ot ådae Tisdagen” den -4 -augusti-1970:. —. + KH + (genom od ökning. a " HALMSTAD: Den gyn v landstingsskatteunderla utvecklingen av skatteunderlaget i.kIalland, varom vi kunde berätta ”i gårdagens tidning när vi presen- terade, resultatet av årets taxe- ringar, är för landstingets del in- "te ett obetingat glädjemeddelande, Visserligen ökade skattekronor- na för Hallands län med 10,1 pro- cent vid årets taxeringar, om man” jämför med 1969, Men för lands- ”tingets del kan man vid uppgöran- det av budgeten för nästa år ba- Ja räknat med 7,1 procent ökat - skatteunderlag. Anledningen till detta är, att Hallands län vid kommande årsskifte naggas i kanterna på ett par, ifråga. om skattekraft, feta stycken, näm- Jigen Lindome och Östra Karup, i I de västsvenska länen blev ök- & ningen av skatteunderlaget störst i Halland vid årets taxeringar. Ty- Ivärr bortfaller emellertid för lands- .tingets . del skatteintäkterna från Lindome och Östra Karup fr o m 1971, : Landstingsdir Gillis Albins- Ison, Halmstad: =. cs ' : ' — När det gäller landstingets ink i form av preliminäl skatt för 1971 får vi räkna bort Lindome och Östra Karups un- derlag : på tillsammans 610.000 skattekronor, Även om Hallands Jän får Kungsäter och Älvsered från Älvsborgs län blir netto- skatteunderlagsbortfall ' betydan- de. Tillskottet från de två nämnda västgötaförsamlingarna blir sam- manlagt bara. 159.000 skattekro- , BEN ONGR - » Landstingsdirektören . beräknar, » latt "det : verkliga . inkomstbortfallet direktör Gillis Albi till andra landstingsområden, ”— Vissa utgifter kommer att för- svinna,' t:ex Hallands landstings kostnader för sjukhusvård på Möln- dals lasarett för innevånare i Lin- dome, som nu har möjligheten att uppsöka lasarettet i Mölndal: istäl- let. för. halländska lasarett” om de önskar och ändå inte behöver be- tala ” mera härför än : det : skulle kostat att få samma "vård i Hal- land. Vidare "minskar antalet dist- riktssköterskor -: inom : Hallands JE ä för 4 ”' Hallands" landstings vi rör sig om ca 42 milj kr, detta om "man: räknar efter den nuvarande utdebiteringen på 8 kr pr skatte” ikrona, ” . ot -SVÅRBERÄKNADE :'. UTGIFTSMINSKNINGAR "+ En' viktig fråga i sammanhanget är hur mycket landstingets utgifter för sjukvård, hälsovård m m kom- mer att minska genom att Lin- landsti åde "med tre, : varav två i Lindome" och en i Östra Ka- rup. : Folktandvårdskliniken i Lin- dome övergår . till "Göteborgs . och Bohus läns landsting, säger lands- tingsdir- Albinsson, =": et Detta är vad-man. direkt ' kan påvisa "av : kostnadsminskningar. Vad som. däremot är ' svårare - att beräkna är i vad mån Lindomebor söker sig till Hallands övriga sjuk- vårdsinrättningar, framhåller lands- Länsgränsjusteringarna reducerar | en stor del av Hallands glädjande Län SKATIEÖKNING I HALLAND. . Om det blir en höjning av lands- tingsskatten för 1971 är det ännu r tidigt att uttalå sig om, Löne. ökningarna nästa år kan ännu inte överblickas, men kostnadsökningar- na i övrigt är i vissa fall betydande, Eldningsoljan kommer att gå upp i pris väsentligt, likaså har livs- | medelskostnaderna ' stigit,. och en- ji | bart den höjda momsen motsvarar för landstingens del "en: utdebite- ringsökning på mellan 25 och 35 öre pr skattekrona, säger hr Albinsson, — Jag. skulle ha slutat. på den här firman för länge sen och skafd fat ett: bättre jobb,- om ' det : inte varit för att dom haft så bra pars! keringsplatser, (1976) :-v. för '—'Skynda” dej; vi: kommer ; för; sent till bion. . co oto dome och Östra Larup 'går över tingsdirektören, | SN ir för tidigt, för den är. barrnförs' bjuden, (1978) + "för oc : tors reså från Stuttgart till Ham- burg kommer att .gå till.Väst- tyska "järnvägens historia. Det Västtyska järnvägens tyngstra. transport Sr 3 oo = Denna 380-tons-transforma- Hamburg (LT). - NV var den största och tyngsta' C se-Jav 62 meter långa rälsunderre- parata. last "som Förbundsrepubli- den med 32 axlar. Lasten :svä- 'ker Tysklands järnväg. någonsin|var däremellan i mitten," uppha- transporterat.” Det skedde. i. de-| kad i jättelika, hydrauliskt: rör- ras nya godsvagnar, som: består | liga armar. De. sista kilometrar- od 1 — Snälla gosse: Vi kommer sex, -Jrigt-och gott även om de och med rejält. pålägg: Något - god . Sommartid "är smörgästid ”— då byter man gärna "ut. lunchen eller middagen mot några rejäla mackor... Lätt och gott -att äta, behändigt att.ta:me&' till. stran. den eller ut i båten." Gör man sommarens smörgåsar . med lite omsorg och tänker lite extra på pålägget så" blir de dessutom -:nä- ringsriktiga — ja, de kan många gånger bli bra mycket nyttigare än ett'slarvigt sommarmål : Det viktigaste med en smörgås är i-alla' fall: brödet — och bor man” i” sommarstuga, i tält: eller i husvagn är :det ofta svårt att få tag i färskt mjukt bröd. Det »| kan, också vara besvärligt att för- | Vara det mjuka brödet så att det inte torkar eller möglar. +. I | "Ett bra” sommarbröd är knäcke- Brödet — det är hållbart, lätt att ta med sig" och, lätt att förvara, Knäckebrödet; håller : sig: bäst i en.' tättslutande ” burk; ” men en plastpåse ' går kt att di Också, utm ä i... Likaså kan : man - Förvaras. brö- et-sig knap- vira: in det” det "rätt så” de « varmt..och:' fuktigt ssutomh Glöm :inte-Keller att:det finns en Mängd olika sorter att välja mel- Jan — bra för är det-något man na” till den nya -tentrala ; trans: Å formatorstationen Hamburg—Sud " tillryggalade'” denna” transforma- tor” på 'specialfordon med varde- ra 48 "hjul. "När" kölossen lämna- ' de Trafo-Unionr i Stuttgart: (fotot) srådde det” feststämning .på fåb- riksområdet.” Eftersom "'respektive a . M 24 för 20 > mötande spår måste spärras "av I P.g.a,, transformatorns, bredd va- rade den: 700 km: långa färden "1 nästan. fyra veckor. Fem. järn- :'vägstjänstemän med specialutbild- ning : följde :med den. dyrbara lasten. + vv fra lr et NA EN REJÄL SMÖRGAS +. => — nyttigt "goda på "knäckebröd . om passar varma sommardagar: ” kd ct ee. 37 vill "ha "omväxling på: så just bröd. es ve ni csn n " Skulle knäckebrödet 1 alla..fal bli lite mjukt är det lätt att: få det knapergott — rosta: det lätt på utomhusgrillen eller” i bröd- rosten ; eller: värm det i ugnen, Ett enkelt sätt är att lägga någ- ra-skivor i en: kastrull: och hetta upp På spisen. e-2 "0 task 1 SOMMARSMÖRGASAR :. Keso är gott. till mycket : och TTT Mera... > (Forts, fr, sid. 4), . "på en 'och en" halv kilometer kat : ställa sig :utomordentligt givande. Mycket tyder'på att det bör fin=., nas stora mängder bottenfisk, och djupvattenfisk b Berings hav och Stilla havets djup=- "gravar. ' Ex speciell expedition ' till Berings hav och undersökningar i Stilla havet har funnit stord an?" " Bopningar äv sill; flundra och 'havs«i 'aborre :samt-på tusen meters djup. ''ofantliga--- stim": 'av helgeflundra= : "långstjärtig makrurus, kolfisk. o.s.v. «Forskarna räknar. med att an=' hopningen. av: fisk på stora- djup, vilka tidigare ansetts sterila, är be tecknande för hela världshave' ' Om detta kommer att bekräftas " och alla de -senaste undersöknin=: |" garna tyder på att antagandet.är riktigt :— öppnas en väg till yt-, - terligare en: ”våning”. minst; Ika rik som den tidigare kända i det Kommer man att planmässigt och förnuftigt tillgodogöra sig. vad som "här under hand upptäcks; inte öde= lägger !det. genom hänsynslös .ex- ploatering och miljöförstöring, kan denna nya reserv' bli en god hjälp för att klara prohlemen i sambånd med de-närmaste årtiondenas star« i ' Alaskabukten, |, livsmedelsförråd : + i havet; utgörs ” för Svenska Penninglotteriet Holger 2 - ott annorlunda lotteri, som fått nam : + att detta alternativa lotteri skall bli i läggas till den första. Högsta vinste irmast högsta vinsten-lotten. =. -" Nummerlotteriet har i .viss mån |.” förankringar + 4." vår > historia. + En blygsam källforskning 'ger vid handen att Gustav UI i statsnyt- tans och sitt eget intresse år 1773 "”gtartade. Kongl Nummerlotteriet, "som kom att fortbestå fram till 1841. Någon nämnvärd litteratur på rr - området: finns egendomligt nog in- te att tillgå, Gamle Grimberg be- ., rättar emellertid att ”detta träd på "mera ont än gott” omsatte. en sum= ; ma av nära 3,5 miljoner riksdaler, "varav. kronan fick något över en + fjärdedel i behållning. Aa «sr Även om mången fattig stackare 1 blev ännu fattigare på köpet så gav ..'den gällande lotteriförordningen på .. den. .tiden : ändå ' möjligheter. för 1 pisk verksamhet vid sidan om. Vid varje dragning "avsattes nämligen "500 riksdaler ”till uppmuntran för giftermål och folkmängdens ökan- > de” att fördelas mellan fem giftas- + vuxna. flickor 4 åldern 15—24 år. ;. Namnen skrevs upp. på: särskilda , lotter, som sedan drogs:jämte de övriga vinstlotterna; När nummer- "lotteriet upphörde 1841' efter sam- » manlagt + 1.143 "dragningar,. skedde ”''det av moraliska' skäl Det stod +» klart /att lotteriverksamheten ut- : gjorde en olycklig frestelse att för- « slösa, pengar, .Den -'16 : december » 1840, gick den sista dragningen av stapeln till ljudet "av pukor. och " trumpeter vid Slottsbacken utanför "det: indebetouska ' huset," där :nu- mera : Slottsförvaltningen " har sina Iokalers "+ + in > Tre - . kunglig förordning. med förbud för Alla lotterier i landet — även ut- .,ländska sådana. Efter. hand gav dock "länsstyrelserna - tillstånd till | endel s k välgörenhetslotterier, "bl a åt svenska konstindustrier. År 11867. tog” Stockholms 'Hantverksför- -. sening ett djärvt steg när man hos i Kungl Maj:t' anhöll om koncession ,, på ett varulotteri för befrämjande av hantverksindustrin, vilket även beviljades, Det fick namnet Konst- med historisk förankring Förre generaldirektören för. ÅB Svensk Fotboll, numera : chefer eller nen indrogs efter några .framgångs« rika år år 1874 och först 1886, sedan en ny; lotteriförordning införts 4 landet några år tidigare, förnyat tillstånd, + -":.'7a ' senare. utfärdades enl. .: Bergérus har gjort sig känd som . : en duktig organisatör och för sin idérikedom, I höst släpper han ut net. Nummerlotteriet, Tanken är, något av ett program II i Sv. "+ Penninglotteriets regi. För att svenska folket inte jämt skall: behöva vänta till den femtonde i varje månad kommer dragningarna att för« n blir 300.000 kronor; Sedan kom« : : ” "mer vinster att. utdelas i nedtrappande skala på lotter med: siffror och Industrilotteriet och gav; lotta köparna möjlighet att: vinna "hems vävda linnelärftsdukar, underkjo«= ar, gångmattor 'av tryckt 'vaxduk av järn. K it fick man Carl Mikael Bellman, hade äver , några: år. anställning «vid : Kongl Nummerlotteriet under direktören Carl Johan Cronstedt, tidigare pre sident:' Jobbet fick han då han i'december 2 1775 uppvaktade majestätet med en överheten att. utöva lite filantro- | hönesk ; vid . :. Commerskollegium, - ingst dlingeng ift..1 ansök sista strof klagar skalden sålunda: . SAR -PDär dessa höga vinster dragas :' söker jag en tjänst och lön Låter än en skymt uppdagag "= i mitt låga mörka skjuls, = ot - Om Ers Majestät behagar . ; gilla lyckans hårda lagar dör poeten innan jul” Poeten dog nu inte som befarat utan fick sin tjänst, som han emel= lertid '”merendels av sjukdom el= ler . annars” ' hindrades sköta så mönstergillt som ' avsett - var, : Bell«. man beviljades emellertid lönehöj« ning, som gav 333 riksdaler 16 shil« ling banco i årslön, en'för sin tid ganska vacker summa... ."<- "+ Per Arne Säwén Bostadsbyggandet - ge on I Hallands län påbörjades under '” första halvåret i år '1.046 lägenhe- ter mot 1.581. under samma tid för= - ra året, Av dessa fanns 553 (548) i småhus, Under samma tid blev 1.703 (1.313) lägenheter inflyttningsklara, bör . oa passar :även 'som smörgåspålägg. "Täcker ' skiva "rågi -med skivor av : färsk: gurka, lägg på keso och "garnera .med skivade ' rädi- sor. Eller "täck smörgåsen 'med keso: och strö klippt gräslök. Ke- so är. ett" underbart smörgåspå: lägg "just till. knäckebröd. -' -:; Bred ett:tunt lager; leverpastej på. en skiva - knäckebröd. : Täck med skivade :finas sommarrädisor och strö på: klippt: persilja. '- - Finns" det ”nägot” sot "gar" upp emot. solvarma svenska tomater? Lägg dem skivade på veteknäck och : toppa. med finhackad gul lök eller purjolök. Grovt. salt hör till. ; De färska morötterna” kan man göra mycket av. Sommarnjutning är "väl : när, "man kan ' dra” upp dem, ur. sitt eget "land och äta ka, globala befolkningsökning. vw." «1: Rass gärna. och lägg. dem. på smörgå- ..dempinfärska.: Men''-räriv dem varav 566 (629) i' småhus, mol När sagt : "Z och: klippt: persilja..::>: : - Ost ska vi. äta "mycket av. finns det ,något' bättre och... knäckebrödssmörgås I med';' ost. ) ; f Och . som tra, garnering :— "' EE klippt: & skivåde' rädisor, kryddkrasse, -strimlad paprika... +; Sommarsmörgas'.t herrsmak — knäckebröd, helst rågi, täckt med rensad böckling' eller 'annan-'rökt fisk" och sen.' garnerad med -en klick” 'pepparrotsgrädde. "== Ckan' 'är. praktisk” på man 'sitter ute i gröngräset och äter, På en ski- va . veteknäck breder" ni. böck- lingpastej och över hyvlad gur- ka. Den. andra smöras-.och' dop- - pas i klippt gräslök —;:lägg så ihop, . smörgåsarna ' och ät rätt över. . alv [Re a . [RADIO 34 sen, garnera med er: citronklyfta . oron MÄRTA När det skymde om vinterkvällar- na,. öppnades dörren och in kom Jo- nas. Han satte sig på soffan och bör- . jade skvala, och där förblev han sit- tande till läggdags. Eftersom han "aldrig varit ute i världen, rörde hans tankar sig - endast inom socknens gränser, Men där var han också näs- tan allvetande. Han kände sina soc- kenbor utan och innan, ders omstän- digheter, deras eläkter och släkter- nas inbördes förhållanden. Han viss- te hurdan häst varenda bonde hade och' hästens ålder och egenskaper. 'Hur bondens vagn såg ut visste han lika säkert, Ja, det sades om 'Skva- le-Jonas att hur mörkt det än var så kunde han bestämt säga vem som var ute och åkte på vägen. Det hör- de han på ljudet av vagnen. Ty var vagn ägde sitt särskilda läte för den ” gom hade öra för sådant och brydde sig om att lyssna. Hjulen på träaxel- vagnarna hade alltid för. stort nav- hål, det var glapp och gott Nrkarum. det knarrade och gnydde om dem, de var meddelsamma .och hade var sitt sätt att uttrycka sig på. Olof på Backa tyckte inte om sin granne nere på Skvala. De var allt- för olika varann, Men han 'härdade ut med Jonas, ty det var nu en gång så att -han var närmaste grannen. Grannsämjan var en god sak, den var värd ett högt pris. Osämja hem- ma I stugan var det bittraste av allt. Men fiendskap utanför knuten var inte mycket bättre. Aa Net Det 'otrevligaste ' med grannen var ändå hans missunnsamhet..:Han av- undades en allt som han själv inte hade, Skaffade man sig något nytt Inné eller ute, så blev håns anlete' mörkt av mi . När Olof slav tjuvår och. elakt folk, ofta få höra skitord och ha besvär på alla:dé vis, Nej, det passade han sig allt för, Då var det "lättare att gå hemma 1 go- dan ro, leva på det lilla gården gav 3. |och ha det. knalt.. Och så avundas dem som låg 1 och fick det bättre, : Om grannen på Skvala avundades "TOlof det mesta, så var det bara en sak Olof avundades Jonas. Det var hans lilla vattenfall, hans skvala, I fallet hade Jonas en liten kvarn, en .skvalta, som det. kallades. Den var illa gjord och: dåligt underhål- len. Nästan halva :vattnet rann bred- vid vasshjulet istället för: genom det, Malningen blev därefter, | Liksom alla skvaltor talade också denna för sig själv. Var det lite vat- ten, pustade 'den modfällt: =. a — Ett korn i sänder, ett-korn I sänder, ett korn 1 sänder. Blev det mera vatten, lät den genast mors- kare: Tre korn, fallera, tre korn, fal- lera! Olof fick låna' kvarnen, när' han kom hem från sina handelsresor med pungen full av myrt, så sa Jonas: > Dä 'går la an för dej som har såna goa förtjänster breva, ' > Det var nästan som om Olof stulit pengarnå från honom. . Han kunde väl ge sig ut själv, tänkte Olof. Så fick .han se hurpass lätt det var och vad det kostade att: komma hem med pengar 4: pungen Gå omkring = på vägarna 1. alla väder och streta med I mala, Man fick slå tf en skäppa 'säd 1 kupan om morgonen och sedan bemanna sig med tålamod. Vär det "någorlunda med vatten, så Vanske skäppan var mald till kväl- en, » ” Tänk om jag hade det fallet, tänk- te Otof för sig själv Då skulle Jag göra ett nytt och bättre vasshjul som Ska du sälja. ditt fall te mej? säger han en dag till Jonas, Frågan kommer överraskande, — Sälja fallet? «er — Ja, din skvala, Ja ska betala' bra. > Va ska du mä dä te? Jonas är med ens misstänksam, ,' - ” — Ja ska sätta upp en stamp. - : Jonas funderar, Han vet att Olof brukar köpa upp vallmar av vävers- korna. Men vallmar direkt ur väven kommen är stel och sträv som hamp- väv, En kan Inte känna sig som mäns ska. klädd 1 sådan, Därför måste den stampas, så den blir mjuk och lud- dig oe fas j En stamp, tänker Jonas. Sen , kan Olof sälja stampad vallmar och tjä- na mer, Han förstår att ordna. det bra för sig, Olof. Är bonde om som- marn, reser med handel om vintern. Han har det 'gott ställt, = | . Jonas tänker på sig själv, Han har det inte för fett. 'Men inte ska den här Oluf tjäna på hans vattenfall. ' '— Mt! lella skvala säljer ja. inte. Den behöver ja allt själv," ' : " Olof är förtretad. Detta kunde han räknat ut i förväg. Jonas har aldrig unnat en . människa någon fördel, även 'om han också skulle tjäna på det själv. , Den där Jonas, tänker Olof. Man fick ha fördrag med honom för den vallmars- inte spillde vatten. "Kvarnen skulle hli dubbelt så stark. Jag skulle göra så att jag kunde koppla till en stamp den tunga knallepåsen, vara ansatt för vallmar och filtar, dyrbara grannsämjans skull. Och det fanns ju. en del gott 1 honom också. Han: hade god hand med djur, När ve djuren . kanske blev. sjuka därhem- ma, då var det gott för husfolket att kunna vända: sig till Jonas, Jonas på Missunnan, . . vc STA Osämjan mellan Johanna och Dåvid bara tilltog. Det var omöjligt att de kunde lida varann. David var” tolv; tretton år men ovanligt försigkom- men för sin ålder, Han var. försla- gen och lurig, Ibland höll han på att reta slag på .sin styvmor, Och ,Jo- hanna var inte den som teg och slä- tade över. Hon hade hetsigt, hpmö! och sjöng ut, så det hördes lång, vi » Olof gjorde vad han kunde för att hålla — husfreden 'vid makt. -Över hustrun hade han inte. mycket infly- tande, hon tänkte'och sade' vad hon ville, Det enda han kunde göra. var att hålla efter David, Och det gjor- de han, trots. att 'han insåg att det på längre sikt'bara gjorde saken" vär- re, -David ansåg sig orättvist.be- handlad, I sin fars närvaro höll han sig lugn och beskedlig, 'men han tog skadan igen, när Olof var ur vägen. Han började kalla sin styvmor för Geta, och det tog skruv, "i, se Och så blev det så att Olof på äld- re dar fick stridigheter 1 sitt "eget hus, han som alltid försökt håna sämja med. folk, Han kom att' "stå mellan sin kvinna och sönerna! och hur han än vände sig, så gick'Nan endera parten emot, 3Isamma:.: belägenhet som sin far, han "| på"egen hand. Det var inte längt till ochi David som hade. många hyss föl sig och kunde vara så rolig, Han brukade traska efter dem, Men nu började det ta emot, Han var Ge- tas pojk, och det var nog för David. "IA Geck hem te mor din! snäste David. Simon teg men kände sig illa. fill mods. I detta fall var han I stod "emellan och hade parti; «0 . . --: Så -blev Björn ensam, Mor ville att han skälle stanna inne och leka med Annika, men det passade inte . ho- nöm;;'Han började ströva omkring svårt att ta Skvala. Där fanns mycket att uträt- ta" vid fallet. Det ruttna vasshjulet masade sig runt, och skvaltan pusta- de och mol: Ett korn 1 sänder, ett korn: t sänder, Han byggde ett litet vässhjul själv I en rännil, ett myc- ket: bättre. Det rände runt med så- dat fart att det mäste repareras dag- ligenö vo; a Moe er Nedom fallet hade bildats en liten damrä.' Där: fanns: hundälting, små grönaktiga fiskar som brukade . stå orörliga tätt mot botten och så med ens 'spritta iväg som blixten, Man fick vara kvick I nävarna, om man skulle lyckas fånga någon av dem, ' Jonas hade inget emot honom, Han var 'glad att ha någon att prata för, ty'han"bar alltid : mycket uppdämt prat inöm sig: oc - Något" hortom Skvala låg Präste- Björn beundrade mycket sina sto: en var borta på sina långresor och ra bröder, Den lugrne, vänlige Simoni a rek set AA torpet,..Bjärn fann snart vägén även AN DON MO RP RER Pg RA marknad och en långt "rikare "um- gängelse, Där bodde tre barn t hans egen ålder, Vad kunde han nu bätt- re begära? "Coxs ar rn . Prästetorpet hade. fått namn efter en avdankad präst för längesen, Det var en fattig kaplan som tryckt av stor fattigdom sökt tröst t brännvl- net I alltför hög grad, En gång hade han varit så full innanför altaret att han inte kunnat bitta munnen på nattvardsgästerna. - När kaplanen nu blivit rättvist av- dankad, satte han. upp em eländig backstuga härute och bröt upp sig några åkerlyckor. Detta var före po- tatisen, den fattiges vän och hjälpa- re, och han gick snart" under. : Nu bodde Ankan på Prästetorpet. Hon: hade, det bättre ty här var varm, god potatisjord t' sydstuttnin- gen, Hennes rätta namn var Anna Bengtsdotter, | Prästetorpet födde en ko och någ- : - ra får, men detta förslog inte långt för Anna och hennes båda små barn. Hon mäste hämta sin näring ur vä- ' ven, Hon hade också två inbysehjon, för att hjälpa både sig själv och dem. FkDilr fann han: en ännu bättre
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.