t vintras visade ' att : narnas bästa ' möjliga” (läs: i Måndagen" den” 27 juli -1970" "LAHOLMS "TIDNING Landsbygden. får betala städernas: : nedsmutsning = Landsbygden: får i det långa loppet betala. de industriella yins- ter som, sker i tätorterna. Det sä- ger professor Svante Odén, Lant- brukshögskolan, i senaste' numret av Jordbrukarnas Föreningsblad. " Undersökningar i Uppland 1 landsbygden drabbas hårdare av försurningen än städerna” och industriorterna, Professor Odén' har förklarat krig. mot de höga skorstenarna; De bidrar, menar han, till en över hela” -Jandet, utbredd 'miljöförstö- "ring som på lång sikt och:t sam- verkan med ännat leder "till eko- nomiskt bakslag: fiskdöd,, mins- kad skogsproduktion, skador. på åkerjorden etc. ''- MM a Kommuner,” industrier och Naturvårdsverket utnyttjar fors- kare [som räknar fram skörste- "lön- sammaste) fhöjd säger Odén, Man frågar sig,: lönsammast för vem? . Det betyder att varje skorsten ” lyfter upp avfallet högre och hög- te för att eländet ska spridas allt mer. Därmed blir det svårare att ' spåra! källan till föroreningarna. Och svårare att vidta. åtgärder. — Från min utsända - medarbe- terska — ”Vi som Iever i detta ljusa land borde ha orsak att ur våra hjärtan förjaga misstron till med- människorna 'och inte låta poli- tiska hårklyverier förgifta samlev- naden utan försöka uppfostra oss själva till tolerans och ' förståel- 7 se — vara mänskliga och tillika ; Sr "Aftonstämning på Aland, ning. Den detaljen ordnär jordbru-r. karna. Hos dem kan gästen för öv- rigt också få mat — nota bene om han eller hon: håller till godo med vår "åländska kokkonst. Vi använ-|-. der exempelvis inte socker annat än till efterrätter; "+. > "MAN VÄNTAR INTE PA " BYGGNADSTILLSTAND ” I landskapet finns det alljämt ' rökbastur. Men numera används . dom för att röka kött. Lössen är > utdöda på Åland, : Men det finns modernä badstur ' gor, Med skorsten. Till : "resandens Gekvämlighet på" vår: sturistvänliga hav SÅ Någon vill kanske veta hur det står till med kyrksamheten på: vår. Hee Haycraft, författare till ”Murder for Pleasure” "skriver: "Naturligtvis kunde det inte bli några detektivhistorier förrän ' vi förrän 1 det nittonde århundradet, fattarna till ”Mord i biblioteket” amatördetektivér som Salomo och profeten Daniel. Han återger ock- så in extenso efter Herodotos en egyptisk kriminalhistoria, som san nerligen inte skäms för sig, : ; Men i stort sett får vi väl god- känna Brander Matthews dogm att "”Detektivhistorierna börjar. med publikationen av ”The Murder in the Rue Morgue”, kom således 1841 och dess skapare hette Edgar Allan Poe, Genren är således inte mer:än omkring 125 år och likafullt redovisar ”Mord i biblioteket” över 300 berömda för- Herbert Tingsten, en stor kän- nare av Georges Simenon, berättar att Simenon under ett år fick 69 romaner översatta till 12 språk, och att antalet sålda romaner av för- .fattaren redan för en del.år sedan uppgick till 40 miljoner; Givetvis -bygger hans popularitet till stor åel på den piprökande "medmän- fick detektiver, Och det blev inte F ”Men Tage la Cour, en av för- 3 gör oss uppmärksamma på vissa & Konstarten till- K> Edgar Allan Poe publicerade 1841 fattare till detektivromaner av klass, +. . Deckarförfattarnas g genre — och deras många I läsare ”The Murder in the Rue Morgue” ! och därmed föddes detektivroma- nen. för den kombination av människa och polis, som gjort klart för sig värr allt för tidigt bortgången och ersatt av hustru Ulla, Hans Krister . Rönnblom och signaturerna Vie Sunesson och Maria Lang plus'eI -en hel del andra, Vad är det då för människor som läser deckare? Den frågan kan enk- last besvaras med: Alla! Ur alla socialgrupper, ur alla yrken, - vid alla åldrar. Många av- oss hade Nietzsche på nattduksbordet men” Conan Doyle eller Collins under: huvudkudden. Numera läser man' kriminalromaner ganska öppet och ' det finns både i Europa: och.Ame= : ' ; rika sällskap. som ägnar: sig : åt forskning på detta litterära område, > Varför "läser 'man' detektivroma= nerna och vad är det som känne= tecknar detektivromanen? Låt mig - "besvara "den sista' frågan först. De nu 'så populära ”agentromanerna” är 't ex endast i vissa fall en de= tektivroman, " Första "villkoret för en sådan roman är givetvis att en ” deckare finns med i bilden, Han kan sedan tillhöra statspolisen med uniform, pension och stadgat anse=- att också brottslingar 'är människor, Han har med andra ord i praktiken sökt. tillämpa några rader som Poe har i ”The "Murders ' in.the Rue Morgue”, "I "de "mest hänsynslösa hjärtan finns strängar, som inte kan vidröras utan att vibrera”, ' ende, eller” den" privatdetektivkår, som på vissa ställen i världen spe- lar en betydande roll; Vidare bör i en fullgod roman av detta slag ”de små grå cellerna” lar om inta en framstående plats som Poirot goda ålänningar, ..” ”niskan” Maigret. Den bör innebära ett Alänningarna bygger : själva 'en|ö, Ja, det är väl varken sämre eller Ett annat av dagens stora ' Främst är det stora mängder i en halv Ur Tidningen Åland hel del. Enligt landskapets lagstift- bättre här än” annorstädes.: Ålän« "Under de år som "gått sedan Poe fattarnamn' är "Ellery Queen. som problem att lösa, inte ett-välriktat:'- N svavel AA Sverige ca 1i- , Aland är i politisk internationell ning "erfordras emellertid ' bygg-| ningarna läser väl helst' och tolkar ; herikade världen med vår första består av 'Fredetic. Dannay och|slag under bältet, En stor del av: miljon ton per' år, Europa tro ett i nadstillstånd. Ansökan härom in-!sin Bibel själva. Men stadskyrkan -' | ”deckare” har åtskilliga sådana in-| Manfred B Lee. Författarfirman är|dagens oftast amerikanska detektiv. > Resultatet. gen 20 miljoner ton — som gel - nom :de "allt högre skorstenar! sprids i: allt vidare cirklar. :.- > Fakta om vad som händer finns "+ vid den "nyligen 'startade forsk: . ningsavdelningen för! miljövård vid Laåntb ukshögskolan i Uppsala; ”'. Surheten avtar ' med /avståridet men "stora mängder sura ämnen transporteras nordost och norrut. En del: ibidrar. vi 'med själva". : Sverige; Hår stora "områden : med . sur nederbörd. Under tiden "1955 —L1965: "var nedfailet:' av > svavel ige större. än. värt. ut: Ning SURHETEN- ÖKAR MED UL AVSTANDET ' I. vintras' genomfördes en' un- dersökning av nederbörden över|” . Uppland. Prov togs på snön från december till: mars. Antalet sta- tioner var 350, ve stark; -sammanfatt- ning: sr : Landsbygden är surare. än stä- derna — pH-talet är: alltså” ' högre (och bättre): 1 "städer ch indu: ”striorter:”. . Om ' man. "bildar ett” medelvärde av alla prover inom en viss rar die från" Stora torget i Uppsala ser ;/maiv hur. svavelhalten : sjun- ker . meå "avståndet. Trots ; detta] ökar surheten 'med ökad radie... Endast 'ca" 0,1" procent . av "ut släppen faller ne inom stadskär. nan, : Inom en "mils "radie finns 1 pro- cent. (Inom 15 mils? :radie : ca, 3 procent), : För att hitta 50 procent” av. sva- velutsläppen från, Uppsala måste man Täkna med tio mils avstånd! detta leder till att även |.” Med. religionsfrihet. Men det finns , inte en -enda katolik i landskapet, Och bara en hemlig agent. Och alla vet vem han är, inleder medarbe- terskan sitt reportage, INA, Vi har våra egna:'lagar — dock mest oskrivna sådana. Nej, det finns " inga hotell på vår: ö. I rikssvensk lämnas till. vederbörande myndig- het, ' Så snart så skett "sätter, man igång med detsamma, . Man får sällan något svar. Men huset blir" byggt. Jag talade med några släktingar: Deras kåkar har varit klara för inflyttning nu sedan tio år. "Men inte har: det kommit Oo ärk " Och "det k det heller aldrig att finnas,! ++. 3 + Svenska storfinansiärer och ame- ”rikanska' också -för den delen har «..” försökt köpa mark här för att göra "Åland < till ' ett ”semesterparadis” med lyxhotell, småstugor. och allt, värva jordegendom här; -- », Men visst är vi turistvänliga. Vå- s ra: . utsocknes . gäster behöver inte oe sakna: bekvämlighet... i. något av- . seende, = > Vi har ' pensionat” måd utspis- .. ning. Men de står i allmänhet inte « till tjänst med rum för: övernatt- N Men. vi .har en. förordning - enligt vilken endast en ålänning. får för- .|kventerna kom" ut: smutsigare än något by dstillstånd! 3.77." 3 t Där ingen 'åklagare finns,” finns]. det heller ingen domare. Och Åland är ett fritt landskap, Ingen bestri- der detta, Och byråkrati är här. -ett okänt begrepp. : : Fia si " RÖKBASTUN - EN ANNAN | MÄRKLIGHET Det har skrivits en del om rök- bastun. Den fanns både på Åland och i Finland — fordomtima. Den hade ingen skorsten, så saunafre- Ta I dom var innan dom gick. in. Ett): varför är oundvikligt liksom :ett därför, Jo, därför att lössen dog, En : som - uppträder. "onyktert vid ans ls komsten finkas omedelbart, .-" : beterska och ålandspre: varit gift i i 20å år. se att så' småningom får du annat : län stumroller,' : och frikyrkliga samfund lär också . vära representerade; Så att alla kan or känna sig hemmastadda på Åland, : Men detta måste sägas .till turis- terna.. Polisen här är sträng. Det: gäller synnerligast fylleriförseelser, ch lagen är lika för alla, Turister Allt enligt "min: utsända medar- + Bertil Hanzon I Stum? roll". Den unge skådespelaren kom full. av glädje hem till pappa och mam=" .. ' ma och fa Re att han fått sin. första roll: ? =. = Nåja, suckade hans far, du Sh alltså företrädesvis. i städerna,- be NN - Skadorna närmast” skorstenarna, gränsas. Däremot blir de på lång sikt ' omfattande på” "landsbygden. i ”KEMISK KRIG: "FÖRING? 0. : Och. Svante Odén avslutar: — Man kan säga att t ex Eng- land genom de höga skorstensut- släppen: bedriver en kemisk 'krig- föring mot länder i vihdriktiing- en. Där finns bl. a: Sveriges '— England lade ner sina 'mät- stationer” 1967' och 'vi -kan' inte längre följa utvecklingen där. De- ras forskare säger emellertid, att våra uppgifter är korrekta. -På officiellt - håll bryr man sig: inte om dem, "vn :— Vi måste förstå "allvaret. För flera år 'sedan höll fisken i mån- «ISTÄLLET 'FöR- SEDLAR = kupp. väpnade män hejdade på tisdagen "I tvingade under pistolhot de båda get : RANARE FICK BREV :' "Det verkade som "en: fölländad [ Fyra "maskerade och” be: en skåpbil från en Rom-bank och bankbuden 'att lämna” ut ex. svä lande bahksäckar varefte svannei sin bill te Ceesr tee Det "var bara 'det lilla felet "att de ' välfyllda ”säckarna ”enbärt in- nehöll: dokument; kopior "av ban? kens korrespondens ” och ” diverse andra handlingar. nb ; gå sjöar på att dö ut. "Nu visar det sig. att inplantering” av. fisk]. ger allt . sämre . resultat; . - Någon annan . förklaring .: än." vattendra-|-, gens försurning finns. ör närvar rande inte, i: ne .MODIGT bil vänliga” att titta ut genom ”fönst- ren till höger; så kan ni se att , styrbordsmotorerna ; >ha; . Har fattat eld,” Om ni slutligen vill titta" ut: genörd de” "små fönst- ren längst bak, så kan ni iaktta en"liten gul prick; som ligger" och | flyter. på vågorna ; där nere., Det Jär räddningsflotten,. från. vilken annonsörer | g>aran. -IMARIIrS > - ” - Lybtringt Detta är Ver Kabten gått i vår bekantskapskrets, blivit våra personliga vänner och suttit mitt emot oss vid aftonbrasan, Du- pin, Cuff, M Lecoaq, Sherlock Hol- imes, Mr Moto, Hercule Poirot, El- lery och Richard Queen," Peter Wimsey, Vesper Johson, Christer Wijk och många andra, . » Och hur förhåller det sig "med vår kännedom om författarna, En del av dem är som huvudper- sonerna 1 deras böcker, gamla vän- ner. Märkligt nog hör utan tvekan Foe till de minst kända av genrens klassiker. Av de utländst helt enkelt allround på området, Ypperliga miljöskildrare och intri- gerna är utomordentligt "svårlösta men inte otroliga, De är i sina bäs- ta böcker — i all synnerhet de se- nere — goda. psykologer. Böckerna under femtiotalet förvånade j hög "lgrad en även mycket kräsen all- mänhet. > Till de uppskattade detéktivro- romaner bygger på ingredienserna skotsk, brudar och. puffror, Den :.' äkta detektivromanen ädjar <till tanken, inte till" smockan.” Å' andra. sidan medger vi-utan vidare” att lä saren anser sig ha rätt att kräva varje fall ett mord i en roman av detta" slag, ' En miljonförskingring eller liknande har egendomligt nog. inte samma värde, =.” förfat-|d manförfattarna hör också . John Dickson Carr, Hans ”Steg i natten” röjer ; en : påtaglig släktskap”. med Poe, Carr arbetar också under pseu- Carter Dickson och. har tarna intar väl Conan Doyle, Wil- kie Collins, och Gaböriau en sär- ställning som klassiker. Hit får man ”väl också” räkna G K Chesterton. :Till de mest lästa hör de båda da- merna Christie och Sayers liksom sen annan: dam” lydände det enkla namnet Craig Georgiana Anne Ran" "dolph Walter Rice och vars ”Mord lilla. mor” är värd ett eget kapitel liksom hennes. sympatiske koleris- ke bohemadvokat . John' J Malone. ' När... jag - nämnde .. klassikerna glömde: jag ett av de stora nam- . nen, Maurice: Leblanc.. "Hans. roman från: : 1907 ”Arsene' Lupin," gentle- stortfuv””, bestseller trots anc ställer sig på förbry- ”FTarnas' sida. Under de senaste åren är' det egendomligt, nog: också "en fransman : som spelar första fiolen i detektivkapellet,..: 2... «Till födsel belgare kom” Simenion vid unga år till Paris, Han hade då en ganska stor men föga givande produktion bäkom sig, men i och med 'överflyttningen till Paris bör- jade hans författarskap på allvar. Han skrev huvudsakligast under Siméerion har också ägnat sig åt en "mer seriös form av. romaner, vilka på en del håll anses Litterärt "mer Härom är dock meningarna' delade; Säkerligen kommer ; hant ' Maigret att gå till historien som urtypen en betydande och ” högst läsvärd produktion bakom sig. I vårt land levde vi ganska Jän- ge på de ryktbara” utländska! för- fattarna, framför. allt, Conan Doylel st Varför ' läser -man : romaner. av detta slag? Knappast för att iden« = > = tifiera sig med vare sig brottslin« gen. eller den ädle 'brottsbekäm-= " paren—detektiven. Jag. vill tro att man gör, det av samma : anledning som då. man : förr 1: världen . löste | gåtor eller :nu korsord.' Man fins ner det vara. ett. sätt ätt pröva sin Hadningefö : sitt. k d och Collins, Så småningom fick vi ju också en deckarflora, hur, den nu blev! En äv de mest produktiva i detta sekels början” var t majoren Samuel ':Duse . vars "detektiv :. .1eo kri och.sitt lögiska tänkande. För måns ga blir det.en förflyttning till en | / annan 'värld,: som just föratt. den var så annorlunda hade en särskild 7 . lockelse. ' Det : uppges. att -tränade « er Carring var en skapelse på" gott och. ont,:. Korrekturläsaren Julius Pettersson, . signaturen. Jul - Regis åstadkom också en del detektivro- maner ir " begynnelsen” Vv idetta” se kel." Det" stora namnet vid samma tid var "givetvis Frank Heller, alias fil". doktor”. Gunnar "Serner,: Hans språkligt "sett "mycket : välskrivna romaner är- kanske. inte i alla av- seenden. vad vi. menar med detek- romaner, Flertalet "intar en egen- sa romaner, som ju rör sig på lä sarens egen gata, Kanske vill man se om författarna .verkligerr lyckats «' tillägna sig polisens speciella :teka - nik eller något liknande, sr Sö > Man ' må ' ka : vilken. ppfattning man vill om ' detektivromariens -Tita” ferära värde, 'man måste likväl räke - na. med att "mycket få har; uppnått:, sådana” försäljningss '. resultat som -de. betydande deteke "> Imän 'ofta är roade av 'des« - mellanställning : mellan de- och äventyrsromanen,” of- tast med en; ganska 'stor tillsats av en betagande humor, - UTA = > Längre" fram dyker. det upp ett förut nämnt Siménon, låt mig ock så peka på Agatha Christie, som” reda för" ett :20-tal -år sedan upp» > tivromanernas' författare, Jag "har 7 ' nådde samlade” upplagor på. närma«. . stort antal verkligt habila författa- vägande" än hans 'detektivhistorier.” re 100 miljoner e ex, Helge Cohn. . ställning, ringaktning. ” Fastän han. var Guds Son och hade utfört mån- ga helbrägdagörelseunder i and- ra städer, Kunde han inte göra det: 1 Nasaret, Människorna i [ETT ORD. a PÅ VÄGEN Ofta felbédömer vi människor vi känner. ”Jones har' gett ut en. bok”! .— YDet tror jag inte på! Jag känner. hans mor”, Den inställningen har många "= I Jesus” staden 'såg 'i honom. bara den som” hade vuxit upp ibland dem; De gycklade: ”Är då denne icke timmermannen, han som är Marias son och bro- der "till Jakob och Joses och Judas: och Simon?” De tvivlade på att: han: hade : förmåga att göra under, Ja, de blev faktiskt förargade om han: skulle våga sig på att'försöka, av oss när det gäller människor |" ;Vi.'skall akta'oss för att ryn- re på området: Stig Trenter; ty] nr pseudonym : och ' det blev först på . - "trettiotalet med kommissarie Maig=, 'ret som Simenon vann sina lagrar. som Då något sätt står. i ledar: | > Jesus: blev: "också utsatt för . Miljoner oävlönade arbetstine > mar noteras årligen för Röda korsats medarbetare. > Röda korset... : I Giro 900 800 ka på näsan åt de människor vi känner" väl. Istället bör. vi tänka på att de har många oli- ka sidor i sitt väsen. Om vi ba- ra kunde lära oss att försöka se på dem som Gud ser dem så skulle vi upptäcka nya rike- - domar. i deras "liv. Ne : 5) 10) OO 33 PS Om medlen de - köp en flaska Samarin åt - Er i konstapel "här ute.” Han behöver den, : . Konstapeln såg upp från sin skriv- maskin när'jag vek ihop Papperet, Omständligt fiskade jag upp ett brunt kuvert ur min portfölj, stoppade ner Papperet och slickade sedan Omsorgs- fullt igen Käse Sedan skrev Jag in 200000000c6o Å2 Jan Håkansonmgiosoodsodt >= Hallå där! Men jag stannade inte utan 'skyn- dade istället på stegen tills. jag nåd- de fram till min "bil ” — Är det ledigt här? om Gumman som stod I dörröppnings« en till kupén plirade vänligt fråg- ande mot mig. . — Tack så väldigt mycket, sa hon når jag baxat upp hennes resväska på utanpå som ytterligare prov på mi- na. latinska färdigheter och räckte det till konstapeln som kritiskt be- traktade dét skrivna ' och med ett grymtande slängde det. 1 en brev- korg, ” Till sist plockade jag långsamt upp -- Väckarklockan och: lappen ur port- |]: » följen. och ställde dem :på disken mitt framför ögonen på den häpne konstapeln, - ”, — Var snäll 'och ge'det' här till kommissarie Björnborg sa jag ' "" När jag gick ut genom dörren hör- de jag: bakom mig det; välbekanta hyllan, Hon slog sig pustr ande ner på soffan, Det är allt tur att det finns vänliga herrar. som hjälper en... Hittills hade jag varit ensam i ku" påén, en lycka som varat drygt en halvtimme, Tåget slamrade fram söderut: gå- nom landskapet, Samma nakna träd och gråtrista åkrar skymtade förbi. Det var ingen: angenäm resa, fu ångrade jag nästan att jag satt mig r? tåget. fonen. Minnet av honum hade :blek- Jag log så förbindligt jag kunde. Jag hade talat med Stens far I tele- då jag varje sommar brukade vistas några "dagar, i Stens föräldrahem. Modern hade varit en liten grå obe- tydlig varelse som helt hade kom- mit i skuggan av sin voluminöse | man, Apotekare ' Lundkvist — far- bror Hugo = var en djupt originell man, Det jag mindes bäst av honom var hans sätt att — så snart han ätit färdigt — tvärt bryta upp från mat- jbordet méd' ursäkten: "Livet är så kort, mina vännerl Varefter han vaggade bort till sin blå skinnfåtölj i Blå rummet där han lade en bro- derad "duk över huvudet och som- nade, - . . Nu hadé: han låtit gammal 'och trötf i telefonen. Rösten hade brutit sig flera gånger under samtalet när han nämnde sin sons 'namn;. Jag hade ringt för att höra om det pas- sade att jag kom. Naturligtvis skulle jag bo på hotell.—. jag hade redan beställt 'rum :— inte vara till något besvär. .Det hela slutade med en 'be- stämd: order. att . avbeställa hotell- rummet — vi har ju vår stora öds- liga lägenhet kvar, Erik kommer, att finns att den är. likadan nu som' då, bara så mycket tystare i. G "på soffan mig hade tagit fram ett litet vitt paket som hon omständligt brasslande öpp- nade; ” — Får det lov att vara? flon räckte frestande fram en trave dubbla : smörgåsar. Jag. fuskade på huvudet. H men i jag "har faktisk, I nyss ätit fru- kost. Men tack i alla fall! - . = Ja,' är man mätt så ska man inte tvinga i sig, sa" hon misslynt. Men en skvätt kaffe 'skulle kanske smaka? : Innan jag hade hunnit svara hade hon skruvat av locket: på en termos som 'hon snabbt fiskat upp ur sin kasse, Hon såg sig forskande om- kring i kupén, Jag förstod vinken och med en suck reste jag mig för att gå ut i korsidoren efter ett par Pappersmuggar, - . — Kaffe Diggar upp! — Det gör den ja : — Påtår? — Nej tack, ot — Var det för svagt - Inte alls! Det. var Bott, Tack så mycket! ::: . : o— Ä, för all del," | Tåget” stannade. Genom kupéfönst- ret såg jag en liten röd stations- byggnad vars fasad: var dekorerad med ett slingrande jugendmönster av tulpaner ' utskurna i 'trä -På golvet i ett av rummen. satt ett barn och lekte. Det är som Önnemo by, tänkte Jag. Så idylliskt... ” Min mor hade" plockat fram 'min gamla studentfrack som hängde i en påse på vinderl.'Vi hade inte kunnat hålla oss för skratt när jag försökte kränga på mig den. — Det var allt åtskilliga” middagar sen den passade dig, hade hon sagt. Den gamle 'skräddaren såg inte för- Nu låg de i alla fall där upp i väs- kan med kilar både i sidorna och där bak samt ungefär etthalvtkilo vadd lättare, ' Hög hatt kunde jag inte förmå mig bära, Det gick lika bra att vara barhuvad. Begravning. Jag mindes knappast min fars begravning, allt var så upprört och förvirrat. Det var snart femton år sedan min mor fann ho- nom på golvet med :'vidöppna ögon och gapande mun. Det hade varit slaganfall. Jag ville aldrig se honom för jag visste redan hur han skulle se ut. När jag var liten pojke hade Jag en gång smugit in på tå I säng- aren där han låg och vilade middag. Han hade legat med'under- käken nedfallen mot bröstet och ögo- nen halvöppna och jag hade gripits av skräck därför att jag inte hörde honom andas, Jag hade förtvivlat ru- sat fram till honom och ruskat ho- nom varefter jag fått en ordentlig örfil för att jag stört hans slummer, "Jag smålog vid minnet av den löjliga situationen. be- gälla denna nya uppslagsända till samtal, = Det går an när man har roliga saker att tänka på, sa hon. Annars är det mest bekymmer, — Jag är.på väg till en begrav- ning, — A jaså, Hon försjönk 1 förlägen tystnad. på mig ”ytterrocken såg hon plöts- ligt förvirrad och hjälplös ut, = Ska herm av här? sn a —Ja - : "Hennes blick -Arrade upp "mot ba- gågehyllan, . — Jag . blir visst: ensam i kupén. Jag ska av om en halvtimme. — Jag ska hjälpa er. ner med väs- kan. Står den 1 vägen får ni säkert hjälp med -att lyfta upp den igen. -— Tack snälla ni! ” "Inte alls. Det är jag som 'ska tacka: För sällskapet och för kaffe, - Perrongen var blank av regn. Folk trängdes rurt omkring mig. En för- siktig grupp mötanda patrullerade i jämnhöjd med loket, Idel! främman- 2e ansikten, Jag tog en täxi till. Stortorget. Ungen skulle möta mig -vid statlo- nen, det var uppgjort... Namnen på nlika. gator skorrade i taxiradion Allting var främmande, det som om jag aldrig förr varit här. När "taxin - satt bv 'mig och för- svunnit " ner mot. torget gick jag några steg'baklänges för att ta mig en överblick över byggnaden. Den var sig' t alla fall lik, Jag kände igen den,- överdrivna oscariska ut- smyckningen över porter och de ut- skjutande burspråken.' Där Inne, aå- gonstans på andra' våningen, fanns alltså Stens föräldrar, var — Jåg får ' väl. fortfarande” säga ik. : hand 1 sin och ”Uksom för att; be. ' fästa vår vänskap lade han den and- ra handen ovanpå, en tunn darran= de hand :. med . blekbruna lever« ' Herrugud, vad. han har blivit gammal! tänkte . Jag Gammal och pen. H "Stens mor stod "avvaktande I bak. grunden, en liten grå kvinna, mind-. re och gråare än jag mindes henne, ' — Det var vänligt av: Erik. att komma, sa hon. med : lugn, . klar stämma. Sten har' berättal så myc- ket om er vänskap. Han skrev alltid om Erik i sina brev: . Så . Hur mycket . visste ' de gamla. om vad som hänt?: Jag hoppades ' att man skonat den från detaljer, : AR — Erik är säl, hungrig nu. "efter ' resan? : — Jag vill Inte ställa un med be. svär — fag bade faktiskt. tänkt -att lag skulle äta lunch ute på stan. - — Maten är strax klar, .Ni kan gå in med bagaget så länge. Visa Erik till hans rum, Hugo, > - Det var meningslöst 'att protesta- ” ra. Vem . skulle : ändå kunna : säga ka omsorger om mat och husrum var mindre. drabbad av sorgen. än hennes gaml» darrande make?- Det var bara. en fråga om styrka och det fordrades en kvinnas: styrka att behärska den oerhörda och ensam- ua sorg som en mor känner inför sitt döda barn, . Polisropet: - i nat en aning" sedan fymnasteäref |? j- Tyvärr, Det ser mycket gött ut|tjust ut när han betraktade 2 plagegn När Jag reste mig upp för att sätta] Den åldrade mannen behöll min ve - NS ”gortsk , + - sne Il t [ ,” em a i . . . ee i SN . . . Ao bred kirrera År ora 0 Mrs tt ee Re FOP Rd RR RR Z är AA oleerenlea Hiss a ne sv NR sir en i i H ' ? 1 | v pok! 3 , ' N at" denna: kvinna med sina prosaisa . >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.