” an LAHOLMS TIDNING a Måndagen den 8. augusti- 1970 —= LT NTA Mändagen den 3 augusti 1970 mereeesen ena nr a AA Ar "> produktionen inom den kvarva« rande delen av näringen tagit så- dan omfattning att stark oro råder för en snär brist eller ivarje' fall knapphet på mjölk, --Ute i Europa, bl a inom EEC- "länderna, är problemet ett annat. Möjlkproduktionen är där” allt- ” . jämt för omfattande, Överskott råder. Ev nedpressning , av pro=« duktionen är aktuell, Delvis an- seå detta kunna ske genom. att ”gltörre resurser ägnas köttproduk- tionen, Ifråga om nötkött har vi knapphet i nästan hela. Europa ring skulle kunna "praktiseras : med jämförelsevis : små systemet kan genomföras utan ati rubba priserna Det betyder-att kvoteringen kan användas. för: att | genomföra en anpassning av pro- duktionsvolymen. utan att Tuine- ra Dessa kan utan panik flytta över. P någon del av produktionsresur?' serna på annan produktion; An- Ppassningens följder får bäras av. alla — dock inte så att ett ruines rande mjölkpris. behöver appstå ”Alltefter som en avgång” ur och : totalt för, världsdel stort underskott, ' : «Inom den "europeiska förenini- Pr i sker ifråga om en; del av producenterna, kan dessas eller kvoter överflytta: gen för ani produktionen dis=- . -kuterades hithörande frågor vid en konferens för några veckor se- dan, Möjligheterna att åstadkom- ma en mera, "”styrd” - -mjölkpro» -duktion i Europa ägnades ett sär- skilt avsnitt av konferensen, Detta skedde. mot bakgrunden av; de' stora olägenheter, som följer med en oreglerad produktion, vilken tidvis kan medföra 'misshushåll- ning med produktionsresurserna och förödande ekonomiska konse=- kvenser för producenterna. — . ' +; Självklart nog kom man i den= na debatt in på alla de traditio> nella och väl kända vägarna för - satt påverka produktionen; Hit hör "bl:a det inom: EEC-länderna fö- reslagnia' systemét att söka” för- må” äldre jordbrukare att avstå fråh produktion, stimulans för av=" "flyttning och övergång, till andra häringar ete, :. ia : + coDehb och de föresl a Jere prövade :, problemlösningarna gav: en erinran om att det inte är lätt att komma med nyheter, om iran - samtidigt strävar efter "åt- gärder, som skulle kunna tilläm-=' pas i samtliga berörda' länder i ett alltmer; integrerat Europa. Ett: intressant: uppslag .var dock sk "kvotering, ? : som” skulle ' innebära "varje "produce t får ”licens” ö mer i Canada och Califor >» har' prövats i Norge.” : s.Det torde inte vara möjligt att föreslå” något" "system," som z kan fungera : utan olägenheter, Dock - sationerna ' eller statsmakterna, 1 på . andra producenter, som -d; får möjligheter att -anpassa si produktion till en ur produktions. teknisk :och ekonomisk synpunk lämpligare nivå.” Kvoteringen ber: höver inte motverka före växten, : I:s iv ” K i Rom & rade ' att kvotering. med transfe= - rabla.;. ;(överflyttbara) .- : -licensér kunde, vara en ur teoretisk syn punkt tillfredsställande metod för att komma tillrätta med produk. des dock att många länder i Eur ropa alltjämt av bl. a organisato- riska. skäl saknar förutsättningar "för att sätta en kvotering i funk«': tion. "Det är självklart :att dessa: förutsä blir. olika, bi a de på .om åtgärden. ifråga skall genomföras av jordbruksorgani- det förra fallet :torde' endast yt terst' få länder ha en möjlighet att uppnå praktiskt resultat. : "Det. kan ' måhärida "tyckas; at frågan är ointressant för..oss;med;; hänsyn till-vårt nuvarande; pro«; duktionsläge, Så är det dock inte. Mjölkproduktionens : rättd 'dimén«" ”sionering i länderra runt omkring " ös spelar "stor: roll; för. Sveriges "Jordbrukare, trots : att: problemet, "kan? "förefalla att: "numera, sakna” | " "vara? "oms vänt”,- för Sveriges ” "del, :Kvote- . ringsfrågan : kommer dessutom alltid att vara av intresse för and= -ra-produkter,'som: även kän" gälla" "nomföra "en ordning, som 'ger en : rimlig :riskfördelning ifråga öm. Fy - matpotatis — en vara :för vilken skörderesultaten ena året: kan. ber ' "tyda" brist och "andra? året" stora" överskott? " tiet, är Olof Rydbeck” dana ' "kanalklyvningen vi nu - dras: med, . 7 Säväl från socialdemokratin ” rollen: fram örallt inom. cialdemokratin och "centerr béck inte sär: skilt skrämd in erspektivet med reklamfinansierad; TV;.även om' han personligen deklarerar att han inte är 'någöri/ varm vän av reklam 1 radio”ocH TV; ver Upsala. Ny, TT : att. "omgärda rm med ett skydd så. att man und] viker att proögramverksamheten påverkas eller Sveriges: Radio blir beroende av annonsörerna. I. samband med kanalklyvnin- gen kunde reklam"TV kanske: ha öppnat.sen :möjlighet vatt; skapa två > från» varandra |fristående 'TV- företag," fortsätter: tidningen, Det "skulle kariske.' inte ökat etermédiernas frihe ga. "gärna föreställer det, skulle ha kunnat: ge' klarare linjer” och ' en. bättre: stimulans till inbördes tävlar än. den. halv-]' som "centerpartiet har, det klart uttalats att radion och. televi- sionen inte får bli tummelplat- ser. för . mäktiga ' reklamintres- sen," skriver . Dala: iDemö- kraten (s):' : Hr Rydbeck kan inte se någ ra ändra möjligheter ' att. klara de ekonomiska problemen. Han står .givetvis främmande .för möjligheten att stoppa den på- gående» utgiftsexpansionen. Det är emellertid .vad som måste ske, Den nye radiochefen. Otto Nordenskiöld - bör göra sin sty- relse. medveten om att det mås- te tillsättas eh besparingsutred- ning.. Under tiden en sådan' ar- betar” bör” det råda anställnings. (S) FÖRFATTARE NR 3 Inte blir ett borgerligt block i ärför:- att statsrådet Lidbom utfärdar ett. dekret om saken, . skriver” Händelstid- ningen (lib): Vem är han att han: tror: sig kunna sätta fast .Gunnar Hed- lund: med.- ett så enkelt knep? Centerledareri "har såvitt vi kun- nat "bedöma" varit "mycket noga med "att hålla sig till modell 1. Han 'itackade bestämt nej: till som ' oppositionsledare, Han: säger gång på .gång att varje parti får svara för sig i valet,: sedan får man se vad som är. att göra ät regerings: frågan. -- Hr Hedlund har alldéles rik- "Men: ,däriffån.: Ockh.s till. ansprå- > ket' att framträda i Spetsen. .för . cialistiska . politik”. : källaren: med, förtsätter' tidningen: Det beror På-alt hän' tagit sig en titt-på” programmet, och, inte sett hågra stora: svi righeter" tor- ha: upp 'sig.: Detta? ett intressant; tecken” i svensk politik. Hr. Hedlurid tillhör? inte "dem som-gör dylika. .Observatio- "ner" ' på 7 ; otillräckliga: "grunder, étt ”oppositionsblock är” "steget långt: för.h gör saken. MAKTEN FRAMFÖR: ALLT " Hindra: inte” vpk. från äl valet .: nå Upp” till” de” magiska fyra; procent som, ger 14 ”män- dat i. den? nya "enkai Äimaren. Det "rådet " ger "socialdemokraten Evert / Kumm i Aftonbladet. sitt partis '. valarbetare; :' är givetvis "att chanserna ett. regimskifte . ökar. :om inte klarar, fyrapfocentéspi skriver. "Dagens: (fp): De fjorton: mandat : som k m. munisterna ' kan . gå » miste! Ford fördelas då'i stället mellan 'sd- cialdemokratin och ' den icke:so- ” Oppositionen," + Och hellre. en ' rejäl. sentation för . Hermansson... även. om det. då blir: färre. s0- cialdemokratiska plåtser .—' än några mandat extra till-, folk- partiet, centern och de. modera- ta. Det parti som Kumm”. vi den . socialdemokratiska "valpro- pagandan "skall: stryka . .medhårs beskrivs i måndagens ledare! i Aftonbladet: « Det " enda < intres santa med ' vpk” är enligt” tid ningen "att partiet "illustrerär. återgången till stalitiistiska, ten- denser : och - en ' Moskva-trogen I, Men 'välkommern- ändå, hr Hermansson, :; till? riksdagshuset," menar : a Kumm. 'Vad bryr vi oss oml vilket sällskap vi hamnar" i” Mottot. E - allt” FÖRBUND sta Kapitalet med: stort WW och Staten med "litet" w bildat- bolag | och beseglar' framtidens: för- bund i spalterna "och på Opera: slipas om den" cyniska” företag- samhetens ” allmänna > Örden "har. sin plats. och Hhand- lingen : sin .— om klyftan går djup någonstans så är det..däre- mellan.: NA fortsätter: ” Och det är" ingen ' mätta ' på : förefaller det som om en kvote« ; 1 skadeå ; verkningar. En stor fördel är att | 1 hette på" den tiden och det mest onekligen [hä vända”: skyddsnät under! ärbete tilis edlund: Det” väv: |. riksdagsrepre- | | attrst > AN. medan: .valtalen kf, > - AVSEVÄRD. Stockholm APRE). är. "det bara ett uttryck för förlegat preusseri när ett. par ynglingar som förrättar "värnplikt ålagts klippa sina svallande 10c- kar och, när de:' vägrat lyda or- der, till. råga på alt skall .släp- rr :kan, det synas så -men bland dem som . haft hand om dj industriella . säkerhetsfrågor är man helt. överens med befälet i ;" långhårighet ' är högst riskabel: för. dem som "handskas med vissa maskiner (och. med |. rande. militär. apparatur) och len , är. farligare. för pojkar flickor "eftersom somliga bringar” .skövdehändelsen den nu- mera slocknade filmstjärnan 'Ve- röniea' 'Daké.. iverinran, Hon: var ett". "blont "bombnedslag som det karakteristiska' i: hennes appari- tion: var” en väldig : hårman :som dolde halva .ansiktet! och räckte sän. att de: unga flickor-; arranger - Veronica” ;Lakefrisyrer, och - detta: mode” höll: på" att: ge arbetsledarna : inom. den ameri- iska” krigsindustrin. gråa, hår. tätt: blev -unga' flickor i medelst givande : de må: efter. aponskorn a. att a uttryckt Oro: n' ska undvika; att vid. :Foterande” :maskin ib ;' upp "med "”enbart' sak. Higalbedömningar” fjärran fr "allt. småpolitiskt" käbbel. Miljön |. M tre, trivseln större; och idén Jjusare. Ea' 'ymerkantilistis- . demokratiska Staten” eller "statens". represen- ra dåliga. företagare, som några automatiskt tror. Så det är inte ansvaret. när det går ät skogen oroliga för. hur det ska utkrävas. "Utan även när| det..går bra, vid stolta nylokali- .seringar, . djärva : :expansionspla- ner, och framsynta bolagsbild- ningar, så . måste det ju finnas en: demokratisk kontrollapparat, : Insyni:förbehållen en offentligt -tillsatt;skara av verksmatadorer . eller ;samhällstyconer . är väl än: ; "då ätt ge demokratibegreppet en ytterligt snäv tolkning. ” i säger”. professor Tors- ten. Husén i en äktuell Antervju : I veckans Vi: : får "inte i vara” "rädda för]; idigt lära oss "något nytt och därför måste det: skapas en t: flexiber. hållning :hos '€leverna :I skolan, . Man blir: aldrig färdig. "Utbildningen blir: livslång.. Och I; : alltfler både ungdomar .och vux- "na": kommer att-gå i utbildning]: bla. på- grund: av föränderlig- " heten på arbetsmarknaden . och Nya :-yrkesområden som uppstår, |. "utbyggd, förskola. och: hålla på till? pensionsåldern: ' ve - ' Men det är troligt att det blir fråga" om en ”varvad” utbild- ning med perioder. av förvärvs- |]: " arbete : emellan för ' både unga ; och' äldre... Man: kommer säkert inte att finna det meningsfylt |; så länge till att nästan alla unga ska gå i skola -till de' är arton |: till tjugo år. Eller att. man skal. få all sin färdkost av kunskaper upp till den åldern och sedan hur bra det kan bli när, med IT= LÄNGHARIGA UNGDOMAR? > Kvoterad Jantbruksproduktion?- I Sverige har decimeringen av . Jordbruket "och " omsvängningen i > OCKSÅ I CIVILT JOBB r på axeln. Vad. var "när n en runt. lät. sina: frissor]g Tide” svenska: verkstadsékolorna. d vt mån: uppm rksammiat de ris: g$'ord + å förnuftiga kars] fi sin" ”jiberala | 3 ko La tänter behöver. säkert inte: va Det kommer att- börja med en 2 OLYCKSRISK Cymnasieinspektör, Ekström har ockeå klart sagt ifrån” att en. lä- rare. inte går fri: från ansvar om elev skadas . under arbete utan föreskrivet. 'hårskydd. Samma an- svar. har befälet. i-det militära, och eftersom. det' av praktiska "I skäl: är -ogörligt att före varje övning - kontrollera ,"mannarnas hår återstår inte annat än att fö- reskriva häårklippning. Det är ett säkerhetskrav. och inte. ett utslag av. kitstighet mot de värnplikti- Ba. . oord ” Sommardiaréerna ofarligt obehag . De 5 5 sommardiaréerna är nu- mera” I: allmän - ofarliga fast |. obenagliga. Det "skriver" överlä- Tkaren. vid "Infektionssjukhiset: Nästerås,” Olof: Gertgén, el tikel i. ICA-kuriren: : Be andling- en av ut på. att: ersätta” den vätska som kroppen” "förlorät: gehom kräknin: gar: och. avföringar. ss Cu ie Orsaken - till att anhöpade”; fall årstiden. : Vid bakteriell 'orsåk tin diarré” = vanligen öda infekterad: med sta- iylokocke på. matstället ”saritidigt. Sympto: men är "häftigä kräkningar,” fros- 1sa ock: ' vattentunna -avföringar: mellanrum. En del" personer har eridast ;obetydiigä- besvär; Andra "Svaret vå första” delen" av Guds fråga, till "oss" Då texten idag är ett obetingat. ”ja”. Med så vanliga sitnationsbilder som en man 'goim.:ber ;en'granne om jälp. med att. skaffa mat: till oväntade gäster » och ” en. änka som söker: "laglig. hjälp mot; en åhörare, att .bedja' till Gud. sc ä : YI behöver. Verk- hjärtats enfald;, Hjärtats böne- suckar talar - högre än. . de ord vi formar, steg :-Bönen "hjälper: oss att: öppna vårt «inre: för. Gud; Psalmisten bad: :”Utrannsaka > mig,-- Gud, och ' känn - mitt. hjärta: pröva fmig och : känn mina tankar”. Utöver detta lovar. oss nya tes- :tamentet "Andens hjälp i vår rbön, Vår bön bevisar sig vard äk- om den är 'uthållig. "Vi kan förlita oss helt. på Guds:'löfte att han svarar: oss i sin vishet och efter sin.-vilja.' Bl redlera i Rädda Barnen. :Vibehöver dittstöd. ' : leva på det Festen av, livet, : sa å ” i i sommardiarré” går främst | Allmäntillstdånét'& är påverkat men] - fiende” uppmuntrar Jesus sina st Kanske | gör vi bönen mer in-|. vecklad Mig bön är den som ”bedes "i :Öppna en tidning eller titta |: de starkt. Kungen. lät. någon ' se ut;":och ingenstans - var - himlen ; molnfri, Då bad han Sigurd tala im. var. solen fanns någonstans; och" han talade. om . det,. och. då : dog? kungen" solstenen ' och "höll upp; iden,' och ' han "vred den 'tills YVVar. som Sigurd sagt”.” + Den tvivlande kungen | var Olav söden återges i en av de. åsländs ka sagorna,' som också på andra tal; över vikin igarnas "Det var. mulet, och det. snöa= . :den? strålade, och ” fann att- det: b den: helige ; (död: 1030) och: epi=" it |stenen.i ett: bestämt. i läge blir ljus Hiller man en solsten så här och vrider den kring en lodrät axel får mar ELR det märkliga, att). >stenen i ett-bestämt läge blir ljus och genomskinlig; man kan sedan räkna ut var solen- finns även om” den” är gömd. "bakom en'-molnbank, Solstenen fungerar som ett polarisationsfilter. Fragment. av: en! .Pejlskiva,' funnen på Grönland nyligen. "Med hjälp av den. graderade skivan kunde vikingarna | bes - stämma väderstrecken med utgångspuninkt från solens läge på. horisonten - vid (dess 'upp= och. ned« a dv s svängningarna "sker i ett en- da plan. sel : jordatmosfären uppstår: polar ljus. .Det är det som gör att man kan bestämma solens läge även när den är (gömd: bakom '"inoln — un- der förutsättning att det finns" ett stycke ”molnfri "himmel någonstans. När man ser -upp mot detta. blå — det räcker .med. en helt liten fläck — träffa ens ögon am det Polarise« rade solljuset. : -. Håller man då solstenen framför iktar den: imot: det” "blå: "ock och "genomskinlig, medan - den; om [mån «vrider den": ytterligare. ett e Sk strålade. Han använde” ”Istalter. :hordborna. för tusen. år..se- e, |ter.: Möjligheterna är. inte' många, ar vikingarna, först "pri vat stenen i'klart.' vädery; vridit. den” till "det I Sol sky har: fått: sin . ting." Frågan md dän som? ; 'polari; långfär . reglerna , bi" "a för "hur solens läge ” bl » lögerna” "har inte gett”upp hoppe! H 4 | V | | Men. vikingarna måste då; ha haft andra instrument än sölstenen för att nåvigera. rätt. Det: var inta alltid man kunde segla efter stjär« nor och landmärken. Nyligen: gjor= de man .på Grönland. ett intressant fynn: ett fragment av en "graderad. pejlskiva av ek. från, vikingatiden. Med hjälp. äv denna' skiva. kunde man bestämma.” väderstrecken. med utgångspunkt från solens” "läge ”på' horisonten vid' dess upp” och ned= gång. Men då måste man känna till Fift av Selänäingön ; "Stjärn=Odd”; ger» -”Stjär! mycket äld, bestämningen: i bed an: inte: ; ser återstår alt gräva ät, "så" arkeod vetenskapliga" förkla- msn -pejlskivan ; rit. vikingarnas". viktigaste" nåvigde instrument. Antagli ”Ide' man sig” 'ocks fav Noas: | metod i avsaknad av k I en/annan r.de. nödvändiga! finns bara" hos -få mineraler... Ett deltagare'i i debatten: sade: . ls Olyckorna beror: på att vägs na är så krokiga. Om vägarna rä- tades at så skulle, det inte bli så la 'många olyckor, s . mcd ; "Då "invände en. annan” åcbatiör: D— Olyckorna beror "inte . på att 'vägarna 'inte rätas, utan på att det krökasl 3000 a 5 i ” kom.;'en ' resande i >fritids- och I trädgårdsmöbler ” upp genom Klarälvsdalen, .' Stannade; vid. :.en .bondgård och klev på. Ägaren. kom]. emot honom och så blev det Halo om Mot ni har jur en : härlig fö gård att 'sitta I... 5 -. — Jo; nog har vi dä, sa ”värmlän- ningen, men vintern är lång å som= VT RSTVSAGrstår duvarför, "TEngland!) . Ålan . I där mån bytte till. sig arabiskt sil- + Iskinn. Också Medelhavet var' känt Hi dag byar med namn av nordiskt] « | ursprung. L: E Torp och Blacque- ”Ttuit' svarar ' möt” dagens' Torup "i Skåne" och" Blakketved £ Danmark. | - - | ken 'i'de'tedriér man! byggt upp fö pår: av. dem,” "dikroit (en? blå ”sten) och 'ahdalusit' (som skiftar” från gult : | till: mörkrött), förekommer spar- samt i i Norge, I sågorna omtalas: :solste, en ock så som 'en'istor: kostbarhet, och man får leta ordentligt innan man finner ett lämpligt stycke på stran- den, 7: ” Att vikingarna for vida omkring vet. man: omkring år 1000 tog sig Leif Eriksson. till Amerika; innan dess hade man regelbunden trafik på Island, Grönland, England, Ir- land, ' Skottland, > Orkneyöarna, |- Shetlandsöarna och Färöarna, där omfattande kolonisation ägde rum store och andra vikingar kungar i Svenska vikingar for över Ös- tersjön . och sedan längs de ryska floderna till bl a Svarta "havet, ver ' och ; annat. mot. slavar och av vikingarna; På 800-talet' beläg- ;lrade de Paris och vidare. plundra- des Sevilla och Pisa. Det kan också |tänkas att Rom fick en påhälsning! I Normandie i Frankrike finns än H ” I KOMPASSEN OKÄND : Vikingarna var alltså mästare i att navigera — ändå kände de in- te till ' kompassen! Solstenen, som nu ålltså' inte längre är någor gå- : Ita, representerar den felande 'län- ör ' att : förklara : hur vikingarna kunde göra sina månadslånga fär- (under: en period :var' Knut .den| . '- isländsk. saga berättas” det" :nämlis« gen' att ' Floke innan "han seglade: till Island. blotade till gudarna -och välsignade ' tre "korpar, som. skulle visa ' -honom' igen, "för den ' gåns gen hade 'män,. som seglade på has vet; ingen ledsten”; Fåglarna släppa. tes,: och flög: instinktivt i riktning mot bland, . fll DT Helsts en "liten - 1dyltisk vrå maren kort så vi sitter på sparken, 'pP! der över öppet vatten med sådan långt bort:från civilisationens larm med några kul och raffiga- butiker) PvsO Söke bygs.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.