"Under år 1968 ökade världens befolkning” med 63 miljoner kor. Det är eni de siffra, Ännu mer imponerar - den om man med den som ut- - gångspunkt räknar med en kon- tinuerlig” ökning som fördubblar världsbefolkningen under en tid- ” rymd av 39 år, Frågan ”var ska. ' vi tat” för att föda och kläda dessa människor och skaffa tak över huvudet åt dem, tränger sig - osökt... fram." Är politiker och "duktionsapparat. Bakom" denna uppfattning ligger även spekula= tionen, att vi skall kunna köpa våra ytterligare behov av livsme="". del :billigare än till de. priser vi själva kan :' producera: dem. förå " Alltså en liten egoistisk, fankt 4 sprängd i i u-landspolitiken.. bid . Men hur. går det med dessa;. teorier: som ' skall motivera; vår egen -åttioprocentiga självförsörj ningsgrad om u-ländernas - proc duktion helt måste tas i anspråk” på h knaden för att till- Jeen blommar klockan "11. kl 12 "statsmän mäktiga den :;' "v Uppgiften att lösa dessa problem. säd. fredsställa de absolut nödvändi; egna beh ? Eller — hur:'g utän alltför går äv nuvarande samhällsskick? - Och vilka .mänskliga solidaritets-. insatser kräver. sådana 'problem- lösningar av de besuttna på jor=. den, d v s den vid jämförelse : med 'de underutvecklade länder- ' - na rika industrilendsbefolknin= gen? el Ovanstående prognos för bes folkningsutvecklingen står att Jä ga £ FN:s årsbok, som publicera= . des 4 New York på: söndagen, . ” och vilken refereras i korta tele= gram. Men årsboken ''berättar . mycket mer som hör samman med befolkningsexplosionen, I. de Jän= - der som främst bidrar till denna . våldsamma befolkningsökning ökar produktionen sex gånger så långsamt .som i. industriländer- , na, Detta faktum försvårar i hög , grad fördelningsproblemet.. Sam= tidigt' ökar solidaritetskravet . på iIndustriländefhas "männiekor. En - situation där" halva jordens be- folkning Svälter och den andra halvan ständigt ökar sin standard " är ohållbar på. längre sikt, i en. värld — där ' kommunikationerna - och därmed vetskapen” om "den enes och den andres levnadsvill-. kor stiger, - sa ”avenskå: jordbrukspolitik, I det då' konkurrensén ” om” öve skotten på. världsmarknaden b så stor att priserna skjuter i höj-;:; den och blir högre än de vi måste” ta ut'för att betala våra egna pro-- duktionskostnader? Vi har:haft skolexempel på en sådan situa-, tion”. på. potatismarknaderi” h hemma under våren och försoi maren.. Det fanns ingen svensk” matpolatis att köpa då: på grund: :förra sommarens ' ihållande" torka och därav förorsakade sva- i "ga skördeutfall. Och den: impor=>? terade" potatisen , var dubbelt : så dyr som den” svenska Brukar vas ra I normåla fall! Dessutom .var' "kvaliteten och smaken inte. alltid" ”så särskilt bra," : kande mjölkproduktion :' : land, som inger oro, Utslaktning "av ”mjölkproducerande kör, med- för på sikt även sjunkande produktion.: : ; "Detta är några av de eflek- : "tioner som inställer sig vid med” delandet 'om" den befolkringsök«: : i oning” vi har att räkna med. under: : "fyra d i : Men man behöver inte' fundera så inet; ån i framtiden och: unds; i " livsmedelsförsörjningen” skall kunna lösas, Dat räcker med. = na, från cu-länder nämligen" sälja” gar: för: upprustning av: sj "I är föreslog centern en sänkt ' pensionsålder från: den 1 janu- När ing (jr Yv . riksbanken: ;h. Amaj påbjudna utomordentligt + hårda ', nedskär- ningen ay, . checkkrediterna, blev obehagligt stor "föreökte” ”fEgerin- gen som bekant gripa till krie- pet att: skylla: på. affänsbanker-| ött] kreditbegränsningen på rätt sätt. Det valårstricket "föll platt - till marken, Inte heller. lät:isig fö- retagare' ock allmänKet luras av ansträngningarna att bagatellise-] ra dén småländska -företagarak-|' tionen och andra tecken på djup oro inom näringslivet, Vad vi nu bevittnar är. således ett tred-|: je försök att inför valet. dämpa upprördhete: ed. en till synes] generös gest, : H Menihgen vår. väl: att' "hr: Sträng i TV-rutan. "skulle: framstå "som satt" en utredning om "pensions-|, men den har, inte til : Socialdemokra-] tiska':” riksdagsmajoriteten. att ”när tillgängliga resurser med- ger ' en" sådan . reform . kan en utredning av de lagstiftningsfrå- gor, som hänger. samman där- med;:"med+all: sannolikhet klaras av 'på förhållandevis kort ;tid”. ari 1972.: Nu. var- det från sö claldemokraterria sinte "tal: om att" det skulle kunna ske. -nä- Nu b hövdes ; Det behövs en utredning. Men den -måste gå snabbt enligt vår] uppfattning. Det är fråga om| en viktig jämlikhetsreform;” De som skall. utreda ' frågan” bör också få klara direktiv” om"att det skall gå fort. Det har inte de nu. utsedda -utredarna -fått.| Och vad värre är de har heller rg Priser, som torde: byggas al Ta bäst om vi” själva svarar! för-. Produktionen; Är: "under: sådana; örslag” om sänkt. "Penslonsålder. Det staplas i direktiven: på var] andra -svårigheter, - åridra :”dös« sina. -sympatisörer: för. att. ta. mt. Segern CM förhand och” "ligga ' "på enje enorm” frenest följ Upp.d | Aftonbladet . bla på Jedarplats)- vid flera. tillfällen, -Man sbekla- gar .att .de » borgerliga: inte.. ger socialdemokraterna. någon. drag-; - hjälp. genom "att. skrämma ; vi Jjarna. med. tankeni på. en. bor- .«-gerlig.- regering.. Aftonbladets: 1e- ...darskribent konstaterar shittert nig re att och "entusiasmera; Näljarna ör, den” politik de sår till "val på. . .Ledarskribenten . avslutar] . med "det : åt” helvete fas me” skiibentz.på 1 1ec arplats; "Han konsta rar” åler; nu' med: hjälp åv, "diverse Fstätistik ätt" "den: 80: claldemokratiska.. valsegern hån ger. på, om nan lyckas. mobili- såra "sina soffliggare lika”: bral: som”. "1968, Dernina lédåre ”avelu-|'. tas. med orden. ”Annä ät. helvete”. .- SE "a På. de tre dägar som 1 gått met-|- fan de bådå ledarna” tycks man till och med, ha förlorat ton Pal sinpolitik. ” . Svensk Politik: (cp): KONTAKT. MED i KULTURARBETARE, tarna en "ökad" "strävan att, kom ma, 1 närkontakt. med sitv'pub- 1 utan att de riktigt funntt]: formerna,'.” ” noterar” Jordb rur kärnas Föréningsbrad: .|trädgårdens MOE” och ” trädens gröna. grenar, a jallt är "då" fy med (en särskild den av. Den är levande”, och "ser i på pionen, då man, eftersom den; » skriver," så begynnelsebokstäverna Jen "pojkens : och" "flickans namn Växer" de ? : sedan å :Imot.. varandra ' blir. paret. gifta, dror”. : vid «ändarna . hopfästes "så att de dett av. mina "starkaste skäl" till) Till fvärldén "idag: lika väl som: ist) konstaterandet "> Annars, går det: 'd i hög! Ar "folktro 'öch folksed” grad levande, ' det är de, stora och dolda 'makternas natt fram- för alla ' andra; Daggen ' som fal ler den natten; källornas. vatten, ” och "skogens blom- kraft. M Om. Ofmbunkéns blo; ning mia: sommarnatten berättar Törner på 1700Kaleljs mitt + och : säger "att är Frukten färdig 'och ki 1 faller ut, som; små 'ormar. Törner" med- delar I vidare. att man, inte fick ta grönt från jorden: eller lukta mor, framför "allt inte var ytterst gitilg, kunde, få kräfta :: Det är. mycket man har: att g ra: och" : jakttaga : under midsom- C Skall lekSörtéris "Sedum Thelepium, "sti ilker.-stänglarnatt två. oi två smek an taket och takbjälkarna 'samit' under. paren. eljest. inter: Viv: ten inte glömma” att skär: ruta, rätt ' på" "gömda ” skatter joch med stor säkerhet. ”ta ut vattenäd- : . sådan” ' slagruta”” "skall göras av fyra” olika” träslingor: rönn, asp, | 'mister. och. vide, som k ring, , farstu-1- Jatt tro på, bibeln” är, att den vän: der sig utill . mig; somm "läkare; :|Den ger: mig en klar diagnos på Jmin, andliga hälsa; Den ger en religion, ssom : passar; alla "folk 'och raser: Den har ett budskap gen, sr för: två. tusen, år lv ; Gud REAR och. leddé ge nom:sin::Ande. bibelns författa- re "så att. budskapet. idag" kan kalla. alla: människor, vilket yr- ke: ellet KVilken., ras de än till- bör, Den: talar till varje särskild Hut tacksamma bör- fe vin inte. : vara, "för vår bibel som . vi. alltid :kan. vända ' oss till”. för att. få "vägledning. Vilt kan: ivara säkra” på 'att. den Har hjälp, att: ge. inför" de ;problein |.- som; möter Oss i dagéns värld.; se Fares nå med: sina. budskap. Det räc- "ker > inte med ' ett ' besök 'i en "gruva någon gäng 'eller er kort » Visit "på: en fabrik! under: en :. lunchrast. :Omvänt får : publiken sett. helt' annat. intresse för kul- .-turarbetarnas produktion om de kommer | i direkt. kontakt med ene Ånte: heller; med ' ett eller" annat , endantag, några: märkliga hög- djur | i etfenbenstorn,- tillägger H tidningen, De är självupptagna, "det Ugger i kulturarbetarnas na- smickrade: av att vanligt. folk]: De behöver 'den kontakten förl. LM nn nn v "då :man med den - kan tal; 0 'sedan'” bli” allmo: och Dessbättre - är kKulturarbetarnå Vv tur, men .dänmed- följer "också l: +" Tatt der brukar "vara : kolossalt |" : fä gå ute, de . ansågs nämligen härigenom bli feta. Däremot 'skut- Je hästarna , hållas inomhus, I Halland och' Småland: flätades. e midsommarkrans kring- en” björk- vidja och" ngdes Jupp i stugan, | "sitta tl jul, >.då den koktes i vatten,. varpå" spa- det gavs åt korna; : Midsommar natten :skulle man :också'; dagg”. Nio slags" sådan, fi 2 lg” god,; en der. "skadlig, somlig söt, en del, bitter som katturin, som gör fräser” rött. Samma natt plägar ' 'trollpackorna gå” "nakna baklänges - på ängen . och" plock? under julnatten tala, de ' samlar sig i” skogen och meddelar var: andra - hemligheter., ” ; VI midsommarnatt. ns halvljus är :enligt” folktron - jöarnaås” och skögarnas ' immebonde ' andeväsen, ofta. illästhriade-. -makter,. ute" på vandring.” Fördolda . skatter : kan då lyftas ur jorden och : inuti gamla ' högar," .som höjts. upp "på guldstöttor 5 firar N | idsomarnatt. ” i > Man bör. vidare” imidsommarnat- i månad, i för” att jag: alltid har se- mester då och arbetar'när andra har semeste Men i regel är juni mycket: varm” och solig, . som i år hidagarna; "dock" här månaden” va- rit i det törräste laget” medj regn blott. 1.6 dagar och med omkring 40 mm” 1 "nederbörd, : alltså sol I t, der 6,30” grader. den. "8. f ör ratt |, vid” 30- -gradersstrecket era gångér” under månaden; Det é agar i, juni Pe skilt : "poängtera, att - glädjen”; här en:fågel söm nära nog varit. helt försvunnen, nu. återvänt och bli- vit gånska talrik; "nämligen ” rä- kan, tack och lov för. detta och Sr särskilt: tack till Bruno-i Hov ar, denna” koloni 'och tagit en "glädje. att inté bara. Skåne Iskall. ha” råkor.' Ett' annat glädje- Jämne är; att. näktergalen "blir: allt mera vanlig är från år. Lät. Oss bara hoppas : att detta kommer att bestå, ; enn - > Fiskefronten: - Jag .. har ; fiskat mycket litet 4 sommar på. grund |markernå, men skam den som ger "sig, :jag har allt varit ute foch ; gått I markerna ändå, fa än! det tagit Jäng tid. att färdas, . -'Nu "återstår, två sköna näe der,. sedan är sommären "över; för dennå gång ' och ;man får: hoppas att det blir en bra skörd och ac- kert skördeväder, : so att- lära. känna” det. folk -de" vh - Kd Onsdagen”. den'.8 gu 4 I dag: KJELL ' "Solen ' gär 'upp "kl, 3.27 Loch ned; kl: 21 072 äsla 4 T morgon: GÖTILDA «Solen. går ..upp kl 328 och örter... Nu "kan -husdjuren” liksöm , då solen lyst under .de flesta” Ju-] och? Jen | hel. "del hagel föll även N i. södra: Halland. är stor, över att | ara, på dem, Det är faktiskt] av: värk: 1 benen och -därmed ät-|' följande” svårighet. att vära ute il" ”ränskligheten sin framtida existens. gångna : generationer . skapat er nu på att konsumeras, och d att ta i anspråk vad komman= ”-'eådan ” utveckling, | år ;stadsläkare. i: staden. Natur- 'vilk I USA” är: gigantiska . projekt : på att kosta. a: ; kasta blickar på Vär Men det föga troligt att” pr lemen 'löses! genom dessa 'åtgä' der;. tvärtom" finns: risk. för att svå- righeterna. sblirrän större. Vattén- slöseriet. måsté hejdas. Medan 'män- hiskor för att: kunna leva” måste" ha iska a har aldrig "tidigare haft så" rika "möjligheter som. nu' när det gällt att utnyttja nä- . turtillgångarna och görå. det be- kvämt för sig. Men inget släkte har levat så farligt som det som nu' befolkar vår planet, Genom hård- exploatering av naturen riskerar värre är, människan är i färd : Men måste”: se allvarligt på en säger dr: Stig: Fritzell, . Uddevalla, "till den 1 juli: tikedomarna' förbrukas i'en mycket hastig! akt; och: vi kan ännu, blott. 5 : ”urantillgånigar att vara förbrukade, efter några "årtionden,. På "många". håll . sinar: vattentillgängarna; Ged > högexploatering och: kraftiga ar: | ivattenuttag sjunker: : grundvattnet står till följd att städer och” änder "måste ta vatten långt bort- ifrån. ' Med fattigdom” och 'vatten- rist' kommer den allmännå hälsan "inte att kunna "skyddas som idag. |. gång för alt ordna. vattenförsörj-, ningen, investeringar som kommer . miljarder dollar. Hamburg mellan" en och" två liter vatten perlj = hala av att lova nu 1 än för " Snidade statyer på sakalagravar i ten bär på en polisképi — en aktad FAN vita ov hägern, som är. sta "Ett närmaré studium avslöjar en .säregeri utstrålning av stolthet från poserade "med . huvudet 7 högt ” på |. såmina' sätt som. folk brukade. stålc blickstilla förr vid fotografering som krävde långa exponeringar. Tr --Med "dessä' grovt" utkarvade sta Ne hyllår :sakalavafolket sina:'dö- da; Andra madagaskiska -stammar reser. också statyer på' gravarna. - Skillnaden med sakalava är att den stora betydelse de tillmäter sex kommer - till uttryck på ' begrav- :ningsplatserna;; ; u :» Några av de sällan mer än halv- meterhöga figurerna visar män och kvinnor sida vid sida, > "Sex är för 'sakalavafolket symbö- len. för" stammens överlévande. Denna var en gång en av de mäk- tigaste på Madagaskar. > ;e Eltersom kvinnan ' vid fortplant- ningen spelar: en viktigare roll än mannen är hon på de 'statyer där man ser båda vanligen större. ;- " Även andra stammar på Mada- gaskar tillmäter sex stor betydel- se "för . sin : överlevnad, Sålunda spränger tandroy= och tanosyfol- ken' vid begravningshögtiderna al- la hämningar vad könsliv beträf- far. Detta symboliserar att nytt liv börjar ersätta det som nyss begrovs. Sgakalavastatyerna, vars uppgift är att -förhärliga : förfäderna, skryter också "med "annat än sex. Under kolonlaltiden 1896—1960 var solda= "ter och poliser fruktade och beund- deras - ansikten, 'Det är som. om del >, 'statussymbol, "T- ho mmens , kärlekssy handa vapen, som. omger varje begravningsplats. Där "finns. ofta också ”statyer av stammens ”kärlekssymbol; den” vita hägern” eller - takatra "som -den he- ter på 'det inhemska tungomålet; ” Andra brydnader på gravarna är aloalo, ett slags totempålar som: of- ta har en takatra eller-två i toppen. Träkors syns ibland, "vilket speg- lar" den av missionärer "predikade kristendomens inflytande." ' i Gravarna ligger” vanligen ett stycke från byn så att inte de dö- das andar skall vända åter, =. 3": "Staket och statyer uppföl van= ligen först ett år efter" begrävnin- gen. Då är det fest när den dödes familj hedrar honom; Boskåp slak> tas för att deras andar skall göra sällskap med" hans, ' Drickandet, dansandet och : sjungahdet pågår i dagar, ibland i veckor." > Termiterna och djungeln samver- kar till att begränsa gravarnas livs- längd. Vid 50. års ålder börjar des- så förfalla och växa över. med” vin- rånkor och trädgrenar... (ann "Ingen sakalava : skulle drömma ; Statyerna kröner en. träpalissad rf. om att laga dem.» Detta'' skulle] nutida boendet är en press;somleder. dishärmot skadeverknitigar också, gen ler och Jluftföroreriingar, fortsätter dr: Fritzell. . Efter shänd'. har. -emél= : hi börjat vila. läg de; stora.i otorlederna så: länet det gt "utanför :slät "gör VostadsomFåden - + längre «vä och na till bostaden, nen; ör alla friska. ' A . Centerledaren Gunnar. Tind” är på väg att fylla" 7. En 'respektabel ålder? "för 'en. aktiv j politiker. Det” utmärkande - för Hedlund är emellertid att ingen egentligen ' tycker att. det är märkvärdigt att hän: sitter där, han. sitter," Det: skulle..snarare förvånd om han: började" tala om sin avgång, ti folket har vant: sig Vid att ben itrakta., Gunnar ' Hedluni man har svårt att, tänka sig före satt utanför de aktiva politis+' ka cirklarna, När Gunnar He lund i lördagskvällens partili därpresentation pigg, och: ”nytet lät 'sig bjudas på” kaffe: av 5 far:uppe I Råd tittarna: ha fåtiett? "starkt in» tryck.av att centerledaren” än<' nu ihar? mycket, olork : bringa” den värsta fänkbara olycka, rade sony viktiga människor, var- intresserar - ag för: dem, Jned ku. 21,06, me | Davi d I Paind i I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.