; 2 I z SS lox= vanlig enkel flicka :- .slott:och.300 klänningar slott-och.300 klänningar | DR ta för D , Na : -Filmkrönika av Gunnar Oldin "00 oc SS amla, sexstjärnor' ger” sig ' inte. Härom veckan gjorde Mae West, våra farfödrars drömbrud, en be- & jublad comeback, Brigitte Bardot fortsätter vid 35 års ålder — i van= liga fall. en - ATP-ålder för sex- symboler — att framträda som plu« .F rig flickkvinna " Och Gina Lollo= brigida, mer känd som La Loll är fortfarande en av den italiensk filmens stora sexationer — i höst får vi möta henne också på'den' svenska repertoaren, i en film som heter ”Det- underbara november” " Snickardottern »':Gina > ' Lollo- brigidas bana började med att hon blev antastad på en gata i Rom, Antastaren fick en örfil som för passade honom "till trottoaren — varifrån han kvidande lyckades förklara att han faktiskt var ta= langscout för ett filmbolag och vil- 1e lansera henne på film, aa - Med en viss tvekan förlät Gina L honom och lät övertala sig att Vid "Lars den 10 augusti borde slåttern vara slut, vilket bl.a. uttrycktes så att'lien senare inte biter i gräset eller som i Halland att. den därefter förlorat -halva :Ibettet, Det: sades . också "att då [gräset fått ”Larsmässejacka”, var det sedan svårt att få-det av. I Skåne kallades. den- 10. augusti för" ”Sultne Lars” — hungrige Lars>— "ty då "hade man. inte mycket. att äta.: Den gamla rågen var slut och den .nya var ännu inte skördad. - te I Dalsland kokte "man :”Lars- mässesoppa”. av den nya grödan. Larsmässedagen är för övrigt gammal " märkesdag, : redan 1581 omtalar Per Brahe ”att ny råg sås från Larsmässan intill Bar- tolomeus: (den. 24 augusti). Da- gen har:.också givit upphov till en särskild benämning ”Larsmäs- serågen” som 1700-talets hushålls författare ofta för på tal och som även nämns i en'hel del sentida uppteckningar. ft vYeer I i «I och med att skörden nu bör-| .|jat blev sädens malning aktuell Z a DET DÄR MED SKÄTTERNA... Hennes blyghet. är så stor att hon inte ens vill 'tala 'om' vad' hon: tjänar, särskilt inte för taxerings= -nämnden. Härom året försökte hon”; bli canadensisk medborgare' för att — ... | slippa ifrån skatten I sitt hemland;. : det var först när hon till'sin för= våning upptäckte att hon'i'så fall N måste betala skatt i Canada, som N hon övergav idén.' Men fortfarende .- lämnar hon in deklarationer som " borde". berättiga ” henne till 'social« hjälp, och utkämpar otaliga”skattes processer mot "oförstående myndig=. s nen K nm Md Osjälvisk..; ja visst, framförallt mot producenterna, som hon hjälper Ne att spara pengar genom att hindra a dem från att engagera andra snygga kvinnliga 'stjärnor 1 hennes filmer. Skulle de'ändå göra "det, får de skylla sig själva, I de flesta av Gi- na Lollobrigidas kontrakt finns det en paragraf som ger: henne" rätl. Nåclbart! mot honom. Han : miss- Affärer 'plundras, en man lynchas i Stellan Olssons ”DEADLINE” full : verklighet varsomhelst i världen. Det lilla samhället Mölle på Kullahalvön i isoleras av myndigheterna efter att ha drabbats av ett strid i ; ett oidentifierat flygplan som störtat i Kattegatt, Stridsmedlet ger upphov till en'epideimi "Som angriper både barn och vuxna. . Vaccin saknas. Informationen ' till " befolkningen” är : dålig. Först gradvis står katastrofens hela vidd klar för innevånarna, :Man reagerar på ÅG "Gunnar Schy Pp "Bengtsson ti: Stella ha n O lssons ”Deadline”, nchas Stellan Olssons film ”Deadline" "målar upp en kuslig vision som en dag kan bli fasans: . bakteriolögiskt M stridsmedel v Skåne :. 'de" mest olikartade sätt, från de som-tar den pressade situationen med;. fattning till..." "olika stadier av socialt sönderfall, Folk gör-saker de under 'normala : förhållanden”, aldrig -Joch då blev man också: intresse- -Irad av: hur: det Iskulle. bli med -Jolika"”håll "utpekades särskilt .Jgarna 10—12 augusti: ” "-ens'skulle kommit at I Affärerna är öppna ' mer 'mat delas ut -gratis från ett centralt livsmedelsförråd. - Plötsligt får 'en grupp : apatiskt . kringdrivande människor" > infallet att . storma t tänka på. . av. orsakerna till detta' är också att man anser att Bengtsson för- sökt invågga befolkningen i ett falskt. hopp. Han :' har :inte klar- gjort situationens allvar. . livsmedelsförrådet. Det : bevakas Kommunalpampen Bengtsson av ..en "beväpnad polisman, men spelas av. Gunnar Schyman, 51, efter'enkort ordväxling tar ' han | från -- Hälsingborgs Stadsteater. Mmassans', parti; och . förenar / sig "med? Bengtsson" försöker då' att: hind- ra sig handl erfa tills den; - Kommunalpampén änniskorna från. att.bryta "Deras "raseri vänds 'ome-| han fare as och stenas brutalt; En Schyman är en .av - våra allra roller... De senaste åtta åren har borgs Stadsteater. Hans: teaterer- rnaste scenaktörer som hit- hunnit med över 200 teater- varit knuten till Hälsing- av nheter omfattar också vårt i scenen,. för ett "ögonblick östra , grannland; 1945—54. var han. i Finland och han: är: troli- gen en. av'de ytterst få — kan- ske den 'ende —— som: spelat" på samtliga 'svenska teaterscener" i inland, rö NN ". Gunnar Schyman: : Det var, lite kusligt 'när vi: gjorde de här: nerna" med” stormningen .av- livs- medelsförrådet, kastades mot” mig "var "riktiga stenar, ett' par” av dem, kändes rejält när dom . träffade, .Massan Stenarna ;',:som statister; levde med. intensivt "kän: i i i '" Det är ett måleri som fångar : " betraktaren." Så intensivt," öppet men” ändock fyllt av mystik. ' Symbolspråket är intressant, fan- tasieggande och ibland lite klu- " rigt, Som om konstnären ironise- Konst med nerv och. | i utställning på Museet kroppar: genomskinliga och låter sina varelser börja överallt och; väntat: — I ord kan jag. inte ut- trycka mina. känslor, upplevelser. Jag måste måla för att förklara. - sluta ingenstans, svarar han soml:;:;: dess tecken och 'symbolvärden; "som . | , utan som en nu-realitet, ett andligt klimat, >; Duncan är född 1920 av irländs-" -fta var. bevis..på fattigdom. Var fick "en" ost, som : formats. i ett vattnet i 'kvarnbäckarna,” Både från "Medelpad ; och 'Angerman- land sägs att om det inte regna- de: Larsdagen blev det sedan ont om; kvarnvatten,' Från och. med nu ansåg mani också "att blåbären inte, längre 'var smakliga, de var allt för: blöta. I ' mellersta ”delar- nå ”av "vårt. land och norrut bör- jade man nu, när” det led "mot höst; frukta för frostnätter. På da- ANP ”Med" Lars, . Susanna” och Klara brukar bondens förhoppningar ÖN sfär”, CV öS i: i ”.Det sades fordom” att storkarna begav, sig. från Skåne .vid; Lars- mäss och'vid denna tid brukade man "också "kunna plocka 'de förs- ta mogna 'Larsmässopärönen, ” På en del håll sades att rägen inte "fick skäras,, även gm” den var: mogen före, Larimäss' ty det- det :"någon '. som. tröskade -föré Larsmäss sade” altid” grannarna: ”Nu. låter den stackars tröskaren hungerklockorna " fara”. ; CS I Finland togs .Koörna fordom hem "denna dag från ”sommarbe- tet. Barnen, skullg då, gå upp, ti- digt och föra" korna ut på nägon äng, där de inte mer behövde | vallas. Redati "Vid ”3Atiden”"Omj: | morgonen var de första i farten och"om någon försenade sig'gjör- de de andra barnen "en 'stenhög framför ”sjusovarens-fägårdsgrind, Längre "fram på "dagen "lar: ;det fést'' för vallbarnien.' Varje, barn des det nästan som allvar istället för filminspelning. vi :- Vid ett annat tillfälle -plundras en -av livsmedelsaffärerna. Varför betala när man kanske ändå ba- ta några småroller i ett par filmer och att ställa upp i två skönhets- tävlingar. Hon blev tvåa som ”Miss Rom” och trea som ”Miss Italien”, Det räckte för att få henne känd. Hennes ansikte dök upp i en massa tidningar. Och inte. bara' ansiktet. En av dem som lät blickarna åka slalom ' nerför ' bilderna av Ginas kurviga kontur var den amerikans- ke filmmiljonären Howard Hughes, Han fick henne att skriva "under ett 'sjuårskontrakt, fraktade över henne till : Hollywood > och försåg henne med lyxvilla, två sekretera= re, en tolk, en Cadillac med till- hörande chaufför och en'lärare i talteknik,' Hon fick allt hon ville ha. Utom roller. «sv. CE att La Lollo, som aldrig utmärkt sig > Gina Lollobrigida Men i mitten av 50-talet börja-|£e de hennes ställning vackla, Sophia Loren' dök upp: och: gjorde henne rängen stridig som Italiens främsta sexsymbol, Sophia Loren hade än- då mer" uppseendeväckande former än: La Lollo, Striden var formida- bel, Gina Lollobrigida kallade kon- sekvent sin medtävlerska ”de där vandrande -bröstkörtlarna”, Sophia Loren, sex år yngre än I.a Lollo, hänvisade . lika: envetet » till Gina|l :; som ”den där medelålders damen”, , Till slut tycks det i alla fall, ha blivit: något slags' vapenstillestånd dem, emellan. I dag är båda aktuel- la i nya filmer. — Gina först...” - "Talar" man med Gina Lollobri- te för något direkt förkr hde tåla- mod, bröt kontraktet och åkte: tills baka till Rom; Därifrån ringde hon upp Hughes och talade utförligt — samtalet kostade mer än 3.000 kro: for = om. för honom ' vad "han lämpligen: kunde använda köntrak- H klamehef kläm- rek det, det har hon själv sagt; '. >. '— Varför skulle jag vara själv. medveten? Det finns ju ändå ine: gen annan som jag! ' ; rs och där underhåller han kamrater. nay re, CA I Jag var några år i att själv bestämma över klippnin« n av filmerna; På något konstigt sätt råkar hennes motspelerskors stora. scener "alltid h kassmaterialet, hamna bland ': Och omedveten... visst. är hon: " Skrytsam;- Gamle f.d rallare 'Karlsson nju r sitt otium på ålderdomshemmet, och talar om sina år som ralla gidas ”p mer han fram 'en-tår ur ögonvrån och berättar om den fattiga flickan som genom ” ständiga - uppoffringar blivit hela: världens Gina; Har hon inte;sagt'nej till det syndfulla Hol- lywood? Har hon inte varit en god |” Mn maka och mor?. Finns : det någon min ungdom, och där'i'rallarlaget fanns det.en som var'stärk, 3". > : Han” pratade" en ; halvtimme 1 om, = vilka kraftprov han hade utfört; och : - när han så:hade tigit 'en stund var det en som frågade: : | kor..På sina ställen gav. man ock ir Det. är möjligt "att han, följde| vänster! till" höger. jo. jo: och "nej. hennes råd: för han hörde inte av|' Men; tillägger han, i'själva ver- sig mer. I-gengäld stod de italiens-l ret är. fortfarande samma ån- ka " producenterna 1: kö för ' att ge ,henne' roller, : Uppgifterna blev större och större — bäst var hon i serien ”Bröd, kärlek och...” — och Gina fick mindre och mindre på sig. Snart var” hon 'sexstjärnar nummer ett, == > - mår språkslösa, 3 : blyga; 7 osjälviska och flicka som någonsin, X- 4 Det är ' ju 'en smaksak, - förstås. Las änspråkslöshet mani- festerar.sig:i att hon bor i ett.pa- lats" i: Rond. Det-är omgivet:av praktfulla ' träd; som alla är - för- säkrade-I ett - iv ö försäkringsbolag. Å enbart "med ' minerälvatten.; Dess-]- utom håller sig Gina L med 300 klänningar,! 70 :par skor” och "tre lyxbilar '— men" så "är. "hon inte, som :-hon " själv" gärna” framhåller, så intresserad av bilar heller, . anröra ot 'Rädda Barnen... sbtoad > SER et vac kvinna i världen? SEXDROTTNING SOM : För, säkerhets skull. besvarar han = Ja, det var FICK KONKURRENS v sina frågor. Svåreit. lyder från där, så jag slutad En raggare' skulle: gifta sig. Hans brud ' ville att"det skulle:ske:i-kyrs kan, något -som ”raggaren(var "myc« ket tveksam inför. Han gav 'emél« lertid med sig "och bröllopet gick, av - stapeln." Utanför. kyrkan. stod .. den nyblivne äkta mannens gamla : polare och de undrade hur"det ha= ..,. de varit i kyrkan, Ingen” hade ju varit där nån går; — Tja, sa raggaren; det var. väl bra; Det var en” som Nira" elorgel : och . levande: ljus' överallt "och, : i kan ni tänka er. — längst framme 1 kyrkan : hängde; Tarzan, ; uppsple ." iv kad på ett plusl sit fara itäe rs "gänget "”. LES - . ola de träkärl -samt stora , ugnspannka: denna dag, namn "åt korna," eme É dan, man trodde att: det” skulle] bli otur med 'dem om. de" voroln er S:t Laurentius grav hn Sån Lorenzo.; Senare in- till "hans. ära ett; flertal den: eller med ett kyrkokärl och ses 'som 'skyddspatron för kockar, förde guldmynt -på ett fåt. St, 'Lars an. >. NN or I "Rom: och .annörstädes; Enligt legenden -var den" helti- i” Norden, bl. a... domkyrkorna i ge Lars" ärkediakon. i Rom, där) Lund "och' Uppsala 'samt St, Lars ; i: | kyrkan i Visby, St, Lars avbildas! bagare; och” brandsoldatef. samt- anropades . under: den katolska tl. den här tll hjälp:inot skärseldens . ra skall leva, några få dagar till? | vårnämnda”, ss Men den kvinnliga affärsinneha- varen sätter sig, till. beslutsamt mötvärn ..'. Ner Mö ka föräldrar. 1939 kom han till Frankrike och målade där på "mi- litära.. sjukhus, "Efter. studier. vid rade: när han bjuder oss bilder som till sin form kan vara en - katt, en hund, en kvinna, ett Man kan kanske säga att Dun- cans måleri är svårt, Det är. äb- strakt, men det har trots detta for- mer. : et : älskande Par -eller älskande trio. ,- Ovan. sagda är ett. försök att teckna språket i det måleri: som just nu bjuds i en. unik utställ- ,;ning på Varbergs Museum. Det är Joseph Duncan, Paris som här gör en. av sina hittills få separatut- ställningar i Sverige, Duncan är ett internationellt namn, åtråvärd för "minga 'samlare, Häns måleri ' är högst personligt och vi gratulerar museet till den koritakt med konst- nären vid dennes utställning i Bo- rås 1969, vilken ledde framträdande i Varberg, - «| När vi ber Joseph: Duncan att" . med några. ord: törklara varför han . tll årets] ' "Här finhs katter, hundar, kvin- nor — ja, vad betraktarei tycker sig se i bilden. I viss' mån är hans måleri surrealistiskt. Så inte minst porträttet av hans bäste vän -— den passionerade matglade. «= = vo "Duncans färger är intensiva, Han målar i en teknik som ger intryck av emalj, men materialet är alltige- nom olja, Ett öppet måleri, nervigt och" intensivt, : ibland lekfullt: iro- niskt. Som i kärleksbilderna,' + " ' + +" KELTISKA KONSTEN - ; INSPIRERAR - : flera skolor bosatte han sig åler i Han år 258-1ed martyrdöden' Frankrike och nu i Paris. « I råden av de uppmärksammade utställningar. Duncan . haft , kan nämnas Biennalen i Venedig, på Tate Gallery i"London, Molton Gallery i samma" stad, på' Expo Montreal ”Den franska pavillionen” på Galeri Rive Gauche i Paris m m m m. I Sverige finns Duncan re- pr d på Hallands Mi och på Borås Konstmuseum; Han finns också: hos « Älvsborgs "läng landstings konstnämnd och i bl a Marcus : - Wallenbergs samlingar. Och dessutom finns han förstås i en H Det är, förklarar Joseph Duntan, blandar symboler och former, gör rad museer Europa över, . .- Mar No sten "- Liza 2>2r)0K Ne denna Jandsända var stugorna merendels både rätt stora och ovan- - ligt ljusa. Detta kunde tydas som yp- pighet och lyx i dessa fattiga .byg- der, men i själva verket hade det -"' sin grund just i fattigdomen. Man - måste 'ha utrymme, för den livsvik- tiga "hemslöjden, framför ”allt' för väven, och: man måste ha ljug för si- nå händers verk. ' fed Stugan! på Prästetorpet var förhål- ländevis ny. Den hade bara eft "rum, . men ett stort och ljust. Vid 'gavel- .. fönstret hade änkan sin egen. Batt Edela i sin väv. "+ Edela var hemlös. Därför: väv, Vid. det .något. mindre: sidofönstret bodde .hon inhyges här hos änkan för en ringa ' penning. och "livnärde sig på ' vävning, Hon hade hyrt en plats in- nanför aldofönstret, Förut hade. hon haft tjänst, Men vid tjugo års ålder + födde hon en dotter,' och då flyttade ” hon hit till Anna och började väva, "Barn bog ag, > Det var mera bekymmersamt än 'att ha tjänst, 'men hon kunde'h& sitt nn lilla” "Den hette Märta och var lad, . . Ännu ett. inhyseshjon Anna, Det var en släkt håll. huslån, Där hade han kommit . kokeri ute 1 skären, I rått. väder, .” ,. Här hos Änkan hade h fått en fristad, han hade nit lindring för sin värk, . Över den stora ugnen fanns "också vun den gamla keltiska - konsten 'med ” [hål rakt in 4 den stora, spismuren, ' |de krypa in där, och ha lagom plats '. |så gamla frusna människor ofta 'BÖ- nu fem år. Trots .att hon var ljus som dagen vilade det . något av mörker över henne, Hon var 4 hordom av- hade änkan ing "på långt Han "hette Karl Nilsson. ' Han var gammal. ungkarl, en vifltberest man" som "prövat på mycket, Han ha- de” gått som knalle. i' både: Sverige, Norge och Finland... Långa tider ha- |.de. han också gått på. silleriet i. Bo- sij upp och "blivit förman , på . ett frans NN >"Under 'sina långa resor hade han frusit och farit illa på alla vis Och inte hade det varit. bättre därute på de blåsiga skären, .trankokandet på- gick ju alltid , vintertid. Allt detta hade, skaffat honom en . svår. gikt som plågade honom mycket, särskilt dd an inte bara ett ansenligt utrymme, liksom ett stort Det kallades ”ugnsgruvan. Därinne förvarades olika saker som borde hållas riktigt torra, fnöske och ved -Gruvan var så stor att en karl kun- inta ce - för sin lekamen, Detta, Plägade ock- ra. Om vintern tillbragte Karl nät- terna I ugnsgruvan och: ofta även mycket av "dagen. : Härinne var det alltid ljummet,.1 synnerhet om vin- tern,' Här stillnade hans värk; här hade'han det gotta a... vn so I - Han - kallades : helt . praktiskt : för Kål. på. åmmen, . Ammen det var ju Ugnen vi Sönaaga Mys EA . Karl troddes 'vara välbärgad, ing- en gulltönnekär förvisso men säkert med. många pengar undanlagda. Han hade en stor kista stående i ett hörn av..rummet,.ett .skrin- vars make in- gen hade sett. Det hade. breda järn- beslager runt. om och var så grant målat att man föll i förundran inför det. Präktigt var det utahpå, men vad det innehöll var Ingen som vissa- te, ty Karl öppnade det endast hem- ligt och 1 enrum, Men att det rymde många rara saker tog alla för givet. Kal på ämmen t-sig själv--var, en märklig man, erfaren och av stor levnadsvisdom, full av träffande ord- stäv .och talesätt, Knappt något kun- de ske utan att han själv kunde dra fram liknande händelser som han själv varit uto för eller bevittnat, Nu ord och gärna talade om sin 'bort- gång. Men man anade likväl en så- dan slughet längst in hos honom, att han 1 yngre år säkert måste ha haft mycket med hin att Bkaffa, : I denna stuga rådde. hårt. arbete och mycket ringa villkor... Men ' de som bodde här var redbara männi- skor, de var till stöd och tröst för varandra och hade en dräglig till- VAPO, saes sär . LO Nere rer , Här fick nu Björn ett stadigt till- håll, "Här fanns lekkamrater — i den mån lek. hanns med, Ty även :bar- nen 1 stugan fick träla under väven. Änkan hade två barn, Elin, som var åtta år, och Sven något yngre, 'De båda fick turas om att sitta vid spol- rocken, - det . var ' självfallet: Edela däremot hade ingen given spolare, Hennes Märta var knappt fem år, Benen "var alltjämt för korta: . på Kenne och inte -heller starka. riog. Ibland : förbarmade. Karl sig över Edela' och satte sig vid hennes spol- rock, men mest fick hon spola själv. Och det stal mycket tid från väv- ningen. .. Fek os os 2 Björn fann detta vara ett märkligt hus. Redan på något avstånd hördes dunkandet därinne, . Och när : man kom innanför dörren, så. var det ett fasligt väsen. Två vävbommar slog i takt, skyttlarna rasslade när de löp- te genom varpen, och alltid var det minst en. spolrock' som aurrade, Man fick tala högt och klart, om man vil- le bli hörd, ty här var det ingen som var han en from man som läste Guds bode ine Mod oväsen, Men dum var han inte, tvärt- gå på lösen. på dä viset, När Jag va På sjunde året som du, 'så va Ja, ute å tjänte maten själv,.: fundersam, Han fick' mat hemma '- Väven var som hjärtat, Den skul- le dunka och slå ständigt. Livet för dem alla hängde därpå, Stannade vä- ven så var allt förlorat, Så var det både för Änkan och för Edela, . Anna gick ogärna ur väven, hon nästan. bodde i. den, När högen av spolar 1. spol-lådan minskade . för mycket, kom det oro över henne, — Spola, Elin! ropade hon manan- de; Eller: Spola, Sven! Det tålde in- get uppskov, -Vad barnen. än hade för händer, måste de kasta det och skynda till spolrocken, Och den äv dem som inte: spolade hade, mycket annat "att' uträtta. Kon och fåren skulle skötas om, ved skulle göras i ordning och bäras in, mat skulle la- gas, även om inte mycken tid spill- des , därpå, och .hundrade andra sa- ker därtill fanns att uträtta, od ”-Mest var det Elin. Hon .var, äldst och därtill. pålitlig 'och trägen. Men Sven 'var en slarver, Han ville gar- na sticka sig' undan för att syssla med egna angelägenheter. Det. var mycket tjafs på- Sven 'och 'mycket om, Han hade' gott handlag med det mesta. . . se . Här fick nu Björn veta att'han var bortskämd. Det talte Karl om, + — Ått en så stor gosse som du får " Björn kände sig både stucken och gav sig tid att hålla upp och lyssna Hl le deras självklart och. utan bekymmer tjäna födan, Han såg hur. Elin och Sven: fick ligga 1. Själv var han jämnårig med Sven men både stör- re och starkare. Tom 'femåringen Märta bjöd till. Hon spolade 'det Hi- la: hon förmådde, .men hon mattades så snart. i' benen, , —- Pr. » — Ska du låta den lelta granna tö- sa 'slita'ut sej 1 förti? sa Kal. på åm- men, Hjälp nu henne å spolat + > > Björn: fick sätta sig. vid. spolroc- ken, det var ingen annan råd, Bred- vid på soffan satt Märta.. Hon” var ljus och grann, lockhårig, med 'skära kinder: och . röd mun. Ja, vådligt grann var hon. Men . en: horunge. Björn hade nog hört det, fast han inte mycket förstod. Han' hade, hört pratet, 'de låga rösterna, dé förstuck- na antydningarna. . : ab osa . Det låg; en skugga över henne. I hordom avlad, Han fattade det inte. Det tillhörde de storas värld, något de fördömde men ändå njöt; av att tala om, ' MEN os a Me -Det blev så att' när Björn: kom till Prästetorpet, så satte Sven och han sig ned och tävlade i att spola. 'Spol- rockarna surrade ljudligt, och' vävar- |häde”alarig tankt på att andra mäste Vid ett tillfälle kördes alla barnen ut, antingen de. ville eler inte. Det : . var när kvinnfolken skulle varpa til ny väv, Trångt var det förut, men när de stora varporna kommit ' upp med "alla — tillbehör, då fanng det knappt - plats : till 'övers' ens för en katt, Läobostt ' Då' lagade Karl "sig" också: gärna . ut, om det var väder. Det vär bäst så. Ty - det: visste 'alla' att när 'kvinntol- ken varpade var de' alltid envetna : och besvärliga, Likaså när de baka- de, ty det var ansträngande och hett arbete. 'Då höll karlarna 'sig helst ur vägen. fn, fen EN » Så var-det överdllt. Det kunde Karl tala om. . " et Mor En märklig. man var han; Kal på åmmen. Han visste det mesta av vad som 'varit och:även mycket av det som skulle komméa att ske' När han gkulle' berätta något sällsamt börjas de han ofta: Det var "på den tiden, när bergen var lena och djuren kun. -ide talaAtt bergen en gång varit le- na, det kunde: man förstå av alla de spår och avtryck -som fanns I dem, På sydsidan av' Myråsberget 't ex såg man fotspåren av. en jätte: som. na dunkade, Stugan var , liksom proppfull av arbetsljud. Det vär. en eggande musik, och alla trivdes, + -Men när pojkarna hålllt':på till- räckligt. länge, fick de springar ut till de - gärna - med,. Men ' Elin. fick för det: mesta : hålla sig inne och hjälp och sina egna angelägenheter. Märta följ-| : gått nedför" branten,.' én: gång långt före Mose tid, På ett ställe hade han satt en'rova, så att man såg märken efter änden och. allt, ligt att det varit en karl," ; mån så "tyd- till med "det som var, : - i s
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.