LAROLMS TIDNING = ET Tisdagen den! 4 åugustt 1970 LT = "Kamp för decentralisering "= Man måste undvika koncen- tration av befolkning) bebyggelse och näringsliv till ett fåtal orter." + > Likaså måste koncentrationen av ekonomisk och politisk makt till i ett fåtal personer eller institutio- : ner undvikas, Detta ä är decentrali- seringspolitik, ” i Definitionen härovan gjordes av Centerpartiets förste vice ordfö- rande,, riksdagsman - Thorbjörn Fälldin, då han på söndagen ta- « — lade i det skånska samhället Kå- geröd. Uttalandet kan säkert tol- + kas som en Pprogramförklaring in- för. . den" stundande valrörelsen, Kravet på decentralisering- kom- mer' att bli ett av centerns vikti- gaste ledmotiv i samhällsdebatten. Det ' går- en klar skiljelinje i svensk politik mellan centerns och socialdemokraternas politik; be- tonade" Kerr Fälldin' vidare. Den : nuvarande, regeringen för ingen | decentraliseringspolitik. Den sat= " "sår i stället på att flytta männi- skor, företag ' och samhällsservice från &lesbygderna till andra delar -av landet, där situationen. redan ' är överhettad.' ' i Även. på andra områden mär- | ker. man regeringens centralise- ringssträvanden. Det görs kraftiga nedskärningar 'av "anslagen för byggande av iänsvägar, och av landets 275 kommunblock är det bara 45 block utanför storstads- "regionerna, som fått ' garanterat . sin fostodstilldelning för de här= - maste åren, 1:33 ch. i Centerpartiet. å sin | sida vill ha RE LER FÖR MYNDIG --HETERNAS” - handläggning av. ärenden rö- rande tjänstledighet" med” C-av- drag m m har tidigare” saknats, er Lärartidningen/ Svensk Skoltidning:: Vad". gäller skolområdet ' har varje enskild skolstyrelse haft: att vid beslut i tjänstledig-j hetsäreniden” göra” de ' avvägning- ar 'Som styrelsen funnit lämpli-|- vissa ; större . kommuner | - > detta :fall. utbildats" en i i. andra "princi- p ar 1 varje särskilt ären- - de "fattat; beslut "utifrån" de: om- ständigheter . som för: "tillfället rått: rarnäs,;. behov... av. Wänstledighet mediC-aydrag' för. deråriga : barn 'har mani ändra varit: restriktiv," "som: gäller Julle 1970, har ke mt; nu Smtliga lönegrads-|. pläcerade 5 tjänstemän», med :.av: löningsförmåner,;.som 7 fastställs. |; under "medverkan; av el ler i myndighet ::som ' stämmer," d:v.s. även 4 .Tjänstledighes” ör: i) studier lämnas , i. C-ledighetscirkuläret betydande utrymme. ; Det: ssägs bl:a-att. med hänsyn ' tlil i sam- hällets : intresse att. understödja fortsatta studier -bör ånsöknin- gar :om.. tjänstledighet diré . behandlas . välvilligt; "även "om ; Cavdrag.. ska tillämpas un- der! tjänstledigheten, Det är glädjande ätt korstate- ra att: man . även inom - arbets | marknaden i: övrigt ställer : sig välvillig till. arbetstagarnas 'stu- K I ett cirkulärbrev till sina - medlemmar ; ' 'rekommenderar ", Svenska: - -arbetsgivarföreningen |- (SAF). att företagen; ska bevil- ja de anställda tjänstledighet för; vuxenutbildning. Arbetsgivarföreningen här be- gärt: överläggningar med - LO och "TCO om 'de närmare reg- lerna. I cirkulärklrevet säger SAF att företagen bör. ha. en ig'-inställning till de ”an- önskemål . om. ledighet . för 'studier, ' Vi noterar :med' utomordentlig tillfredsställelse den positiva in- ställning som från . högsta" ar- betsgivarhåll, «såväl " offentligt som” "privat, redovisats vad gäller beredvilligheten att medverka «till. att "arbetstagare £om önskar studera. 'också ska kunna bevil- jas : Jedighet' för. studierna, slu: irarnas' fackorgan.; sagor ; MYGELL OCH: MILJÖ "Deh; atbötsgrupp: i nedskräp- niågsfrågor, som 'för' ett. par” är | sedan: tillsattes'. inom -näringsli- ör hård" kritik 1 en; stort” upp: igen ärtikelse- rie + : Expressen, ”Det stora mil- : Jörygler” hette sensationen, ef- AR kvällspressen i srealistiska: ingredien- . sersckan: kokar 'soppa på en spik, skilver Fri: Köpenskap: "Beskyllningen för mygel blev nu närmast en otjänst för hela miljövården; eftersom : alla — inklusive det 'förkättrade: nä- ringslivet..— är överens om; be- hovet vav; åtgärder: i nedskräp- ningsfrågan.. Expressens. förvir- rade insinuationer. har bara :'bi- dragit 'till ännu mera förvirring på , miljövårdsfronten. : Bakgrunden till att den kriti- serade gruppen tillsattes var att till stånd en regionalpolitisk mål sättning. Man vill för :varje re= gion ha klart uppsatta mål, som 2 garanterar sysselsättning, . service; och bostäder åt ett visst antal - människor, Att skapa goda livs- miljöer inom landets olika 'delar ' bör vara politikernas - viktigaste ': uppgift” för ' framtiden, "och ' cen= " terpartiet ser för sin del arbetet för. det decentraliserade samhäl-'; let som en huvuduppgift, betona= « de herr Fälldin. . Å - En . annan ledande, center . » presentant riksdagsman Torsten Bengtsson $ Jönköping, belyste: decentraliseringsfrågan ur en an=' nan synpunkt, då han :på sön= dagen talade i småländska Frös dinge. Han framhöll 'att länsd mokrati och kommunal självsty- relse är fundamentala : förutsätt. lea ningar för en god demokrati. Byg--. , dens folk bör enligt centerns mee” dö ning, i största" möjliga ' 'utsträck angelägenheter. > En": tisk ideologi däremot förutsälter' i hög grad centralistiska beslut,” och därför kan man inte hoppas ; mycket av. socialdemokratin, då -. det gäller decentralisering. v :' "Som": exempel - nämnde:i herr: Bengtsson kraven på länsdemo= . krati. Denna idé har: redan i hög” grad förfuskats' genom. det av so= i ;k raterna beslutet att av de nya. länsstys relsernas elva ledamöter fem plus landshövdingen skall utses av 're= ; geringen. Landshövdingarna. bor : ; de väljas av folket inom respek .; tive län, menade talaren...» - "Den: kommunala självstyrelsen kommer att försvagas oerhört ge- "7 "nom kommunsammanslagningar='> na, hävdade herr Bengtsson vida re, Jämfört med 'hittillv blir, det; bara ett fåtal människor, som, en='; + Talarnas exompel pla den längt gående centraliseringsivern 1 vå land skulle kunna mångfaldigas, Den ' finns : inom ; förvaltningen,” den, finns i näringslivet och. den: är påtaglig också inom förenings världen, Tänk. bara på :' fackför- eningarnas storavdelningar, där de : enskilda medlemmarna - får allt» mindre att säga till cm, och sam ma är förhållandet inom; ål andra organisationer." ;.: i Om centraldirigeringen centraliseringssträvandena . r fortsätta. som : hittills, Br vlasän kert bereda oss på missnöjesytt=.. ringar av olika slag från de en-;- skilda 'människornas sida. Dras-> tiska exempel har redan förekoms : mit; bl a genom"vilda strejker 'och politiska frondörer. Det finns äl) "så ingen garant för att ett cen= tralstyrt samhälle ' blir | enigt; soch + , starkt — snarare; kan” man' säga att det hotas, av. inre nderfall, + Centerpartiet. har alltså..en syr: nerligen angelägen 'linje att: käm-' pa för inför: årets "val. Kräve ett decentraliserat samhälle, ; + näringslivet inte blev represen- terat i den" statliga” "utredningen ”För: ett -renåre samhälle”. Man fann det: därför nödvändigt. och önskvärt att, genom en särskild arbetsgrupp : följa. »utredningens ärbete. och göra..de utredningar som ' 1: detta sammanhang, kuhde bedömas” -som angelägna :—- inte minst ur allmär synpunktt.,:, Av. : lättförståeliga skäl .kom verksamheten att 1 hög grad :koncentreras till. frågan om en. gångsglasen; Man bedörnde, äet |: som'' väsentligt : att. 'engångsgla- i sen” — och för övrigt också andra ”. former : av engångsför- packningar — inte bedömdes . bart. 'ur i miljösynpunkt: vu också - jur. totalekonomis Ett förbud mot: vissa” engångs "förpackningar skulle bl.a få" av; sevärda konsekvenser :för han): deln, och. den kostnadsfördy- ring: som härigenom skulle upp-] stå mäste vägas in i den- «totala | I kalkylen. "En 'annan "viktig" fak- tor, är' det . handelshinder” . som ett förbud skulle innebära.” Att föra : fram sådana . syn Punkter. och söka få dem .beak- tade av den statliga utredning: en var således | en viktig upp- . gift. för - arbetsgruppen. Di självfallet en'form av. Päverkan, ”men' en högst legitim och natir- lig- påverkan; kommenterar Fri HUR LA GT GÅR: ALME : Är hr/Palme' iberedd>”'; att :ré gera på .C:H Herimanssons- nåd? En, skribent i "Aftonbladet Evert Kunmm' kommer att råda Honom till det om” Vänsterpärtiet Kom:-|. munisterna skulle få en. våg- mästarställning i den, nya. rike- dagen, . Situationen . kan - uppstå om vpk- när sina: 4. proceht av | röstetalet och" därmed räknar] in 14 mandat, ; "skriver Hanr delstidningen (fp): ta "Socialdemökraten Kumnmi vill gärna se vpk riksdagen:; Detta av två' skäl. Skulle” vpk: rädda sig: kvar :i riksdagen blir tdet Ingen borgerlig «regering, ' tror]. han. Dessutom önskar hanen vänsteropposition 1 "riksdagen. Artikeln är: intressant även om valmatematiken är tvivelaktig, Oo . - | Tonårsläger " Ljungbyholm strax söder . om Kalmar är i dagarna centralplats för en stor skara tonårsungdom. Orsakén "till denna” enorma upp- slutning .av ungdomar från hela landet, är det tonärsriks — L-70 som evangeliska fosterlands- stiftelsen arrangerar i Ljungby- hölm. N Lägermottot ”den 'vägen” präg- lar starkt samvaron. Lägerkaplan, pastor Tony Guldbrandzén, Enkö- ping, omtalar' att lägrets huvud- syfte är att-visa. ungdomarna på Guds väg till ”den vägen” människan. . ser Centralskolan upplåter ' lokaler. Varje lokal har fått ett namn ur nke' på. varje lokals ka- salem, gymnastikhallen som mn till. lägerkyrka, är den ring i vilket. 'det ' mesta :rör :iMoörgonböner,:- .:sångstunder fentliga -såmlingar, srt OCH MUSIK usiksidan:. återfinns : ett bragss-band.. från .. Röke, ;.och en engelsman .— Terry Williams med, ett! förflutet som uppburen Ängare under 50-talet. , Som kommande programpunkt. var- chefen on Sundberg, Stockholm. Vi isticker inte, under stol. med SAMHÖRIGHET : Yslagen. sådan, : :Lägerchefen: Yon, i "välkommen; samlar 500" ungdoniar” 's"Dessa namn : har - valts). " Tagensyrkan. heter Jeru-] 7 Dessa 300 gar är en liten . rpreseni ation- (bilden na emellan. Dom ska känna att dom är många. Men över allt detta ser vi naturligtvis som vår viktigaste uppgift att visa på Kristus, ” ” "EGET KLUBBFIK on Lägret har ett eget fik som bli- vit "en stor "succé," . Stereoanlägg- ning, mysiga lokaler och allt som skapar den : stämning ungdomar vill ha: Fölisatt varje kväll. > Tisdagen” - den”. 4 an ugust Solen” går : upp - kl. 4.14 öch ned kl. 20.21. a I morgon: FULRIK "Solen går upp: kl. ned kl. 20.18, ; en BRA FÖRSLAG. 4,16 och sed och natt?” "sa ha "vad? ska vi göra åt det?”" | karna. räckte "upp handen: tycker att det första vi ska” göra stoppa henne” därinne, ru. Lät Oss ss in efter "honom! ;', P ndre, fö isterputsaren:. En sociolog föreläste i en kvin- noklubb om /den kris. som hota- de till. följd -av jordens överbe- folknnig. »”Har ni: ;tänkt blad att någonstans på” "jordklotet föder en kvinna ett barn varje minät, dag En däm i en av 7 de bakre bän- Jag] är att. söka "rätt på kvinnan” och De stora världskaven innehåller. mera fisk & än: man någonsin vågat drömma om. Nu gäller det vi fiskar. med. förstånd . och inte ötelögger de ” välliga metreservernaa. ter = Visst | 6 lev. en Sundberg, "Stockholm, hälsade ett' brass-band från Röke spelade: och: stundtals: var "Frågan" om: en ' öventu 11 : Vågmästarställning ' förs "på "tal Brukar hr Hermansson svara" att k är, och förblir ett 'själv- ständigt. parti. Han ' tillägger i allmänhet att vpk inte skall, agera, Så att en 'socialdemokra- ftisk. regering störtas... Men om hr.. Hermansson får. en vågmäs- I tarroll: kommer: han också att I kgäva.ssaker av hr Palme. Hur Jångt-sär . hr - Palme. beredd att gå: honom. tin -:mötes? : ut. som ocialdemokraterna och 1 LO” valt: att. gå så' hårt ut mot i tjänstemännen, frågar -B o r ås prianing (am): Vobe kan också vara för att sö- I ka dölja ' egna misslyckanden i och för att avleda missnöjet 'in- jan de egna leden. Skatte- och jämlikhetspolitiken har nämli- kb gen inte slagit så bra som. man i hoppats. Verkligheten ' :har : bli- l vit så bister att den. slagit hål "på löftena och visionerna, .. ä Vad som är märkligt i social- 1deråakraternas krig mot .tjäns- itemännen är det faktum, att ihågon hänsyn inte tagits till att jen del. av tjänstemännen "bruka rösta socialdemokratiskt, fortsätter: tidningen. . Enligt en undersökning av SIF / röstade 1968 37,4 procent avs medlemmarna socialdemokra- tiskt. Varför slår man dessa väl jar , rakt - 1 ansiktet? Räknar mån med att de socialdemokra- tiska, ränderna. skall ' sitta så fast, att dessa tjänstemän . skall fortsätta att rösta. soclaldemo- 4 Lögerkyrkan ett enda dånande: Sldjefyrverkeri! fn "PÅ. VÄ (CEN 'En svensk kung deltog under sin ' kronprinstid i en militär manöver, Han hade som ordon- |nans en ung kristen, ' En: dag när prinsen tillsammaåns med några officerare' kom " för : att sätta sig till "middagsbordet, fann de 'att ordonnansen satt och läste bibeln, Pojken reste sig snabbt, slog ihop klackarna |: och gjorde honnör." ”Fortsätt du och : läs”, sade” prinsen, ”och läg' några verser för oss också!” Pojken: höjde rösten och läs- te: ”Bedjen 'och' eder skall var- da' "givet, "söken ' och I' skolan finna: klappen, ' och : för . eder skall :varda upplåtet”. Sedan lade han ihop bibeln, . gjorde honnör 'på ' nytt -och lämnade rummet. "Man körde ' prinsen säga till officerarna: ”Den sor- tens mat är den bästa -vi:' kan få under dessa dagar”. >. Det är ' verkligen en "lycka för ett land när dess ledare ér-| känner sitt beroende.av Gud och söker hans ledning. Vi'kan också. göra något: bedja för for kens: Jedare: och styresmän.” Ditt medlemskap: i Rädda Barnen betyder meräntian kratiskt ' trots att partiet för. klarat tjänstemännen krig? än to du betalari i årsavgift. Bli medlem nu! | Cl ka till. då jordens béfolkning ökar Hill: sex” eller "sju: miljarder? -El-. ler. skall: vi. ödsla hort. denna möj-- lighet? :| år sedan. ..- .I Norge är .utomordé tligt" rikt vå : Det verkar” vara obegränsade till): gångar.: Met hur'är de fördelade? Havet kring. exempelvis. Island och fisk, : medan ”ofåntliga . vidder: på andra” håll Jångt frå kusterna ä ; vaknäde”- och vi att > "gå ut: och leta "efter svåmp. Jag hade några "dågar innan träffat en god 'vän 'som plockat tre (3). liter: . kantareller”. utanför -.sin tomt; Sånt. manar till efterföljd. Det var en skir dimma, Man rik- tigt" ;kände' hur; solstrålarna: ar-= betade därovan för: att tränga ige- nom, ..De värmde, faktiskt lite, An= nars var det en stilla höstdag i islu- tet på juli månad, Enarna i hagen, som. stod "insvepta i diset,” antog riktigt hotfulla gestalter "när vi forcerat taggtråden” Men kvigorna kom 'kutande' för att hälsa på oss. «> Synd att: springa från . dem! De söker ju bara, kontakt! flämta-. de jag när vi räddat 058 över nästa i Man knyter inga kontalkter med hornförsedda varelser, sa min man. Och han borde ju veta. det, för han är. född på ländet. På taggtråden' hänger :små" ut- sökta” 'spindelvävar. som : minitvätt på” tork. De: vajade lite för. vin= den” och kunde knappast vara någ- ra: effektiva sfångstmattor. för. spin- deln-jägaren. soi a ; En liten ; t boll lyste i gräset nedanför en enbuske.' VA En röksvainp, så jag. :-— En'.chåmpinjon, sa 'min man. , Han hade rätt. Det var den vack- råste .champinjonhatt med lameller i den rätta: gammalrosa färgen, ne Jag tog fram en hopvikt 'Pappers- påse ur (fickan, Jag” tillhör de där skarnä, ' som | inte törs gå ut med korg och kniv, Då hittar. han inte något. Men smy- ger. man med en papperspåse i fiel kan.så är svampen inte på sin vakt. Då händer det att. man hittar, vt "Vi tågade vidare med ' vår" fina champinjon i papperspåsen, Vi be- steg mindre berg, passerade :blom!] maände skogsgläntor, klättrade över stormfällda furor, sökte på alla vå- ra kända ställen. Inte ett dugg mer|. hittade vi ;+ . - " Iskivade färska : champinjoner," oc . förrätt, Jag har döpt den till = . rädisor, 5 msk torskrom, 4 msk jag skulle göra med vår enda cham- pinjon. Jag, hade just. läst. ett: re- "I ning- och. sterilitet” på olika, håll. 2). världshavet, PE der 1969. arbetade & en sovjetisk” exå pedition vid : Chiles, . "Perus. och -pertar ska. sänsjovisen,' En uppgift är att på konstgjord” väg kunna. åstadkomma samm betin: gelser rege' heterna i hävets produk tivitet hän« gér som "synes nära: samman med den aktuella. -forskningsuppgiften gjörd rej roduktion Vv ;havets tills -I en skotsk: fjord, där. man uts förde artificiell” gödning: av vattnet, i in. småflundror, ' cept.i en fransk månadstidning söm heter :”Vår skönhet” Man "skulle lägga svarta oliver i mitten på: ett runt fat, omge dem'med en. ring sluta av "med en ring ' tomatskivor, Ovanpå denna ” trefärgade "ring skulle :man -stänka : en.”sallandssås gjord på 1 msk citron, 3 msk olja, salt och. peppar,. Och. så - fint,- fint hackad persilja över det hela, - » Det. lät vackert, Sim, en 'måltav- |. tavla i svart-vitt-rött. Öch när man rörde ihop det hela på 'sin' tallrik så var det säkert gott, Men en en- da champion räckte, inte. Dess- utom; hade jag inga svarta oliver. Så jag beslöt mig för er «annan Hr SOMMARGURKA : ; För 4 per: 1 grön "slanggriuka, 20 majonnäs, 1 tsk >curtypulver, :1 vispad äggvita, dill eller' persilja. Skär gurkan mitt över och dela 'se- dan bitarna på längden, Gröpa ur det mesta av innanmätet, Skär rä- disorna i skivor och hacka" dem, (Spar några hela skivor till gar- nering). ' Finfördela torskrommen red gaf- fel i: en skål, lägg. dit: gurk- och rädisbitarna, Rör ut 1 tsk.-curry i majonnäsen och rör.ner den vis- pade äggvitan. Blanda sedan allt-|F sammans och fördela denna 'sallad på ”gurkbåtarna”. Serveras direkt på assietterna. Gärnera med rä- disskivor: beh klippt. persilja eller dill. : oe Det går ; med krabba och ' ton- fisk också Men torskrom råkade jag ha hemma, Men champinjonen då? Den spa- rar jag till morgondagens sallad, Jag skivar den tunt, tunt ovanpå tomat- och grönsalladen; Så gör man med vit tryffel i Piemonte, Eller också hittar jag kanske mer svamp i morgon, Hur bär dom sig te bara. acklimätise= "utan började Hunäromnd i rade” sig: utmärkt, sexton gånger så fört som 'p den tidigare platsen. i: . : Men: ett sådant gen till ”en droppe I i havet”, - Världshavet kan man inte ”gödg- Ia”, + Där finns emellertid oräkneli- -. ga "mängder näringssalt.: Men ty- värr hamnar bara en hundradel ay : det i lagret närmast ytan, där; fy- toplankton : förökas. : Återstående delen av salterna samlas djupt ner; | Talrika ' expeditioners undersöknind, gar har visat, att ytvattnets växta och djurvärld är särskilt rik i-trak. ter, där djupvattnet blandas. med ytvattnet, För att åstadkomma 'be= tingelser'. för. fytoplanktons : 1 verksamhet måste vi finna ett sätt att höja vattnet. från" 300 meter djup till ytan. . 5: Det ligger alltjämt på "projekt- stadiet. Men det är ett projekt, som kan lösas inom ett fåtal år, Sovjes tiska forskare har redan: tagit itu med .att anlägga en'unik. experis mentell + kuststation:. på:. Popovön : utanför” Vladivostok 1 Fjärran Ös- tern, där man skall arbeta för att få fram bästa möjliga principer för ocfenisering a av v konstejorda havs« odlingar; SN Xx - NY ”LIVSMEDELSVANING" , En uppgift för havsexpeditioner« ss na är också att på 'basis av kons kreta teoretiska” rekommendatiorier söka efter nya, tidigare okända I pros duktiva områden av havet, 5 => = Bara för några år sedan trodde man, att betydande mängder fisk inte fanns på större djup än 300 meter, Forskarnas ingående studier av djupare havsområden och 'jäm« förelse av: dessa områdens tempe= ratur<= och 'saltförkållanden. med yts dag gick och funderade över vad åt som hittar tre (3) liter? ' skiktens har visat, att to m djup : (Forts, på sid; TY hur man "skall åstadkomma". konst= st L
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.