LAHOLMS TIDNING "Fredagen t den Cp:s s riksdagskarididater få får utfrågas inför valet Halmstad på tisdag, i Varberg 'på onsdag, i Falkenberg på torsdag och i i Laholm på fredag. Alla de tre toppkandidaterna på vas ar Y vägväsendet. |: JANA Det enskilda "När kommunerna inom bl. a. Falkenbergs-” och Varbergsbloc= ' ken från nästa årsskifte slås sam- Ner Talsede 2 mackodkapelis « HALMSTAD: .Hascl öken lig- 1 ger fortfarande ” tät i' Halmstads Valrörelsen får allt mer riks- Srägel, och den enskilde medbor= "garen får därmed svårare att få lite: grus och några 's per:år på småvägarna. ” i Halmstad. Viktigt är också att po- Hallänning; 1 -.man i de nya block innebär det bland mycket annat att .befolkningen i ytterområdena förutom sina egna väg- och tran- sportkostnader också via kommu- nalskatten får hjälpa till med ga= tukostnaderna i respektive cen= . tralort, - Bakgrunden til detta är : källande lagt +, "som konferé festslår' att väghållningen inom stadsplanelagda områden. är en " kommurial ' angelägenhet, medan « inbyggarna inom byggnadsplane= - lagda områden eller utanför plan- områdena själva får ansvara för " gin väghållning, fö? » Förhållandet är ingalunda ' de- mokratiskt,' men ' det "här bestått ; sedan Tång tid tillbaka, Verknin= + garna har dock: minskats genom att de enskilda väghållarna slagit sig' samman - enligt ordnade for=- . mer, inom byggnadsplaneområde- na.t vägföreningar : och utanför - hs fällioh rit ligen - 'vanden att förbättra villkoren för. det enskilda vägväsendet, I Kro-: - nobergs län t ex har man däremot 'en särskild såmmanslutning, Kro=' nobergs Enskilda Vägar, som . på itu. med "dessa" pro: re planerar man nu en mellan berörda. parter li och "målsättningen är att. man. helt vill. ha, kommunaliserat le. 'enskil- til stället, så; jakt bättre; s 2 Trädgårdsprodukte : från" bi a” östblocket "kan" väntas "bli ett. könkurrenshot ;imöt i den svenska trädgårdsodlingen.' Full- mäktige "för" Riksförbundet ”Sve- riges" Trädgård folk "säger "detta": Dessa åtnjuter i allmänhet stats- bidrag-för vägunderhållet; och på många ' håll lämnas också bety- . dande kommunala bidrag... Bl:a "lämnar en rad halländska kom-.' muner bidrag 'till'den "enskilda eller . samfällda . väghållningen, även om bidragsnormerna varje" "rar betydligt, 227. "Vv .Huvudproblemet för mi nga äv. and by Iutni ; - gar är. dock" inte själva kostnads- » frågan, även om "ifitressenternas ävgifter kan: bli: ganska - Vä : dets trädgårdsnäring vara en na ; tionalekonomisk. tillgång, som in I att. utländska Drodukter med högt; giftrestinnehåll” kan; införas och ben; mycket : bristfällig ' kontroll. juder ”svårnedbrytbara bekämp + ningsgifter, tillverkar och. förs Vägmaskiner, och vid förhyrning. jer svenska: firmor, "dessa ; gift vi av sådana, t ex i samband med. snöröjning, kommer de ofta i " drahandsställning; Vi za : " slutningarnas funktionärer har ett » tidsödande och. otacksamt ; extra- arbete, möt fö Hér, i För” Jämsidea "+ med "den insjdda Stat ig va karusel : + väghållhingen ' står "också" frågan omb i. om, samordnad "ytterbelysning, sörja” tryckningen" av alla” valsedé" . Denna är ofta åsidosatt på lands-. lar till.höstens?'val,'och' det' här bygden, inte minst därför att den. gått. som, mån kunnat; tänkas p avgiftsmässigt i är, ännu” svårare att en enda" föra, väv altihop.: Trycl håla å "Följden har: nm "oerhörd I rush: vid bi fetag;” och $t-brådskan: har' "'iho) i I princip vore let givetvis bast blivi om "kommunerna :. helt ';;s kunde : rörd överta ; för. de enskild: " vägarnår Detta "är "ett" mål: som f- 'sändelserna” både: partier och vals Varje fall landsbygdens folk vän= :- kretsar emellan. Nu” får ;extrafollk,. oc tas "kämpa för i framtiden; Koms' "på ; pärtiexpeditioneinar försöka « = " bringa reda'.1-oredan,” men: vem: skall betala detta extraarbete?.. munerna" har : oftast' både 'persö nella och -maskinella” esurser för skulle? också den åstadkomma en äkni till” . fördelning. . Det är: givetvis " ingen;z ör staten. Det ' systemet furigerade 1 . .- Bom --begär breda "städsgator. ut i glesbygderna, men ; mycket Set be rationell: snöröjning; » Samtidigt som man i Sverige för= 1. : den: er om ljusningen : lingen. inom landet- här: gått te geringen : ur händerna; i -Till--detta kommer: svårigh + terna” » för= näringslivet, särskilt | de mindre och medelstora före-|: tagen; - på" grund - av : kreditrest- riktionerna;' I ;stockholmsomräå- det "har ”konkurserna . ökat, un- der Vintern, och. våren Med” om- kring. 25 "procent "och "utvecklin: | gen .är .densamma i lar av landet, H Regerihgen har försökt att få och. -att än "egentligen - skulle. ha: kommit åtminstone ” någon - månad . tidi- gare. Men vis saknar... » uppgifter |; dd bara':. rykten :: OM: investe-] 4 i ringsbanken lånat åtskilligt” för att. öka! valutareserven: ”och'för- : modanden" om att svenska fi tag 1 onormal omfattning! tagit kontröll: över. utvecklingen :ge., hem; valutor, Några: officiella nom -:äåtgärder på Vissa begrän- - siffror”! föreligger inte. sade." områden: kreditrestriktio- |: ner, "hög ränta och investerings-j'. avgift. på vissa typer:av: byg] gen: "Gemensamt. för ' dessa -åt-|. gärder" är att de i-första: hand riktar. sig,.mot. företagsamheten nockling aringama., : Sort] programmen. via” reklämen; äremo! jorts s för att: begränsa konsumtionen : ver. Aftonbladet (e):' li; billigare och" det; "rekordstora underskot- tet i statsbudgeten. för koiisurhtionsvarorna, 'Aft det Det är' lätt att förstå att re-| skulle uppstå ett beroende från geringörn, gärna vill hålla sig tinl: de. .storföretågs-”sida, som. har åtgärder” som « riktar - sig mot |-. råd att annonåerå är bekså otvi- företagsamheten; : Månaderna fö-|. vetaktigt; vad imån än : säger sal re ett.viktigt val är det givet-|; tro:i vissardebattinlägg.:. vis betydligt ofarligare att. stö-l; Polltiskt-haw frågan också f ta sig, med: den, förhållandevis |; ga utsikter. att, avancera... Social: Ua: väljargrupp, . "som ' företagar-|., demokrategn na utgör, än att ta till åtgär-]. fast, hi der '. som.' "riktar met mot: kon- . Det finns Ingen” anledning att låta” ”körisumenterna Betala” TV: ET, skulle” reklam edérlåg för. den - med:stöd åt konsumenterna som 7 pågår. Ceiterhi kar inte" vara särsklit. "intresserat av; att: in- ternationellas " framträder. . HANDELSBALANSEN ” Trota'den i och för sig gläd- jande? ;jubdförbättringen . dras vil” nu möd -: ett” större, underskott 1 händelsbalansen "än någonsin | tidigare, ”skrivi r Fålu: Kurt ni 2är. påpekatie Gå lig biSdsjukdom — leukemi” — i :be- |: träffande "valutareserv "och. utri-]'»: ett omfattande! +" ”konsumentpolitik | besked på sina personliga fråge- ställningar i politiken, Hallands : distrikt av Centerns ungdomsför=" bund har tagit fasta på detta för- hållande och kommer därför att 1. centerns riksdagsmannalista i Hal- land har lovat att ställa upp, d v s riksdagsmännen -Johannes 'Antons- son, Axel Kristiansson och" Alvar And Vidare ko de tre kandid som står på fjärde- Åmanniakandidater i länet på svac randeplats, Vem som helst. får är: möjligt utlovas klarläggande 5 var.” : plats på de tre olika listtyperna, alltså landstingsman Karl-Olof An- dersson, fru Ella Johnsson och di- rektör Åke Eriksson. Han kan inte räkna med att alla sex har möjlig- . het att ställa upp alla kvällarna, men en fyllig svarandepanel kom: mer det under alla omständigheter. ; ilatt bli, Nr sonlig:: Den: 26 (september : är: det 25 år: sedan han .dog av en obot- Rumänien; tdet digger en- bitter |ifoni 1 gét” faktum att inte en enda de Ungerska städer i, vil- ka” Bartok. tillbringade : sin ung- dom nä firing inom Ungerns grän- ser). Bartok fick sin första mu- sikaliska undervisning av modern, Musiken fyllde hela hans barn- don, ; som han tillbragte i full ständig isolering, Som, barn led han. nä iigén av, en hudsjukdom sor." gjorde hohöm ' människo- skybg: "han ville; inte bli sedd äv! någon ännan. än moderi, : så YPPERLIG PIANIST + Bartok Sbörjade idigt att Sö pöneraj! Under intryck av: bl: ma, musik. 1899 begav han Shan : utexaminerades hån? redan accepterad sena re utnämndes han till profes: : rå pianospel vid akademin och stannaäé där i trettio år. + vn : SJ övervaka "de. an- tällda även på fritid. SJ före- ärsvattSnyktenhetsnämnderna kädl--underrätta företaget: om arbetstagarnas uppförande 'un- : denffritid:s Man vill helt enkelt i införa anmälningsplikt för nyk- terhetsnämnhderna, - 1 Bakom. förslaget ligger givet- . Yisl. trafiksäkerhetssynpunkter, i Men! skall staten börja spionera : på sina ”ånställda” under deras I fritid” återstår ' inte mycket av i denna Då måste alla räkna med |: att' Storebrors- ögon följer den I, symfoniska "dikt set" på ledaren” för 'deri' -| résningen! mot : Österrike :1848) rhed' stor” framgång ' i ' Budapest. Vid det laget var: Bartok . även: -utanför” Ungerns i gri Ser som em lovande ung : tonsättare och framför..allt.som-en..ypperlig pianist... Han .hyllades:. som iden vär: intrycken” Nordafrika, dom Har företog: :1906: Han kom” där. att lyssna på” ara trad "och beslöt sig "att: "försöka tränga djupare. in'i olika. länders folkmusik, .”Klart och. tydligt: såg jag framför. mig. liksom en karta full "med : linjer . som -band" sam- man vitt . kringspridda” folklåtar och "Inordnade. dem” iv att Hags Från arabisk ” folkmusik . värde han "blicken mob. den ' ungerska |. bondemusiken..: Det ' slog honom genast. att detta. var något annat och framför allt.” ursprungligare än den, 2igervarmusik som bl'a Liszt hade" gett spridning” ät I sina "ungerska" rapsodier, for Tillsammans" med sin ' vän Zol- tan Kodaly reste han omkring 1 Slovakien: och Rumänien ' och: upptecknade : gamla folkmelodier. Det blev inledningen till "en iivs- Jång forskning i den östeuropels- ka folkmusiken, ”Atskilliga tusen- tal melodier.” insamlades, "Bartok |. nöjde sig dock inte med att bara direkt uppteckna melodierna utan spelade även in dem på. dåtidens minst sagt ofullkomliga 'gbarimo foner' för 'att kunna noggranna- re analysera deras tonförråd .och rytmiska egenheter. I talrika ve- tenskapliga uppsatser ' redovisade han sina fynd och fick! anseende som en av 'sin tlds ledande folk: loriter, : ” Den genuina. musik. "han lärde känna på. detta. sätt. kom att de- finitivt. påverka - hans tonfantast - knarkkvarter, ”,”Gamla'” erfarna” : knarkare i Halmstad -säger att -det inte erbjuder några'svårighe- ter att skaffa knark; Praktiskt ta-' get när som helst går det att få "tag i hasch någonstans, i staden, -Även polisens statistik pekar” på att man långt ifrån ' har. kontroll över läget. Hittills har 40 polis- anmälningar angående narkotika- brott behandlats av narkotikaro- -teln' i Halmstad, Sammanlagt har polisen, hört 37 Personer i som- lisen i-år inte funnit någon Iokal tillverkning av narkotil i ett stort problem i fjol, "Dét'/stora problemet cannabis (hasch och marijuana); De som brukar cannabis anser att det är fullständigt ofarligt medan polis och medicinsk” expertis har slagit fast att 'det' dels”kan' bli variebil T|knarkare. Di D de. av försäljningen Chtelad bords för ”att "de" försålt hasch på Stora [Torg De, hade "skaffat knarket Köpenhamn. dande, dels att det kan leda till att missbrukare övergår till: betydligt farligare, preparat. som. morfin och heroin; d a börjat 'nyttja'det: Vi här inte resurser 'alt effek- tivt kunna. bekämpa närkotikabrot- ten, säger han vidare, och vi kan in- te säga att vi här kontroll över 'si- tuationen,' '; Fosie Några glädjeämnen” finns dock att notera. Bl a har arifelåmin och lik- nande preparat klärt minskat. v LSD h fattnin; Jinte'så länge- sedan greps :en' blott 113 år gammal halmstadflicka i Mal- mö i samband med ett narkotika- beslag. Till viss der -kan, det” om-] fattande Halmstad "skyllas på: ett detär en sommartstad. med: myrket ” turister. både” från Sveriges, storstäder” samt från : kontinenten; : ; Praktiskt; taget all +. narkotika .i ";"påträffats i Halmstad .har' örts "in från ut- -]landet, främst” Danmark och. .Tysk- lånd där de "st Knärkeentraler- fört” "med ” i narkotikamissbruket "ij dan åkt till Halmstad där det aldrig är några svårigheter ätt hitta hugä? de spekulanter. -Denna gång. upp- täcktes dock deras affärer av ena privatperson ' som - larmade "polisen, I går åtalades" "också "en" ung pojke från Smålåndsstenar Yarkotika- lfällen in= håft' sammanlagt: 20 gram canna- bis i Halmstad.” Dessutom. har han sålt hasch ' för 50-kronor.i staden. mån länge talat om "A-laget" och ”B-laget". PAS laget” har bestått av de gamla erfarna” 'knarkarna 'nies dan ..”B-laget” : bestått. av inybörjaz' re. Många av: 'PAClagets” medlem- mar går: nu under psyklatrisk vård, . andra har, lyckats sluta, men" deras steget änpe till ”A- -laget”; 5 É na ligger. + brottslingar?: Vilka är direkt far- liga i: trafiken? och : hur'; skapar "man "om : Arafikbrottslingar :'! till .Jaglydiga trafikanter? ; Detta” gar för den ståtliga trafikmålsut-" redningen, WVilkön till våren be- i dig med sitt arbete. i. utredningen, :som » hållit på" sedan; 1961 och. redan " avlämnat tre delbetänkanden. och tt se åtskilliga" av»sina förslag z vverkligade. i: nya lagtexter; är f borgmäståren'i Stockholm <Yng- : ve Kristensson! — :sommartid bo-- . satt i.Glommen :i' Halland. Hu- ”hövrättsassessör S- mid, Stockholm," medverkade ; på tisdagen vid MHF-kursen på Ty», lösånd : med "att: redogöra . för”en. del.av de: många omfattande. och . svårgripbara a frågeställningar ut- redningen f.n är,sys fylleristen ? tjuven, förklarade: 'asses sor Cos bl:a.. Komimittén har rad: "veteriskapliga' "under ökningar |! för. att få” klarlagt : a garnas bakgrund 'och allmänhetens inställning; till fådäna brott! och ”till personer "som: begått brotte ifråga, berättade talare ST ALLM NHETEN D MER HÄRT ståndpöhkter kan mån av- assessor "Cosmos; framställning klart" utläsa, att man. "sig på uppfattningen att om man får. ett. straffsystem; som accep- teras av folk i allmänhet, så blir det inte heller så många männi-: skor som begår: brott, Undersök- ningar” visar, att, svenska > folket bedömer trafikbrott som Synne ligen svåra brott,: 0 PROCENT AV : ALLA STRAFF, i Sverige har: samband, med träfi- ken, Antalet avdömda trafikbrott i ländet överstiger en miljon om 'året, ' och en stor. del av. våra fångvårds- anstalter. befolkas av ' trafikbrotts- grundfakta . nedlagts på att få fram grundfoörsk- |: ningsmaterial i det. här ämnet, ma- terial som, hittills inte funnits. Man vill i kommittén bl a 'veta vem tra- fikbrottslingen” frågan har börj fedningens' gång. t klarna under ut- en Tralikbrotten begås av - samma bakgrund som män=. niskor, vilka” begår andra” brott, Ofta är: det” personer med” ”trasst liga hemförhållanden, Dp rSonliga |. problem och bekymmer i i arbe | " tet; alkoholproblem 'o dyl IF det [i "några + viktiga" problemställnin= |: dersöker ; mö ijligheterna r . Jmille alkohol'i blodet, då de eratap rf; Svaret på .den|i garna inte från. ö gar, slog ASSESs brott. är nästan; alla mö skiljer : sig i rattfylle brottslingarna i övrigt. I Sistnäm | leristerna till 39 proc av. ogifta, till 50 "proecnt av gifta och till 14 proc på -socialgrupp" 3; 27: prot” på ' so" cialgrupp: i 'och.3 "procent på '$0- SÅ bland vetenskapsmi ; som. under- sökt: har; alkoholproblem; Det gäller: då sådana personer. som : dömts. för rattfylleri,:d v s haft minst 1 5, pro- pades. samtliga" rattfyllerister. som inte blir har vid undersökningar i utlandet lingar. Detta är; bara några av: de| 5 - » trafikmålsutredningen Ng arbetar med; Ett: stort" arbete har i: ”sågt upp ett 30-tal metallarbetare : sedan företaget begärts i konkurs, "Arbetarna riskerar nu att st ; arbete om 14 dagar. -; Anledningen till: fallet” skiljer" sig tråfikbrottslin- | av: frånskilda. Bland möpedfylleris- mer-70 Procént 'åv ”rattfylleristerna i ”rattfylleristklientelet;” att)” praktiskt” taget: alla” "rattfyllerister : < Det s k mörkertalet för rattfyl-]- ..|leribrott, varmed menas den del'av ikom., ale. RER i Fo undersökning här lagt, vatt. en "problemgfupp. a fö ner, som tat Ed kol skilt: problemätiska. i trafiken, "eller om: det” vär; 5 att: :trafikolyckorna : ertappade,' är mycket" stort, Man DN har upptäckts 1 i Kalmar och ” län, Folk vi + sedlar. har blivit -uppblandade med”. : 'med rätt pårtiveteckning har ;snati fel valkretsar.” : Hittills har ;. man upp kt ingar I Kalmar, Växjö och. Karls= : krona. Miljontals 'valsedlår:' nu kontrolleras... 2.4 Felet ligger I den manuella - "sorte= Tingen uppger man på tryckeriet I ' oh sockaldenroha trycktes £olkpartiete” 2 & 2 2 2. Fonamser utnyttjade. även . kvartackorden. 'nisk. stil, "där rytmiska punkter; förstärktes med oftå hårda : dist ler”, tonklungor, "Han Jan. med" förakt och oförståelse! Först. så småningom förstod mari det; storslagna” och” genuina i hans ”tonkonst.: Nä blån stycken 'som under; rubriken . | (1926-37): De: saml r ordnade. i nämnas : prinsen! och: pantorålen Underbara” mmandarinen "Den 3 gande planistisk svårighetsgrad. . Bläsköggs' ”borg””, baletten +”Tr. ade ”Mikrokosnios” utvi stt fe :.I. Halmstads. knarkarkretsar har . plats intas alltid: av någon som Sn . ” socialdemokratiska ': och : valsedlar som : komponist; :--Folkmusikens |, "Bartok skrev mänga mästerit: fria, icke metriskt taktbundna ga. verk för: orkester: och: kam: rytmer och dess korta melodiska 'marmusikbesättning men "ingen fraser blev materialet för" hans symfonk.” En: betydelsefull . del av eget musikskapande, Bartok ' ut. hans verk, har pedagogisk Ssyft- vecklade en karakteristisk. harmo. ning. Det gäller. cBärsklt' "de" 108 na. insträmentalmusikön represen. teras bla av tre; pianokonserter, två violinkonserter, ”Divertimento för stråkorkester, sonater för vio. lin: och>plano; Conserto för: Orkes: ter samt sex - -stråkkvartette; ; ge : ehskiide'" varhelst harr går eller " vad: han: än gör, i : SF 'skulle förslagsvis 1' stället : kunna beflita sig om att skapa | sådan 'ärbetstrivsel att spriten en Inte utövar någon lockelse, ' hä vi 1'£jor förlorade i "runt tal en miljard kronor —' noga räknat | ; 288 miljoner dollar — på turist-i' näringen. Detta underskott fort- satte", att " växa "under : första kvartalet i är och lär göra det , , . liga kons ärer -som sin; tillflyk : 2lsmen; I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.