” President Nasser. I I LAHOLMS TIDNING | "Två kyrkliga Två utnämningar på det kyrk- + liga planet tilldrog sig särskilt in- "tresse'.vid fredagens konselj. Dels. utnämndes domprosten :” Bertil . borgs atift,” och .dels får Sverige: H genom fil dr Margit Sahlin sin "> första kvinnliga kyrkoherde, -Bertil Gärtner får från den" 1 oktober -- efterträda .. biskop... Bo. - Giertz såsom stiftschef i Göte-: > borg. Det är en ansvarsfylld post » men säkert också både intressant och uppmä d. Kristend men är djupt förankrad i de väst? " !svénska bygderna,' och bisl ord väger tungt.. Den saken har: bekräftats, inte minst under den: - nuvarande biskopens mer än 20- . åriga tjänstetid, . Inom andra delar av vårt land ne har. biskop Giertz' kanske -främst' för sitt bestä : Gärtner till ny biskop i Göte= utnämningar SS Det kan synas som" en ödeta > nyck att vårt land fick 'sin första ' - kvinnliga kyrkoherde samma dag,” . som regeringen utsåg efterträda= re till biskop Giertz, den mest ' namnkunnige: motståndaren till:” IT de kvinnliga prästerna. Det var; "också tvärt emot kyrkorådets "och domkapitlets ' :enhälliga : förslag, : : "som regeringen utnämnde fil år... Margit . Sahlin till kyrkoherde: 1. Engelbrekts församling I Stock- holm, De nämnda organen hade. . 'enhälligt förordat en manlig kan didat till befattningen. "= - : " Ingen .. av Sveriges ' kvinnliga: . präster ' kunde dock: vara mera:” meriterad att bli landets första : kvinnliga ' kyrkoherde : än - just. > Margit Sahlin. Hon var"en av de. otre första - kvinnorna, ' som prästvigdes den" historiska” Palm= d 1960, och hon har”också”' da "avståndstagande från kvinnli- ga präster, och för sitt agerande inom Kyrklig Samling, Vi väst-, gen utbildning och har klarat bås : svenskar, som på nära- håll fått. följa biskop. Giertz" i hans äm-'. betsgärning, har dock främst gri-;. pits av hans klara: förkunnelse” "och hans "enastående goda orga-: - sedan dess varit. den mest :upp= ' märksammade.: Hon: har en :gedi= de fil mag, fil lic, fil,dr. och teol '- kand. "År 1950 grundade: hon S:ta' ' Katarinastiftelsen och har allt se dan ” varit:- + dess : föreståndare. Dessutom har" hon. varit stifts= nisationsförmåga. Det'blir säkert" rådssekreterare i Stockholm samt. . ingen: lätt uppgift för: den nyut-' ” v nämnde" biskopen att föra biskop » Giertz verk vidare, -- «.Domprost, Gärtner går dock” in- te. oförberedd ' till” sitt nya "kall, . Han är själv infödd göteborgare ">. och känner väl sitt nya arbetsfält, . ' Med sin ungdom — han är född "1924 och alltså" bara 46 år — här : hah mänskligt: att' döma många: ,erbetsår framför sig.” Han präst- vigdes -1948, : - blev docent ; Rp - Nya testamentets exegetik i Upp-: . gala "1255 och blev tio år senare” H professor f'samma ämne i New Jersey, USÅ, Den 1 oktober för-" rå året blev han domprost i teborgs stift, > : sekreterare " i ' Svenska: Kyrkans a ;» Centralråd : sedan :, 1963, ; Margil.: Sahlin har: varit livligt. verksam ; för att ge kvinnorna ökade ”ar« betsområden inom: Svenska kyr kan och: har, varit -förgrundsgestalterna. 1: ten om kvinnliga präster. + Man vill nu livligt hoppas - -— inte minst med tanke på de. två". senaste utnämningarna — att den. bittra striden kring de kvinnliga: « prästerna " skall. ebba. ut” i vårt " ".länd, Kvinnoprästreformen har :: kommit. för ' att 'stanna,'.och' det” behövs . säkert ' både" nu: och i framtiden att män och. kvinnor. "enigt sluter" upp: kring kyrkans .. " förkun: betygar- att. han. sagt kloka+ , Något .sådant skedde inte neller:] I. stort : sett. harr, hp ” moderaterna, och fompartie + värr. får. man. vi man kunde | EEC-£rågan.; gens Nyheter (pb) försöker få folk :att tro, att .hr . Antonsson. . har. -visioner . — och hr” Antonsson för äventyrspolitik: "Att försöka få de nordiska länder- na att samarbeta” skulle" alltså va ra äventyrligt, enligt högerterfl- nologini. sa: a . Naturligtvis är det öriskvärt att Sverige och - övriga. nordiska- län- der kän : vinna: medlemsskap i EEC... På ' den punkten behöver vi inte tvista. Hr Antonsson. ha- de detta” som utgångspunkt. för sin argumentering." . Men förutsättningen ä är att med. lemsskapet kan förenas med vår neutralitetspolitik.. Vi vet ännu i har tydligen slagit till reträtt Lö Mellersta Östern-frågan och för- klarat sig villig att på vissa vill- kor: en” amerik > fredsplanen. Vad som ligger bak: om det uttalandet är ännu svårt "att yttra” sig om, men förmodli- - gen har han fått rådet från sov- jetiskt' håll; Herrarna i Kreml är tydligen inte villiga att driva Mö- «, konflikten till sin spets. fa Från Israels sida har man än så länge, ställt sig ganska misstänk- : sam till Nassers uttalande, A an- ” dra sidan har Israel vid så mån- ga tidigare. tillfällen förklarat sig villig, till en fredlig. lösning av' motsättningarna att det . nu bör vara på tiden att gå från ord till händling. En ':mildring av kri- sen i denna del av världen bör vara till nytta och glädje för alla Darter, : | svårigheter. Och det” ”innebö syn FHI Finlands pri blem, ' Norde / som nu "tyvärr; stött "på hän- sent. Det är. sant — arta det inte för sent. Det finns gehör: för |: det ":nordiska ' (frihandelsblockets | samniankKoppling - -meåd.' EEC" in- te endast i vårt iland utan "ock. så i Norge, Finland och Danmark. För 055" i Sverige” måste det ligga som: en självklar. grundval att: vi): tar särskild hänsyn .till "Finland. Hr: "Antonsson underströk detta. Hr Antonsson riktade” 1 sitt” an förände ” också uppmärksamheten : på de 'svåra problem som -ligger |. =; i att -EEC- -medlemsskap «betyder att : väsentliga beslutsfunktioner flyttas från vår: riksdag till” statliga organ i EEC, Det är velaktigt problerh, som man tagit alltför lätt på hittills. sn Målsättningen skall, naturligtvis i första : hand" vara, att” Sverige skall bli medlem i EEC. Men en' realistisk : bedömning” säger, satt sanholikaste "är att; vi: inte kan 1 bli” det — om vi inte. vill . uppge neutralitetspolitiken, ; För centern är. det omöjligt: att uppge, neutra- litetspolitiken.- Det: baserar sig på ä fredsuppgift,.'som' bör Kunna vinna vallas respekt. i EEC:sam- manhang. Det' var bl.a "detta om hr: Antonsson underströk, | Är vi ense om -neutralitetspoli- tiken, . kan EEC-frågan "inte bli någon .stor stridsfråga i 1970 ärs valrörelse. Pe lans 3 miljer. Theacaceae "och är en: I Ö Oshimas." Och öns väckra flickor pa på 8 ön och sedan valt att all- det. och smink: har” aldrig färgat deräs ansikten. Deras” "hår är kol-å. änses: bero. på att de tvättar här .Jinnehälle :70 procent fett: Kring det: omsorgsfullt : uppsatta, håret hände 's plantor i sitt bagage: när de "återvände till Holland. 8å blev kamelian en omtyckt blomma i Europa: där i mitten av 1800- talet A exander Dumas d& y: debutera: Ja verkligen gör den. det, och så : vackert, man skulle . nästan vilja” ”sägå"”så överjordiskt "vackert med de, stora ljusröda blommor- kt; fantasifj ila? och med grunda, - "läderartade, mörk- gröna bladen. Det är inte lätt att få en kamelia -att blomma som här i ett. vanligt ; bostaädsrum, knopparna : vill . nämligen - gärna falla av, det: tycks som "ormi de inte "hade kraft att slå! ut i full blom. 7 to. . Kame' an, som- är” ” släkt med j- tebusken, ' odlas i” en mångfald varianter; "såväl i "fråga om stor- lek ;som blomfärg och har oftast fyllda . blommor. Den tillhör ”fa- Japan” "inhemsk buske, no nast + Särskilt bekant för sina vackra kamelior. är : den” japanska ön anko "girls, har. ofta besjung-/ . tämda tonarter, och ka] tid «bli sin: hembygd trogna. "Obe- smittåde ” av den. moderna ' civili-b tt att-leva, har de ibe- aturliga skönhet. Pu- Blänsande. och "långt. Det ret i'en ölja, som man pressar. ur ablommornäas ” frön, ” vilka en; vit: duk, mönstrad med | i a i "bära bördor anko- flickorna | erättar na” sagor och serverar hans var en Katolsk "missionär, Kd under ; 1600- -talet upptäckte den Vackra blomman. Hans namn vår, Josepli Kamel; - och efter ho- nom -har. blomman fått sitt namn, Omkring år" 1700. återvände - han h frön. Holländska "affärs: Ni? 3 Nagasaki hade också lik; - I morgon: BOTVID Solen « går upp kl: 4.00 och hed kl. 20.36, ".: ee ait UTARBETAD : Min- hustru kunde inte kom- ma med. Hon var alldeles utar- betad efter. att. ha städat 1 sin väska. | med, faderns motto ”Leve Gud och må synden försvinna”. Föräldrarna ärm 1957 dog | på Sicilien den man S> "som ”blivit : kallad ; den siste privatlärde,- -prins Giuseppe 'Tomasi di" Lampedusa, Hela sitt liv ägna- de "han: åt litteraturen och blev ' med tiden en hängiven beundrare av bl a . Shakespeare och Sten-- dahl, om vilken han senare också höll” en rad föreläsningar 'och som I hög grad påverkat hans författar- skap, "Andra .favoritförfattare war: Tolstoy, Flaubert," Proust, Thomas - Mann, ' Virginia . Woolf och inte minst E M- Forster, den framståen- " de engelske "litteraturkritikern och » författaren ' till" ”En resa till In- -dien”. m.m. Denna beundran blev - faktiskt ömsesidig, Prinsen företog också en lång rad'resor, ofta till. ' sammans mied' hustrun, baronessan Alessandra : von - Wolff-Stomersee, . som han lärt känna vid. ett besök. 1? London - och -gift sig med wid trettiofyra -års' ålder, Hustrun blev en av: Italiens 'mest framgångsrika :-' psykoanalytiker: "och - naturligtvis kom; hon" även "att 'dela 'sin mans litterära intresse och det viktigaste av allt: bli-hans' bästa. rådgivare. - inför hans livs stora verk, Det verk som han påbörjade blott två år före . sin död och som skulle komma att ' publiceras postumt under titeln "Il " Gattopardo” eller I Det= ta manuskript: finns nu-att köpa 1 realisationsbokhandeln för ett par kronor i pocketupplaga (Delfin) och "man kan knappast: i "> två kronor bättre än i dessa "efter. lämnade reflektioner, 7 - un 3 "Familjen :Tomasi'.kan spåra Istna Palma a är 7 inte den idyll. som den här bilden" konske då Öss sve en rötter ända: tillbaka. till romartiden . och: Tiberius" Iy- men . det skulle dröja: till 1585. innan en kondottiär . med, det namnet. kom: till Sicilien. Detta'år hade Filip "II av' Spanien skickat" Antonius -Colonna ' som” vi- "lyckan; Genom giftermål" blev han e av ett län, Mi ildralösa + och vdär resår. han: bröderna” för dem” en lysände: framtid; att stad; Den: tredje : maj "1637 nädes grundstenen till den in. yngre: bror, Giulio: och: går "Don: Cäleras Gallera- ok om :Isabella. Tomasi, "si "Giulio. med "bro: ry! boka och nästan bli- hel- rklarad, var näst äldst; Bar- -N "uppfostrades : si ”gudsfruktan var fanatiskt religiösa "och i hem- met. höll man mindre gudstjänster a. pryddes .med otaliga kyr ivestera -. ilka”. ädigt blir - för- r ” net'/och "på. platsen- grunda; en ny]? Å Het: 1: kloster” 4 "Palermo; ”Se- i IP H tergrundare .:och "beslöt. att byäga om”, familjepalatset”, till: Benedikti- rista in 'deviser, är klostrets genom och i dag dess förnämsta attrak- tion: hennes kista. och under” den eri svart 'sten 'som djävulen 'kasta- de mot henne och som hon fick att stanna och sväva i luften. Vid kis- tan "finns även ett brev: från. djä- ie dena rg markabla torde" vara / den: Hellga Ljusljungfruns - kyrka på en- höjd ett stycke: utanför staden, - Intill byggnaden hade man låtit uppföra Kristi grav och vägen dit (en: ef- terbildning av , Via Dolorosa). var kantad med skulpturer ete vid vil- ka : man . gjorde.: uppehåll för. bön vid. vallfarten till 'kyrkan,, som äg- de rum; varje fredag «och. alla stör- io re högtider. Varje: kyrklig högtid i få nens:"lekar "bestod. mest: i: att eka |, kloster” där. flickorn; var: nare ;gick oc möodstn i "miljo nr kloster. Isabella,” som även. hon -lät tiderna: mest ' framträdande ' géstalt kor .och kapell. Den mest xe- 7 [valen: till : Jsabella,, Ett brev Ii sd fö De förfallet som byn själv; Palma har sensuella filmer för" det; mesta. ger: har 'Tomäsi fruktansvärda fattigdom han har' mött i den stad hans förfäder grun= ' dade.-och det förfall som" «äkerlie" gen karaktäriserat många av "de gods och slott som Y idigare. varit i ättens ägo. : Det ' bedrivs - alltså. "fortfarande i verksamhet - där 'men trots, sextio= talet nunnor. ger. klostret, som 'lig= ger mitt i Palma (omnämns i Leos parden) ett ' dött intrycky:” "verkar sagt" tio år,sedan 'kunde man, inte Påsses : ra. på huvudvägen? (ca, en" ”kilome= i i vindrutor. på. grind « av 'stankehlZ De människor man:ser går hukade och Taormina” känna "Palmas'. borgmäs« : tares dofter, .som' studerar vid uni= versitetet” 1'/Catania,.ochz hon be= rättade then absolut "inte "kän : att 'de flyr sin hemsfad 'och att. den - därför - stagnerat, . Palma; är. en livlös, grå söndervittrande sten« . massa : mellan silvriga olivträd ' vid sidan ' om allfarvägarna? Det tris= ta. resultatet .av "århundraden av inkvisition : och ' feodalism i'kom- bination”. med" siciliansk oföretaga samhet. Men' även .måffian har si«- , na fingrar med i spelet: När män "skulle göra film av-Torhasi di Lama pedusas . bok och. ville ta. miljöbil der i Palma hörd dén avs så dög och / filmteamet: tog" 'scenern; av:Palermo i stället,” | gi långt "lite "om: släkten Tomåst å långt lite om släkten ”Tomäsi och "den miljö som författaren kori- fronterades med när han besökte förfädernas .domäner.- «En ' omgivning "som inspircrat honom i stora styc- ken / av "boken, närmast söker sin förebild" 1' detta hertigdöme: "Fortfarande: kan man” . urskilja” dynastins vapen,:en leo- "pard, ovanför' portalen till "ett ka= -pell intill . deras efter -klosterbyg= garidet nyuppförda palats, I detta kunde man i kalesch" åka upp” i. andra våningen. Huset, som ni", mera ägs av en annan släkt; håller på att förfalla. Brist" på” pengar, Några av rummen "innehåller dock -" förnämliga :kasetttak som ännu är' där Dönnafugata det närmaste intakta, Naturligtvis "reagerat "inför den Hemmet i Palermö som nämns Leoparden bombades under kri= get och därmed förlorade, tror jag, rfattaren den sista konkreta an- knytningspunkten med. sitt. stora förflutna, Men endligen fanns mån« RDR, Fa ms EEE män ing ga band som fortfarande gåv ho- SNSRe ÖRNEN = Zu 4 Sö tä RS As SLA gondodk ärr Re i z DER - DN PES 2 rd AN Fö Sör vert bone ok dn i SSÄ Ende & & FSE TEA å Fogel - &v bokens scener, Egger, innanför den öppna dörren till vänster, a 232 nom ett annorlunda perspektiv på tillvaron och ekonomiskt var han tillräckligt oberoende för att kuns na viga sitt liv åt att förstå det Benediktinerklostret i Palma. Sa mtalsrummet, som förekommer i en förflutna som .danat honom och a ra ” Élarlägga de faktorer som”. påver: — kat ättens måteriella utarmning och . Siciliens” egenartade; öde, : Han" har lyckats göra en: enastående" studie av en epok och av, sin: fäderneös mentalitet: Och :med' "Tomasis högst - » intellektuella. sätt . att" närma : .sig sitt stoff kommer ; romanen '-att framstå "inte. bara. som + tidsdoku-; ”; ment" av - osedvanlig > skärpa, utan " växer ut, till : symbol ' av: sammy » slag som: Kafkas: verk. En symbo- lik där: det” särskilda blir i allmän) giltigt "och där alltefter läsarens! " perspektiv individens, folkets, sta! tens, kulturens” eller : mänsklighe-- . : tens: sak belyses. Med "andra: ord ; en injektion.som inte bjuder någ= . ra vallar för essociationsflödet hos : mottagaren, ”Och det skall jag säga . er, don :Pietrino, att om. den klas- sen försvitner;. "såsom : det hänt så > många - gånger: förr, så: skulle . det "; genast uppstå en. annan”av samma slag, "med » samma" förtjänster , och ' - samma fel. Den skulle inte längre +. grundas.på blått blod, utan på, vad et jag... på att man:har bott ngst' på en": viss plats eller på - att man gör anspråk på. att bättre > känna till den text som. förmodas vara helig”, säger fader” Pirrone, |: På ett annat ställe frågar don Pietrino, efter att ha hört att don : IFabrizios' (huvudpersonen) bekym= Imer: kanske ibland var't éx en illa ” Istärkt krage: ”Men om det är på . :det viset; fader, då komnier de ju "alla till helvetet”, — ”Vartför det”, | + svarar fader Pirrone. "”Somliga blir fördömda,: andra blir frälsta, allefs . dersom. de : har. levat . här; i den >. värld som är deras” . Den svarande kunde: Jika gärna ha varit någon témpelpräst i det gamla" Egypten . för femtusen år seden 'eller varför . inte, Marcus ' Aurelius," Boken har . fått både epitetet "reaktionär och radikal men båda. ör, Arrelevanta och, intetsägande, . Det rör sig om en' annan. sfär, Det mänskligas; En oerhört -komprimerad ' syntes efter . ”tighet ; För den, Sol tens) ”ahgel heter v(godsens skötsel "som, iu konfronteras: "med :den+4i- viss Blinda: haändlingskraften” kos an fngstrihelenn. d vsöibos: trebern, "don ”Calogero, Bom n' ”stridvagn” banar, sig : väg isegern, "Den seger som ' skall föra hans avkomma 'mot abstrak- tionernas” värld och' där. upptäcka också andra planeter än bara den stackars" ljussvaga". måne som ' don Cälogero eventuellt har skådat. Till den värld där det finns ”en' benä genhet att 'söka sin livsform i vad som- utgår. från dem själva, inte: - vad de kan rycka till sig från and-' ra” Det'ö är en kretsgång som. klar« värme. Det är en "mänsklig "bok; fylld -med "härliga - kraktärer. som för tankarna ' till filmen: Zorba och dess livsbejakande- attityd. - :Leopar= inger just den glädje som upp- Här -när "man . anar, att det som Kafka vill'benämna' ”det, oförstör- bara” hos människan' varit 'verk= samt för alt ge verket dess spröda klang' äv tröst, det somi inder ytan vil komma till uttryck. och som in- ger .. oss,. hopp... Först... hos, . prins Giuseppe Tomasi: di' Lampedusa N kan man säga att den traditionella religiösa hängivelsen inom släkten funnit ett :sant uttryck, han är den mest teligiöse, mest kristne och kärleksfulle. Hans bygge blev den väldigaste katedralen, och sam- tidigt der mest oförgängliga, ett bygge som bara låter oss ana-hans vishet, men som ändå kommer att visa sig 'så mycket mer beständigt och : tidlöst ' än den leopard (och vad den står för) som vittrar bort ovanför en portal I Palma di Mon« arg, sv "3 RS SK 100. 000 ELEVER, Så. många är med I vår > kursverksamhet varje ärl | Hjälp o oss hjälpal Röda korset '« "Giro 900 800
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.