: Konsekvenser: "för : ditionella och . väl av” "Jordbruket och" vomsväng- i ningen:: i. produktionen . inom i den -kvarvarande delen av nä- ringen "tagit" sådan omfattning att" stärk oro råder inför möj- ligheten” av en:snar;, brist eller us i. varje fall knapphet på mjölk. t Ute. i Europa, bl”a inom EEC-|?” länderna, är problemet! ett a i nat, -mjölkproduktionen "är där alltjämt” för ' omfattande. . Över- skott råder, ' En nedpressning]: åv.: produktionen är, :, aktuell, : Delvis anses detta' kunna ske genom att "större ' resurser, äg- nas köttproduktionen, Ifråga om nötkött har vi. Knapphet I "nästån ! hela Europa” och to- talt för : världsdelen stort un- derskott, > ov. eur inom!" den”, eu a” för ningen 7 för. ”animalleproduktio- |; i nen diskuterades -hithörandel + frågor ; vid cen. konferens: för hågra veckor. . sedan... .Möjlighe- terna” att. åstadkomma en .mera] i ”styrd” "mjölkproduktion" i Eu ropa ägnades ett' särskilt avsnitt av konferensen. .” Detta" skedde "mot bakgrunden av de stora olägenheter som följer "med en oreglerad ' : produktion, — vilken tidvis kan medföra misshushåll- rilng med produktionsresurser. | na: och :förödande ekonomiska iroducenter- na. : "Självklart nog kom man d denna. debatt in på alla de tra: kända. vär "retaget! att: "efter flöra! fruktlösa "rekryteras? N "Något samråd” ined | arbetsmarknadsorganen Syns. "in styrelsen” att fortsätta länspump- SEK lea WALLENBERG. AGERAR . ; En god "affär syns 'Enskilda Banken ”ha gjort och samtidigt Hjälpt: -ASSI” att få ett brohuvud i? Sydsverige : och det ' tyska: fö först få insteg; is svensk skogs- .Jordbru- - få- itillständ; till” en kustindustri, | på två” ärtskall” :det vara]: JÄr:det; möjligt. att genom mo- dernisering och : äridrad produk- tionsinriktning; klara: bestämmel- serna trots: den: kraftigt” ökade produktionsvolymen? ” Västsvens- ka skogsindustriutredningen an: såg just detta område omkring Laholmsbukten ' som- mindre lämpligt" för: ytterligari industri. Det ansägs att'till:och |; med en -kustindustri' skul "ber fö höva” leda ut: avloppsvattnet; I en 15—20 km lång: tub Ut I har vet. För en'industri; 40—50/ km upp : Nissan" tordé.; dett helt ogenomförbart,: >= Och hur. skall" ningen av de, , norrländska .gles- bygderna? Hur har: man "för. övrigt tänkt sig råvaruförsörjningen? Det ha- de kanske inte varit helt olämp- ligt "att ta kontakt med t ex skogsägarna. beträffande råvaru- tillgången, men staten och stor- finansen .diskuterar inte .—. de bara; bygger! sämmanfattar "JF, som Y dock anser att om det blir den välkomnas av. skogsägarna | söm får: ökad avsättning för attt virke:” He I met 'ått söka :förmå äldre jord: "och imed tanke på att förse det” eg- | FS hushållet - med: produkter. ; "Ett .infkessaån ..dock..s k. kvoter innebära att ivarje ” producent får. ”licéns” : för > att ; saluföra blev svinlicenser "anpassning ” "av. £ produktionsvoly- "ter, som å får. möjligheter ait) | .anpassac inaproduktion: till: en "nömisk ” nivå.” Kvoteringen "behöver inte |'"F : motverka: företägstillväxten. : ;' terade ”att Kvotering Med - träns ferabla: (överflyttbara) -- kunde vara: en'.ur : synpunkt” tillfredsställände tod för "att" ' Komma: . med produktiönsnivän, digt. "många länder i Europa alltjämt |, av bli: isaknar förutsättningar. för "att . " sätta”” en kvotering” i funktion, tionen. Hit. hör bl-a.det inom, -EEC- länderna: "föreslagna 2 syste- ; brukare ätt avstä" från produk- som": Saknas" i Sverige. Premié- "rad utslaktning” a köttproduk- "tion .— "särskilt" inom: geogra- fiska områden "mindre - väl ö nadé'- "för": mjölkproduktio! rekommenderas av +en::det perter, särskilt på? "grund . av att. + produktionens: "Jokalisering till: stor" 'det.” utformats” "under ven tid, då : allmänt: ; präglades; av »självhus- hållning dvs då varje / "jord: prukare; ” producerade? st Debatten”: rocht 'de-? ”föres slagna erinran'om : att, det nyhetér; om man samtidigt. trä "vår. "efter; | Itgärdery”? som: kulle ' ”rerat: (Euröpa: j en. viss' andel/av. "sin tidigäre produktion.:.; Systemet "är" inte nytt. Det tillämpades inom :svin- produktionen '. i: Danmark un] "der 1930-talet "På 7 den tiden Åsa Frillesås :iTylösand” = Y : sVäderbiten. jordbruksföretagen . & -iKärra 7 Varberg” Träslövsläge, Olofsbo > Falkenberg - ;Östra stranden Mellbystrand norra cen- "traleuropa och södra Sverige rör' sig inte. nämnvärt, En svag kall- om. på " fredagskvällen "från ' Jämtland. till, sydnorge förskjuts. österut, me- "dan ett! nybildat högtryck med "centrum wid Shetlandsöarna” före stärks och närmar 'sij Skandin - Nvien; Tip : Utsikter: Svag till måttlig sydi' västlig : nd, : senare ' växlande, Först: ökad : molnighet och i de, norra; landskapen. möjligen nå- gon. regnskur, under dagen små= ;ningöm uppklarnande : väster- ” nare åter varmt.” "Kattegatt: : Lätt ti) lands bris, Lokal” dir ndagen: , Mestadels svag : asken väder; Varmt en? Futån: satt: rulnera k produ- rroduki onsteknisk och” eko) Synpuhkt "= lärmpligare Konférensen - 'i:- Rom > ko licenser "teoretisk konstäterades:' : doci a organisatoriska skäl ”omvänt” för ädel: i Kvoteringsfrågan + ex; kunna ung," som ger TILLBLINDA "tiden. I enstaka fält har! uppför- jär gynnsamma” -kan : långt . kommit ' på året: att faran -| ha).; Risken. för. nyinvasion kan :läven :därl, , att: MM: I jagar. "efter sockerbetorna” + I fält där” förekomsten ” av nar turliga fiender: varit -ringa; har betbladlusen: undergått: en: kraftig uppförökning” under:"den. 'senaste ökningen nått så ' långt” att ,an- grepp äv eKonomisk. betydelse nu är för handen. Om . betingelserna ket väl sitta" kvar. på. betorna längt in i. augusti. | «I flertalet fält är dock "angrep pen svaga och det är nu. så pass för allmänna, svårartade angrepp får anses vara över. Naturliga fiender uppträder. talrikt i år och dessa ; har 'i', hög. grad ' bidragit till. att: hålla” angreppen :tillbaka. Viktiga härvid tär . nyckelpigor (larv, fullbildad), larver av blom- flugor ' och 'stinksländor..: lejon). Nyckelpigans: grå” till färgen "med '1j sträckt.” Ett snarliknande ”utseen- dé. har stinksländans arv? "Dess de." "Färgen är? varierande” grundfärgen "går söm grönt. FEN : Bekämpningströskeln.. skall: uppgå till: månst..3071 SS på 70 procent av plantorna” innan bekämpning är, motiverad, .; Vid. sena” "bekämpningar ökar risken; för bekämpningsmedelsres- ter. vid användning . "av. systernar tiska medel, 'som Metasystox"for- te' och Ekatin.'Mot 'slutet av: ve- getationsperioden sker. nedbryt- ningen allt: längsammare, För be. kämpningar så här års rekommen- deras: därför” fenitrotin'; (1, liter/ man . bortse; :ifrån.. vid: den: här ' Han "gråter också över otrons blindhet. ”Han kom till "sitt: eget, och ', hans” egna” "mottaga : honom Iick Otrons' blindhet är Ingen övaänlig ' sjukdom, . Den yttrar sig lyckan: i" framtiden utan att se lyckan . i --ögonblicket,: Den ”sjuk- domen yttrar: sig också" i'detta | 213 900326 : som” heter . ”Förspillda: tillfällen”. Vi har ocksa "ofta "sä isvärt att kar och kroppsforrnen . är. lång-]'' sammä'" som” tidigare.” "Angreppet vi - symtorit i. nutiden” på människor s del ifrjd "Iskor. som” " förspiller :de andliga Sr ER : " HALMSTAD: Efter sju år t . Pingsikyrkans tjänst i Halmstad ' lämnar pastor Bror Spetz försam= lingen. för att fortsätta i Karl-' - stad, Han kan se tillbaka på en ' . gynnsam utveckling "för Halm- kobyggnad har kommit till och församlingen har vuxit, : se När jag var här på en prov= ” predikan såg jag tre uppgifter för mig, förutsatt att jag. blev 'erbju=- : den tjänsten som pastor här, berät- tar: » pastor” Spetz i en avskedsin- vo tervju för HN; Jag ville för det första bygga upp det inre andliga livet i församlingen, och jag för- » tigt det var att det blev en ny . ut rykten om att. det här kvar- + feret där byggnaden nu ligger, kulle: vara till salu, men jag viss- i te inte, ingen : visste egentligen hur + det förhöll sig, :.> i): — Jag gick runt tomten och bad ill Gud att församlingen skulle få köpa tomten och "mina böner blev + hörda, Tomten blev” församlingens » och kyrkan kunde byggas. ban Som , min tredje uppgift som" "pastor I min nya stad såg jag att ++ komma människorna till. hjälp 1 e lieförkt ll Mä ; na "har: också "under de här åren i fått en öppenhet för de andliga tin "gen på ett helt nytt sätt, Ferlin "med församlingen på "många håll ' Vi röner stor" uppskattning . över allt där vi: drar fram, Vår sång- ;: kör "och vår blåsorkester skördar. den tex,” fn nu KRK . Försarälingen hart ökat med 50 procent "under. åren, Och det tyc- "ker; jag är mycket : inspirerande. 1963, när jag kom hit var här. 224 "medlemmar i församlingen," nu är ”giska utredningar, "som visar en "nedåtgående trend för kyrkan över- "huvudtaket, så går. vi alltså framåt. jatt: få en.renäs- sans som ilärte tidigare. Det finns u ett andligt vakuum och folk mås- a ting. Jag tror på en ny väckels Ma kan, bårä:se på. hur: 'väckel- föra och - på ökord skulle jag slutat som pre- i . rjade: när jag var 18'år "gammal, hemma. i Östergötland. Jag "förtsatte som pastor i: Mjölby, kom sedan: till: ”Halmstal?.ocH nu. bär def vidar: stads pingstförsamling. En ny kyr= stod för det andra också hur vik=. ”bingstkyrka här. Det hade kommit - vi har: också haft ' framgång | det 324. Trots alla religionssociolo- |" lysina. eller inte. 3 SE : IST tycker” de grön Piogspistor i 1: Halmstad: :slätär Ne efter sju års församlin; Köra = igsarbete blir samma 'som den varit här 'och alltid kommer att vara: att möta bet: - Vi. inom pingströrelsen. är gå proselytvärvare, En så låg må 0 lysshar. Övervägsnde delen är ung domar, Det ki i in uppgift i Karlstad! ' ar inte bara ge= h predikan.” Vi stora succéer vid sina framträdan= Pastor Bror Spetz framför den kyrka, som. hen varit med att bygga " piissunimor, Cirka.150 ryttare . båda" dagarna : komme har uttalat sitt ad vlingen men" till.Falinstad ! Halmstads : Fältrittklubb tär, i "år steget in bland . storarrangö- rerna: av. ryttartävlingar. Den-1 h. 2 augusti har. klubben” Jyc= at: samla”, hela den "Svenska. eli- är - v anmälda” och." antalet : starter": de "och: Gösta "Asker, Klågerup. Av "Otrons: blindhet + är.« ett farligt som växer. upp. som "andligt blin- da; människor,” Får man aldrig se; 1juset ” leder” detta till blind- het.> Det 'finns/ mänga ” som. li- Vv. andlig. blindhet dä ör att nte sett.;det : andliga” "ljuset. " Jesus : 'gråter således: inte en- dast: över: de” förblindade :männi- tillfällena. Han gråter” även över otrons. "vanhelganide;” Otron och vanhelgandet går i par; Så var det: : smed ..månglarna' som "drev geschäft i templets förgärd. : På andelivets "olika områden märker man huru ”otrons händer besud- lar "och" river ned, > När Mästaren gråter, då är: lä get allvarligt. Då gäller det att som, når Oss även. denna. söndag: vi Se: Gud ännu sin "nåd ” då, ”I dag om” I fån höra hans mån. I" icke förhärda" edra” tamt: När vi i uppriktig ynda- bekännelse öppnar. oss : fö sonaréns' förvandlände: Kraft; för- byts ; Jesu tårar i' ett himmelskt leende.'.Då blir det glädje i him: melen, Så sök i dag, da är och hälsa se upp. Då gäller! det att ändra -—-Deltagarlistan upptar” en” rad - i "ryttatsammanhang välkända. namna som "Marianne? von am Änéels läs ' "nets egna "ryttare, kan nämnas;Lis= ,.beth Ivarsson, Laholm och Harald « koraeta medarbetare: Hjälp t 028 hjälpa ... Röda korset: -"' "Giro 900 800" ae "Miljoner "oavlönade "arbetstime mar noteras årligen för "Röda. i "Det var ett ord som Björn. hade hört någon gång, ett märkligt ord med . djup och hemlighetafun klang. Gull- tönnekär, "> a | IBjörn var sex år. "Han" var äldst i 'Olofs nya kull med Johanna Björns- dotter. .Den kullen var ännu : inte stor, Förutom Björn bestod den ba- ra av Annika som var tre år, . Gulltönnekär! Ordet hade en mäk- "tig klang. Det klingade gull, det klin- :.gade makt, Men han kände sig ändå inte säker om dess betydelse. Han måste fråga mor. ' 1" Mor Johanna satt framför Bpisen ".wed -smörkärnan mellan knäna, ar- marna rörde sig taktfast upp: -och ned, det .pPorlade och sjöd 1 kärnan. Men just nu skedde något därinne. Ljudet liksom tjocknade, det Börpla- de tungt, det gick tyngre, och mor fick lägga :mer styrka 1 rörelserna, 'Just nu var det lyckliga ögonblick när grädden satte sig och blev smör. ”. Mor såg -belåten ut. Hon kände att jet skulle bli fast och gott smör, vil- ket inte alitid hände. Ibland kunde, .i]det bäst att-ftocka sig det. pli att. lags Hust, kort, och; vi nigt' smör som nån fason på.” : — Mor, .va' ä".en; gulltönnekät?. : Mor så ena tönna'gull, : förstår du, AA då ä inte litte, dä. tönnekära, '; . : ; Johanna , var" en stor och stark kvinna med ' ett" sprakande humör, Ingen Bätte gig på näsan på henne. |” Hon kande vara -hård; Men när hon såg på sina” barn, :de båda' gom var hennes; egra,' var han; alltid. mjuk på blicken "och Ien 4, stämman. KIRE Björn tyckte att mor öch' "den sto" ra spisen likaom hörde! ihop och var ett, Inte bara det att mor för det mes- närhet. Det' utgick samma styrka och trygghet "från dem. båda, Om . elden slocknade "på; härden och 'mor "var ute, så blev sturan med, ens död och ödslig som en öken, + Det vär: märkligt ined' spisen; Där skedde tecken 1 elden och 1' glöden . det; ; glimatade | tilt : [någon som tänktelpålen. Det:var like 'Tsom en. hälen! .|te. om ”en.; [brände bl t |tan”aldrig.. ;JOm det. iv riktigt! tyst ji ; stund 1. -Bkyraningen,; sf fa höll. till, vid. spisen , eller. ÅG desslX iÅglöden,' var dät från När : det kom kvällarna t; ;över. kolen, - fanns det otyg i de/ skumme' 'vrfrna. Då var eller: mor, Oo väga främmat, Men spisen hade öckå s Iehe "annat väsen, ! sissan Mani så såg yåhe: få' höra henne, Med) ens] kunde det börja sissa ORG gon sorg) fågelsång. Men bvagt,fsvagt.j issan, Nä- gon: | Teska henne ute kunde man över- t raska henne uteypå, golvet. Det vi- les som jver a vä sade sig. då ttfhony en brud; gräshi EN "sisva tick mån ån förde stuglyc! ime gamla ; Jåg . sömn spelade, sissan fför ka: i splsmuren, och liens ; Svlach, na och; spelande åglar k vå inte ÖRäpAr, Hon: dö 'h| siesande grästioppor. Dettal med: ske yr- vädret” tjöt /'utarflör kn i ; och natten låg/kolmibpk. - : "Spisen', behärs! ade stugan) på nå- got vis. 'Fast' dertylåg| vid vägåen' var "den "mittpunkten FOM, alira måst om kvällarna; När /mörk bt Mallit, sam- lades foll:et kring spisen ,Den| gav sig för det mesta som skulle" hända. När lika, åt alla. Den | & ljus/och värme,yden delade) me car! SE ch ytriv- vit NE SE gel.” Platsen kring spisen 'var liksom helgad, den bjöd fred"— eller åtmin- stone ' vapenvila. "Och det kunde nog|: behövas, Ty här fanns satridiga:' viljor och föll ofta hårda ord. - "Far och mor. höll visserligen sams bra nog. Eftersom Johanna var. en de han småningom upp Simon ock- Bå, Helt utan orsak var det väl inte. Johanna var. mor alltigenom. Men smörgås 'eller så." De stora gossarna växte nu” som allra värst. och var sådan i ar- bete,' duglighet och ' huimör, ” därför uppskattade Olof henne.” Även : om han"1 andra stycken velat ha 'henne annorlunda; Och Johanna hyste akt- . | ning för sin man, Hon war dotter tilll: Björn. i Getabo, .en vida 'beryktad storsupare och slagskämpe. Han ha- de förstört mycket. för sig och de ne. Olof däremot söp inte mer än nö- digt och "rimligt var och 'sällan sål att -det” gjorde” intrång på hans ar, bete "och ekonomli.: Detta förstod hustrun att sätta värde på bättre änk de flesta, wire Men det "var 'de: stora Iduna dej båda styvsönerna. Det var Simon och David, EHer rättare.sagt David. och Simon, träts att David var yngst. Har var tolv är; och. Simon: ett par är MN rslgkommén” "aln åldér. ' Har hade redan rykte 'om 'sig att : vara ”tyken' och ' skitordig, han|- hade lätt att: slänga till'folk ett akit- vred han .mun till ett retfullt grin. Han och hans' styvmor kunde inte li- da varapn på viltkora vis. Simon "däremot hade. ärvt sin fars &oda sätt och ”förstod att anpassa sig. ord; när det passade, 'och samtidigt|: nästan Jämt. Men inte var det lönt. för dem att försöka gå in mellan målen och, få mat. Blev Björn törstig, sprang han in: joch' fick sig nen, när den. salta maten tog. ut sin rätt, David: hade fått ett öknamn av sin lotyvmor;: döck utan: ond avsikt. Re- dan frön" första dagen kallade hon ionom. för. Davitt,- Namnet slog an. IDavittt skrek pojkarna till . honom längt, Bål, , Davitt, Davitt, Backa- Det var tacksamt att retas med Da: vid." Han. blév alkid så ilsken och kunde dessutora' ge. svar på tal. Til slut fenn. Olef sig föranlåten tt ta :upp seken med' sin hustru. "— Varför: kallar.' du pojken för Davitt? Han tål ju dä inte, å nu har han fått dä te öknamn, För 'en gångs skull föreföll den ka- vata Johanna besvärad. -— Ja mente ju inget illa mät, Men då ä på dä viset att I den trakt ja ä kommen ifrå, där säjer dl Davitt å inte David; Var. bygd har sitt: mål å sina benämningar. Adolf blir Adel, å du, själv får ju.heta Oluf. Om bara David inte varit Nu Feta- "Det var inget mer att föga om den bara för sina egna. När Björn blev - | hungrig" sprang han in och: fick 'en "Iden ändlösa" lerslätten, "men. mot sö- saken, Skadan var skedd, och, Da- vid hade fått ett namn för. alla tider, Hen retade 'slg mycket på det och blev allt: vrångare mot sin styvmor. ; Johanna hade" visserligen källats Getabo-Hanna, men "hon hade inte växt. upp 1 Getabo här nere i Knal- lebygden., Hennes far, Björn, 'hade från början haft en gård norrut på Sädesbygden - eller Nolbygden 'som det också. kallades; Stället hette Tor- björnsgården. Det 'var en fin gård, och Johanna hade alltjämt sitt hjär- ta där.. Norrut därifrån öppnade sig der blev -dét : undan: för "undan 'allt mera tassemark' med vek jord och svagt 'åkerbruk,::De trakterna kalla« des Utbygden av slättborna som an- såg 'att slätten var, ; elltings medel- punkt, ccs Enda felet”: med Torbjörnsgården var att stället låg för nära gästgi- vargården. Det var i lag bestämt att de bönder som bodde" nära gästgi- vargårn skulle ställa häst och skjuts- karl till gästgivarns förfogande, när denne- påkallade det., Räckte gästgl- varhästarna inte till för de resande, måste bonden ut, om 'det än var i den i brådasteé såningstid. Det vill sä- ga borden" själv kunde skicka' den halvvuxne -sonen- eller. någon av tö- i regel, 'Men hästen måste ovillkor- ligen ut) Ofta- mäste man ta den:.di- rekt från harven. "Men det värsta. var ändå att Björn serna i sitt ställe, och han gjorde det|. hästen, Han satt där ofta både natt och dag, sön, spelade kort, bröt arm, var starkast av alla och kung bland dem ; som hängde på : krogen! Det började -gå utför med honom. Så en dag var det som om han vaknat. Han sålde "vad som -var kvar av den fina Torbjörnsgården och hamnade små- ningom/ långt nere I Utbygden, 1 Ge- tabo' på den” veka jorden, : Alltjämt . var han obruten och stark, Han ar- betade för, två, bröt sten ”öch lade upp "väldiga. «stenmurar ;kring de små gärdena. Han som kom från, den oc Boda ' Jorden, är plog 'sällan” mot-"sten. "Kände han grämelse, ' så ” dolde han den väl, Men gästgivargår- : den "hade han :konmimit: ifrån. ' : Snart visade, det. sig emellertid att även I Utbygden fanns folk som för- . |stod att' drieka brännvin 'och bryta arm; och detta gick för ag lika bra hemma vid köksbordet som på gäst- gBivargårcen., Och den som arbetade hårt, var ärligt” värd en fylla ibland, Däruppe imot slätten hadé Björn haft vidlyftigt . rykte: om gig...” som Björn på Torbjörnsgårn. Nu skapade: han sig nytt rykte härnere. som Björn" i Getabo, 'en man förmer än-andra både 1' arbete Soc all al tioner, Re var trägnare på gästgivargåra = än, muntfa- ee
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.