a NN | N AN > ner.. sOch blev, folkhjälte på kup» Tisdagen dell: 21 juli: 1970 LAHOLMS TIDNING .. -- mot hade brutit sin tystnadsplikt XV na engelska skådespelerskan Billie Berlinfestivalens kollaps En I juryman ser på saken å kraschade alltså Berlin-festi- valen, Den mest publiktillvän- da och på många sätt mest vå. sentliga av alla filmfestivaler slogs I spillror. Många rapporter om hur och varför det skedde har givits. I de flesta har juryn gjorts till syndabock —” utan 'att rapportö- rerna haft en aning om vad som egentligen skedde.” Det som hände, var. det här, sett jur en Ljurymans synvinkel, Före festivalens början måste varje juryledamot skriva under. två papper. Det ena var ett reglemen- te som gäller för alla :filmfestiva- ler, och som bl a talar om att fil- merna' skall. bidra till. ätt' öka för- ll Det andrä var en specialinstruktion som sade att juryn hade att ta ställning till de filmer festivalledningen valt ut, | Så dök det upp en film som fick en så gott som enhällig jury att 'undrå ' vilket av papperen som egentligen gällde. Filmen var 'en tysk produktion, som juryn tyckte förhärligar våldet och hetsar till j rig... kunde den verkligen öka mellan mä | Vad gör man, när man är vek förståel Filmkrönika av' -Gunnar Oldin mycket nära sammanbrottets gräns Ingenting hjälpte längre. Juryns brev, som visade att det hela rört sig om en ren förfrågning om hu paragraferna skulle tydas, lader fram, Den enhälliga juryförklarin- gen om att det hela rört sig om rena lögner visades upp. Inger brydde sig om att titta på dem Den tyske producenten hade nåv sitt mål, Plötsligt var hans film er av de' mest omtalade i världen Bitar ur den visades på TV i en rad länder, filmen diskuterades övers allt i radio, slogs upp i tidningarna - Det var årtiondets reklamkupp Den skedde på bekostnad av er massa saker, På bekostnad av der svenska filmen ”En kärlekshisto- ria” — det var den som stod närs« mast det stora priset, när festiva- len måste avbrytas, På bekostnad av juryledamöterna, som berövas+ des heder öch ära. Men framförallt på bekostnad av en festival sor varit en värdefullhet för hela films a världen. : Forsälliv | sam? Man frågar de ansvariga. Ju- ryn beslöt att göra en privat förd: Gittan hade ' gift frågan till festi: om Vilen . Efter ett halvår del- ken av paragraferna som gällde, I väntan på svaret bordlades frågan om filmen, När svaret väl kom, och gick ut på att filmen skulle bedömas, accepterades det av hela « juryn, Filmen togs t o m upp ien preliminär prisdiskussiori, att sätta på mej, | Men vid det laget hade filmens ' producent kommit på att han kun-I]: Skaffa en Karl! de sätta igång med tidernas re-| Lärarinnan skrev på tavlan: klamkupp. En enstaka juryleda- och avslöjat att filmen överhuvud ftaget varit på tal. Producenten börs |,» 2 jade bombardera press och allmän- rätta till det ps k h fet med falska uppgifter: filmen| , En liten poj e räc te vp an= skulle ha uteslutiis av politiska skäl|den och svarade: iden. amerikanske juryordföranden| — Skaffa en karl! Han kon nog skulle ha hotat att avgå om fil-|ge fröken Kte kul! men fick vara kvar i tävlingen ... Och så vidare, i det oändliga, » Lång väntan Em rörmontör I umebygden, ofta : JURYN BLIXTINKALLADES anlitad, men också en som lät kun- Men nu var stämningen redan fö kokpunkten, Den :' tyske film- producénten” började : utlysa ”hat- möten "mot juryn, hya falska upp- gifter dök upp, den juryledamot som från början felat blev tvun- gen att försvara sin ställning ge- nom att framträda med nya lög- För att få ytterligare reklam” drog filmproducenten' bort sin film från tävlingen och uppmanade andra I jobbet. - spannmålsskörd 1966, som ' redu- delagare ät "däribland svenskser | ss cerade jordbrukarnas likvida me- = 3 sallan, däribland svenskar- Inte så väl del. Det är dock inte uteslutet d - att "leveransvolymen under 1967 När furyn löstes från sin tyst- k Tankamrer till | Jånesökande även påverkades av uttalandena nadsplikt,. var det för sent, Ingen i. jordbruksutredningen = (1966) lyssnade, längre, de juryledamöter| — En av besvikelserna här i NH och den "därpå följande jord- Bom gjorde ett försök att tala om vad som hänt överröstades av till-|'" mälen som ”svin”, ”fascister”, ”pot- tor”, En av järyledamöterna, den fi- gav hon sin väninna sina erfaren= heter: —- Han lovade mig ett paradis när vi gifte oss. Det löftet har han hållit, Jag har inte en klädtrasa . "Jag har inte aldrig något ros ligt”. Sedan frågade hon: ” - Kan någon säga hur jag ska derna vänta på sig, kom en dag äntligen till Ol-Kalsa; som väntat mer än ett halvår, : Ol-Kalsa: Du jer välkommen, men om allihop skull vänt på dön, som vi ha vänte på deg, d då dog ingen osali, me or INte farligt... -— En mörkhyad man kommer att gå i vägen för er, -. — Stackars hen, Jag kör ångvät :]207 miljoner år 1969 och i övriga . |teringar och skörderesultaten. En De stora maskininvesteringarna till jordbruket under de senaste ären ger anledning att erinra om den starka beroendeställningen mellan olika näringar i ett spe- cialiserat samhälle. För jordbru- kets de! betyder" nyorienterineen inte endast att man köper mera industriprodukter. Lika viktigt är att jordbruket i eamband med stigande löner och minskad till- gång på arbetskraft blir allt stör- re kund hos serviceföretag av olika beskaffenhet, Detta gäller inom en rad av olika branscher, exempelvis maskinreparationer, husbyggnader, husreparationer, dräneringar bekämpning av växt- sjukdomar, skadeinsekter = och ogräs osv. Integrationen har bli- vit stark. Jordbruket har i högre grad än någonsin tidigare blivit beroende av de. industrier och serviceanläggningar som är leve- rantörer till näringen. dessa Ii sin tur är i högre grad än tidigare beroende av jordbru- ket. Den ökade efterfrågan från jordbrukets sida på kapitalvaror såväl som service. har fört med sig att allt flera företag inriktat sin verksamhet på att betjäna jordbruket. Innebörden av "allt detta understrykes av att Ilan- dets jordbrukare dagligen under hela året levererar in:ca 7 mil- joner kr till företag, vilka i sin tur på olika sätt ' betjänar -jord- bruket. I det specialiserade sam- hället är alla mer beroende av varandra än Hdigare. +:15 MILJONER - Data som nu finns tillgängliga om : investeringarna i :lantbruks- maskiner' under '1969 är: ett yt- terligare'” belägg för det starka sambandet : mellan jordbruk. och industri," I "traktorer investerades maskiner till jordbruket 440" mil- leveranserna till jordbruket: 1969 ha : representerat ett värde av 647 miljoner kr exkl moms mot 674 - miljoner " kr 1968 och ' 609 miljoner ' kr 1967.” Samtliga 'vär- den. före 1969 inkluderar omsätt- ningsskatt. Frånräknas 'effekten av omsättningsskattens bortfall innebär 1969 års investeringar vid jämförelse med :' året förut :för traktorer en :' minskning: med en miljon kr och för övriga: maski- ner en ökning med 16 miljoner kr, dvs totalt en ökning med 15 miljoner kr. + ök - SKÖRDERESULTATEN "Det råder ett visst samband mellan. jordbrukets maskininves- stark" nedgång 1.värdet av total- leveranserna -1967 torde delvis ha haft sin. förklaring 1 -en svag Samtidigt är det uppenbart att] . nadspr iserna i joner kr. Totalt beräknas maskin-|]' ”Whitelaw, fick en nervkollaps. En annan, regissören George Stevens — han. med filmer som, ”Shane” och, ”En plats i solen” '— drevs — Du sa ju att du gjort slut med Christer och ändå såg jag er på dänsen i går kväll? — Jo, men vi har kommit överens om en månads uppsägning, vt aa landsbygd. Propositionen - om :. Mopedismen 1967 :-års jordbrukspolitik - pre- I Ta had bbe senterades "under : första halvåret ace en gudbe som (1967 och föranledde: en fortsatt Slott till salu Ett moriskt slott från 1500-talet i spanska provinsen Granada, när« mare bestämt i den" lilla sta= den Lanjaron, är till salu för 60.000 pesetas (mindre än 5.000 kr). Det täcker en yta av 2.700 kvm, Orsaken till att slottet går på auktion för denna struntsumma är att det är så förfallet att det inte kan bebos, Slottet anses inte heller ha något större historiskt värde. vet, min herre, är upptäckten, att den som skriver bankens annonser inte är samme man som beviljar lån, not gick på de sjuttio förvärvat en ny moped, En dag sprang han längs vägen fram och tillbaka för att få sprutt på cylindern. 'När gubben var nästan blå, kom en yngling till och han öppnade mopedens ben= sinkran. Och si, då gick det. — Men de va då en jävel te vara känslig å, sa gubben, brukspolitiska debatten, Det :var ju vid den tiden 'socialdemokra- terna förde sin värsta skräck- propaganda mot jordbruk och debatt . om jordbruket, som - myc- ket väl kan ha medfört en av- vaktande hållning: från jordbru- karna ifråga om investeringarna, År 1967 "erhölls visserligen en s k handelsgrödor. Ett gott skör- deresultat hinner dock endast 1 obetydlig mån påverka investe- ringarna 'i lantbruksmaskiner un- der året ifråga, Den goda skörden 1967 kan så- lunda ha förväntats 'ge fullt ut- slag i investeringarna först un- der 1968.' Samtidigt torde om- svängningen i den jordbrukspoli- tiska debatten" i någon mån ha minskat den osäkerhet jordbru- karna måste ha känt i samband med debatterna - under 1966—67. Uppgången 1968 ter sig sålunda väl förklarlig. Beträffande 1969 års leveran- ser må erinras om att dessa tor- de ha påverkats av att skörde- god skörd för praktiskt taget alla |' 650 miljoner investerade i lantbruksmaskiner 1969 1968, vilket givetvis påverkar in- vesteringsmöjligheterna under det påföljande" kalenderåret," 1969 var för vissa delar av landet ett svagt skördeår. Detta kan dock knappast i någon större grad ha påverkat ' investeringarna I jotd- bebarbetningsredskap. Den enda del av jordbearbetningsredskapen, som kan ha påverkats av 1969 års skörderesultat, är traktorplo- garna för- höstplöjningen. Där- emot borde omsättningsvärdena ifråga om "skördemaskiner främst för spannmålsskörden -— ha kunnat påverkas av 1969 års dåliga skördeutsikter och senare erhållna svaga resultat. gon väsentlig reducering' ej er- hållits ifräga om skörderedskapen kan detta delvis tolkas som ett uttryck för att leveranserna har kommit in i en någonlunda stabi- liserad omfattning. VÄRLDSMARKNADEN ' Om man söker bedöma in- vesteringsvolymerna "under ' de kommande åren finns anledning erinra om att jordbruket har va- rit pressat av en: ogynnsam ut- veckling av realpriserna för jord- bruksprodukter sedan 1966. Efter]: 1966 inträffade' en stark försäm-| ring av världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter. Vid nuva- rande ” prisregleringssystem ' tages | - inte någon hänsyn: till förändra- de världsmarknadspriser annat än då. dessa förändringar är” bety-| dande och' dessutom "anses bli be- stående under lång tid. Därför igenom, renen BEST SRRE Nya: böcker Nl : BARNKLÄDER SOM 'MA ur TÖRS SY SJÄLV. ; - ""Modemedvetenhet är nog. trev- ligt och välklädda ungar tilltalan- de att ' vila blickaria på. Något mindre "uppmuntrande brukar det kännas att betala kalaset för ett par slitvargar när den ena just lyckats, göra; revor i. senaste och mest uppskattade den "andra oförtrutet växer ett par centilongstorlekar per säsong. Skall barnbidraget räcka: någon nytta för den som har barn mel- lan 6 och 12 år bör den nyutkom- na boken Lättsydda barnkläder. av Inger” Bäverstam göra. Det är "en | Tisäagén den 2 juli” 1970. Net I dag: JÖHANNA Solen, . går. upp kl. 3.47 och ned kl. 20.49, . ned, kl. 20.47, I morgon: MAGDALENA Solen går upp kl. 3.49 och När nå-| har förändringarna i världsmark-] i hög grad slagit|: byxorna och)” vart, får man sy,'själv. Utmärkt]; mycket tydlig handledning i val hur mönstren används på enklas- klaring av tillkNppningens .fines- Dan jAndersson-Sällskapets sjätte "skri r Ny Tid i G ” Ny y: skrift: t: "na i nyttiga bås, och hänger ton-Tidningen” Det/ finns k t och som i Jim, >» Dan "Andersson. jobbade som journalist på Ny Tid från juli 1917] "till 'april 1918. Och' det 'var alltså - under' denna tid som han publice- rade dikter och visor i tidningen både under signaturen Black Jim lå g. Gunde Joh dagarna gå och: dagarna gå, "rymma hem. På Ny Tid tog man ar. tällt ”Den röda Vans mäns, förlag." . Dan AR som” ”Black J fö a] och under sitt eget namn. Gunde Johansson har gått i, igenom de gamla Ny Tid-läggen och sam- manställt de 23 dikterna och vi- sorna till ”Den röda rosen”. I ett orienterande förord berät- tar Gunde Johansson bl a om hur Dån 'Andersson i början på juli 1917 kom till Ny Tid. Till :en bör- jan fick han en lön på 30 kr i veckan, Redaktionschef var - Emil Rosén, som också han var ett styc- ke poet ch som blev Dans för- trogne, : + Men .Däns oro fick honom ätt emellertid "inte det. så: allvarligt. Man förstod hans oro. . KASÖR och REDIGERARE . I ett brev till. Karl-Erik Forss- -— Opera — . det & är när en karl får en dolk i' ryggen. och sjunger i ttället för att blöda.', se lund skriver. Dan bl a: ”Vi är ofta sextonsidiga nu. och jag är kåsör och skriver predikn'ngar: om -hel- gon och troligubbar och allt” möj- ft har.nu utkommit. Det är dikter och visor från Dans anställning h T0ser, som, ges: -ut på Zinder= Poet och-redigeraré | på Ny I Tid och åren tar oss poeter också, och ställer oss bunds älen små skräckkällarlås.” Det är en poet som diktat till en annan poet, Dan Andersson' som skrivit ett' kväde till Torsten Fogelqvist i Af- edi Dan” Andersson > nm ' Sällskapets sjätte skrift, som nu ut« håller 23, dikter 'och visor. Samtliga publicerade: i Ny Tid under ” Dan Anderssons anställning! där som journalist.” Oftast skrev han under signaturen Black [0 ligt. Men jag har re kriget också; och gör feta rubriker, Telegrambyrån har en alldeles speciell förmåga att ta död på onödigt grubbel Fast I längden går det inte. En "vacker dag rymmer jag igen! — —” ”Den röda rosen”. — det är inta någon socialistisk eller social dikt, Den handlar om den universella kärlek,. som « övervinner "V'Döden själv”, >. « De flesta av de här dikterna och visorna är helt annorlunda än vad man är van vid när det gäller Dan - Andersson. Den raljanta tonen' är aenomgående, Humor med allvara< blänk, ” Det är en högst intressant. soma ling det här. : » Och det känns skönt att veta” att. man trots allt inte — åtminstone ” inte riktigt — hann binda denne poet ”i nyltiga bås”. Eller hänga ”för själen små skräckkällarlås av tyger till olika plagg, råd om te och mest "ekonomiska sätt,- för- ser, tips om sybehör från kvali? teter hos olika mellanlägg till det senaste 5 färdiga ”Polokragar, nitå- de" knappar och randiga blixtlås. Och så är det en helt allround Imönstersamling. | 26 grundmodeller till flick. och pojkkläder för alla tillfällen och, årstider i: storlekarna '120—150 centilong innehåller - boken; var. N RT och en med förslag än ett” "fler- tal. variationer. Sömnadsråden är ytterst utförliga och lättförstådda. Tillskärningsmönster '' till ” modell finns. samlade på. två lösa ark, det 'ena i normalstorlek och det andra 'i s k.D-storlek, dv s för kraftigare barn. Det sistnärmn- da är en'rent unik företeelse, ef- fersom sådana mönster inte finns i handeln, : NM bön od. > Inget Bävérsten, LÄTTSYDDA varje I Sverige” hjälper också Röda korset. För 2 mit kr förra året! Hjälp oss a hjälpal. - Röda korset ' . . Giro 900 800. ss resultaten "var goda även under : Z>RRGReeees il . Eooo0o0covon Jan Håkansson, 2 " ” Min, jakttagelseförmåga är nog in- te den bästa, tänkte. jag. Jag borde väl ha märkt för länge sen att han saknar ring. Västkustsallad, rostat bröd, smör, en flaska rhenskt, Jag mönstrade in- gredienserna till måltiden: likt en general sina. trupper. Jag hade till- fredsställelsen att se kommissarien Enugga. sina händer innan han slog sig ner vid bordet. En man som Enuggar '. händerna inför det bord man dukat, tänkte. jag, måste.-vara ens vän. Stämningen mellan oss började bli förtrolig. Det luftiga vinet med sin lätta gav vingar. Jag började undra varifrån jag fått den: fördomen att: poliser måste; vara halvimbecilla plattfota- de varelser med podager. Kommis- sarie Björnborg var dessutom ett exemplar som hade .den fördelen kramför” sina' kolleger, , att vara otänkbar $' uniform. Tanken på en stor skärmmössa vilande på hans utstående öron kom mig att fnissa 2000000000008 till och han såg förvånat på mig, denna gång gudskelov ur stånd att läsa mina tankar. Jag lyckades trolla fram en skvätt konjak till kaffet, något som. upp- togs välvilligt. : e— Har ni något emot att jag rö- ker min pipa? — Varför skulle Jag det? Jag har tyvärr inga cigarretter hemma an- nars... Han rynkade på näsan. — Cigarretter röker. jag överhu- vudtaget inte. Det är "ett otyg med torr tobak. Tobak ska vara fuk. tig, sa han undervisande. — Ni tycks vara expert 'på ” om- rådet. — En piprökare som på allvar går in för sin konst blir: "med tiden näå- Eot av en expert. - = Ni får gärna ge mig en lek- tion, Själv är jag en förfallen ci- Barrcigarrettrökare när jag överhus vudtaget röker. för : Han nick2de gillande, i — Det är i alla fall: bättre än dom förfärliga cigarretterna, Ni sli p- fd - per dra i er en massa rök från bränt päpper. Se på den här: pi- pan! Hur tycker ni den ser ut? — Han plockade omsorgsfullt fram en pipa ur ett skinnfodral.. = - — Tja, sa jag efter att tafatt ha granskat den en stund, sanningen att säga så kan jag faktiskt inte se att den skiljer sig från andra pipor jag sett. — Men titta noga på trät i hu- vudet! sa han livligt, — Det är randigt, det är allt jag kan se, sa jag lamt. - :— Herregud, vilken okänslig män- niska ni måtte vara! Ni undervisar i det språk söm talas av sönerna och döttrarna till det land som frambragt de yppersta briarpipor världen skådat och jag är säker på att ni inte ens kan skilja mellan straight grained och cross grainzd! -— Nej, sa jag fåraktigt. Nog för- står jag väl vad orden betyder men dom säger mig inte särskilt mycket. '— Se då på den här pipan! Ser ni att ådrorna går lodrätt i trät? Det innebär att materialet är om- sorgsfullt utvalt bland de bättre de- larna av roten. Det är inte lackat någonstans och prima vara. Men så har den också kostat två hundra kronor, tillade han stolt. — Två hundra kronor! Ni är inte klok! '— Jo, det. är just vad jag är. En sådan här pipa blir en vän för li- man” inte behöver bli besviken. En dyr pipa är en bra investering, Ju vet. Det gäller att välja rätt så alt. I bättre roten är desto dyrare blir na- turligtvis pipan. Man bör dessutom | ha minst ep pipa per veckodag så att dom inte hinner” surna mellan varven. — Det blir ingen billig hobby.” — Tvärtom, En piprökares tobaks- kostnader är inte mer än en fjärde- dedel av en cigarrettrökares. Då har man råd att hålla sig med först- klassiga pipor. Hans vältalighet kom honom tyd- ligen att glömma alla bekymmer. Med fantastisk skärpa förkunnade han piprökarens ofantliga ”moralis-' övertag = över de ' snuskiga cigarrettrökarna. Han borde ha bli- vit väckelsepredikant, tänkte jag. - — I morgon åker: jag nog ner på stan och köper en pipa, sa jag. Ni har övertygat mig helt och hållet.. — I så fall 'ska ni nog inte köpa den här i stan. Här finns inga bra Dipor. Passa på någon gång när ni är i Stockholm istället: Och be dom samtidigt tala om för er hur man röker in den, Det är uckså en konst, Han stoppade omständigt sin pi- Pa och tände den med välbehag. — Ni är verkligen en perfektio- nist, sa jag.” Efter att ha blossat tankfullt på pipan en stund, sa han: — Man måste vara perfektionist i det här yrket, Och ändå... — Andå? rett Erepp om honom, Jag har stött på mord tidigare — eller kanske snarare dråp. Men. det har :' alltid varit "ganska självklara saker: .En karl. har blivit full och ränt en kniv i en antagonist. Sedan har han smitit sin väg efter att ha försökt sopa igen spåren efter sig.- Allt har varit klumpigt och valhänt och — på rågot sätt — hederligt, . Men det — Ni -har själv sagt att han mås- te vara sinnessjuk. En person som dödar för dödandets egen skull :Ett slags Part pour Part skulle nog pros- ten Fallander ha sagt, = :— Jag trodde det nog.' Men nu fror jag det inte längre. Han har säkert motiv för det han gör. Frå- gan är bara vilka motiven är, En teckningslärarinna och en prost. Vil- ket omaka par! — Kanske prosten visste någon- ting. Kanske hade han blivit vittne till mordet, föreslog jag. — Skulle han ha dröjt flera dar med att kontakta mördaren? Skulle han i så fall inte ha gått till po- lisen? — Ni vet ju hur vi är, sa jag, Vi går inte så gärna: till polisen, En kyrkans tjänare skulle kanske först vilja ge en kollega chansen att självmant anmäla sig. Har ni kollat om prosten ringde något telefonsam- tal samma kväll han mördades? — Ja, jag tänker på det som har hänt. Det är egendomligt. Mördaren »«..han liksom glider undan varje gång. man tror att man. börjat få Kommissarien tog pipan ur mun: ren, - Ni har tyligen inte särskilt I hö- arbeta, sa han med ett ironiskt le- ende. Prosten Fallander var änkling som "ni 'vet,. Hans' hushållerska var inte hemma den kvällen . och även ora hon varit. det så hade hon inte varit till mycken hjälp eftersom te- iefonen stod i hans arbetsrum där han alltid höll till på kvällarna. « — Jag kom att tänka på en annan sak, sa jag. ." - Vad då? ' - — Jo, jag .tänkte på intermezeot med "rektor' Ekblom och lektor Lindholm. Jag antar att det måste ha gått till som dom berättade, Ingen kunde väl ha någon anled- ning : att skydaa den andra, Men lektor Björkgren — vad hade han på skolan att göra? Han som redan från början hade klart för sig att vi hade med en galning att göra, hur kunde han utsätta sig för ris- ken att bli nästa offer? Handikap- pad som han är skulle han. väl ha haft ganska svårt att klara sig en- sam med en mördare. ' — Ni underskattar kanske den go- de lektorn, sa: kommissarien lång- samt. Han är kanske inte så för- svarslös som ni tror, Och 'med' "denna 'gåtfulla ' replik bröt kommissarie - Björnborg upp. Trots vinet och konjaken' var blicken i. hans Nusblå ögon lika skärpt som vanligt. — Jag får tacka er för en ange- näm afton. Vi har tydligen blivit fAragna vid näsan 1 kväll men jag tror att vår man börjar känna. sig ga tankar - om polisens - sätt. ätt tid farligt. Och kom ihåg — om na köper en pipa — rök alltid stoppar- na $i botten, Annars förstör ni den från första början, A — Jo 'visny träffade jag honom på tåget, Det är så man inte kan tro att det är sant.. Han var då så liva levande då' och sedan ”,.. Samma kväll till och med! = :- Ebba' Bergman: häll en högst per= sonlig parentation över den bort- gångne prosten medan hon oförtrött- ligt arbetade på sin vante. I ! — Vem : kunde tro att han skulle sluta på det sättet! Jag minns när han kom bit till stan som ung pas- torsadjunkt, Fruntimren var som, gal- na i honom och skulle ha honom med på alla välgörenhetsfester., Det hade varit en naturligare död för ho- rom om han druckit ihjäl sig, så mycket kaffe som han blev tvungen att sätta i:sig under alla dessa år, Hovet suckade deltagande. Alla in- såg hur opassande det var att en prost s'vtade sina dagar på ett grillspett. Det kunde ju föra tankarna till en plats dit en andens "tjänare ej för- modades anlända efter sin jordevand- ring, : Ebba var -alltså -en'-av de sista som sett honom i livet, Jag blev ny= fiken, — Sa du att du tätfade” honom på tåget? = «- Nystanet gjorde ett häftigt. skutt, Hon såg irriterat på mig. : -. — Hurså? sa hon snävt. litet väl överlägsen och det är all |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.