for mos er tidning NYHETER. [| N (G AA bli Din tidning rö: oo of PRENUMERERA | ne 2 LAKOLMS TIDNING 2 N 16 JULI 19:0 STAS Nr & NINTT UD-tjänstemän. anklagas för mörklagd massaker Den. enda rapport som gjordes et Överenskommelse = träffades på. onsdagen mellan parterna i den vilda strejken vid KF:s charkuterl« fabrik I Östersund, - Uppgörelsen temän in i affären. I rapporten an- WASHINGTON. (TT-AFP) : klagas de öppet för att tillsammans |!er massakern i maj 1968 samman- Ett . kongressutskott anklagar JV! godkändes "med .st : Id å ord al stor majoritet av 1 USA:s k te- |med officerare ha dolt massakern. ställdes på order av general Samuel de berörda arbetarna, . a Koster, Där heter det att 20 civilper- - De har även försummat att sända soner hade dödats av eld från heli- ment och höga officerare för att ha Utöver själva överenskommelsen försökt dölja massakern I den syd- en rapport "till ' arméhögkvarteret i|koptrar och artilleri, : NN har KF under förhandlingarna, utlor . vietnamesiska byn My Lal, Saigon och de har sagt åt militärper-). General Koster är en av dem som | | NÅ vat organi och p För första gången dras civila tjäns-/ sonal att inte berätta om massakern, . nu anklagas av kongr tet. jig | SS tgynengar Vilka er garantier för en - - | öneutveckling. 7 Å S | NN I — Överenskommelsen kåmmer tro: - : FL > SS ligen att ge arbetarna immer än de tHamnstrej ken i full gång EU SER oa ae ton SLE i a ÅA NN N säger ombudsman K.., Andreasson i ia | SN ON livsmedelsarbetareförbundet. SN | Den vilda strejken började 1 jul . SN och ledde till att ett 50-tak arbetare N vid charkuterifabriken lade ner är- ärbetet . : AT. 000 lägger I ned. rar; dagligen: | genom de brittiska LONDON (TT-Reuter) H dons, hade man lagt ner arbetet rer SS | Två dagar senare: synpälistrejka | hamnarna. SS SS WW SS ett 30-tal Ibaberiårbetore wid KF-ba- > : ? för St = | dan tidigare," : 1 : Väålinförmer; ON SN SN gériet i 'staden. Dessa återgick efter å | Hamnarbetar a kraftig]; Välinförmeradé SS SN e nlens 47 000 hamnarbetare gav p amnarbetarna kräver el ig Kamnarbetardelégaterna: beslutat låta &- SS tre dagar, till arbetet; Pe onsdagen klarsignal för den första [ökning av -grundlönerna,- Det 'sista strejken pågå ”tills deras krav på en d hamnart trej- jark budet tros endast ha ga-|högre;grundlön här gått igenom”. mitté gjorde från början" klart alt, de ken, sedan 1926.: un ranterat 'hamnarbetarna :inkomster ? Ett förslag från Transports gene- ej imnade äte uppta arbetet: förrär : företagsled ingen skriftligen, Födkänt I Arbetsnedläggningen skulle ur- sprungligen ha' skett redan på tis- dagen men uppsköts för att delega- terna skulle kunna studera arbets- -givarsidans nya lönebud, . " Ett stort antal hamnarbetare op- sonerade mot ätt strejken uppsköts ch vid många a hamnar, bla” n- på minst 20 pund. i veckan (250 kr). Arbetsgivarbudet avvisades med 48 röster mot 32 av hamnarbetardelega- terna. "oc "Strejken kan få en förlamande et fekt på. den brittiska ekonomin.- Va- ror till ett. värde av drygt 37 miljo: ner pund: (dryet 4 462 2 milj | kr) på ralsekreterare Jack" Jones :att ar- betsgivarnas judande skulle; god- tas-”som', bas förtsatta förhand- linga kastad: ; med 2 röster mot 3 bar effekt på pundet som: sjönk tilll-. : larparjteten en växlingskurs. av. 2,38975 mot dol- 540. 2 I : ken fick "omedel- i LÄR Sk hemma när bostadshus Ad; byggn (mad I Br Hur: branden : uppståt vet. man inté; 'Ingen var hemma när: b an- den utbröt, : - -Brandkåren 1 Halmstad I fick: Jar- familj från Halmstad," ed i Breared Uk vid en' a häftig brand uset, som. var: bored i början på 1900- ”talet, var väl underhållet; Det var fö säkrat för 50 000 kr, vilket inte 'änses täcka det aktuella värdet, ' vr : En del. inventarier "kunde "räd terslätkningen pågick under helal; das :ur den övertända byggnaden, efteriniddagen” och till in n'på kvä = men i övrigt återstod endast mur- len. ot | Reese Da stocken sedan elden: släckts. . Et KF-ledningen: arbetet. inhan Etter, 13 daga. "strejk beslöt ör e- tarna, på. tisdagen vid ett'. stormöte, där två- representanter: från Jivsmed= elsarbetareförbundet: var varande, | |att återuppta arbetet. ovant ig Förhåndlingarna: med . axbetsglva- Tren inleddes på tisdagsmorgonen av en' kommitté bestående av fem man från charkuterifabriken, "två ” om- 1i bet; n' förbundet och en lokal ombudsman "Hör livs avdelning 8 i Östersund, ' ' HALMSTAD: De 70. 000 | enjolska” hamnärbefarnas strejle får betydande”. r Halmstads hamn. Sedan gammalt är Halmstad & en stor: expörthamn för strävaroj . 'export:går till: Storbritannien." Just nu är Jagren av "sågade" "trävaror på ikajern ra. Varje dag går som regel flera trälastade fartyg från Halmstad till: England: Man får, räkna. med: att jav;: allt" sat ima » pågått .en:-god det" blir stopp för lastningen av såväl träet” söm; 'det styckegods, som nörnialt avgår med "en: Wilson-båt i stunds De; cks- hasutbrutit” vid : ckan och t en Svenska Lloyd: båt var fjortonde dag till England tills: strejken ä är över." MOTA Öv i :. Jena gaveln." Malt 'Hamnå Jan isä- ju” "längre! utskeppningsstoppet : var gärder för: satt! nhibera. planerad]? + Ägare till den. brandhärjade! fa ger till. HN att det £ n ligger ca|rar desto” "längre ifrån Kajen kom- lastning 7 på England: under den när=- tgheten' :80-årige ”Iantbrukaren + 1,500 standards virke .i:väntan, på|mer upplagen att utbreda sig; med], > Per Isak" Bengtsson; Ryaberg,. som . export till England. Det motsvarar ökade kostnader för trucktranspor-] +. för "en" del? år” sedan; flyttade .. till +: 5—6' båtlaster, d 'v:s vad som nor |ter i 'sämband ' med” > utlastningen, d samhället ;och arrenderade. ut jör- ” Mmålt sképpas' ut från Halm: tad: un; säger hamnkaptenen. ma den" samt" hyrde” ut” böstadshuset; met vid: 12- tiden på middagen. När | brandmänne sanlände hade "elden tan Tar som redan v larfirmor'. som har! livlig skeppsfart > - på ( England. sI : dag der en vecka. «+; 4: + Några större" "problem la ' brottet. inte. Den arbetskraft 'som NH sysselsätts.” av” hamnförvältningén |," kan. beredas arbete: med" I . skulle en av; deras kunder.ha las- i Halmstad och ytterligare t skulle Ilastats i på: måndag. Sedan ett-par' år är det konsulent|: Lehnårt. Lindah!?,' Halmstad, som hyr mangårdsbyggnaden; :men inte hél- ler «han bor "där själv numera. I ” stället ;har: 'han den: uthyrd? till. en | Måndagen den” 36 jun 1045 kl 05 30 :detonerade ' världens ' första kärnläddning nära: Los Alamos i New Mexiko, USA; 22 dagar senare så - inte jätteinsatsen skulle fra stå som -misslyckad. - vet Till" beslutet: att sätta in bomben mot''det redan slagna Japan : bidrog förvirringen i 'den amerikanska -led- listorn; stoppades av generat ev som : ::7 hemligstämplade v dem, ,.” De spridda. protester. som '. ändå .; nådde president. Truman hade; ingen ' vers kan, ec oe Den. som»; först hämtade” Big etter det förlamande . intryck som spräng. ningen gjorde var general Groves: . — Kriget är slut..En eller :ett par av: dom där så är. Japan: färdigt. i Och det visade sig vara aldoler | förintades: Hir Jav en ensam bomb från ett ensamt flygplan. na” vår ' "av a till det yttersta! pressat militärt- ot och: -lossning av andra båtar. Och!” det finns: stora .Jagerområden, för!" trävaror. Enda ; nackdelen: blir att ningen! efter "president" Roosevelts död, innan, vicepresidenten Truman hade hunnit: sätta "sig in' i frågan, Han hade faktiskt inte: informerats tet om: - förrän Å april 1945; te månader öre I burgs hamn; på fem år rasäde; till onsdagen" och: våstadköm.;; skådor för + "flera : miljoner krohori . ir TVå vid h som bla förstörde ett hundra meter, Jångt magasin. (TE-DPA ) plit an, höra att ior d na I-Fi ja. tioterar rekorsld "dar. 400" odlaré 'plöckar över. 1.000.000. liter... Jordgubbarna: sprids i hela Sverige '. och, detta. medför Jäg låga literpriser.: Det" ryktas även: att Skåne har ett lyckat jordgubbsår, 3 i Hur i är det i Halland? Odlare Andrew "Andersson i Vare säger att katastrofår - är. det; inte men skör: darna” ligger. långt från: de: rekordskördar de hade förra sommaren, I princip ä är. 2 fi ålga med; " redni om det. h de Ju=- :nex. kontektlions AB .i Huskvarna, säger : direktör Lennart Jörlöv svid Ackord; ntra'en I Malmö söm. ut fom hade P nhattan-projekta t, general Lesslie Richard Groves. Han utnämhdes 1942 tillsammans: med' 2 -Jandra generaler: till ledare'; för. ut- ; Vv i vecklinge; av bomben, i men fick” se- Ö a nare ensam befälet,” ; : att hindra alt vap- t- människor, "Men" eo Omkring: 25 juli hoppas' vi hajä kommit :så långt att preliminära re- sultat finns. "På torsdagen tar vi kon- takt, med :Investeringsbanken, ” br Det behövs" ett.; likylditetstill- skott. 1 Junex för. att företaget — som "inställa ” betal skalf kunna" klara höstproduklionen, säger direktör Jörlöv.-- , SN Inonalng 3 . oc få fram. en ”allierad” atombomb var under krigets. första jär. uppgifterna I här faktiskt” vädret val tvärfom här i Halland, Den 'fukti> ga och. kvava: dimma, som svepte FE in över: västkusten i'förra veckan har också gjort sitt för: att minska skörden, - Varmt" och fuktigt väder medför : ofta att 'gråmögel 'angriper jordgubbårna. Visserligen kan. man | béhandla' jordgubbarna” mot. sjuk- domen;', men. det i dyrt och ger [skyddi i endast 7 till 10 dagar, rue Saltstormen .i, höstas , ställde till stor . förtret hos: jördgubbsodlarna; Nyplanterade plantor tålde inte den salta' vinden, utan: vissnade; Ett och 5 ett halvt tunnland "med 40.000 plan- tor strök ned av: "Andrew. Anders- Åsons! odlingar, Dessa planterades om i våras men ' kommer inte att ge ett eget atombombsprojekt., Då dessa senare: "visade sig falska; fortsatte ändå utvecklingsarbetet med Stor- . britannien ; och .USA som främsta | " STOCKHOLM om) : ” : Håller” ”avtappningeri äv: valutare-' serven” "på att vända? Det är inte helt” omöjligt sedan handelsbalansén visat ett tillskott för juni på 455 milj kr. - Den "höga "junisiffrån | medför: att' första halvåret 1970 visar ett tillskoft på 86 "milj, sedan” några av vårmåna- derna "visade 'upp stor" avfappning, omtalar man på riksbånken.'! '- . Men den höga junisiffran' kan vara" ep: tillfällighet. Den” genomsnittliga" d betalningen ligger ”på' cirka 3,5 mil-' jarder krv varderå riktningarna varj månad, Det ö är höga siffror som - kan bä ”att junisiffran” är en" : - BOMBGENERAL | bena Duet var när det arbetet. 1942 äv gär kerhetsskäl . flyttades! från. England till USA som general. :Groves. kom, in bilden.- Han. var. en 42-årig! skriv- ;, bordofficer: som länge: längtat ”Hck TOCKHOLM (TD -.Ett'. missförstånd orsakäde det spaningspådrag som under hela tis: .dagen' sökte efler' den; motorbåt med fyra: personer som" rapporte- räts saknad mellan Oxelösund och Gålö, i På tisdagskvällen” : « Groves ' var” hjärt! avskydd: i vida kretsar för sin egensinnighet, bryskhet och” men - d tensk; betad - | tillfällighet, 005 ; själv av sig till anhöriga; De befann skörd förrän om två är. dar fena nekande ätt de ändå Under 12-månaders "perioden tom: Haan Are ; sig då i Roxen i Göta kanel, kände en viss" ofrivillig beundran för juni” 1970 rminsk ven Headag - Antonsson. med 86 milj. kr till 3 964 milj kr.: Den NEVER minskningen: är betydligt- mindre: än under . föregå 2- månadersperiod, « då . valutareserven minskade med 902 milj till 4050 milj kr. Sverige .:>har« stora - utrikesbetal- ningar för närvarande," Exporten är stor i år men importen ännu; större. Ett faktum join stöder tesen att av- 'ven nu nått en vändpunkt är den ovanligt" kraf- tiga lagerhållningen, Aon oms va -— Ökningen är överraskande po- sitiv men ,det är inte: möjligt: att Enligt 'de anhöriga skulle" familjen '" MÅSARNA STÖRSTA TJUVEN” ha ovat” Näsa när”de Raa ade Har” odlarna "på västkusten väl ot telef: om | ;2 fy Z 4 R dock aldrig" och polisen larmades." i fc mögel Så kommer nästa fen. ; : de, fiskmåsen; som är en jord- "Tgubbstjuv "av störa mått, : Blåa plastband, 'som" fladdrar i 'vinden "i Jhåller måsarna' "bort" under” första skördeveckan meri .sedan är de in- | te rädda längre. Då hjälper ingen- ting, fågelskrämmor sätter sig må- sarna: bara på, även -om man, som Andrew, förser fågelskrämman med ett gevär och några döda måsar: "Ingen. odling , är” så riskabel, .|som jördgubbsodlingen, ett år får man en enorm skörd, ett annat år, - med många motgångar,-- får man” nästan : ingenting,, säger . Andrew ' Andersson, Har man under ett då- ligt år satsat mycket: pengar, så kan man plötsligt "stå där på bar backe. De som' klarar sig. bäst: då är familjeföretagen. IN -FAMILJEFÖRETÅG | ee ».sarbetsmyra,;. som gjorde allt för att" få fram bomben innan kriget tog slut. Han klargjorde flera gånger att bomben måste sättas in mot Japan, sedan Tyskland "hade kapitulerat i i maj 1945.” Kd 1 dra några slutsatser. av. en enda ånads utveckling, säger cp:s and« re vice ordförande riksdagsman Jo= hannes Antonsson i en kommenfar, En av orsakerna kan vara att vi un= der maj—juni haft mycket lite hbt= landssemestrande svenskar, Vintera säsongen ' har "upphört; sommargäs songen har ännu inte börjat, Un« derskottet i valutareserven har till Istor' del berott, på. ett 'riegåtivt £u- ristnetto, där man fört ut ur lan= det cirka 15.000 miljoner mera än som influtit; från Mtlandsturiater. i - I Sverige, i En annan a orsak kan vara att den svenska exportindustrin' på” grund av den hårda kreditåtstramningen gjort ansträngningar för att ta hem likvider för exporten för. ält an= vända till planerade investeringar och uppbyggnader. under, sommar= säsongen och hösten. " Slutligen har vi inom hela den iella sektorn för- när. varande en god konjunktur på ex- TILL VARJE PRIS". "Manhattanprojektet kostade innan dollar och. disponerade. en: dittills okänd koncentration av-v sk liga och tekniska resurser. Starka + krafter ' verkade -för att: bomben ZA skulle sättas in mot Japan till var- dö je pris innan landet Kepitulerade, Den nya konservativa regeringen 1 Storbritannien bar stoppat en la- bouraktiori som syftade till att för- hindra :' brittisk. + vapenexport: till . kylt Sydafrika, '.Med 96. . "överhuset oppositionsförslaget.' » .I' förslaget. uppmanades. regeringen » att följar FN-resolutionerna om att inga vapen skall levereras till: Syd- . afrika; - > Iden debatt som | föregick omröst- ningen sade: försvarsministern, Lord]. . Carrington, att: regeringen : alltjämt rådgjorde:.med andra. samväldeslän- ir der i frågan. =. : : Här räknar Hans och Elsa Andersson in två lådor. 30rdgubbar; safti-' ga och härliga, av årets”skörd. ”Lagerchefen”, sommårpojken. Lasse Eriksson från Södertälje på flaket hår fått det ideala sommarjobbet, ue H ers övervikt avvisade >. re ,1967 där 14 tunnland jord köp- Billigt,” särskilt om 'man” tes', in. Fyra' tunnland är för när- varande i drift och om två år be- räknas alla 14 att ge skörd. Odlin- gen .blir stor nog att drivas ra- tionellt med traktorredskap. Målet är' att skörda mellan 2.000—4.000 Ir sylta och frysa själv. Det verkar våra en riktig för självpl blir populärare för varje år:- "Halland är .till 95' procent själv- försörjande vad det gäller. jord- gubbar., Odlarna har här fördelen ARR Tanunt Jitisk kända — åtgär- der, det sk sexpunktsprogrammet, FRANKFURT (TT-—DPA) - Den västtyska centralbanken — Regeringens ' beslut "skat tillkänna- ger i nästa, vecka, : KANADA HAR avvisat en'sov= 7. + Jetsk vädjan om att jakt' på is- -björnar skulle -förbjudas då det enligt rysk uppfatining finns .stor "risk för att isbjörnarna skall ut- .rotas. I Northwest . Territories ». tillämpas” ett kvotsystem. för att ; skydda djuren, I år får 418 björ- -Jav platsbrist flyttades den-till. Va- "Andrew Anderssons odling är ett familjeföretag, "under sä skö- liter om dagen. av. korta transporter, som gör att ter hustrun plockningen och And- rew själv sköter försäljningen, som går till affärerna ' direkt mellan 2 till 12 timmar efter plockningen. Enligt Andrew lönar det sig bätt- re än att ha uppköpare, vilka blir ett extra mellanled. Odlingen bör- jade i Dagsås 1961 men på grund Hallandsjordgubbarna är-' mycket fräschare när de kommer till affä- ren. Trots detta har importen av i jordgubber blivit ett problem. — Importen drar ner priserna och den degen det lilla tullskydd, Sk domai arbetar s som a ploc- kare, I' slutet ” av säsongen är det Svårt att' få tag i plockare och pri- serna går också ner så mycket att det knappast lönar sig att anställa plockare, Därför har man börjat satsa på självplockning, den som vill får själv åka ut och plocka så som finns på jordgubber under ju- på de skärpta kreditrestriktio- - Berna.” dlarna stän-| Centralbankschefen Karl Klasen förbundsbanken — sänkte på ons- dagen diskontot med en halv pro- cent till sju Procent. Ätgärden be- åter har gett centralbanken spelrum portmarknaden, traktades' som öv då förbundsbanken 'så sent som 1 tis- dags förklarade att det ännu inte förelåg någon anledning att lätta li, tas bort får I många jordgubbar som önskas till förklarade att regeringens — av för- ga igen, avslutar Andrew Anders- kilopris,- Det - är. både. roligt. och SON see Teran 2 - |bundsdagen och förbundsrådet. £od- för sitt handlande, . Jag tror att dessa tre. faktorer Vidare åtgärder kan vidtas” först rymmer en stor del av förklaringen , när verk av : regeringensitill den förbättring som Ånträtt,". ” ekonomiska beslut är kända. Man har emellertid beslutat -sänka dis- kontot nu för att motverka penning- inflödet från utlandet, sade Klasen. Det 'västtyska diskontot höjdes från sex till 7,5 proc den 6 mars i år. Det var den högsta ni ån hittills 5e: Därmed inte sagt att :förbättrin- gen avspeglar en trend, eftersom det gäller bara en månad, !, vr: "Skulle valutareserven ; fortsätta att förbättras bör man lätta på kre= ditrestriktionerna och överväga" en Sh OMR dan dan kriget. . en » Iräntesänkning, Aas sh. ar
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.