LAHOLMS TIDNING ME a höst & är det ; Cehterpattiet och EEC att'vårt red ing av fördelar och nack- land >skall uppta europeiska : a Dessa förhandlingar kommer sä- kerligen 'att. bli. mycket kompli- cerade inte minst med hänsyn tll : att samtliga nuvarande medlems- stater i EEC är anslutna till Nato, ' vilket 'ger organisationen en poli= tisk "bakgrund ” som kan bli en stötesten " med hänsyn till .vår . svenska neutralitetspolitik, som; hela vårt folk i stört är varm an= hängare av. I söndags startade Göteborgs Posten en artikelserie i syfte att belysa de' fyra -'stora ' partier- nas inställning till EEC, Den förs- ta artikeln ägnades åt centerpar=". tiet och i denna framhåller arti> kelförfattaren, särskilt de delåde' meningar 'söm finns inom centern ' neutralitetsförbehållen. i denna ' fråga, och som även kom till uttryck! vid-årets centerstäm= mor i Östersund, där framför, allt . ungdomsförbundet: visade. negativ Svensk ; EEC-" inställning anslutnirj; : GP skisserar även en motsätt- ning mellan 'centerledaren : Gun- nar : Hedlund och partiets” andre till vice' ordförande - Johannes --An-- 2 tonsson, Gunnar Hedlund trycker särskilt på :de positiva sidorna i: EEC-samarbetet och önskvärdhe-" ten av att Sverige kommer in- nanför tullmurarna” i ' EEC," Att - detta ” har; stor betydelse” för svensk industri är alldeles uppen=, bart, Givetvis är inte Johannes ' Antonsson motståndare till. detta, - Tvärtom! Men i sitt stämmotal i " Östersund framhöll Antonsson att EEC-anslutning även medför åta- : ganden som kan bli. negativa för vårt land. Han framhöll därvid neutralitetsfrågan ” samt "de > fria kapitalrörelser och -den fria: ”eta= 1 ätt, som. dl får utnyttja inom EEC-området. Dessa kan få'återverkningar för + vårt land i en: utsträckhing! som leder till" kollisioner 'med "svensk : Inril th förhandlin- gär med EEC i syfte att finna nå- EEC.A terpartiet bo för ank till det -frågan är centerpartiet enigt gon form or dett Detta kom också till uttryck - då. delar är att föredra, 7 = "vv «> Men kring de stora dragen 1 en motion vid centerstämman ber . handlades, - vilken krävde att svenska folket skulle få tillfälle" att i en folkomröstning säga sin mening om vårt lands anslutning : till EEC. I sitt yttrande över. denna motion underströk parti- ” styrelsen, att 'ett närmare ekono" tänkbart för Sveriges del utan en ordning, som gör, det, möjligt för , oss att fortsätta neutralitetspoli-.. tiken. Kan vårt land inte bli med=., lem med detta förbehåll, bör. vi .- söka associering i stället, -Och -om.. . även en sådan skulle komma -4: konflikt med vår neutralitetspoli> " tik, får vi försöka få till stånd] samarbete under andra former.” Väsentligt är att vi själva avgör ' Dessa. synpunkter anslöt sig partistäm ” man till. EDR al AN ; Allmän folkomröstning var där. emot vare sig partistyrelsen "eller .- stämman med på. Däremot ansåg » båda "dessa instanser att det är . ytterst angeläget att allmänheten får en god information. i mark- nadsfrågorna, Centerpartiets riks dagsgrupp fick också'i uppdrag . miskt samarbete med EEC inte är b]:t' d rande 3 höjden har annars I t le med sitt 1300 En dT > På flera håll i Frankrike beva- ” rar. nan de "gamla stadskärnorna genom: omfattande "och kostsamma att vidta åtgärder för att få till restaureringar.” Så har. skett i stånd en bättre statlig information Avignon; och just nu är ett stort om "dessa, '. Förmodligen ': kommer projekt, ; som berör dinte' mindre valdebatten: att syssla åtskilligt med EEC då partiledare och ande : ra politiska toppfigurer' konfron= teras med varandra i debatter 'i massmedia. och i andra samman= hang : 4 valrörelsens : slutskede. Men frågan om svenskt deltagan- ;. än :721 fastigheter och beräknas ta: 30 år. att "genomföra - under utveckling" i den .Hilla staden Sau- mur, världsberömd för sitt utsök- ta! vin och som den franska rid- konstens stamort på jorden. stan tvivel av en sklan angelå : Saumur ligger i Loiredalen, det hetsgrad för hela bj fol- mågnifika-::turiststråket, där na- ket, att en verkligt effektiv upp : lysning inför höstens förhandlin- v gar-och. under fortsättningen av! . dessa är "utomordentligt önskvärd." Denna” strävan inom centerpartiet. besvarar även "en kritisk mening 1' - GP-artikeln 1" vilken" det” hete : ”Partierna har, inte” "gett medb re inr hävdade :- Joha Antonsson; , Det tjänar: cheller, inte, något till att "blunda för "sådana : betydelsefulla "aspekter då; denna stora fråga diskuteras. En allsidi "garna för att tä stäl ning till vad; ett' EEC-medle: . skap kan betyda”, » Ceriterpartiet : . vill i varje fall ge T möjligheter härtill, ÄT Md NI tr : Nästkommande helg, i, 38 "och | 19 juli: händer det. Sommarens |: höjdpunkt LAXIVAÄLEN in É fredag med "kröningrav "LAXIVÅ: LENS egen. drottning.. Sedan: jer a Och dettå i stadens? cefitrum” På Stora" och. Lilla Torg. Nyhet för "året är att vissa huvudgator. i innerstaden Avstängs för" trafik så att då" många tusen LAXIVAL- besökarna, fritt kan ströva om- kring "på den" jättestora, festplats som innerstaden kommer" att bli. Dels kommeF tivoliarrangemang- en. att. omfatta, även de avstängda gatorna, och dels har. affärsmän: nen för: avsikt att på olika delta "i' festligheterna. Li . ETT ORD PÅ VÄGEN Min lilla flicka är alldeles be- tagen” i'-mormorsklockor., Hon ställer. sig framför dem och 'tit- tar länge: på: dem och lyssnar till deras rytmiska tick-tack. När det'närmar sig tiden för jämna klockslag blir hon storm: förtjust. . Häromdagen besökte- vi en stuga ' på landet där:hon fick titta hur det- såg ut: inuti en sådan klocka: Vi såg pendeln svänga fran och 'tillbaka, bak- om de bäda länga kedjorna med sina tunga lod. " ”Vad :KHar” man” loden till”? frågade ; ;tösen: Vi försökte för- klara så. gott. vi kunde; för att en liten" iflicka skulle ' kunna förstå, "ätt utan tyngderna i kedjorna skulle klockorna inte gå. Liv : som saknar tyngd, som aldrig tår något ansvar, som flyr från :alla, . svårigheter, som aldrig bryr sig om att dela and- ras bekymmer, är som : klockor utan lodens,.tyngd. De tickar inte och: är till ingen nytta. , . Problem och svårigheter som vi tar:itu méd kan på ett un derbart sätt stärka vår:'karak- tär och utrusta oss för ett liv pålen. av tiraktionera Åsadon ifråga. 'ä risk" miljö inti görhmer" ”murresterna av" "ett "äv BARNMASKERAD nn Den: suecéartade ; ”barnmaskera- den -sedan ;tidigare" LAXIVÅLER kommer. även i år. Nytt för året är att” den ' iår "kombineras'' med en damernas hattparad.. "Avsikten är att ge både mamma "och-barn möjlighet: tilk att . låtar: fantasin spela och ställa " upp med tokiga och/eller '. originella hattar” resp, masker . och/eller" dräkter, "Dessa inslag :i ILAXIVALEN äger rum på lördagen ' den 18 juli -kl.: 18.00 på Storgatan. Någon anmälan be- ture: de; gamla" Kloster. som uppf des si mat” AE RNE Fäkgrstasn nä där vinet-i miljontals -, butel- jer ligger och mognar. under 'kä de. inte; "bara utnyttjade ” av vinodlarna. - från "kommer. också --den' "läcker- "och "arkitekturen tävlar om resenärens: beundran, och-där bor- r säges : vara; utan som i .stätsfängelse]p är; arsenal, men +rymmer|h unikt; inte minst' därför att: Sau- |: | mur ända: sedari Ludvig den fem en tohdés"t dägar ” riåköristens" | när Halmstad irar Laxival: I. son : champagne, , och. många, an. tden:v typen > sav- Saumur- lekstull: :vård, bildades, när man > Härl- hövs, ej utan” bara kom; i i VACKRA - FLICKOR ' :I SLAG I LAXIVALEN : Just" nu' pågår en omröstni LAXIVALENS drottningi har tidigare tagit. ut fem kän en drottning. De.övriga 4'ko om vem, av alla de. vackra . flic- kor som -ställt upp, som skall bli - Juryn dater av vilka allmänheten väljer mer -att' under” LAXIVÄL-dagarnå utgöra hennes uppvaktning. Krö- het," "som går under" namnet Cham- "Ipignon: de? "Paris — en. av 'cham- N: pignohodlingarnas förutsättningar rigt: den kungliga ' rid- skolan, som levererat hästgödseln till: svampbäddarna; Hur det skall gå med den saken 1 fortsättning- en är, en annan. fråga — ridsko- lan -har - demilitariserats - och de: ceiitraliserats genom: beslut 1 fjol. För den litterärt bevarande är Sautnöt” känt genom. Honoré. de Balzac, .roman ”Eugénie Grandet”. Bokens: huvudperson och stadens ng di: m.- ningen äger rum på' fredag den JA juli kl. 16. 00 på Stora Torg. . HALMSTDTRAVET” I . LAXIVALENS TECKEN Halmstadtravet som just firat ettärsjubiléum deltar i LAXIVA- LEN. Torsdagen den 16 juli kl. 16.45 förstavd. i LAXIVALENCU- PEN. Finalen går sedan på' lör- dagen "den. .18 kl. 15.00. Denna cup är en ny storlöpning med en samlad prissumma av 18.700 kr, NN = . Nejt Insamlade medel går ull : . Aöda korsets hjälpverksamhet. : Oavkortatl Administration f- : nansleras med medlemsavgifter 7 och räntor som Inte år bundna. Hjälp oss hjälpal Röda korset 1 tjänst. ' Giro 900 800. : börgmästaåré Cadre Noir 1 Saumur römd som: Spanska ridskolan: t Wien —' här en beridore 1 en courbette, har sitt "residens i lika be. > helhet inte får gå förtorad. genom rivning och nybyggen i centrala dela Grand ruc, levande " skildrad, att staden de. ännu 150 år efter bokens. ut: givning lidelsefullt diskutera ket. hus som avses; - Men i "dag är Grand'rue: ganis av omgivningen, och frågan har varit, om man, skulle låta gräv: skoporna fullborda tidens förstö- relse, Protesterna har varit mån- ga,' framför - allt från "dem: som bör i området. Till "dem" hör ,”le patron” på den lilla: bistron, "där vi stannat för att läska oss med ett glas av det Jätta, vita, friska Saumur-vinet, : JÄLVH; JÄLP t bien, ; monsieur. a omgången, har han vält ktor.. med” 257: hus kring ha Grand'rue. Här, kommer” han med vars atmosfär; är "så d ka "förfallen liksom.” en .stor "dell: en: ;lägvuxen arkitektur, vars Restaureringsomräde Michelin-guiden; betécknar' vär ” turistisk + av vilka” de: 18. äldsta” 1400-talet; ” 26 "från ; 1500. 61, "från. ärhundrädet omfättar 300.000 kvadratmeter nedanför 'det gamla,” slottet,” som: den kunniga med två: stjärdor föch alltså anser vara I omväg, "Här finns” Sammanlagt 71 fastigheter; Kälbladstekelns ” larv" förekorn- mer nu'så allmänt i våroljeväxt-|: fälten i hela . Skåne: att "växt skyddsanstalten beslutat att från och : med ”1"-juli ' bevilja allmän dispens för användande av malar tion: i blommande grödor. .. Som villkor” för . dispensen ler: Att "besprutningen inte får: på- börjas före kl." 19:00 på kvällen och skall vara avslutad senast kl, 03.00 på morgonen, Att . man före bekämpningen underrättar alla ägare till bisam- hällen inom 2 kilometer från od: | grödorna. Härjningarna: sker näm- :Eftersom' svära skador i | fram förallt vitsenapsfält redan konsta- terats på. flera ”platsör. i 'Skäne vill M uppmana” alla” odlare av ligen "mycket: snabbt "nu när lär- verna : börjar bli fullvuxna. > -Lar- verna är. mycket lätta att upp- täcka, De. är, drygt 2 centimeter I långa och svarta till” färgen. ” Bekämpning” anses” ekonorniskt motiverad om. det finns, larver på varje planta; Stockholm - (PRK). . Bara 77 procent av den för må: naden Tiormala "nederbörden; föll ner "under maj, . vårens sista må- nad som” fordom benämndes bromstermånaden. Men' av Sveri ges - meteorologiska. och - hydrolo- giska instituts. nu föreliggande väderleksstatistik : för. månaden ifråga framgår : satt "nederbörden föll” -högst: ojämnt och att somli- ga områden fick mer nederbörd än normalt. Överskott noterades således I södra och västra Götaland, och några platser i Blekinge fick 50 å 90 procent mer nederbörd än normalt, - Ett . annat område. med : nederbi äsmängder övefstigande hörmalmängden : utgjorde ” nord- västra Svealand och” sydvästra Norrland och: litet längre norrut, längs ett bälte från "norra Jämt- landsfjällen till södra Angerman- landskusten, .. fick man : på . sina håll mer än halvannan. gång det normala 'skvalandet. ' Ytterligare ett: mindre” område :med” neder- bördsöverskott Bg i norra Norr- botten. Mindre än halva normalmäng- den föll i Östergötland, Söderman- land och Uppland samt "på Got- land. På vissa platser i' östra Svealand var årets majnederbörd den lägsta som uppmätts.sedan nov UH Men lyckan är: kortlivad karriär med ”att ställas inför en domstol I London. Han 'var an- klagad för att ha. finansierat: sin första långresa med ett djupt grepp I sin rike: morbrors :kassa.'. Men han - tog - revansch så. småningom med att få brittiska Bath-orden och bli Sir Basil, Atskilligt av vad han gjorde däremellan lär väl ald- rig bli känt, Basil Zaharoff kalla- des inte för inte, ”Europas mystis- ke man”... . -Men allt, lyckades han inte hem- lighålla,. Att han på sin tid var . Europas "rikaste . man ' visste man ju. Och att det var en svensk som hjälpte honom den första biten på vägen sipprade också ut. Och att vapenaffärer är lönande är ju allt- för välkänt... =” Han var. grek, som så "många andra internationella . finansmän. Född '1849 i den'anatoliska . små- gtadshålan Mughla, 'och ' Zachrias » Basileios Zaharoff var hans 'allde- kulprder oc och He började sin. internationellaj : ' Eb MILJONVINSTERNAS TID ' Zahåäroff + fick mycket - snabbt Maxiin dit han' ville, — visst insåg den ' sluge? greken att: "kulsprutan var : en' briljant uppfinning! Det dröjde inte länge förrän det etab« lerats ett samarbete mellan" Max= im och Nordenfeldt —- och så Zaharoff förstås, Miljonvinsternas skördetid hade kommit. : Och utvecklingen rullar snabbt vidare. Nordenfeldt drar sig tillba= ka. Maxim tillverkar en ny snabb= eldskanon, -som gör stor lycka -i'de brittiska ” kolonialkrigen' i . Afrika. Den verkliga - storfinansen: på va= penområdet, Vickers Sons &. Co, ger: ett flott anbud, som varken Maxim eller Zaharoff kan stå emot. Samtidigt är" man inne i eh rusta ningsvirvel före första världskriget. Vickers . säljer - 100.000 kulsprutor, 5.000 flygplan och åtskilligt annat i vapenväg. « Zaharoff får så gott om "miljoner att han kan firiansiera hela den les "officiella "namn." Grek. -- det Nordenfeldt, i ledd av: den "' käride svenske .uppfinnaren ”Totsten Wilhelm ";' Nord Id behövde ; hjälp av någon. - ” nömiska” utbyte” utnyttja striden mellan ryssar och turkar 1877:" Ser- "ber. och möntenegrer "hade rest 'sig den | grekiske” politikern '.Skuludis, söm så småningom skulle "bli. ut- rikesministér ” och" konseljpresident och alltså 'var. en karl. med-:omdö- me, Han tvekade länge, men släng- » de: fram. namnet Zaharoff.” Visser- ligen hade denne . 8- -årige ”äventy- |, rare ett något tveksamt rykte, men åtskilligt. var . väl. lögn, och ialla - händelser - var Zaharoff en intelli- gent karl, kunde alla! - balkänsprå« , ken och engelska och"fränska där- till och skulle” säkert gör ytta för sig. ee Nordenfeldt tyckte Bösrt ningen "lät lovande och ' slog till.;Det var - en”av hans bästa affärer.: Zaharoffs första ”veckolön i firman Norden- feldt var. fem pund, vilket dock var-:rätt mycket pengar så Ls dåtidens Atén. Han fick mer så småningom, . "Den absolut sagolika förmögen- heten tjänade Zaharoff under förs- ta världskriget, men. han hann med mycket i ' branschen dessförinnan. , Balkankrigen hade gett Nordenfeldt ” tillräckligt med pengar för att kun- na experimentera ohämmat. Ett av resultaten” var en fullt "användbar ubåt — "den första: i.:världen;— som :':demonstrerades :I inför en skeptisk samling experter, i Zaha- roff visade sig. vara :en verkligt skiclig försäljare, Grekland ' köpte en ubåt. Turkiet beställde omgåen-|: de' två. Men ubåten blev nu ingen större ' framgång ' på .-vapenmarkna- den, Nordenfeldt tog revansch med - eri" snabbeldskanon, som 'de flesta " stater köpte genom Zaharoff,' : . för vapenfabrikörer, : : Amerikanen : Maxim di med den". första - kulsprutan, "ett verkligt ' förnämligt : massmördar- vapen; Zaharoff grep snabbt :in, han spred ut rykten, att visst var kulsprutan: en fin. sak, men 'den|. - var ett. precisionsinstrument, ' Den kunde aldrig framställas i större serier: och varje soldat måste också vara. något av en mekaniker ' för "att klara. vapnet, : Och. experterna skakade på huvudet när Maxim demonstrerade..." - :Ide', allidrades sak under a har il fick råd med några bakslag; Grekland "för: ätt "med; bästa "eko- |. . c N : mot ”turkväldet”” och” "ryske? "tsaren : F inte” propaganda, som » drar : Grekland [påstås det. Hur; myt ha varit. en vacker: slant ör han det: klokaste man gjort. Två delarav. "aktiekapitalet gic . rat, förlusten! blev; n kval tömiljön kö stå fö det >—. samtidigt sjagad undan” "erekernå, Asien. Zaharoff hade :s stil 'på det äventyret ” = halva hans förmögenhet , Nu ger sig, -Zahåroff persisk? olja; Ett jättelän” till : ri mänska regeringen med: inkomster« na från de rumänska statsjärnvä= garna" var "infé "heller "någon dum affär, Och. han: grep in:i "Monte Carlos / "affärer! precis som: greken Onassis" några årtionden senare, - Zaharoff hade en stor: kärlek. I 30-årsåldern :hade' han träffar Må« ria del Pilar, hertiginna av -Villa=" francay,' prinsessa 'av Bourbon; gift med en'av spanska: hovets” gran« der; En vapenhandlare från Mindre Asien och en av damerna'.vid Hern« nes ', Apostoliska. Majestäts ': hov, klart att det var givande att skvalls ra om ett sådant par, : 2 "Och de två gjorde onekligen alt. Hertigen” av 'Villafranca togs in på vårenstalt, > obotligt .” sinnessjuk, men "det räckte inte för skilsmässa ' i" ett, katolskt" land. Hertiginnan följde" emellertid: Zaharoff - till, Ri« vieran .och Paris. De: fick barn,-en dotter” gifte sig med Bourbon. . 5 Men först" när” | Zaharott var. 48 och hans älskade. kvinna; nära 70 avled hertigen och 10 månader ses nare blev hertiginnan "av > Villa= franca i stället madame Zaharoff, Dryft ett år senare avled hon, och ” Zaharoff "tröttnade ; på det mesta, Kasinot i Monte Carlo gick till : andra, Vickers drog han: sig ifrån .-— det kunde vara dags att dö. Och i världspressen dog .han . ett par gånger också ' och högakt= ningsfulla runor publicerades, -Men Zsaharoff lurade tidningarna, som han "lurat så många andra, och dök upp någonstans långt bort från dödsorten, helt frisk, . Men 1936 slog döden till på alla var mot den gamle vapenmiljardäs ren. , Iman började med väderleksobser- vationér, . även Lapplandsfjällen fick. mindre, än halva normal- mängden liksom 'större : delen av Västerbotten. - Den för. hela riket: uträknade medelnederbönden "under maj "må nad utgjorde 27 mm,. vilket som nämnts är. 77 procent av det nor. mala .(d. v.-s, genomsnittet 1931 —60).. E- Svealand föll 27 mm, vilket" utgör. 69 procent av det för månaden och området norma- la. : Motsvarande "siffror var för Götaland 34 mm "och 83' procent, på procent. cent, för Hallands län 55 mm och 125 pröcent,, för Kristianstads" län 43. mm och 108 procent samt för Kronobergs län .47 : mm och "112 sin Du: gerv väl också en slant" varje månad? Genom vi: > Rädda Barneng för Norrland 25 mm. och: 81-pro.! Båvokaleuden ; ar
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.