygder : med. vi-. kande: sysselsättning. Skall kri-: tiska'synpunkter anföras mot den förda lokaliseringspolitiken ' bör ii första hand. nämnas att den varit ” otillräcklig: och! att: den sattes in allt. för sent i visså' områden; där företagsdöden dystra" spå ” samhällsbilden i. form” av” ett” starkt sjunkande". . befolkningsun- derlag med. allt negativt dettå för” den mer mänsklig — har nu äve "avsatts från ambassadörposten', Turkiet. Längre än vad som kolt 'mot.Dubeek kan knappast person= ;- förföljelsen +; gå ” utan : att :fysiskt.- våld. tillgripes.' Egendomligt nog : ”uppkallar" inte : förföljelsen ;.mot: Dubeek och hans "forna medar. : våra annars så aktiva äggkastan de. ind ”vänsteträdikaler? c ; innebä PARTIERNAS PENGAR, vidhålla. sina påståenden om att ”direktörerna”:>kliniiat! äiktera den? Politiska: linjen hos partierna konst; erar ; : borgs: Posten din) "Söcialdemokraterna .: rar-nu över folkparti om. att» t dare iodlädemoktaterna svärast att. få bukt "med'' gas: : Socialdemokraterna får. are möjligheter '- att : operera, Men ' denna" seger för socialde- mokratin "är :sanitidigt ett ne- derlag. för. demokratin.: Socialde- mokraterna har lyckats med att misstänkliggöra ;- «ett annat par- tis ärliga . uppsåt. . Misstänklig- görandet Har framförallt skett på -klassisk.. ”socialdemokratisk propagandamark:. Arbetsplatser- na. Socialdemokraterna -:har|, "många gånger visat sig fram- stående .i'att:' ehärska öpinions- bildningen där. GP påpekar vidare att social- demokraterna är: föga .intresse- rade av förslag som skulle göra partierna ekonomiskt mera jäm- speltå . Tvärtom , ser de till. att partikassan fylls på . från alla möjliga | håll: Avsalla tecken: att döma kom- mer: ;fackföreningsrörelsen att I år anslå större” anslag? till so- gonsin tidigare: LO har" | höja: sit! central "bidrag: från” 21 Mm stora; "ekonomiska cialdemokratérna: Hart över fol ipartiet kommer "alltså att.fö "storas:" Och” 'kollektivanslutning- en; som ger socialdemokraterna så mycket pengår/ i 'valkassorna, isör! ut: att. »bestå;: Principlöshes bladet; tm);: som : ej är säker på att "det låga” valdeltagandet 1: England beroåde på: att; labor-. partiet av -gynnsamma opi jons- mätningar : Invaggats: i för stor segervisshet, .. sur con ” Soffliggaren är nämligen längt ifrån alltid så : passiv : som; det låter. Att: utebli vid valurnan Fay är ofta en aktiv handling, här hemma ' fick de borgerliga :1962 och socialdemokraterna 1966 er- fara detta. För mången. miss- nöjd . socialdemokrat ' ter det sig naturligare. "att i protest stanna hemma ' valdagen ' än "att rösta |: med ett annat parti. Reaktionen kan ha:varit densamma i Stor-," britannien ' där entusiasmen” på LO-håll för "Wilson ' varit myc- ket måttlig. Det kan' också” haj” - varit så,:'att Wilson inte- hade ett tillräckligt attraktivt pro- gram — i den mån han 'över- huvud taget talade om dett: — - med: påpekanden: att: ;anledningen « Speciellt för denna tidning — - "Veckan efter midsommar — 24— 21 juni — träffas representanter från ett flotal länder där man har er slälavård per telefon till k | Jourpräst 'behövs — r välfärdsstaten. giösa frågorna om samtalet är av en. Zz | sådan karaktär. : EKUMENISKT SAMARBETE " — Detta ör ett av de få områden - Temat för NN de pr och Ir fen är ”The Nberating dialogue”, dvs det frigörande samtalet. Under - konferensen kommer man' bla att diskutera frågor som: när är det rådligt ätt överlämna den hjälpsö- . kande fill samhällets människovår- ' dande" "institutioner - och ' när ' kan : det själavårdande samtalet :i tele- fon” "anses vara tillräckligt 1. en nödsituation och när bör det följas UPp?e ar ;' Man ok också att: disk a . samarbetet. med , organisationer... av . jourhavande kurator och frågan om Behovet av: specialutbildrning . förl: jourhavande ' präster." Konferensen » syftar till..att ge. deltagarna; bättre grepp om. fin egen kompetens." JOURHAVANDE PRÄST. not . ” ” Sverige .. heter ; verksamheten 7” 000 jourhavande präst” och ""finns på ett 30-tal platser:i landet. -.'Enligt statistik 'som 'förs' söker ,100— 200. människor . varje. dygn" kontakt :med jourhavande präst. Verksamhe- "”typ Länkarna, rådgivningsbyråer och |. samarbetar, : berättar kom= minister Erland Svala i Göteborg, - Hjälpbehovet är det centrala, skill=, naden i konfession betyder ingen= . I Sverige är verksamheten Jourha= -- vande präst per telefon i Göteborg bland de äldsta i Sverige "och där var det Erland Frizell som tillsammans . med Erland Svala drog igång verk= samheten 1960, . e - BEHOVET STORT I VÄLFÄRDSSTAT Presidenten för den i . federationen av dessa organisationer ” är en jesuitpater, abbé R. Mens från Antwerpen.: 2 Behovet av jourhavande präst är mycket stort i de sk välfärdslän- derna liksom behovet av en sådan här konferens, anser Erland Svala: — Ofta är de hjälpsökandes pro- blematik av religiös karaktär och då arbetar jourhavande präst just som ;. präst, men lika ofta kan det vara ett starkt behov av att tala ut med en - ich d ” ten är "ett ' helt frivilligt ” d : från prästernas sida. I" - I konferensen deltar 150-200 präs- Aer och "lekmän. Den engelska verk- "samheten som heter ””The' Samari- ” tans" —'och startade redan under 50- söm . för « kon=..: takten, Det kan även röra sig om ” problem av mer praktisk art och då förmedlar jourhavande präst kontak=.' ten: med rätt hjälpande organisation eller institution, Jag "vill poängtera . att alla. är: välkomna "att . talet «> arbetar på :leh med tonvikten lagd på psykiatri och 'socialvärd" medan. övriga länder, bla - Skandinavien, Tyskland, Frankrike och Italien; vill hjälpa även ide reli- ö ringa till jourhavande präst, den re- ligiösa aspekten kommer inte med i: irrän den "hjälpsökande själv : Stads .. odat (Forts, fr,'sid. 1) Nytt vägnamn DN I stället för Enstigen hade bygg- . nadsnämnden = föreslagit : namnet Bumerangen. på en väg som går från <Ängelholmsvägen till de ny- byggda fastigheterna stadsäg,. 934 A:m fl..Motiveringen för. namn- bytet var att en förväxling skulle kunna ske med lika eller snarli- ka namn; "andra delar' av. den större kommunen. Stadsfullmäk- tige i likhet .med' DK' fann att Bumerangen . var välfunnet ”och ägnat: att: åt :framtiden bevara minnet av en påhittig och humo- ristisk. byggnadsnämnd 1970". Altonaelnät " Altona får. utbyggt elnät.” "Alto: na kommer att;-omfatta 50-talet eluppvärmda "bostadshus var det lider. :45.000.:kr.. anvisades för detta ändamål. . - Till” VA-J ledningar "framdragna .Jtill det planerade centralförrådet öster. om Sofiero - gård anslogs 10.000 till. vattenledning, 21.000 för spillvattenledning och 7.800 kr. för kro DE Tillhopa 38.800 rent - Lekskola "SF" beslöt "i: "enlighet med: bar- navårdsnämnden och DK att över: flytta:.-lekskoleverksamheten "- till f.d Mellquistska” fastigheten på Danska" vägen,. Kapaciteten i bli: vande skolan: skulle: fördubb- nnebär två förmiddags: Ben Ökningen a av: v konkurser | | ;viltnar. om fel politik: öbor. äh är ostridligt . att. antalet i konkurser ökar på ett oroväckan: de', sätt. Under ” fjolåret uppgick |regetingshåll ; bort vära farhågor gt vida latt > I äikerevisionsverket - här inskrivelse” till. samtliga I länssty- ter, uttalat: i-bestämda. ordalag att ivband : méd. indrivning ter och moms" inte! skall i nsyn' till vare sig samhälls- ekonomiska eiler arbetsmarknads: politiska” motiv,” Ett: sådant. hän- synstagande står .inte.1 överens- stämmelse med gällande: -bestäm- IT; i klartext :betyder;' det att - en företagare. som råkat: i tineaniga A "för att fängsla dem. att i större. skaror möta » UPP. vid, valurnorna... - (HALMSTAD: Den 1 januari ' 1009 samordnades brandförsva- rét inom kommunerna Halmstad, Oskarström, Getinge, Eldsb Enslöv, Simlångsdalen och Sönd- -halmstadsblockets brand- rsförbund. .Halmstadsbloc- ', brandkår fick under året 1969 göra sammanlagt 412 ut- ckningar. mot förutvarande års 313. Förbundets utgifter uppgick under. året till 2,258,9 kronor och . intäkterna — till” 2,410,9 ' kronor. Detta står att” läsa i 'halmstads-' blockets ” brandförsvarsförbunds årsberättelse, för år 1969, vilken redovisades vid ett årsmöte på fick man 1969 tycka ut 153 gånger mot totalt 44 i hal d gansationsförslag: blev klart "2966 I övriga delar. Samtliga dessa siffror är betydligt högre än siffrorna, för 1968, s t Utryckningsstyrkan i distriktet, utgörs" normalt av sex: befäl och 25 man, som förstärkts: med: ett be- fäl och. tre :'man från halmstads- avdelningen; Vid katastroflärm el: ler skogsbrand har ytterligare per- sonal kunnat rekvireras från mili- tärförbanden"F. 14 och I 16., Den heltidsanställda" personalen ”tjärist- gör 72 timmar per vecka, fördelad på aktiv och passiv tid. «sv oo. Halmstads ': brandkår har, -en d al, som är ge- Halmstad: rådhus på onsd . Halmstadöblocket har - alltså 1969 1 brandalar Ikårsav- i och'en: or; före i. ordades.: På detta sätt skulle to- : talkostnad kunna - i : och "effektiviteten "kunde beräknas Ko öka, Man rekommenderade bildan-= 7 det av. ett kommunalförbund. Som- ; maren 1968 beslöts så, att ett för-, bund skulle bildas, enligt uppgjort ! förslag : till - förbundsordning, ' Den ; 26,8; .1968 hölls ' ett förberedande sammenträde med totalt 30 ledamös« : ” ter. Till" ordförande valdes stads=> fullmäktiges 'i Halmstad ordföran- |. de, herr Egon Kristoffersson. En interimstyrelse utsågs fram till dess t förbundsordningen, fastställts - av : länsstyrelsen, Till dess ordförande : valdes 7 1 i e : Gunnar? mensam för” samtliga br "inom I blocket. På haft snästan 100 fler : -utryck än vad man Hade'år 1968, Dettå vi- alarmeringscentralen har man un- der det gångna året fått in sam- sar en rkant ökning, vilket na-|manlagt 670 alarmeringar, . . . turligtvi mycket oroväckande] Ar 1965 väcktes ett förslag i kom- - Bjand i byggnader, skogs- och bl : samart ämnd för gräsbränder ' har orsakat de flesta atryckningarna, Enbart i Halmstad : [Å samordna kommuner- arsintressen, Ett or-|sekreterar Carlsson, Halmstad; ' Efter länssty- ; relsens fastställande av förbunds=? ' ordningen väldes herr: Egon Kri-' stoffersson, Halmstad, till” ordf rande, ' fram till "utgången av år | 1968, "Vice "ordförande blev herr Gotthard : Persson, ; Eldsberga, och, k son, sen” löper risken, :att "omedelb Irelser- och: kronofogdemyndighe- för | öch” våra” svenska! fas med ett 'köstnadsläge så” högt att. det vida överstiger - -vad som gäller för" utländska” företag. Kon- | kurrenssvårigheterna för de sven- ska: företagen”" "gör "sig gällande |: "både + på den inKemska ; och". ut. ländska-, "marknaden: : Des ; mänga företagsnedläggelserna. bär > vitt-] nesbörd: därom, de' anställda. måste" här. 1. na : föras. 'en', mer. företagsvänlig. -poli-| : tik, Centern. har 1. ett otal. sam: H | mänhang , angivit "riktlinjerna för ; | en -sådan politik — skulle.” rege- ;Iringen vidta åtgärder enligt des: 1- ']sa' skulle med ' säkerhet också" an; talet, konkurser kunna; reduceras. : ONÖDIGT: va : "Äveynare: Bengtsson :var : mye]. ket. noggrann 1 sitt. arbete; Men det hände en gång ändå. att det blev fel på: er leverans och. han fick en ,ordentlig . tillrättavisning av. . en » ingenjör..-.Han ; rådde Bengtsson att han skule söka lä- kare för 'att få glasögon. — Det behövs inte, sa Bengts- son, jag har fin. syn. ,.«<.s > Då fick ingenjören syn på Me- tallarbetaren på. en bänk; tog upp Iden, slog upp en sida och begav sig fem meter bort" från ”Bengts- om Nå, kan. Bengtsson . se det står . här? . ;— Tja, det är väl ingen "match; |ävarade Bengtsson, . det . stårl: ”Tryck: Tiden-Barnängen .. Stock- holm 1970”. . - Ingenjören "kastade. från. M lg [tidningen och gick utan ett ord. em 'ekonomiska: svänigke er så att han. & ex inte.kan; redovisa mom: tecknades "som ren. ”ocketränta 7 — ;retagare I brot- Hrettionio, en, stor, sup. och "två ftermiddagsavdelningar "”Imed "vardera "20 barn. För/sami ordving" redan” från höstterminen 1970. räknar man: med att länds- - kommunens .6-åringar. skall . inta: gas., i, lekskolan. Ur, medlen för oförutsedda behöv: anvisas 16.850 ki . Hyreskostnaden. för. fastigheten mycket: låg, 1.200 kr/år, . på, "MeNlbys .Jut..v | Hur så?: :|Nigger oss nu ganska så nära, Ty il på söndag . har vi. MISSIONENS |" | ISTORA "OFFERDAG,. då: vi alla "131/10:1970.-1:7v gönadssnie: I "FRIA ORD.” ” MISSIONEN: VÄDJAR. ' . .Missionens: Herre har en gång slungat ut:sin befallning:: ”Gån ” Avsikten : var att. göra Kristus . känd” i' denna värld, att skapet, att just denna värld har en Frälsare, en Livets Herre. Men för att 'denna . befallning skall, kunna utföras fordras lyd- nad, villighet att gå ut. Här kom- mer. du 'och jag in i bilden, Det beror ' nämligen på oss, på -vår avsedda verkan.' tiskt arbete, i vilket. vi :kan en- gagera .. oss. . Missionen understö- der evangeliska” kyrkor i Sydafri- ka, "Rhodesia, Tanzania, Indien, Malaysia, Hongkong - soch ” Japan. Överallt : behöver man vär -Njälp. Jo, såsom stödtrupper: "kan: vi med "att ekonomiskt : stödja och hjälpa. 18 miljoner kronor behö-|, ver Missionen få:in helt. på fri- villig väg under 1970 för att kun- na infria löftena om hjälp till de unga kyrkorna i'Afrika och"Asien, meddelar: Misgsionsstyrelsen. - Här, har. vi - möjligheter, rika möjligheter att bispringa, att hjäl- pa. Och :en av'de möjligheterna får lov: att. vara med: och "ge ef- ter bästa förmåga. Varle gåva av vår- Herre rikligen välsignad kan rädda: en människa 'både andligen och -lekamligen, > : " Därtill” har” vi”: löftet; ratt” "vår Hetre vill vara med oss inte'bara lägenhet i: Laholm. 320 kvm av inköpta fastighet. skall Ingå. i Väs. terledeni" ” > Stadsbibliotekarien fru Signe Bekva . beviljades. tiänstenensin! beräknad . för: tiden. 1/97 1938— Kd dr Fe > Stadens: anslagstavla a .Rädhu-|. set: beslöts flyttad: till Drätsel- ivt a "På. hert Willstrands ystadsfullimäktige "att -”införa bb villighet, på vårt tjänarsinne, om] missionsbefallningen skall ha den hn Framför oss ligger” ett : I gigan: SA älla vara med, med i. våra böner, |< förkunna evangeliet det glada bud-|.. ' Solen går upp kl. ”s16 och 14: sc 1 imorgon: SELMA, . Solen går upp kl. 3.16 - oc VO " Kollekteirk t nu, pa söndag är? underskrivet av ärkebiskopen och" missionsdirektorn. 'och har, följanc "ydelse: ; » PDeC”annorlinda 1 den kristna tron är. Jesus Kristus) Han . har dött för alla och har uppstått för alla. Alla har rätt att lära känna honom, Han: får Inte, . göljas och! göras anonyrinit oi fa: Genom misst onen, gehom vitt. . nesbördet "om Wesus Kristus sänd - 1: världen” till; männis ning. och: genom: 8 gärning görs Nan idag känd ö allt: I .världeni:QOch "han blir k Det , tillhör .; ;kriåtenhetens.: glädje- - ämnen -att - kytkant ir utvecklings- länderna: under; de senaste tjugo åren tredubblats-« och. att 70-talet kan medföra ännu större till- växt, 1 Med ' våra SV or Å Aslen och Afrika ar. vår svenska kyrka samarbeta för: att Guds. rike må kommar ".Somilga ger- sig: själva härför: : andra, ger" efter.i måttet -- av.. sin” förmåga, :så:. som, . Guds | Ande” tvingar "därtilP”, ev Lät, oss, icke. förtröttas att. nöra vad gott är::DÅtag därför 1 offer: ängen] nu.på: söndags st "Arthur Nihlén . sin: helbet i dagens: pro- | . P a de glada teäterorigi- förra seglet utan även I -orkesterdiket "1 "det anrika 'hov= = kapellet, ' Det. tycktes fordom ligga i själva Aeateratmosfären att kom unicera, e viss "originalitet åt al | han på sin” rätt undanskymda plats" | -bearbetade sina-kalvskinn.. Kanske. char, "den ärade: läsaren hört talas. | om; iden | originelle , bastrumslaga- | ren,” ”som'på ett fiffigt sätt utnytt: jade” en 148 takters paus i en opera | 1 Gustaf IlÉ:s tempel användes för- - rummet till operakällan flitigt som: mellanakts-schweizeri: Där - kunde man, under saktpauserna inmundi- ga en smörgås och en bägare öl Hit "sprang ” trumslagaren ” under pausen mellan de 148 takterna, He- ; la tiden räknade han pauserna! re = Fjorton, två, tre, fyr, femton, två, tre fyr, sexton, "två tre, fyr, — tontakterna' skulle klaffa precis | för språngmarschen nedför trappor- na. Vid” disken” "räknade. han sallt- "jämt: 7 -— trettiofem; två, : tre, fyr, tret- "tiosex, ge, migy fort, trettiosju, en, smör, gås, trettioåtta, en, halv, öl, s " Taktfullt tog. han supen, tugga- 'de ' smörgåsen '.och . klunkade ölet. Så bar det i väg vppför, trapporna igen: ut Etthundratrettiosex, två, fre, fyr, "elthundratrettiosju, två, tre, fyr. In- - kommen i orkestern räknade han: i — Etthundrafyrtioåtta, två, tre, fyr. DN BOM ses ten tee ”Bastrumslaget "kom på "pricken exakt, : - En sådan prestation" skulle näp- digen en trummis, av i dag kunna "prestera, I Under senare' hälften ”av förra seklet. fanns många herrar inom :hovkapellets " elit, Där fanns hov- 'kapellmästaren", Conrad Nordqvist, som jämsides med anställningen vid teatern under 60-talet -var musik- "direktör. vid « Jönköpings regemen- te. I ”diket”-upptäckte man vidare den gamle konsertmästaren Johan Nagel, han ”som hette Nagel men som inte hade något fädernesland” och som hyllade Jenny Lind med sin egen romans, ”Nordmön i sö- der”. Bland övriga originella hov- kapellister. kan nämnas den gamle, 'godmodige oboisten : Fredrik Gel- haar samt kontrabasisterna Schus- ter och Stanek; = . En tid var Conrad Nordqvist chef för operan, och tidigt var han inne på drömmen om den slanka linjen hos artisterna — en dröm som långt senare skulle ' bli ep bister 'verk='ä lighet för många. Man kert' h ran under fröj |. " sor det var lämnade Sandberg bor- t . det:; För de: godtrogna: ”kissarna”, förklarade an, ätt det inte var på, till: goneralrepetiliort. D 'på op Profeten. Han:-blev anmodad igaren och 'löj Men. den som smet och återvände. : enskilda drastiska exempel, : |berg, Han började "sin' bana 'vid "kade ofta ut i nitiska exekutions- John. Forselis . omtalade; ukas mot överflödig fetma; . Nordqvists re- formförsök inskränkte sig do till operan, det var. Sandberg, "Den: «+ = +" splendida' frukosten: fick ”masarna". > > ll göra. upp. bäst. de. kunde med käls.. > larmästaren. Den gången var Sand> : -Iberg” räddad, för. i; "konungens. Ti "SNÖRLIV I I ANSIKTET” >> borg” kunde han, inte äntastas.” ; En operasångare skickade ' fen av). sina elever — en ung; alltför 'väl- gödd tenor med kinder, som påmin-] de om en julgris— upp till Nord-|. qvist med anhållan om att få debu- tera. Nordqvist tittade på den klot- lika : uppenbarelsen 'och förklarade lugnt men cnybestämt:, Ni är, för tjockt : hb Å Ja, men jag "kan -snöra nej! Då slog Nordqvist definitivt.ner tenoren i skorna: en : Ni kan. väl för fen inte gå in med snörliv i ansiktet! '; En” godmodig; och "originell mu- sikersjäl var Carl Fredrik Sand- ÄNDGARNITYR 'ocH MN » PKONSTPAUSER” «vf : På" äldre: dagar. förlorade. ”Sånd- So berg” alla sina, tänder och - måsta >” v därför anskaffa ett helt ' artificiellt tandgarnityr.. Men, som Sandberg ständigt led av: akut penningbrist, måste han ofta” gå till ”farbrör” och för en: tid: "inackordera sitt'i guld +infattade'-tandklaver . för ' en trettio kronor. Följden - av denna transaktion. blev . emellertid,” - Sandberg icke förmådde ge ett ud ifrån" sig i basunen: 'utan det' blev flera: >: högst - si anmärkningsvärda ”konstpauser”, Kollegerna och hov- kapellmästaren . "Ludvig . Norman . upptäckte snart den verkliga orså= i; livdragonerna och hans instrument var den: dånande -basbasunen, somljon "till Sandbergs märkliga tyst- mm behandlade med. verklig talang, nad, vilken den snillrike och upp- er avlag G ike Norman inom kort un= ' anställdes han i slutet av 1850-talet danrö ö tt!ett nytt tand= 5jde genom all e ny vid” Kunal hovkapellet." Sandra garnytyr. anskaffades på operadi«' . var ikte h bl la Kind rö. ilka rektionens bekostnad för Sandbergs” Akt påminde om att han trak räkning. Ch rnityret. förvarades en ” ”Idan.inom lås. och bom vid ope terade ett sådant stort och' hårdar- och fick icke begagnas av Sandberg = = betat instrument som bastuban. .; annat än vid tjänstgöring och sedan I sitt dagsliv var S delbart å : jämte koll Sohist lets värsta storätare. ”Jag. blåser inte en 'ton'förrän jag fått varm originalet, som gick hädan för” snart” mat och porter”, var hans stående hundra å år seda uttryck; när han'spelade på Norra|- Brunn eller några andra goutera- de utvärdshus. bol bockar Sandberg drogs, med dåliga af-|'> Apropå] för en färer — en ganska vanlig företeel- En [dag kom en repcösentant fören utrotnin; se hos den tidens artister, Han rå- Hill en: roslagsby, Han fick in i en stuga och frågade en rar. ten gumma, som stod vid spisen: — Hur är det, med husbocken här : då? I -Ja, var så god och sitt ner han > kommer snårt i in å äterl :.cit | hn «Det lär finnas ännu flera glada . historier om'det gamla musikaliska "cv jörn Palmgren” M Petjänters" klor, vilka ville bere- da honom en lugnare tillvaro i det kända: 'gäldstuguhäktet " på : Horns- gatan. 74, där sedan operadirek= äonen fick" kvittera ut sin" utmärk-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.