" EAHOLMS TIDNING. Lördagen. den 4 .juli71970 Lördagen den 4 juli 1970 ut: = —= LT . Hr::Sträng. gör Li myt bar väl märkt att ett och | annat företag kommit i kläm på grund av kreditrestriktionerna”. Denna. upptäckt sade sig finans- minister Gunnar Sträng med si- na ”regeringskolleger, för .man förmoda, ha gjort och gick så Junda .till' resolut:handling, 100 miljoner . ekulle genom AP-fon- den -ställas till AB-Industrikre- dits förfogande för krediter till dessa företag .som ”kommit i kläm”, .Att beslutet skulle ha föranletts. av . företagens klago- mål över det skärpta kreditläget ville -hr-:Sträng i TV-intervjun alls inte gå med. på. Självfanet har han "heller inte ett dugg på- verkats av de krav på vissa lätt nader för dessa företagskatego- rier som ställdes från oppositio- nen, särskilt centern, under: vår: riksdagens ekonomiska debatter, Nej då, för denna barmhärtig- het gentemot de små och medei- storå företagen står regeringen | alldeles själv.” = Den: självgoda . attityden un- S p jätspets'n mot : solidariteten ; heter ett gammalt talesätt, men när det gäller NO:s ställningsta- gande 1 det's.'k. ”svinkriget” är det. svårt, för att Inte säga oundvikligt, att åtminstone” få uttrycka en. förvåning. Utslaget är nämligen, enligt värt sätt att se,' en spjutspets 1 mot soli- dariteten! "Sveriges. bönder har -under svett, möda och | säkert "också mänga: "gånger tårar, byggt. upp en ekonomisk” 'föreningsrörelse, som saknar motstycke i världen. via :slakteriföreningar;” :mejerifö- reningar;' skogsägaresammanslut- ningar,' för att ta ett par 'exem- pel, har» man i. solidaritetens H nämn; apat underlag” och möj-]- lighet;” att Inte” ;bara” få "garante- rad avsättning "för 'sina . produk: ter utan? också: så; pass: betalt att man åtminstone. få; en chans att överleva: är. det då. ta - en situation, . som starkt p minner” om forna? Detta, "menar, ligt "och ; får: inte: upprepas. : : NO:s: mening; får stå för” denna myndighets.” räkning, skulle tippa fer om: den skulle leda till en-uppluckring.av so: Ndaritetstanken hos" inte minst sydhallands bönder. Möt ti Tvärtom; .sden : ; medverka till ännu: starkare uppslutning kring tantbrukets både ekonomis- ka öch" "fackliga sammanslutnin- gar. Bönderna har inte råd att stillsamt :.se ' på -”hur.: fribytare gör sig breda på solidaritetens bekostnad, ' ! Björnson fällde en | gång "de historiska orden: ”Nu, gäller det att hålde käft!” H ss : För: bönderna, inte minst 'i södra Halland, gäller det hålla samman och i enighetens namn slå vakt om vunna marker! '.socialistisk m H "färdspolifik” är den. Nerklighet |. 5 överträffa. socialdemokratin... på ”upptäckter” danskymmer naturligtvis . inte det positiva i att företag ' "som drabbats särskilt av kreditrest- riktionerna kommer i åtanke och har möjligheter att genom '”kre- diter kanske klara sina mest akuta svårigheter. Hos 'AB .In- dustrikredit, som 1 fjol fick 300 - milj från allmänna pensionsfon- : den och för i år 400 milj, upp- ges emellertid att ,man "hittills inte fått till närmelsevis' de be- lopp "man haft. behov. av. Ge pom de nu beviljades ytterliga- -re .100 miljonerna räknar man - med 1 balans under året...” « På kort sikt kan :således hr Strängs 100 miljoner. göra: viss nytta "och det är väl vackert så, Men mäste en konkursvåg av den art man upplevt under . se- nare "tid till. för att:hr Sträng och "hans kolleger ska ”märka "att ett "och annat. företag kom- mer:i kläm” äv iden politik. som förs? . "GEMENSKAPEN I SAK . mellan "moderata" söcialdemokra- ter: qv. "typ: Palme. och" Sträng .och sociata liberaler av typ He- Jlén -och' Hedlund skyles:" ofta över I ”partinitets ' intresse," an: "SydsvenskavDågbla- äet (ober lib), som : spekulerar i en eftervalsregering bestående av socialdemokrater; och mitteri - partister: val Men det" är' alldeles klart” att de: nämnda" herrarna : i motsats till :de dogmatiska 'Aftonblads- socialisterna å' ena sidan och:de -kvarvarande konservativa inom (m) å den" andra :1'stort sett förfäktar em. likartad "och .med väljarkårens: överväldigande |: flertat -samstämmig Politik. : ; i Ett "slägs samförståndet prak- |: tiska politik kring.en:i realite-|: "ten . socialliberal. :— "dvs. icke- "som: på partihåll gruppsamman- hållningen "och -den' interna 1o- :jaliteten "söker "dö "me kan: möjligen ; säga "sig vara "socialist, och : han: må vara: det så moralisk ; mening, men: i. eko- nomiska' ting jär han -liksom, hr. Sträng > förespråkare . nadsekonomin, Gunnar, Heléns ..ord.om, kritik. ter: talar.:i sin" tur" sitt tydliga "språk: På: mittenhåll söker man med bibehållen marknadsekonomi det "sociala. välfärdsfältet; En. " blandekonomiska', termer. «-tämjd "kapitalism. "har «i ssyntetiserats > med: en ”socialistisk” moral: 4 En". förskjutning. 47 Cväljarkå- ren' I riktning: .mot ett. regim- . skifte är' från mänga ' olika ut- iskvärd; for gångspunkter: e: skulle SE a . ge. luft..under vingarna "åt. de sk välståndsskapandg "krafterna 1 vårt land, Framför allt skulle Ten: gynnsam, vilimatförändriag" |, . komma "till .stånd.. ; =. ' Ingen .kan emellertid förneka hr. Palmes stora personliga -ka- --pacitet,. "hans "ideella :. engage- mang och hur. han framgångs- rikt: fört vårt lands talan på sin .Ånternationella: "Eriksgata..; I ett: visst" givet. "parlamenta-] i riskt läge skulle” ex; regering mer hier” Pålme,; Helén och Hed- Jund som medverkande inte. var ra otänkbar, ja; tom önskvärd — och -varför inte också: "méd Staffan, "Burenstam Linder! POLITISK PATKAST G. Palmes "stora "nummer i den svenska . valrörelsen" kommer ' — enligt egen: utsago ' — att - : bli "mot; socialderåokratin från väns-| : FRAMTIDEN — OCH SE. DAN? ” f'Den mindre Industrin alltsedan industrialismens har ge etlt sätt utgjort det flexibla och niska elementet i utveck- '. lingen, > säger direktör Bengt ” Sjönell i Svensk Industri tidning. De stora tekniska nyheterna, som markerat jätte- kliv "i «mänsklighetens utveck- ling, "har som upphovsman haft "ensamma, snillen och i moder- nare" tid ofta mindre företag. : Dessa människor, som oftast startat 'och utvecklat ett -litet företag rhed sin snilleblixt. som "mest värdefulla kapitaltillgång "har ett annat intressant: drag gemensamt. De har alla lyft blicken. över horisonten, blickat in i framtiden och fått sin sto- ra betydelse för framförallt mor- gondagens människor och sam- hälle.: De har kunnat röra vid - sina” produkter .med visionärens magiska spö. Dagens människor upplever .de kanske" väldsammaste erup- tionerna och omvälvningarna i mänsklighetens: historia. Utveck- lingen av allt 'starkare' förintel- . sevapen, ' befolkningsexplosionen :och :miljöförstörelsen utgör en trio förstörelsemekanismer som icke 'kan karakteriseras med nä- "got" annat' begrepp: än "ordet fruktansvärd. 'Av dessa tre'tor- dé miljöförstörelsen vara det svåraste -hotet, "det inför ”vil- ket: ingen appell kominer att gi- Vas.” AA Insikten om "att ”miljöförstö- relsen "måste bringas till ett slut "börjar ” "glädjande" nog "att växa ”sigi starkare i första hand i ' de västerländska > industristaterna, "Japan ' inbegripet; fortsätter .di- ekitör Sjönell. För att resultat all. näs. måste. alla delta. 1 "kampen" och" härvidlag kommer uppenbarligen : de: mindre. före- ; tagen att få. den allra: största . betydelse. 'I själva verket 'ut- i i breder. sig framför snillrika 'och ; dynamiska :" småföretagare "ett : + jungfruligt ; land, visserligen stin- ; kande och "förrött,- men 'jungfru- "ligt . den bemärkelsen att, det lämnar. utrymme för hur fanta- »'gifulla och ' originella nyskapet- ser som” helst "bara . de: är : verk- Jet kan : gälla såväl tek- 'odukter: ”.och'- system rviceanordningar ' av, oli- ' ka slag. 'Miljöförstörelsen måste ; bekämpas från; en -- mängd "in: fallsvinklar och: 'en- effektiv -be- ' kämpning. torde "förutsätta. obe-|” | gränsad tillgång till. det . som alltid: varit de mindre företagar- nas: "styrka, ;. och"; adelsmärke; | : ; flexibilitet 'och fantasi. i ningar för: att. "återställa. en osam” och” stimulerande ” i strings löpande, band... De instrument : av.: industriell av. nn servicekaraktär milj ön: skall; återställas :- måste t skräddarsys för att. passa olika famtiaen 2 j Sade,s Det: gäller, för-- dem . att i ; Sjönell... I Skriver" Kvällsbosten i (Ober.? b.).” - | .« Oavs tt hur. det” Li verkdighe- "biten, förhåller . sig, med. den..sa- i ken ;måste rimligtvis väljarna i i längden «tröttna på att sakdis- : kussion, ersätts med den här sor- ' tens, pajkastning... Wilson > har . sannolikt . fått. erfara. det. och : engelsmännen ' torde ' inte skilja gig nämnvärt” från anära på den- : na: punkt, : "insett det tidigare står det nu klart . att. marknaden -för polt- 'tisk - teckentydning . är avgjort + bättre efter än före valen, Över- > raskningsmomentet: I England : förstärktes av. att ' opinionsinsti- -tuten ända in i det sista: envi- oppositionens kompletta odug- lighet :som regeringsalternativ, sades med att ge labour” kraf: tiga övertag. ' en pombrott på ett alldeles spect-|' -"Anord-1.. miljö : commer nämligen icke" att kun: |” na: masstillverkas”-på storindur : | Individer, miljöer” och” samman |. 3 hang. För denna enormt viktiga |: a ; a in t företagarna. särskilt. väl: janpas- 2 -Om det finns någon som nte " [ SJÄTTE SÖND. Text. Evang. Matt. GH Kärlekens lag. Så -lyder Överskriften i vår evangeliebok för 6e. Tref. "Och evangeliets överskrift lyder: ”Vil- lig till förlikning”. Jesus kommer här in på allvarliga ting, när han talar till sina lärjungar. Han vill inpränta för dem huru viktigt det är att man skall leva i frid med sina medmänniskor. Och han tar drastiska exempel, för. att belysa vad han menar. Han säger t o m att om du kommer med din gä- va till altaret, och där drager dig till minnes att din : broder har något. emot dig, så lägg ned din gäva där framför altaret, och gå först bort och förlik dig med din broder, , och .kom-sedan', och bär fram "din : -gåva”. ” Hörde; du. det och fattade du vad Jesus menade, Du skall förli- ka ,dig, med -din broder innan du lägger ned "gåvan: inför Herren. Detta är "ingen: liknelse från Jesu mun. . Det är; helt” enkelt en- Jev- nadsregel.' För det blir ingen väl signelse för . mig. genom" att! ge gåvan förrän Jag. förlikt mig med min broder. Det är väl ändå tin att krängla till det. hela, tänker du, och. 1 jag också" förresten. Det är - enklast att tänka" så: Men” vad tänker Jesus. Det har han sagt dig i -tex- tens ord. Du skall förlika dig med din broder; oc de + Så fruktansvärt, tänker du, om man "skulle springa, omkring och göra upp. med alla som man, gjort en oförrätt. Det skulle bli ett far- 20—26. ligt kringirrande. Men du och Jag |: har Jesu egna ord på att detta är |' en nödvändighet. "För det. är utan |: tvekan., så. att. finns det: något ouppgjort' metan "dig och din bro: der så blir detta dig: till svårt hinder i ditt -kristenliv. Därom kan säkert. både”; du och jag vitt Birgit. Finnilä. : - på nya LP-skivor. | Över hela världen kommer under "professor Erie Erie- sons ledning att medverka i sex LP-skivor, vilka' skall släppas ut: av det tyska skivbolaget" Electrola, " Det "träffade , kontraktet: betecknas som en : stor: internationell : fram=. gång för. svenskt ' musikliv, Det. . första gången 'som en svensk mu=- sikinstitution gör inspelningar. av "denna "omfattningen." S + De'sex skivorna, vilka totalt öm-. fattar cirka fem timmar, innehåller ' tysk,» fransk,- ungersk; italiensk .a” capella-musik samt en skiva. med . svensk romantik, Förutom körerna ” I iskall även 'svenska musiker :samt Birgit Finnilä, Ingvar Wixell och; Nicolal Gedda medverka, = ':' : [ned kl. 21.10, ned kl. 21.09. > ErTER TREF. || na. Det: tillhör väl överhuvudta- get det svåraste 1 självövervin- nelsens skola att taga första ste- get till förlikning, i synnerhet se- dan tidens mossa grott över trä- toämnet. Men det är viktigt att handla så. ” Jesus yttrar sig drastiskt för att riktigt inskärpa vikten av vad han menar. Exemplen tar han från sin tid, då annorlunda lagar rådde. Men när Jesus nu tar upp denna saken så är detta Jesu lag, hans testamente till sina lärjung- ar. Gör upp med din ovän. På 1920—1930-talet var Oxfordrörelsen populär i vida kretsar, och många har. vittnat om huru avgörande den blev för dem som greps av rörelsens "budskap. Ett av de vik- tigaste momenten hos denna rö- relse var just sanningen det'ab- soluta kravet på: uppgörelse med dem som man förgått sig emot. Detta. hade kanske också en ne- mycken gammal surdeg som då klarades -upp "människor emellan. Därför finns" det alla anledning att de tar detta 'Jesusord på all: var. Då skapas 'en naturlig balans för ditt kristenliv. Och även här lyser kärleksbudet igen. Förmå- gan att älska har vi fått av Gud och den rättfärdighet som Gud kräver : iv oss alla heter kärlek. Amen, . : "Psalm, 407: 1 | Torilå Lindblom, Solen 'går upp kl.' 8.22 och ned kl. 21.1 : : Solen ' gär upp | «På: "måndag: ESAIAS ” ""Solen” går: "Upp kl. 3.24 och gativ "sida men i stort var det |. . HALMSTAD: Under ' våren 1970 har Hallands museum sam: manställt '' en :” transportabel "skärmutställning över . Halmstads ' historia. Den har tillkommit i an- slutning till professor Sven 'A " Nilssons samt lektör Lars Truls- "sons för några år sedan utkom- na verk." Expon är ett led i mu- stets "strävanden ” att genom små lätt flyttbara vandringsutställnin=" gar nå ut'till en 'större- publik.” -Expön har'i' sommar "vernissage' "på Rådhuset,” där -man : förutom : fyra "skärmar" visar "två" montrar . +. med ” aktuella ”utgrävningsfynd' från Halmstads stadskärna, + På skärmarna .kan man dens : historia.. alltifrån..-1231, ' namnet: Halmstad figurerar för för- " sta' gången i" skrift fram till '1877, då järnvägen Halrnstad-Nässjö till- tal: i siadens äkåfz Halmstads historia - visas på utställning av” Hallands museum. Äl Denna barnstövel ingår i utställningen! D Den har en höjd av > 15 cen= timeter och » påträffades under grävningar i kvarteret. Klingberget un= . . der, Brogatan. 1966: mönterat foto och ritningar a av. hies' : torisk och topografisk karaktär. . . En av montrarna innehåller fynd, -| som "påträffats under 1960-talet, då stadskärnan så' snabbt förändrades, bla genoj torggaragebygget. Någ-, ra aldrig. tidigare utställda föremål visas, såsom”, furubarksflöten, nät; sän! t. ; metkrok,: som - torde använts i vid det en gång, så be-' tydelsefulla" läxfisket vid Nissan. En mycket; Hiten -barnstövel'. av läder visar SS, "vad barnen: hade på föt- terna Under: medeltiden." Bland ' de övriga" fynden kan " nämnas en malmfötgryta”. från "Nissans myn- i änyckel, låsdelar och" orne- rat kakel Eft keramikfat från 1703 med én kritpipsrökande. man kom- pletterar Jexpon: Det sistnämnda "är dock ingét utgrävningstynd men'av : intresse; eftersom ”det' sannolikt är tillverkat i Halrmstad; Kritpipor hör l kom, Expon är uppbyggd på någ- In äl I arislutning tilll a I HALMSTAD: Gun ”Agneslätt är väl den 'som har" den allra största: erfarenheten sinom" branschen, Hon har varit med i. nästan, 15 år, som 'kallskänka, kock. och servitris. Agne 'Agneslätt ;har fått sin. erfarenhet på ett helt jannat sätt, Sin insyn i restaurang- branschen har han s a s fått från "Iden andra sidan. Han har. genom]. id lsitt, arbete, resande 'i ett mattföre- Stag, fått tillbringa stor del av sin tid. på restaurånger . och . hotell. i 3 Sverige men även utomlands, Båda Tvet. med andra- ord :vad de -slagit sig in' på, de-vet hur en gäst skall Harplinge Värdshus fick vi id ne Angeslätt från "Halmstad, som har köpt "stället" äv "den. förre ägaren Leif Urberg, Delta är, inte på. i något sätt någon ny bransch för någon”av dem, då båda har. åtskilliga : års | vana 7 frå : Stora framtidsprospekt är på gång; manskall bl trivseln 'och servicen. skall bli den allra bästa, Just nu har man fullt upp med att snygga upp och sätta n restauranglivef, tas och vad som skall göras för att en personlig stil på värdshuset, Nya heltäckningsmattor ; har lagts ” gardiner har satts upp och inom en snar framtid skall hela huset tapetseras. : Till hösten beräknar man ha käl- laren färdig. Där skall bli'en stor bastu för 15—20 personer, .en my- sig pub samt 'en gillesstuga. Denna del" av. värdshuset kommer, säkert att. bli. mycket .omtyckt av bl a idrottsföreningar och ungdomar. Här skall även finnas ett litet mö-] , | förändringar att "sk. Man "skall bla: bygga” eri liten” FPhylla”: där" taket " skall ; sänkäs och "förses" belysning. ! Någon. kvä ska det: vara dans, . både, gammal och modern. Man skall även län re fram ha kräftskiva, Mårtenkväll, ” viltvecka" och Jiknande, Dét tyder: na tänker göra allt som Föras kan” för” att sätla: nytt "liv i Harplinge | + | |rättet "av rektorn — en 50-årsgåva 3 & DT: vv Z AA: ro Z OY vsk ns 5 0000 000000 OH Ir "Han betraktade den en stund un- der tystnad, Så räckte han utan ett ord nyckelknippan till Pelle Vaktis. Denne utbrast så snart han: sett en: ..— Det här är Ingen A-nyckelt Båda stirrade på mig. — Jag antar att ni vet vad en A-nyckel är, sa kommissarie Björn- borg långsamt. I expeditionens lig- gare: står: ni antecknad för'en A- nyckel men 'nu visar” ni plötsligt upp en vanlig nyckel som bara går till entrédörrarna, vissa klassrum och stencileringsrummet. — Men jag har aldrig haft någon an- nan nyckel! protesterade jag, Den här nyckeln har jag haft hela tiden sen jag var sekreterare, Den går ju hit in till rektorsexpeditionen eckså. Se här! . Jag rusade fram till korridordör- fén och öppnade den. Från "utsidan. körde jag in. nyckeln I nyckelhålet, Den"sätt tast. Alla försök "att vrida om. den misslycka1es, - " Herr Hedman, tänk er nu rik- Av » Jani Hökanson'g ' tigt: för... Har: ni vid något” till ille under, den senaste tiden lagt ifrån er nyckelknippan i något klassrum eller i lärarrummet? "i — Nej. Jag funderade. . Jolin i fredags, på: eftermiddagen, då- hade jag - glömt nycklarna i' luckan. till | mitt fack, Jag "märkte det först när jag kom till klassrummet och skulle släppa in eleverna. Då skickade jag ner en pojke att hämta dom, +-- — Var har ni ert fack? : -— Alldeles vid herrarnas klädhyl- lor. Det är:en rad med skåp där varje manlig lärare har sitt lilla ut- rymme, =. — Jag ' behöver” kanske" inte fråga om vederbörandes nami finns på dör» 'rarnav co” — Naturligtvis. Ånrars skulle vi säkert inte hitta rätt och Pelle : re I herr Johansson 'skulle. inte veta var han -'skulle stoppa :post: och -medde-' landen från expeditionen. . Kommissarie Björnborg suckad «= Hur: många vet att 'ni här: "varit sekreterare? '. — Dom flesta av lärarna, Vi har :] ni skulle inte ha märkt det förrän ;.. rätt liten omsättning här eftersom” vi har en utmärkt rektor. : Jag kastade. en blick på oljeport- [som hängde" ovanför soffan — ' och tyckte mig: uppfatta ett välvilligt 1e- ende, — Då Kunde alltså någon ha hun- nit byta ut sin nyckel mot er och . — Jag "skulle aldrig ha märkt det eftersom jag inte har för vana att bryta mig in i lokaler där jag inte har något att' göra! Vs = Då så. Han: funderade, Det 'ska väl inte bli så svårt att ta reda på vem som har A-nyckeln eftersom han eller 'hon är beroende av att ha' en nyckel "skolan och inte gärna kan ha gjort:sig av. med den, Jag får be er att inte tala om den här saken. innan jag fått göra. min un- "| dersökningar. : — Naturligtvis intet. > +: >> 4 ''— Bra. Så .var det en-annan sak, Ni 'sa' att'ni inte såg någon vid flaggstången när n var på väg in i skolan, ; ! . Jag protesterade. ''— Det sa jag inte. 'Jeg s sa att jag antagligen inte' tittade åt det. hållet eftersom 'det regnade och jag hade bråttom in under tak, . .. to Är det möjligt att ni kunde Ka .J undgått att .se- åtminstone flaggan som var hissad på halv stång? åg ""rockkragen uppfälld |' och hatten nerdragen över pannan. Dessutom var det mycket mörkt ,,. -Ihon' bränna små prydnadsgrejor som "| fredagen..-.. - | Han vände sig till Pelle Vaktis, ' "— Ni sa att hon ofta var' uppe i teckningszsalen på kvällarna?. a - — Ja, det brukade lysa' där ganska sent; Det' finns en keramikugn i den ena: teckningssalen och- där brukade hon "gjorde, Ibland, var det elevar- beten, 5 ör - Hade hon använt" ugnen i fre dags kväll? . — Ja, den var fortfarande Yjum på mergonen och jag hittade en del sa- ker 1 den. Den stänger av sig själv. Jag betraktade fascinerad kommis- sariens fingrar som lekte med. spän- nena på portföljen, Hans händer var samtidigt smidiga och kraftiga. En blå åder rörde sig fram' och tillba- ka i takt med fingrarnas lek på det blanka spännet. Ett djupt ärr löpte herisontellt' över vänstra handens fingrar som om någon huggit honom med 'en kraftig .kniv och han lyckats avvärja hugget med handen; = .. "Jag hörde att ni hade'ätet. mid- dag tillsammans med henne? förra Hade Pelle Vaktis berättat det för honom? Hur mycket visste han.om det som hade hänt nere på grillen? "> Jag Åt faktiskt aldrig tillsam. mans med henne, Hon ... hon gick innan maten hade kemmit på bor- det, 00 of Hans blick lystes "plötsligt upp av nyfiket intresse, Alltså hade han in- Pelle ”Vaktis Hämtade, till; Det här)” - reagerade lektor) Bj '!lav privat natur. som ligger bakom "(hett Men 'han skulle väl förr ner) senare. ha fått reda på det. + ' — Vi blev ovänner om en sak! Men det har "ingenting att göra med det som 'sen hände, det försäkrar jag er. Det var något helt privat. Hon gick sin. väg och det väckte en det pin- sam. uppmärksamhet, — Herr. Hedman! : Jag trodde att ni hade insett att: det just är saker alla slags. brott. Jag måste be er att inte undanhålla några detaljer även om det.'kan vara sådant som kan ställa er i en +: ja ... ofördelak- tig dager... -. Jag kände med ens en förlaman- de vanmakt, Det enda som hade skett $£ vittnens närvaro var att Ingrid hade rusat upp från bordet och skrikit: Du kan sitta där och äta ditt förbannade blodiga kött för dig "själv! Det var ju inte precis något bevis för att hon en halv- timme tidigare blivit antastad av en klåfingrig gubbe: Jag beslöt mig ändå för att berätta om intermez- -— Strax innan vi for I ner på stan kade hon blivit... antastad av en av våra kolleger. '— Vem? .— Är det nödvändigt att jag gär ger det? =: - Jal st — Det-var lektor Björkgren. Han var närgången mot henne i lärar- rummet. Hon hade just givit honom te vetat, Förbannade öppenhjärtlig- St överträffade väl det mesta av vad ham hittills: kunnat förmedla till ny- hetstörstande bekanta,, ...<..; .— Får, jag fråga vilket' ”sämband det: intermezzot hade med det som sedan hände? et . — Ja, .hon. ville inte. att vi "skulle Jåtsas om episoden, Men eftersom jag kände" att situationen hade bli- vit outhärdlig så" ville jag' tvinga henne att tala ut Det var-då hon rusade iväg. . — Var befann ri er då" "— På Domusgrillen, : 2: <> — Ni menar alltså att hon lämna- de er av den orsaken? . " — Ja, tydligen. - Kommissarie ' Björnborg såg ' fun- dersam ut, «> r « — Det måste ju. i a fall "ligga något annat bakom. Har ni någon teori om den'saken? += 7 unc Plötsligt hade jag blivit hans för- trogne, För första gången hade han vädjat till mitt personliga omdöme. Jag tänkte efter, "Vad hade Stern sagt? Det här. måste ha väckt dunk- 1a minnen, hos. henne.. Du. borde. tala med polisen om det! — Jag var: också förvånad" över hennes' reaktion, Kanske -ligger det någon .barndomsupplevelse bakom. I alla fall har hon aldrig nämnt nå- got om "den "saken. — Jag bar ju' inte heller "känt henne" så länge, men jag tvivlar på att hon skulle ha berättat det för någon hur för- till det som hände och det vär "ka ske inte så angehämt för honom. « — Lektor Björkgren ä handikappad; eller hur? gren? ; re --— Han var "naturligtvis 7 "ursinnig, Jag blev ju på :sätt' och" vis vitine — Ja, han här en skada 4 höften, ” -— Ni hörde ju steg i korridoren när ni stencilerade i fredags kväll? : . Jag förstod vart han ville komma” TT ; — Det vari egentligen inte steg i ' jag hörde. Snarare hasande ljud som. I om någon försiktigt. försökte "ta fram där ute.?, — Det kunde Björkgren? "Det : kunde yem som helst: +: = «= flan såg tänkfullt på : i: knät. '.Det skulle vara "intressant" Tatt veta vad: den. innehåller: tänkte ' jag. .Kanske” ett, par. 'smörgåsar.; ;och "Ar en -'pilsner, - Ett. par” smörgåsar .med ost och' prickig korv. bredda: äv en” sömnig hustru i tofflor och 'morgon=" rock -medan : den" bålde' kommissa=:.«, .. rien rusade mellan sövrum och bade . ruf f' pyjamasbyxorna:: > Eller 7 hemska : tanke :— "han. kanske sov utan byxor!" .. / En -skrattparox: kil l langärdet men när krampen, släppte blev -tesultatet istället = lång,. dars" en örfil när jag kom in. trogen den persönen än vore med|:'
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.