ij 4 ” , AN LAHOLMS TIDNING aren se RR 'Torsdages: den 2-juli :1970 - = Torsdagen den 2 juli 1970 "' LT = Tjänstledigt för studier --: - De två stora hindren för vux- , utsättningen för lyckade studie- i na att utnyttja de utbildnings resultat; Rekommendationen om= möjligheter som står till buds är fattar inte mindre än 1,2 miljoner dels svårigheterna att få tjänst- ledigt från förvärvsarbetet, dels beslutet kan utan tvekan sägas ' . .det otillräckliga studiesociala stö- det. Nu har Arbetsgivareförenin- gen rekommenderat sina med- "lemsföretag att ge sina anställda tjänstledigt för vidareytbildning.” ning ' förmoda att rekommenda= "I rekommendationen: sägs till yt- tionen också leder till att allt fler arbetare och tjänstemän. SAF4 innebär2 ett betydelsefullt mot en utjämning av utbildnings= : klyftorna. Dett attt « Men även om man har anled= termera visso att ledighet bör be-. med bristfällig skolutbildning nu viljas även för utbildning som. får större möjligheter att vidare- " syftar till att tillgodose den en-. "utbilda sig utan att därför riske= skildes önskemål och ambitioner. ' ra sin anställning, återstår. allt- Med andra ord bör tjänstledighet beviljas inte bara ifråga om ut-"' det otillräckliga bildning som för respektive före-:: det utgör. Så länge vuxenstudi förmånlig utan för tag synes praktiskt taget vilken utbildning som helst, Härigenom får SAF:s. rekommendation - särskild - tyngd | flesta alltför kostsamt - att ägna eftersom man därmed understry- ker vikten av att också kunska- per utan direkt anknytning fackä måste värdesä företåget. till ay tillgänglig för alla som vill' och » Den nya given — om den nu genomförs av företagen, vilket man livligt hoppas — ger indivi- :;korrespondensstudier, som av: nå den större rörelsefrihet att' etudieväg, en frihet som är för> lämnats helt utanför. "77 Få jämt det ekonomiska hinder som : diescciala stö- ”]första gången efter generalsvalet ”Jag skulle vilja aktivera 'den svenska frälsni é Frälsningsarmégeneralen vill ha >. ":" fler unga svenskar till fronten. . > Då neral och den förste som" inte haft an som modersmål. så att fler gick ut som officerare. Svenska missionärer har ett gott rykte, och i många u-länder vill man gärna ha fler unga svenska frälsningsofficerares hjälp i arbe- tet”, säger Frälsningsarméns ge- neral Erik. Wickberg, . som. för 1969 besökte Stockholm för att leda. den svenska kongressen den '26—29 juni. Erik. Wickberg är Frälsningsarméns . nionde ge- rande i detta hänseende inte jämställs med ungdomsstuderan- ' ' de "blir det fortfarande: för de” sig åt utbildning. Det problemet '- måste snarast lösas om vuxens - utbildningen verkligen skall bli' behöver vidareutbilda sig. Och det ” samhälleliga stödet bör! omfatta". all vuxenutbildning, alltså: även gon. egendomlig anledning hittills DET. HÄR: MED LÖNER... ' de os v: Men detta. undanskym- Under” och ” lågavlönade, 'mén ” första halvåret :1969 ' började ; skillna- den åter bli .större, Låginkomst- utredningen :- lämnade" "nyligen sitt första delbetänkande ”till inrikesministern; och ' där ber kräftades I-'stört sett bära' detta faktum. Det ' råder” stor" ojämn- het. , väd. beträffar” fördelningen av' samhällskakan, "vilket också de flesta tidningar fastslår på ledärplatsi ft foten Nästa 'år' kommer: läginkoiist- utredriingens ""”" slutbetänkande med' förslag till åtgärder för att åstådkömrnd .'en jämnare" im komstfördelning, kän man” a tagå;' skriver bl. a Nyä No Tan äs flod Snr "Det"finns naturligtvis. många faktorer” bakom "de anförda siff- rorna ,'somv- skall : tås : med "vid bedömningen. Bland de .lågavlö- nade finns. ungdomar, som. när-.| : rhast är' lärlingar, och "där finns partiellt arbetsföra, hemarbetan- avtalsårén ' 1966—68 miriskäde "klyftan ”rhellan” hög- , -mer inte det faktum att oerhört mycket återstår. att göra för att åstadkomma en rättyisare., för: delning "av , samhällskakan, "När vi förfasar oss övå och: elände i andra länder skall vi inte: glömma bort att-även. vi | detta högt utvecklade land har «en högst ojämn fördeming av "den materiella” välfärden” standarden, free! r :: Låginkomstutredningen gg: mycket, viktig -insats. genorri att klarlägga. situationen på” detta "och område.". Den ' skall också” fort. |” sätta . sitt: arbete; i .första' hand br år :genom'.en klarläggning 'av levnadsnivån;: inom olika": folk- grupper,.; > - - ; Slutbetänkandet, 0 tiska åtgärderna' i sammanhan- get" diskuteras. kommer man nu'kartlagt., Gefle Dagblad ( nar. att. det naturligtvis” | sige "I. att sänkningen av den .ndirekta planera ' en ”strukturratlonalise- -ring -insiktsfullt och ändamåls- Lenligtfoe te es et ” ”Läglöneproblematiken är såle- des inte lätt att komma - till ” rätta "med, - vilket: förvisso inte ga ' ingripanden på arbetsmark- naden som rubbar den invanda tågordningen mellan dess par- ter brukar inte heller ses ”med blida ögon. Bäst är om: staten kan hålla sig borta från detta känsliga -område och i stället in- . rikta; sig : på. åtgärder” för > att hejda ; den inflationsistiska + ut- "vécklingen. ' Visste löntagarna att” de hade garantier ' för: ett fast: penningvärde skulle ''det också vara till stor fördel för de lågavlönade, Det kanske: bl, a "förutsätter" "överläggningar mellan: företrädare "för arbets- marknadens : parter” och staten Ten :det' kan inte: få "innebära "statliga. lönediktat.;. - "ej svt. :200-000 människor i: vårt länd ;har ingen. fast 'inkomst-”att för: ' sörja sig på skriver Skånska : t. genom förbättrad ' arbets- förmedling och bättre lörer för- bättra lä 1 ; "det sämst ställt — de, 200.000 — I. är inte möjligt. Eftersom de in tej har "någon fast inkomst utan ; endast-tilfälliga arbeten ått för- ; sörja: sig på- är en -negativ.skatt enda möjligheten . att . förbättra » deras Jäge, = fo Cue ;Med . :Jåginkomstutredningens ror-framför sig måste vidare i finansministern . nu.. konstatera r skatten: inte kommer tillräckligt ; Många still” fri, Hans iskattesy- "tare 1 teorinän"1 Praktiken iatt. tilåginkomsttaga istem älper -inte »de, verkliga: rna. .. "I samhetsfält. är någon. ny. erfarenhet, Statli-; . Erik Wickberg föddes i Gävle 1904. Hans far och mor . var frälsningsofficerare med Iinterna- tionell tjänstgöring, och ” ”han blev: frälsningssoldat vid 19 års ålder vid Berns andra kär"!i Schweiz. - 1924 blev - han : kadett vid Frälsningsarméns. Internatio- nella Krigsskola i London. Efter många förordnanden både i Sve- rige och utlandet blev Erik Wick- berg 1961 stabschef, d.v.s, genera- lens närmaste man... cn oc: General Wickberg har alltså grundligt lärt Känna Frälsknings- arméns ' stora internationella verk- Rörelsen arbetar I 71" länder" och predikar- Evange- ljum på "146 språk. Den har över 16.000 kårer och institutioner och mer ä 5.000 officerare.” Cirka 21/2" miljon ” människor är an. slutna "till. Frälsningsarméns oli ka, verksamhetsgrenar. | 3 Erik Wickberg åtföljs tillj Sve-|” rige av' sin hustru Margarete; som vär officér i Tyskland, då de 1932 gifte sig. De kommer" när- mast från ett besök i Japan, där de" bl." a invigt ett barnHem 1 Tokyo: - Frälsningsarmén” 1” Japan har ”nw:sfullstindigt repat - sig från den'"svåra tiden under 'andra världskriget, då” militärdiktaturen förbjöd den all:förm 'av verksam- het. Då kunde heller inga office- rare utbildas, vilket gör att man där, liksom i Tysklånd,' där för- hållandet "var likartat under nar "Jzitiden,": har 'en "kraftig .genera: - tionslucka' 1 officerskåren. ;> SI Nigeria . hade, Frälsningsar- i: Biafraområdet. ” Efter; "kriget fann "man > att” "Frälsningsarmén hela tiden ' kunnat: uppehålla sin verksamhet. Någ t som '”mycke utiderlättat "Frälsningsarméns nu- varande.” hjälpinsatser, | till ivilka | a.svenska salvationister. sam- > Vägen varrak;Han svängde ut bakom å celererade för eri snabb'omkörning "långtradaren och ac Pär 2 SAuprunesnng, a AE romer a era SLAG pa DT Ra a SR < KRA 2 AZ | Detta är en av förra sommarens många ”onödiga” trafi olyckor..En kväll i början av augusti. På "riksväg 50 genonå Västergötland ska en Citroön. köra om en långtradare med: : Släpvågn: Föraren kör ut på vänster väghalva och accelere- "Men från andra hållet kommer en Ford Cortina ;” och Bilarna frontalkrockar i hög fart. "En passagerare i - framsätet på Citroénen dödas och de-övriga inblandade" rar snabbt. Men från skadas svårt. En kvinnlig.passagerare i Forden får så svåra skallskador att läkarna inte-har stort hopp om att hon ska ..: : tillfriskna, Hur kunde den här olyckan hända? ' : N Ligg aldrig för nära den framförvarande bilen när du ska köra om, Ska omkörningen vara så riskfri som möjligt behö-” ver man en tillräckligt lång siktsträcka, ordentlig överblick ''-- över den mötande trafiken och möjlighet att återta sin plats om det skulle behövas. Därför — tänk efter före, . . För säkerhets skull, använd också säkerhetsbältet. Fyra av. : fem som dödas i bilar skulle ha klarat sig om de använt säkerhetsbälte. Annonsen bygger på polisens material. Olyckan skedde sommaren 1969, men vissa detaljer har ändrats av hänsyn till de inblandade, "Polisundersökningen visar: Enaktion från Folksam i samarbete med Trafiksäkerhetsverket .Citroénen låg bakom långtradaren - par kilometer. På en raksträcka tyckte föraren att det ver-.: . kade klart för omkörning. Avståndet till långtradaren hade. då krympt till omkring 10 meter. Föraren gav ljussignal. svängde ut på den motsatta körbanan och ökade farten. Då | han kommit i höjd: med främre delen av släpet såg han: > plötsligt strålkastarna från en mötande bil. Han bromsade +; " men hade ingen möjlighet att komma in igen bakom lång- » tradaren, — — — Citroönförarens förklaring är att han; "tydligen kört för nära långtradaren när han började om-: . . körningen, Att han inte tidigare observerat ljuset från den mötande bilen förklarar han med, att han värit så upptagen" av att hålla ögonen på långtradarsläpet då han svängde ut, ”. Tänkefter före NE — det kan rädda liv i trafiken .- Rikspolisstyrelsen och "77 under en sträcka av ett. Y "]själv att mycket snart, senast i "Imed: fanan: : lav "alla: som; vill: bli officerare: "I - Irike, där man' bara för något å Igar :hör. Kommendör. Cox har va- ”Ide puertoricanska -mammorna är D: stundar verkligt svåra tider för de svenska företagarna. . Den' närmaste tremånadsperioden med semesterutbetalningar och skatteinbetalningar kan bli många > företags fall. Men det kärva kre- -. ditläget drabbar också kommuner-” -> na; Stockholms stad är en av dessa som har det svårt med likvidite- . ten och det finns fler. H "> Bankerna har det lika svårt och deras möjligheter att låna ut pen- gar är så gott som obefintliga. >» Bankernas. dåliga räntabilitet har' tom oroat bankinspektionen, .— Det är givet att den extra på- frestning som 'semesterlönerna in- nebär blir svår för många företag. "Men: personligen tror. jag att den " värsta tiden blir efter semestrar- na, i slutet av "augusti och i sep- ;tember. Det säger Ingemar Essén, i vice vd på Sveriges Hantverks och Industriorganisation (SHIO). ': — Dels har man då haft de extra föneutbetalningarna dels: inbetal- ningen av källskatt, 6—13 juli. Till. det kommer så produktionsbort- fallet under. semestermånaden och - -till dess man uppnåttt full kapaci- turligtvis Rhodesias regerings av- sikt att kommunalisera skolorna öch därigenom" pressa in'.dem un- der” apartheid.; :' Frälsningsarmén tillhör - Kyrkornas. Råd i Rhode sia: och står. solidarisk "med de andra kyrkorna: i deras protest. Frälsningsarmén hoppas dock att motståndet skall förmå regering- en” att:inte sätta sina planer, ! verkställighet: ” Generalen kommer början av. september, . göra ' ett besök. i Rhodesia,” stil: föl s :-Fililsningsatmén "1: Pe ru ' har satt I" gång "ett: stort: hjälparbete för dem "som; drabbats: av; jord- bävningskataströfen' ; och" får: bl- $tånö av Frälsningsarmén: iP USA]. bulanser och "helikoptrar," "> --Största :sorgen för ”general Erik Wickberg" är att- "Frälsningsarmén inte”tillätg. arbeta 1 -kommunistis- Ka länder, :'Dé' ljvaktiga "kårerna i östtysklahd Yet länge fortsätta, | men: har: nu. öckså'”drabbats av förbud. .I Lelpzig>har. frälsnings- armékåren: anslutit "sig. till. Meto- distkyrkari. Man: marscherade in i i$petsen :mot : gene- att "få marschera indena, förändras. isterländska :länder röst: löfte : 1 frika” och" Asien, :t;:ex Sydkorea”d eneral : Wickberg också nyligen varit, kan man in- te:ta emot: mer /än en” liten del Holland" har man" också "överskott på officerskandidater, och i Frank: dit .bl”a” de skandinaviska kårer- na' med -svensk-; och. norskättlin- rit en av: ledarna 1 hjälpaktionen för" Peru.” Bland : ungdomen har man 'fått 'vara med. om en under- bar : karismatisk '. väckelse, ." Den har "börjat 'vid” några: högskolor och. spritt” sig "till kårerna, där flera LSD-slavar:vunnits.' Ett 'in- längre! tid: och det'snabba”beslutet -Semesterpengar och skatter Personligen tet, Då. kan det bli mycket, myc- ket svårt för många företag, - ' PROBLEM FÖR KOMMUNERNA .- För :kommunerna. innebär . där- emot ' inte semesterlönerna något —Vi har inte samma er- sätfningssystem." söm; p . gen, säger Harry'Lindström, 'avdel-. ningsdir "på "Kommunförbundet. N : va” från” dag” till dag" på” grund” av akuta - likviditetssvårigheter. "Men det är klart att ju längre det kärva kreditläget' fortsätter ju sämre blir likviditeten, tillägger dir Lindström, EN. i SNABB SKÄRPNING + Kreditläget har ju varit -kärvt en om neddragning .av..checkkrediter- na” har gjort företagens ' situation ännu värre,” be Visserligen” har vi” haft -kre- ditrestriktioner "tidigare. men -'" då hårdnade ' : dessa”; successivt nu skärptes 'de 'i stället. mycket 'kraf- tigt "över .en; natt, Företagen. fick aldrig tid att vidta:några förbere- -.delser, säger direktör Essé s "UC" KONKURSERNA ÖKAR: 7 '-"Knappheten' på : kreditmarknaden avspeglar: sig” på ett talande sätt i listan; över - konkurser under , 1970, | Ser .. man - till." antålet:' konkurser första kvartalet i år jämfört nied samma period 1969:är:ökningen 40 procent, Men går man på aprilsiff- rorna är ökningen där hela 65 pro cent jämfört med förra året, vr T-:o:maprib iår. hade: 834 företag tvingats gå i konkurs och det är' en. mycket, mycket, hög siff- ra, En könkurs innebär förutom att de anställda mister : sin . utkomst- möjlighet också er omfattande ka- pitalförlust.' Även om "den" skadan repareras blir det'stora skadeverk- ningar - på : ekonomin ;och . det. är kanske det värsta, menar, dir, Es- EBBERÖDS BANK '. ”” " Bänkerna brottas med sina eg- na, säger Ingemar Ess én, vice vd: hos. .SHIO. vo procent; dvs. man gör en >] lust på 2,5 procent. | ; sett. fåtal : kommuner: söm” tvingas 1e- | oo tror jag att den värsta tiden kommer efter sämestrar« Då blemi., Inlåningen sjunker men .ut« låningen kan av naturliga skål inte följa med i samma takt.' För 'att få tillgång till pengar tvingasi man tillgripa metoder som starkt på= minner om den beryktade Ebbes röds:. .bank.' För att : uppnå sina ;|likviditetskvoter; måste” man "köpa dyra” hypofeksobligationer, i, Riks. banken” till. 10 procents; ränta. Sen lånar iman ”u$t' dessa "pe igar till 7,5 i "ren för= Vr É MILJARDER MINDRE: > de + Den: primära orsaken -är-den-ka« tastrofala: minskningen av inlårin= gen.'; Under ':12-månadersperioden, april-69:— april. i år. ökade "inlå= ningen” med 165 miljoner”) onor, mot' 5,3 miljatder kronor för: före= normalt "maj. tätt: följd 'av 'septeri= ' . ber och juli, Maj månad, i år, var mycket svår, hågra banker var to - m uppe och nosade på: det tak som Riksbanken satt. för "si säga att bankernas möjlighe tersatt låna -ut.:pengar ä . som . obefintliga, .säger :;man. ” Bankföreningen. "Antingen -tvinga man att” överskrida utlåningstå= ken eller också : får "man låta bli r' REGERINGENS HELIGA KO: : ” Vi tycker att -restriktionerna istället för. att'som. nu: drabba en= bart företagen också 'kunde sättas in på ahdra områden, Varför inte t ex dra ner .bostadsproduktionen med" 20 'procent."det' här' året det ' skulle vi kunnå :klara' av, säger: dir Essén; SHIO. .Men - det är: tydligt -. att -regeringen”inte vågar röra vid den heliga kon. bostadsbyggandet Ingen" vågar föreslå en. sådan lös= ' na likviditets- och räntabili tetspro-] ' tressänt projekt 'som prövats är barndaghem "1" Frälsningsarméns regi, Man hår sex I gång och två under uppbyggnad. De är särskilt förlagda till New Yorks och and- ra storstäders negerghetton och puertoricanska kvarter... Det har visat sig att' negermammorna och de som har det svårast att ordna med -tillsyn- för sina små. . . : PER HELIN . DJ [ETT ORD 5. > PA VÄGEN Varen frimodiga och oförfä- rade. (5 Mos. 31:6.) . Skeppet Santa 'Maria, är en ny turistattraktion i" S:t Louis, Missouri. Kopian av det fartyg som förde Columbus , till" Nya världen -ligger- nu förtöjd i hamnen.”Alla som ser det för- värnas över dess litenhet. "Den är inte mer än nittio fot lång, "och -ser "oansenlig: ut vid sidar av de hi tar:som.nu+trafi- kerar: Missisippi. . Men . under befäl av den modige Columbus förde denne. och två ännu mind: ; täckter tog sin början! Det Co- lumbus saknade i . utrustning ersatte han med friskt mod. > Segervinnare i livet har ofta mer frimodighet än utrustning. Det fordras mod att kunna sä-' ga: ”Förlåt mig”, men nya värl. dar kan öppnas för-oss på den vägen. 'Det' krävs mod att slå" in. på nya livsvägar, men ges , nom att göra" det öppnas nya ” Göinge-Mässan 1 Hässleholm får specialstämpel - med. ovanstående utseende, vilken tilldelats avlsi das på all avgående. post från Kungl Poststyreken att använ- Mässan de aktuella - utställnings- -. dagarna. 1—9 -åug.. : Stämpeln kan användas Göingi äkra underhållare, "Besökande "pensionärer" erhåller nedsatt entrépris, : a av be- sökare och deltagare I Mässan 0. det ' kommer, att: tillhandahållas vykort :' med: Hässleholmsmotiv för | - "<> avsändning tillivänner och be- " kanta. Sr : 2 | e- Mässan får: ett: omväx- lande "program varvid bl. a. en Pensionärernas :Dåg kommer att hållas ” med 'Göingeflickorna som vidder.. "Det : fordras. mod att hålla ' fast vid -en moralisk ” ståndpunkt, mer det; kan ge oss ' mera självrespekt" och bli av stort värde. ti: ot Bada aldrig ensam. —- Simma aldrig långt ut, utan följt stran- den... —'; Simma "aldrig "under bryggor och hoppanläggningar. — Var särskilt försiktigt i obe- kant vatten ' och' förvissa dig om. djupet, innan: du. dyker. Svenska Livräddningssällskapet 3 re fartyg män" över :till "Amer H rika och en tid av stora upp:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.