; + kommunala utdebiteringen -— se=' LAHOLMS -TIDNING =: "" besvärligheter..Det var föga upp- Lördagen den . 27- Juni . 1970... Kommunernas. ekonomiska a . "De". ekonomiska svårigheter kommunerna fått .vidkännas. inte minst genom en rad nya uppgif- - ter .som lagts: över: på dem av staten under senare år, har på ett markant sätt accentuerats'av de ” skärpta kreditrestriktionerna. Sedan 1962 har: hk isituation alltmer. ansträngd; fundera på en annan. Hr Strängs ”avvaktande” kan endast tolkas så att han vill skjuta ifrån sig sin” del av 'ansvaret för de besvi lig-" heter kommunerna råkat i," Hr Mehr förklarade sig n ligtvis- ”nöjd med resultatet .. av - uppvaktni ”. > Hur -annars?+ andel på. den organiserade kre- ditmarknaden sjunkit från 15 till 6: procent i år, allt. medan den kommunala expansionen fortsatt a Samma förnöjsamhet lär knäppast kommunerna: i allmänhet känna ' inför det besked finansministern lämnade framförallt när det gäl- : ler kast, dsförd mellan med åtföljande ökade k för främst skolväsendet och sjuk- vården men även åldringsvården, "handikappvården, bostadsbyggan- det etc. Samtidigt: har statens an- del på kreditmarknaden ökat från 3 procent 1966 till 15 procent i år. Dessa "siffror illustrerar med all . önskvärd tydlighet snedvridnin- gen i den förda ekonomiska po- litiken; Kommunerna har. tvin= stat och kommun. För "många." kommuner. förblir skattefinansié-- - ringen den erda möjligheten att > klara uppgifterna, vilket 1-sin-tur "medför en ökad och 'på grund: av mycket varierande" hos olika kommuner ytterst ojämn skattebärda för de enskilda med-=" borgarna. Genom 1965 års skat - teutjämningsreform - kunde skill- i skattetryck mellan olika gats att skattefi klara: sina investeringar "och de: uppgifter som de i allt större ut- sträckning ålagts från staten med en'' kraftig . kostnadsövervältring som följd. Staten borde självfal- Jet ha tagit sin del av kostnads- ansvaret och sett till att statsbi- ' dragen. stod. i rimlig proportion kommuner ' visserligen : något ut" jämnas, men inte tillnärmelsevis i den utsträckning 'som - avsågs” med riksdagsbeslutet; en .. Självfallet måste kommunerna ta sin del av den åtstramningspo- litik' som det . ekonomiska läget «kräver, men: att regeringen "med :> till den | la -verk tens .. omfattning. Skatteutjäm- ningsreformen 1965 innebar i det«+.: ta avseende ingen större förbätt” ring för "kommunerna, --det har den fortsatta stegringen av. den”. dan 1960 med 44 procent — visat. rd har £'d finansborgar- rådet.i Stockholm; Hjalmar Mehr,; med ”en delegation. från. Kom-= .munförbundet uppvaktat parti- . kollegan finansminister 7 Gunnar De " Sträng' och redogjort för den pre- kära situation kommunerna ham- nat i genom de hårda kreditrest- riktionerna,. Hr "Mehr , är? ordfö- har” enligt uppgift blivit uppma-= -: nåd sedan ett: halvår att klargöra för fi nik n mundrande Besked hr Sträng gav hr Mehr och -delegationen: - kör munerna fåflavvakta ochså, när av bytesbalansen kan skönjas. Något undantag. för kommunerna: på kreditmarknaden köld detär ingen och kommun, Hr: Sträng här i å tillsatt en utredning om: kommu- nal skatteutjämning,; men" vägras: de att' låta” den pröva: kostnads-, fördelningen. Här vill nu avvake; ta resultatet 'av:den' pågående ut» få redningen' om "arbetsfördelningen, för övrigt tillsatt efter ihä fråmstötar från 'centerin' - ihärdigt . hävda gruvliga misstag i i som. de engelska opinionsunder-; , sökningarna gjorde : före parla-| mentsvalet har förmodligen med=:- fört att även de svenska väljarn rande , i" Kommunförbundet och nu blivit mer "reserverade m ra: (egna opinionsmätningar & ä - digare; Trots detta är:det intre - Väljärbarometer : sterpartiet komniunisterna: lyckat överskrida: den magiska: "fempro. - " centgränsen och noterar: 5,1 pro-" cent av väljarkåren. KDS-har motsatt NE oe sjunkit ner: ilket i:detta: fall även: kan” tol. -utmättes' för. de i i den stora Å diga '”Kärvan i: : Göteborg". med : förgres : ningar till Falkenberg: "inbländade oppmännen; Med : tanke på '' Sträng i spetsen av. .allt att döma inte är intresserad; ' av att rätta till orättvisorna i kost-; i nadsfördelningen : . Kommunalskatten . drabbar hår: dast .de lägre inkomsttagarna = — edet borde den socialdemokratiska| ” regeringen tänka på när den näs-j . ta" gång konfronteras med: sak-; "kunniga på det kommunala om: rådet, : : : är + orimligt/ i den sk felmargin; len,” töld. av, att.ko: rast.i,, utr d: starkaré motiv för en samordning .. långt mindre omfattning. har upp-- äckts vid transportföretäget ASG : Göteborg + kan emellertid. ;- traffen även ha en” preventiv : "uppgift dels i syfte att varna and. "ra för liknande" brott; dels . skydda” företag och enskilda ; 2 från att bli utsatta för dem. =. av skatteutjämning: och: kostnads- fördelning: vän. för ett. år sedan. Båda frågorna Känger! självfallet så intimt sammari att" def "fimligt- 7 vis inte bör 'finrias någon” anled= > ning, att avvakta resultatet ' äv en” ätredning ; för att "sedan börja. ”att” för | IT= bärkraft i. + | vattnet”,' som det" står i Bibeln, it ansvar. för 'de: icke! I kristna folken. -Aklrig har väl avstånden mel- lan" kontinenterna värit så korta som i vår tid, Aldrig har väl jor- dens -länder kommit varandra så nära som”nu. På några få tim- mar "flyger .. man - till Amerika, Frågan, om. vårt förhållande till - underutvecklade : länder - har väl aldrig Värit så brännande som I dag. "Mänskligheten har mer och "| mersblivit.-en familj, men tyvärr en mycket" söndrad. sådan, Vi svenskar känner 1 allt.sti- gånde grad värt ansvar för våra färgade bröder; "De har samma rde som vi. De "har såmma fätt att leva som vi. Där- för-seänder- vi ”vårt" bröd över Vi råäslår ' om vad vi. skall göra för krigshärjade länder i Asien ”Joch Afrika och för katastrofdrab- "Ibade medmänniskor i Sydarnerika, Detta är bara glädjande tecken,. "Men ' vi” får . aldrig göra : halt där, -- Vi har "uppgifter. inte bara som "människor : utan: också” som '[kristna.; vi: njuter. ett: välstånd, som mänga” "avundas: Oss, men : vi Jhar”e "andliga krafter .som andra saknar. Vi har fått evange- Hum, vi. har lärt känna den ende sanne Guden. i hans. Son” Jesus Kristus, Detta har” glvit: divet”me- ning, det har skänkt oss tillväron. J den 'och "evigheten. Är 'i MISSIONSDAGEN Av kyrkoherde em. Gunnar Levén, Göteborg. Många eaknar fullkomligt blick för värdet av dessa skatter. .De/ undrar om. det inte vore lika brå att vara buddist eller muhamme- |. dan eller brahmanist. . Barnen mäste förstå att man kan bli ”sa- lig” också på en annan tro: än den kristna, säger. man. Samma tänkesätt spordes i det gamla Israel där man Jängtade till Egyp- "HALMSTAD: Statens turismen. och : den Komminers ekonomiska problem och turism Z planverksvapport planverk har kommit med sin femte rapport om . väst Det är när kommunerna växer snabbt i förhållande till sin 'stor- lek som de ställs inför flera kom- ten eller efterapade k nas Ö problem, Sten= gudsdyrkan. Det är den kristna kyrkans plikt, att öppna ögonen på män- niskor. för "rikedomen i tron på Kristus... Vi. måste. övertyga dem om att Han är alla rhänniskors Frälsare, Vi fär börja med att göra detta i vårt land, Inte bara döpa barnen utan också lära. dem att hålla allt vad han befallt. - . Sedan har vi att utföra” samma | uppgift i de icke. na... Aposteln . talat om; att: han kände förpliktelser: mot judar "och hedningar: Han kunde icke Sluta upp att predika evangelium. Hur skulle han" kunna” detta? Herren säger: I ären" världens ljus, Icke kan” en '.stad” döljas som Jigger NS uppe på ett berg? Amen. Du vill? det kärleksrike, 2 Jek' famnar. alt. All tvekan fjärran 'vike från ver-Iz. i ket du befallt. FN AR världen . skall? du . ba r. makt, 0 Frälsare. . något "att, dela med" sig”. $i e' « i tnen; förbereder sig nu för vara med yvid-ett fyra. dagars sÖvhingsprogram is Hälsingborg, Omkring 3.000 vittnen för; 1 Olle. Birgersson, ståndaren, - påpekade; för en vid dess senaste "mö- h ökande materialismen Syftet, m Programmet; som under: temat» "Människor av ja”, ade herr” Birgers: med en. praktisk. användning av, bibeln: Ö äl "”Människor- av: en god vilja” 4. dagärs program i i: Häldneborg | i regel". ö n varje vecka; je. möte dem, för förkunnartjänsten: san —: Vi anser; framhöll: hän m eftertryck; "att o i. ä värd att "tro på värd ;att omsätta: Bingersson avslöjade ” även,” att) sammankomstprogrammet ' : mer'att bjuda. på flera olika” bib- lista "dramer," något: söm. är myc- ket" "uppskattat: « bland” vittnen; Dessa' dramer . är'så' ut. formade” att -både-- ung: och-gam- mal: får. bibelns. principer: för :ett gudaktij gjorda Hg. i = " Blänädoss” vittnen : för t ;'-JEhöva; är, det "en satt" "hela. familjerna- "skall id alla mötena. ne vara med 'vade:s enskilda : förkunnarnå va Vi hoppas. uppriktigt: att den ökade utbildning och övning som r "ett led .i”att- utbilda! Jehovas ipel på detta. Be- folkningen ökade och ekonomin blev .. sämre. Skatteuttaget har: i "konsekvens med det blivit högt. Det går: inte, enligt Statens plan- verks utredning; att bygga: ut en för kranskommunerna kring starkt expansiva st > gionalt organ - för markexplotering är två recept som ska råda bot på det, menar, ,utredningen, BI a.pr adel förslag till att lösa ekonamiproblemen. för : och Ilag. — Den: "relativa ökni . och- ett i "och minskar, Staten måste också stå som garant under expansionsskedet, Turismen behandlas också i rap- porten, På västkusten är den myc- ket intensiv och mycket 'talar' för att” den . kommer: att öka mycket |” starkt, "Turismen medför fördelar och för: na. Fördelarna består. främst i. ökad tillväxt än 4—5 Procent pr år. un- "der. de första sju åren av en inten- siv expansion med mindre än att 7 särskilda” lånemöjligheter finns att tillgå. Skatterna måste höjas 'ané nars. blir standarden på den kom- munala servicen låg. probl med likvidi "utredningen tänka sig flera utvä- gar, bl 'a tillfällig” upplåning; Men denna möjlighet påverkas i hög neefterfrågan.' samt .den.' avi stats- | makterna förda, . För att: komma till rätta" med: kar -grad av kommunernas. samlade Jå: i Kommunblocken måste Samarbe-"? ta både inåt och utåt, Kostnader=" NH na för: en lokal expansion: kan då fördelas på ett större "skätteunder- : - höjda ”hushållsi r | vissa merinvesleringar: i kommunal service, " 'Utgifterna .;, för; fritids>, beby agelsens' primärservice "ock: så en följd. SN men än utgifter, Rapporten vill vi. komster genom uthyrning av: bo- sa att hk na satt fa stora Problem” med turismen: stadsrum - och ökade : ] la skatteintäkter, "+ 73 N Men dningen I . na "själva" ska klara av turismens servicekray, västh utr ar också, att det finns negativa effek- ter av ; turismen,” > Det” blir ökade mörkret, när kvällen — söm fallit på.; "För. tillfället är: tycks: vänta” på : någon. > puttrar förnöjt och fyller? det bart goda pustar; ”>"Då. och då flammar: elden" "mellan. -vedträna,- några glöd- ler” ned: på ,golvet" och lyser spektera att a sär Och « de ” SKATTEMORALEN ; lemmarna "mot ” 30 - : till'stör der gå - ändarhål i Att 57: procent av LO- med- Ö oceit av "enligt en ansåg . att. skatterria akademikergrupperna, utredning, n dock, inte dras äv de Uppgifter ”utredning- en lämnar på den punkten: Ut- redarens antagande att detskul- le bero på bristande. informa- tion och : opinionsbildning Å LO:s" medlemmar” anser sig få mindre för: skatten: än Sacos är säkert. inte heHer: korrekt, även |. om det kan. ligga en del i det); , Däremot. tror. vi att Per. Holm- . beng "i.fackorganet : :Statsanställ- q ” da" kommit sanningen nära” när han -pekar' på att. LOmedi in- Utbyte "av: sina” skatter. - Saco. -medlemmiatrja .kan ha: alldeles rätt i att H ett, 'ganska- bra Mtbyte'; Skatter, tidigt söm att): NN AE sö honom anv . Odéonteaterns . väggar: och i tempél” på ändra sidan Seine; : iöver axlarna irrar : Band "portikerna;” . r ett ditet. rum, på. fem te våningen, en, av, dessa vinds- gån hemma.” mén:«allt- härinne På” en liten. eld. 'står en gryta "och, små- la "rummet . med «varma: .under- -rummet:nedifrån, som för att; in? i sin ordning: . t--sannerligen, | 'världsman: och får varje; "afton, att darra. I detta ögonblick age: bä borta i Thalias antika” stövlar. och! med . itogån r . omkring m med! sorgsen "min 'deklamerande sina tragiska få tirader, Det är så. trist att spela nu a in: til: still! för "tomma ; få fal Ir upp tak n: I : örrädarna mörbultäs - och prinsessorna: vigas: utstrålar, kej-' tragik tycker han sig redan hem: NM ma: vid .sitt lilla börd; och häns' "8 . Jag tog" ett av de blanka instu- menten och lät det glida över hand-' flatan” och kände åter den där.lätta ” olusten, Vad var det Björkgren ha- de sagt? Ett underbart "instrument för den som tänker .begå harakiri! Och Sten hade tillagt: s Marför inte säga att det är ett'un- derbart mordredskap? : » När jag 'skulle skjuta igen lådan efter att ha plockåt fram en gaffel ' hejdade jag mig. Det stämde: inte! I går kväll hade det väl legat sex » grillspett där och nu fanns det' bara fyra kvar! Var fanns de två andra? . Ivrigt drog jag ut de andra lådor- : nå och" sökte -igenom dem; Jag titta- de till och med under 'matbordet och på golvet mellan spisen och disk- bänken. Hade de hamnat i slaks- påsen? Spetten var en halv meter "långa och fru Larsson skulle ha seti - dem om de varit nedstuckna i slask. påsen. Misstog' jag mig i eår kväll? : Kanske - hade någon - av gästerna smusslat med dem hem? Men vem skulleV ba kunnat gömma dem un- i Fo08ods0a0ik AV Jan Håkanson oö0oog00000.- der kavajen utan att det sett Önder- ligt :ut? Jag erinrade mig. akrobati- Vem skulle ha kunnat klara: ett sådant ken vid galoschpåtagningen. balansprov med ett par grillspett nanför kavajen? i Återigen kände jag varsel om en » | annalkande fara. - Björkgren : sörplade i sig "kaffet, Pelle Vaktis makade. långsamt si- na: hundra: kilo: närmare ; mig sänkte "rösten. till en förtrolig visk- ning: a — Du anar inte' vad ”Jektor Lind- holm. och Sten Lundkvist. var bannade på varandra i dag på middan! — Hurså? sa jag intresserat. Jag satt inne hos Pelle Vaktis i i hans allra heligaste där han reside- rade bland travar med skrivpapper, md ; ren - och, detta, faktum tillsammans med ett. Tåd jag en. gång fått av en äldre ' kollega gjorde att jag" gärna "Ustyrde” mina vägar åt hans håll; Min kollega" hade: sagt: Kom. ihåg - gosse att. du,. alltid ska hålla dig väl med "Iskolans "vaktmästare! Han'är den i i] särklass 'mäk igaste” personen i hela byggeta'-Bliv””du- illa - behandlad av rektorn. kan du -alltid gå. till högre instans" men råkar du i onåd hos vaktmästaren är du Kjälplös! ” x Pelle lutade sig med välbehag bak- åt. Han trivdes med att ha något att berätta. H inde de:fått ett av president Kennedys tal översatt och skrivit. ut, en stencil på Hon bad/ mig dra'ett par. klass- och |: d och fick syn på. dom, ”Det här. blir bra ait ha”, sa han. och tog en bunt, "Du kan dra några till åt kärring- en”, > Det där :råkade naturligtvis Lindholm ; höra -eftersom-- hon just ; | då kom in genom dörren, för- för-, tryckt häpnad och förskräckelse, - ss Vad sa hon då? : EN ial och till na seffekter. Egentligen hette han Johansson och var den ene av sko- lans två vaktmästare, Jag, brukare slinka. in till honom på någon timme för att få höra de senaste heterna, Ingen, i hela | skolbyggnar t .— Hon blev fly förbannad. Tror Per du, att jag sitter och arbetar med mina stenciler för att vem som helst hål- ny- -dom! ” skrek tion till honom. ”Lägg genast tillbaka, dom och nästa gång är du så god och frågar om lov in- 4 äg öch- -hörde . så - mycket - som ;. So Jo, fer du, lektor" Lindholm har Jag utstökte ett läte som skulle ut- | - ska komma och lägga sig till med] nan du rotar I mina papper”: Vet du vad han gjorde då? : "— Nej, vad gjorde han? > CC < ;'—'Han tog hela pappersbunten och slängde. den i. golvet framför henne! .utbrast Pelle dramatiskt. Så här! Han gjorde en svepande gest med arme a - Jovisst. ”Här har du dina för- bannade papper”! skrek han. ”Behåll. 'dom!” Jag hann ju inte ingripa på något sätt förrän han hade stuckit sin' väg, 'annars hade 'jag jag" nog tvingat. honom att .krypa på. knä och plocka upp. papperen. Nu fick! jag. göra det själv: och det känns, rande; pr och rimaserade. åns ..—Du är visst god vän med. nem? sa han förebrående, — . a, god vän och god vän, & sa jag litet generat. Det har liksom bli- vit så. Vi var skolkamrater och höll ihop - mycket : då. Och när han sen dök. upp här och inte kände någon - Rösten -kom +. från. dörröppningen och när vi, överraskade vände oss om 'stod Sten där och log ett för- smädligt leende. '— Förresten ska jag be dig o om ur- säkt,. Pelle, Jag .visste inte att du känt dig tvingad att plocka upp pap- peren. Det :'berde hon ha gjort själv. vill höra vad jag tycker ses ns r p Sten gjorde en avvärjande gest,” :' > Jag förstår vad du -tycker. Men nu har jag ju bettom utsäkt, >" - < Han. blinkade åt Pelle, (+ 7: feet "Ta, inte. illa. upp. Jag är litet konstig som du vet, och man. ska respektera .barn: och dårar. Av dom får man ju höra sanningen, N .Pelle gav upp. 4; - » — Ja, dig: blir: man inte Klok på, sa han resignerat, ' " ""X Sörj inte över det, sa Sten. För- resten, så han och vände sig till mig, g i dag?. Hemma? Hans självklara sätt "att ställa frå- gan var tydligt ådresserad till Pel- le. 'Han "ville visa honom att vi två hörde 'ihop samtidigt som jag kom att. framstå som en ynklig förneka- re av vår vänskap. Han visste inte att jag hade en trumf på hand, en trumf som jag inte tvekade att spe- Ia ut, ' "— Tyvärr är: jag” upptagen: idag. Ingrid och jag ska äta middag till- sammans, om du inte har: något emot det, . "er Det" sista: vaken” allt kommer omkring der hur? = sc : Jag undvek att se, på hol mm." På något sätt kände i jag metvilligt att jag hade svikigt honom. : När - tyst: naden till sist blev outhärdlig" vred jag på huvudet och" "såg. åt häng håll. Han var försvunnen. — Jag tror att du gav honom en ordentlig knäpp på näsan, sa Pelle. Det är bara nyttigt för den där upp- blåsta typen, Under den sista lektionen på da- gen grubblade jag ett tag över den olustiga episoden- nere i vaktmäs- tarerummet men beslöt snart: att slå bort de'obehagliga tankarna. '” Eleverna satt med nerböjda huvu- den' och arbetade på sina uppgifter, en ovanlig syn.så här sista timmen på dagen, när en viss oro brukade sprida sig över klassen, a ' Jag betraktade dem som en liten del av en utdöende ras, En 3:3 som alltså skulle ta realexamen till - vå- ren, skolans oåterkalleligt sista real- examen, ' Det kändes -vemodigt när man tänkte tillbaka på en lång rad av examensdagar med. bleka, högtid- liga: ungdomar: grupperade : framför f il trappa. Poj- Jag sneglade mot Pelle. Med en outgrunds lig min $ sitt feta kerubansikte ploc- karna i olika .Erå schatteringar och fli T ärger,' en vårbus Han hade gjort en etfektfull en- kade han med. PåRra Dapper på bor» kett som exploderade i et Syrv och: examen. som ett försenat.bakrus..> -- Rektor Ekblom brukade" stå ti för entrén som en ; välvillig" fader, gar lämnade boet, Då, hade han inte ute fäste sig vid den. långa, böjda gestalten bakom glasdörrarna, ville undvara studentexamen med med den. men att. realexamens skaffande på något sätt var. smä samt med tanke på den sorglösa gläd- je som hörde samman ined den. - > : Mina funderingar” .avbröts av sig- te till som om”"jag väckts ur en dröm. De' flesta ' hade :redan plockat ihop sina böcker och tittade nu frå- digt, andra puffande och knuffande, sentimentalt noterande hur hans un-, ' längre någon. huvudroll. Ingen där ” Han brukade säga att han gärna" all den hysterf som var förknippad ” And nalen från skolklockan och jag rycks. sa gande på mig där ag sätt med mi-” na papper utbredda över katedern,' Jag nickäde och de vällde: ut i en - bred ström genom dörren, några vär«"
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.