"LAHOLMS TIDNING -Fredagen den: 24 juli 1970 Fredagen den 24 juli 1970 me ” Valrörelsen börjar ta form - | Höstens Politiska val börjar re- dan på olika områden kasta sin -: slagskugga framför sig, trots att nära två månader ännu återstår 10. + till den 20 Valet i år blir olikt alla tidigare, bla genom, att man på en och presskonferenser, samma gång skall genomföra så- landstings- som = partierna jämte KDS kommer att: väl :riksdags-, kommunalval. Riksdagsvalet blir relsen, och programmen härför ä äv i stort sett fastställda, Ljudradion inleder sålunda sin . valrörelse törsdagen den 20 augusti — alltså -| undergång som gick t TV. i lör- jämt en månad före valdagen: Då har man under en veckas tid sex : varvid" repre- sentanter för de fem riksdags-' utfrågas. Den 28 aug inledes en också annorlunda, då vi i år för serie telefonväktarprogram med första gången skall välja ledamö- ter till den nya enkammarriks- dagen. På många håll kommer även kommunalvalen att bli an- norlunda, då det nu gäller att välja fullmäktige för de nya gram i båda kanålerna, TV 1 ine' blockkommunerna, Så blir bl a de olika partiledarna, och slut- "ligen blir det en" gemensam pars” tiledardebatt fredagen den 28 sep, . tember, . 'I TV ägnar man sig åt 'valpro”. : leder med en kommunalpolitisk förhållandet i Falkenbergs- och. debatt den 24 augusti, och. se-- Varbergsblocken. I partipolitiskt hänseende blir dock valen tämligen lika sina fö- regångare. Högerpartiet har vis- . serligen bytt namn och blivit mo-' - derata samlingspartiet, längst ut på vänsterkanten har splittring uppstått mellan vänster-", partiet kommunisterna och de än : mer extrema marxist-leninisterna, i Den stora gränslinjen. lär . dock . slitjämt gå mellan det socialde- mokratiska regeringspartiet och oppositionspartierna 'på den bor- ' gerliga sidan, Enligt beräkningar av Statistiska : centralbyrån skall 5.641.000 . av : Sveriges ca åtta miljoner inv: nare vara röstberättigade vid hös- / i tens val. Det innebär en ökning . med omkring 200.000 sedan valet 1968. Tre nya årskullar första- gångsväljare har kommit = till, nämligen de, som är födda. åren ' 1948, 1949 och 1950. Även 20- åringarna får nämligen rösta i år, : > Som vanligt kommer valen att : 1k NH dan blir det omväxlande' utfråg- . ningar och ”fritt: fram”-program . för de olika partierna fram emot " valdagen." En ekonomisk debatt står antecknad tisdagen den 1 sep- och :tember och :partiledårdehstt. den dd 18:e, I TV 2 blir det samman-.: '| lagt sex utfrågningsprogram..De: olika sändningstiderna är ännv bara delvis fastställda. ' ÖN sa Nu finns det naturligtvis mån- ' ga människor, som frågar sig om allt detta valkäbbel är nödvän-3 "digt. Alt för ofta brukar valde-” batterna urarta '' till personliga motsättningar och strid om små- . detaljer. Gentemot detta kan i , ; vändas att valen och valkampant ”jerna är viktiga inslag i vårt de-.; mokratiska samhällskick, Där får | medborgarna möjlighet att fram=: föra. sina åsikter 'och' att få in- "blick i väsentliga . samhällspro- ' "blem. Genom sitt agerande i va a rörelsen har : partierna möjlighe= > ter att locka till sig väljare från andra meningsriktningar. De har | "också ch att vinna första-.. föregås av en i . panj, dyrare och förmodligen mer omfattande än någonsin tidigare, . . Man spänner ju i år över både' riks-, läns- och lokalplanet, Par- : tierna har fått ökade ekonomiska : ' resurser, bl a genom det parti- stöd, som utgår från statligt och : kommunalt håll. i = Radioroch TV” kommer att äg- : i na stor uppmärksamhet åt. valrö- Satt gångsväljare och att väcka ”sofflig- gare”, som eljest kanske. avstått . från. att rösta. Det mest väsent- liga med valrörelsen är dock att. "den utgör en hela folkets med- a : borgarskola, som vill :väcka oss i till. intresse. och inblick. I sam- ; hällsproblemen, Årets kurs i den ..; skolan är "större. och" viktigare än : - ; någonsin förut. - i - någonsin, Standardutvecklingen ,kan' vara när de' försöker sig ”nåsett halvt års fängelse, de ett” utomordentligt fint "exempel: på fackligt politiskt De samarbete inom "arbetarrörelsen, kades det för rörelsens I "båda gre när "att ' klara Jgenom. sitt, fär-]: slag: till: allmänt "och. öbligdto-]" risk pensionssystem påminner Metallarbetaren. vara : Motståndet var hårt; Borger-]. ligheten mobiliserade alla: .sina |: resurser och:fick Verksamt stöd |: - av bankerna,. försäkringsbolagen : och störindustrin. . : Tio år har ATP-systemet fun- gerat nu. Ingenting av det som |- den borgerliga propagandan för- sökte : skrämma , människorna med har hänt, Den ekonomiska expansionen i landet har under denna «tid: varit ” kraftigare än ligger i toppen av ”välfärdsli- gan”. Företagen. redovisar allt högre vinster. Investeringslus- ten: ligger just nu på en:mnivå, som "verkligen inte vär” ett ut- tryck för pessimism om vår ekonomiska framtid. - ATP-systemet är nu inte bara godtaget av alla. 'även de då- varande motståndarna låtsas som om. de vore systemets: tillskyn- dare, "ATP: stridens - 10 -årsjubileum vore värd 'en utställning. En ”Expo- -ATP”, som visade" svéns- ka folket hur dåliga visionärer en del borgerliga professorer, politiker. och storföretagsledare på att ge svenska folket råd I viktiga' ting. VARVSCHEFER BAKOM GALLER . Metall” har inte någon" ästun- : dan alté se ”Hallenborg på Koc- kums eller, "Svensson på Göta verken ” sitta bakom. galler,” skri: ver MetallaFbetaren- fen kommentar till .utredningskravet på skärpta” straff för olaga ar: betsföfmediing som drabbar bä de dem som”hyr' ut och den sot]: hyr i VatbetskFaft; Utredningéns Metall. har: i inånga är arbetat : för att få ordning på uthyr-]: ningsfirmorna som i mänga fall smitit, från de” plikter. mot an-| ställda” "som : en + arbetsgivare skall: :ba. : Men .överenskommel- ser söm «träffats har inte hjälpt. Att det går att få en öppning på saken visar. inté' minst Koc- kums: 4 Malmö. där den inlejda arbetskraften "minskat . från tu-|. oner hösten 1969 till ett 60-tal: idag; '. Verkstadsklubben . har agerat; problemens räckvidd har klavlagts -genont. den.. stora]. Kockumutredningen » 'c Verkstadsföreningens direktör|. Sven Lindeborg instämmer, mo- |. raliskt nog vill han ge uthyrar- Endast tack. vare- ei" stenhård]: ' äm på, när de fällde NJA -pjäsen och » debatten i ett enda paket? su » Författärna får” det ' besvärli- gare nu:.De-kommer att. anses . mer. udda, och obehöriga. än på länge, Det sér inte ' vad "de. bör "'ge, Det är också ohjälpligt. Kan- "ske, ligger det något i vad: mi- lHtära inskrivningsläkare:.: : note; rat. Det finns "personer ned fel på färgseendet.' Felet gör att de ser rakt-.igenom---kamouflage : nörmälser DAS HAUS”. sn od if: att Nils Linnman, han från , Korsnäsgården” i" TV ni vet, "sjungit" törrdassets lov uti vislonsapparaten," : - = Fram för det gamla heder- liga träfjölet; bort med” elektris- ka vidunder som 1'alla fall för- pestar” luften vid förbränningen eller parfymerade plasthinkar. Låt" skit "vara skit 'och ingå i naturens eget kretslopp, menade han. .Vi' instämmer, "+ Prograni av: den här sörten får inte, spolas, - : 2 . (Metaltarbetarehi SAMEPRÖBLEM - : att USA-ambassadören Hol. Jana” nu också” besökt” Kiruna "med omgivningar. Fiskelyckan var "dålig och döm enda ?rödin- garha” fanns framför st vdshuset där döm: demonstrerade | mot be söket; ” "fjällvärlden ” pratade Höllånd - ”itnorttetsproblem med reslår, maximalt ett vo vaciT KLARAR SIG "UTAN & 32: Vf har mig:veterligen aldrig haft. några '”effekter”. av” E 32 och den: finna inte heller i av- talet mellan verkstadsföreningen " och "Sv." förbundet. Jag har överhuvud- taget aldrig tänkt på den innan Om den betraktas som en. skön- hetsfläck så tycker jag att utde- biteringen av avgifter till sockar I; som hyr arbetskraften bör omo- i | för många skott vattenfylldes för «| flytande..-.Men. det är' precis det- :| samma" som kan hända ett olje- Jende läcka "på en 100.000-tonnare "skrift" har "redovisat synpunkter 1 sjömätningar i viktiga. leder ut- | en” -programkommission." De. nyli- "hi Å hågonsin'; samlat = = - behandlade ett Birger Norman i i Metaliorbetaren - = dessa stilla” stunder kan bit.” Metallindustriarbetare- i den blev ett politiskt slagträ.). Stockholm (PRK). De flesta av. dem som läser dessa ” rader torde ha sett den brittiska långfilmen om "Titanics dags. Men hur många har tänkt . ] aktualitet? Titanie gick trots för- ment osänkbarhet under därför att ett isberg rev upp ett längs- gående hål i hennes skrov. ”Allt- att hon skulle kunna hälla sig monster j ett farvatten som Öster- sjön. Kollision "med ett . okänt grund eHer: ett tillfälligt ' ökat | djupgående i: en relativt 'grund farled kan. riva upp en längsgå- och även om hon. inte sjunker sipprar olja ut. i sädana kvanti- teter;'att vi har över oss en kä tastrof; alångt allvarligare än' den som inträffade ' i Engelska | kana- len häromåret. Det. finns: en: grupp experter som :ser Jångt allvarligare på det- ta problem än. vad de flesta and: ra görX.Det är fartygsbefälhavar- na; Deras fackorgan Nautisk Tid- som, i borde vara 'en nyttig läs ning för : oljebolagens "supporters. Iden tidskrifter erinrar man bl. ä om att: sjömätning alltid släpar efter. Den är ytterst noggrann ner. till de. djup som är gängse när mätningarna utförs men” när sedan»fartyg med större: djupgå- ende: kommer in i bilden är, mät- ) resultaten föråldrade. Många - [Sjökaptenskritik mot” : tankers i 1 östersjötrafik på att den filmen har en kuslig| fördes när fartygen hade ett största djupgående om cirka sex meter. "Vad som låg nedanför det- ta djup var man inte intresserad av 'då. Nu kräver 'jättetankfarty- gen ett djup av 15 å 20 meter. :Fartygsbefälhavarna : erinrar I Svenskarna mästare i Tasten sprider sig 1 Ingenstans i världen snusas det "så mycket som i Sverige. Nästan exakt 'ett kilo per "manlig in- vånare, eller 2,500.000 kilo, är den , årliga förbrukningen. Och snus- det tycks åter vara på mo- : också om att förek en av: vå- gor gör att djupmarginalerna ynås- te vara väl tilltagna. Genom ' att fartygen under sjögången höjer och sänker sig uppstår en kraf- tig djupgåendeökning. I ett exem- pel som anförs i Nautisk Tidskrift beräknades att ett 100 meter långt fartyg vid en. våghöjd av: 2,5 me- ter fick sitt djupgående ökat med maximalt 6,75 meter. Om man betänker : att. man... på.. slutet av 1950-talet "upptäckte nya grund på 11-metersnivån i östersjöfar- leder förstår man vilka risker de väldiga tankfartygen löper i öÖs- tersjön där på vissa platser i öpp- na' havet farledsbredden för så- dana monster inte är. större än 500 meter. i ot IN "Sädana, fal a gör att ansvarigt fartygsbefäl vägrar. "skriva: under påståendet. att ”ett större. fartyg utgör. en mindre risk. än flera ”Alla /'stö 'e” fartygskata: strofer; "eller: i 'varje fall. nästan alla, beror på att" en rad, omstän- digheter. råkat sämmanträffa, -och även om tio: eller : tjugo eller hundra jättetankers' lyckas sling- ra: sig genom Östersjöns trånga och relativt grunda: farleder kan, precis: som i Titaniefallet, alla oturliga : omständigheter '. någon gång inträffa ' på en. gång. Och då är den ofattbara, katastrofen där, ' ENSE a ;”Folkötehusrörelsen , har. startat programarbetet. inför... 1972 års kongress och tillsätter.i dagarna största antal: ombud; som. folkets- hisrörelsens sidtriktskonferenser arbetsmaterial: n ”programfrägor ”Inför-:70- talet”. Materialet. från dessa ” ”tvådagarskonferenser .kom: mer; AU satt" överlämnas” till: pro, gramkommissionei "som + börjar sitt" arbete 1 höst. Inom - Folkets Husföreningarnas ' Riksorganisa- tion; FHR har 'sedan' ett par år tillbaka'- "arbetsgrupper "arbetat med specialfrågor:; Materialet från dessa arbetsgrupper, som bl.a'be: rört utbildningsfrågor, frågor. om programverksamheten"” samt rörel- sens: samarbete: med kommuner: . På VÄGEN d Högt w uppei Capitolium i i Mas- hington, finns det ett litet stil- la rum 'som besökare sällan läg- ger"märke till. Det är kongress- medlemmarnas lilla bönerum, Dit får .:de gå för att söka kraft och Jedning i sina problem och ledaruppgifter. : . Sedan kapellet invigdes 1955 har det . knappast. gått någon dag utan att någon medlem av köngressen . har varit där, för att-"läsa ett stycke ur bibeln, bedja och:få ny inspiration. : Vi Kar "alla förmånen att "få tillbringa en stund på dagen i gemenskap med Gud. Vi får då tala med: honom om våra' prob- lem, våra tvivel, vår fruktan, dch be honom om vishet i våra beslut och mod, att gå Guds vil- i ilket kraftcentrum Oss” själva och" andra oh före ngstörelsen ären" I mycket ”störri +" eftersom det är en rea- litet; : nen $:32' enligt vad jag ” förstår, saknar: betydelse med a | . hänsyn till den'etik vi fått i : : umgänget: mellan" arbetsmarkna- dens” parter, .s. . vet ' Faci direktören Gunnar. Erics-. . : " son i Metallarbetaren TAGE, 3. EDWIN OCH ” ” br :-FRIDOLF "Värmland kan inte som | Ame. ; rika skryta 'med' att: ha upp- täckts. av. Kolumbus. Men Värm- land har gett öss män söm Fri- "2 dolf » i Rhudin, månbestigaren "Eawin Aldrin och Tage Erlan- demokratiska partiet vila fack- k der, Tidtund t Metaltlarbetaren | | Folketshusrörelsen «| tillsätter. progfamkommission att - överlämnas. till -Programkonr missionen. : SN H "Programkommissiohens - arbete kommer att ledas. av FHR:s ord: förande - landshöv ling Hjalmar Nilsson. - och ; fölketshuschefen' Thage G. Peterson. "Kommissionen kommer "att få en; allsidig sam- fnansättning med? representanter från. den lokala och: regionala fol- ketshusrörelsen, ... från « fackföre- ningsrörelsen -' samt > representan- ter från: de folkrörelser : med i vil- ka folketshusrörelseri :samarbetar. Programkommissionens' grund- uppgift "blir att. presentera ett förslag - till ;Förelsens idéprogram ; med” angivande" av. målsättningar och konkreta ;' uppgifter, = " Frågan” om" de. anställdas infly- tande och deras” möjligheter . att vara med. och ' utforma verksam- heten" 1 de” lokala: folkets husen skall prögramkommissionen kärt- lägga. och» lägga förslag : om. " —' Goda. möjligheter skall ges FHR:s: medlemmar; att aktivt va- ra med och utforma organisatio- nen och: politiken för. folketshus- rörelsen, framhåller ” folketshus- chefen: Thage GG. Peterson. Det är väsentligt att en folkrörelse har en sådan organisation och arbets- instrument, att dess medlemmar har maximal möjlighet att verk- ligen ”utgöra . rörelsen”... Därför kommer en rad åtgärder. att vid- tagas för att ge medlemmarna reella, möjligheter att före kon- gressens behandling ta de! av och påverka ' programkommissionens arbete. Centralstyrelsen avser att hösten 1971 kalla til extra dist- riktskonferernser;. som "kommer att utformas : som. programkonfe- renser, Ett- speciellt ; studiemate- rial kommer. att; -iordningstätlas på. kommissionens. arbete och för- slag. Därjämte skall en: väl. till- tagen remisstid ge medlemmarna ytterligare möjligheter att förbe- reda kongressbehandlingen i .maj 1972. En omfattande och menings- full, debatt underlättas om med- lemmarna får. goda . möjligheter och god tid på sig att delta i de- batten. Intresset. inom. .folkhets- husrörelsen för det stundande pro. gramarbetet är så: stort att vi har rätt att förvänta oss ett sti mulerande och konkret program- arbete där hela rörelsen deltar, framhåller Thage G. Peterson. Välj ir Hjärtat " med RÖDA NUMMER stöd föl det; de första fem månaderna av 1970 har visat en ökning med 2,5—3 procent, Ökningen kanske mest beror på att skolungdomen . har upptäckt att det går utom- ordentligt bra att snusa även un- der lektionerna, Dessutom råder .-.ju rökförbud å de flesta skolor. » På ' många - arbetsplatser råder också rökförbud på grund av brandfaran (sågverk och kemisk- teknisk Industri bl a). Man förstår. hur det svider i ”nikotintarmen” 'på en inbiten storrökare att vara tvungen avstå från stimulantia i kanske flera timmar. Snuset. JTind- rar plågan. 'C Vår kvatitativt höga- snuskon- sumtion, som ' faktiskt räcker till ett betryggande världsrekord, beror i främsta hand på att vi svenskar ' använder ett s k fuktsnus med en fuktighetshalt av ca 50 procent, me- dan t ex engelsmännen använder ett snus som är ”torrt som snus” och snusas i näsan. 'Fuktsnuset däremot nyttjas nästan uteslutande" i form av. en pris under läppen. Det svenska snuset. kallas också of- s ta för ”matsnus " LOKALPATRIOTISM BLAND SNUSARE "Det finns inga större lokalpatrio- ter: än snusarna. Varje landsända har sitt speciella snus. En götebor= gare med aldrig så litet självalt- ning accepterar ytterst ogärna nå= got ånnat ”snus än Göteborgs Pri- ma Fint eller: Göteborgs Rapé, en skåning håller hårt på sitt Gene- ralsnus och . Skånesnus och en smålänning ' på sitt: Röda Lacket. Samerna - har ' sitt speciellt salta snus, Stjärnsnus, och" norrlännin- garna . sitt : Grovsnus. .. Mörkbrunt Snus säljes nästan enbart i Värm- land och Dalsland, medan Karls- "kronasnus : uppskattas bäst i Ble- kinge,” Det är bara ett märke som god- tages över hela landet, nämligen Ettan "eller ' Ljunglöfs; Ettan som .det tidigare hette. pr JEAN. NICOT SNUSETS FADER "Jean. Nicot som levde 1530—1600 var; franskt sändebud i Lissabon. När han år 1560 kallades hem till hovet i Paris medförde han några tobaksplantor och har". därigenom fått äran av att ha infört tobaks- - 'bruket;i Europa, Vår egen Carl von" Linné : förevigade "hans namn genom att döpa tobaksplantari till Nicotiana Tobacum, « - : Men hur uppkom egentligen se- den att snusa? Enligt vedertagen drog upp pulvr et P "många fabriker råder rökförbud snuset till ändni tobakshistorik" skulle snusandet ha introducerats å äv Katarina av Medi- ci som "samma år. (1560) blev. re gentinna. Hon' plågades av svår migrän och var alltid villig att lyss- na : till råd. och ordinationer, Om man ; krossade tobaksbladen och näsan skulle det" lindra” mot huvudvärk påstod Jean Niecöts: mäditinska vänner il” Portugal, - där :man . var ” sysselsatt |- med -, att . utforska .tobaksplantans undergörande. "egenskaper, .Drott- ning Katarina: gjorde som Nicot sa och fick faktiskt för en stund ”lind- ring för. sin: migrän... Därméd ” var snuset -uppfunnet, -Snusandet . spred. - sig snabbt bland.:hovets- medlem- |... mar . och” därifrån. till. det franska]'é - folket och till andra furstehus i Europa. Under farsoter trodde man att snuset skyddade, mot insiuk- nande, Steven sig. sig HOVDAMERNA KRING . : . GUSTAV I SNUSADE | Det blev " under . 1700-talet på modet att. snusa, och naturligtvis snusade' Gustav III "och" håns hov de borgare och bönder, « | GILLADE SVENSKT "Sriusandet.” var ;. popul prästerskapet långt in på 1800- talet och: även 'påven Leo XIH använde - . |till -påven. Men dosan. med .s föll ur 'den åldrige påvens darr hand "och snuset: "spred sig snusning skolorna på grund av brandjaran. Då På samme sätt har. snuset blivit po= pulärt bland skolungdomarna, som gått så långt att de snusar även - under lektionerna. . sen ” också "flitigt, Inte bara herrarna utan även hovdamerna ”tog- sig en pris” (av det franska verbet prend-. re=taga). Det gick i Sverige som i Frankrike; bruket att' snusa spred från. hovet" till adeln, präster, PAVEN LEO XIII av hjutningsmedlet.. ve sea hos” påven Leo XIII; vilken ver en "stor snusare; Lagergren överlämna= -- snuset inlagt, i.en passande dosa set : at "Alter ego två latinska ord. vilka: på. svenska betyder ”mitt andra jag”. Mitt andra jag — ja, vi. är dubbelbottnade, vi människor. ' Ett. arv, en fond av godhet” finns: hos varje "människa. Därjämte ett arv, ett anlag av det som inte är gott. Det är en livs- lång kamp emellan - dessa. två makter. Fostran, miljö och bemö- tande ' från medmänniskor. bidra- ger i icke:ringa grad till i vil- ken riktning anlagen utvecklas. För en del ligger godheten som en. given väg. De är natursnälla, lugna och stillsamma, gör. inget väsen av. sig. För andra åter är det svårt att ”vara snäll”, De för- går: sig, beter sig illa, kommer på: villovägar. . Och blir dömda, utfrusna av de goda och snälla. | REFLEXER och | Pelle super, Britt knarkar, Em 10 är. otrogen, Niklas stjäl, Pon- tus "sköter inte sina studier och Ulrik vill inte arbeta. Varför?|: VARFÖR? — Tänk om det be ror -:på oss, de så kallade snälla, goda och mönstergilla! Vad har vi gjort för att hjälpa dem? Och söker vi leva oss in i. våra miss- lyckade medmänniskors : känslor, villkor och förhållanden? Esaias Tegnérs ord i dikten ”Fridsrös- ter” tonar 1 mitt inre: : ”Döm ej strax den våtseförda,. stolte broder med förakt! : Icke vägde du den börda, . ödet. på hans skuldra lagt. Icke talde du de strider, som Han stridde för sin dygd, - icke vet du vad han NUder', + ' av sin ånger, av sin blygd”. tigt: "lyckad. Livet" är inte "så en- kelt), alla har vi råisslyckats,: mer! eller mindre; i samlivet" med våra medmänniskor, i "värt arbete: och! i våra studier. here Jag vet” en person. som ”glörde en. vanvettig Handling för att ut- röna- "människors : reaktion inför vad: hän företog ' sig. Han hade ålltsedan unga år tänkt mycket på de. misslyckades : problem och säkert hade han själv, misslyckats åtskilliga. "gånger i livet, , om - 'Denna person stod en- dag.i en affär; i :ett snabbköp. Han hade just betalt sina” "varor: och "stod färdig att lämna affären. T sam- ma +stund ; lämnade kassören sin plats.: På "en "hylla någon meter från skassan låg några” inslagna paket Jämte. två tior. Personen stannade till.. En. vild 'tanke :for. genom hans hjärna: Om jag skul 1e agera tjuv! N . + MÄT .det inte "mina pengar”, in talade han sig, ”lade jag dem in- te där av. misstag? Jovisst!” :: - Ingen: människa syntes "till; men han visste att. han var iakt- tagen, ändock tog han pengarna — så skulle ju en ”riktig” tjuv ha gjort —, och lämnäde "affären som en. bov, som en tjuv.., Hur kände han sig 4 sitt inre? så har hån berättat:. + "Som du vet: har: jag länge, alltsedan jag var ung — jag bar på en dröm att få bli diakon — funderat . på de .misslyckades pro- blem. Nu var jag. själv misslyc- kad! - Jag: hade snattat. Hur det kändes HEMSKT! FRUKTANS- VÄRT "HEMSKT! Hela mitt inre var. I uppror, mitt samvete döm. Ingen av oss -är hundraprocen- reaktion; Jag; visste att: bli omtalad, bli "hårt dömd, utfrusen : och? att. orda ögon” skulle riktas mot mig. "Jag visste detta; visste , att mitt” namn och tt: jag kom rykte — ifall. det hade haft något ' vidare "värde tidigare i männt skors' ögon — ' skulle... lida svärt "avbräck; hen: jag. framhärdade och: var beredd att . faga mitt straff. Ämnäde' "förtsätta tills nå: - gor skulle .nämna ordet. ”tjuv” till mig. Ordet kom" efter någon tid, då en person, talade om för mig att han, skött sig” bra, men tjuv. hade: han ' inte biivit... Då lät jag ridån gå ner”, slutade han som 'tagit de två: -tiorna, ”och sände dessa jämte två' andra tior . till affärsinnehavaren och berät- tade varför pengarna tagits”. . . Efter någon” minut tillade han? ”Nu vet jag hur et "känns att vara tjuv, "att" vara” "misslyckad. Jag: hade: handlat emot mitt sam- vete, mot: mitt "bättre jag. Hela mitt” inre 'dömde mig, fastän jag ej tänkte behålla” pengarna. Och så tror jag: att varje . människa som handlat. orätt ”Kännet . det. I varje fall tills hennes inre blivit . förhärdat — ty den' risken, den fruktansvärda risken -finns, om sagaringen på brottets: bana fort- sättes”. nn Vv Pelle super, pritt. knarkar, El len är otrogen, Niklas, stjäl, Pon- tus, misssköter sina studier och Ulrik . försummar. sitt... arbete, VARFÖR. Har . vi; har jag någon skuld? Har vi Inte sett och förstått deras Behov ”av kon- takt, värme, välvilja . ock förbö. ner? — Från de” "misslyckades skar ra ljuder. bönen: Fears r "jag för- då behöver ”Älska mig. mesta tjänar det minst, ic de mig, Jag var förtvivlad — men 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.