Nä Fredagen" den 7 augusti 1970: : LAHOLMS TIDNING Den: sjätte september blir vårdkasarnas dag i Norden Övertorneå och Vedersö på dan&| ning kring naturvärdstanken. LO Förberedelsearbetet slutförs nu, för de vårdkasar som. skall: bli ett viktigt" inslag. under .Nordens naturvårdsdag den 6 . september. Värdkasekedjorna, skall brinna i septemberkvällen från Hammer- fest-1 Norge, Enare i finska lapp- marken, Luppioberget i svenska ka .västkusten för. att löpa sam- mans! -Akershus-i- Oslo. =. r | håller.i arbetet” på det Iokala pia- 20.10: passerar ;deri svenska . ked- Det var Norge som kom på idén-- att- ordna värdkasekedjor]|- «Hundratals orter är med -— och [på Nordens naturvärdsdag.. Nord. de som inte skall ståta med en|borna tände. ju förr .värdkasar eld har all anledning och möjlig-| när fara hotade landet. Eldskenet het, att på annat. sätt i lokala|kallade" folk, under vapen och arrangemang markera uppslut- försvaret ordnades. - Den här gången är det Nordens natur som är .hotad. .Den måste räddas, med förenade krafter, och då inåste allmänna opinionen väc- kas. ns Planerings: och förberedelsear- . betet för : vårdkasekedjorna. har vid det här laget pågått. i åtskil- liga” månader. Huvudansvariga i Sverige är Svenska naturskydds- j: föreningen, Svenska scgutunionen|" och : Friluftsfrämjandet. län har en. s' k:tregrupp, 'som etalj: 4 ' Lämplig” plats, är utsedd, sbrand- . skyddet: förberett, tidsplanen kön- . Allt, har "förberetts ',trollerad, för ' uppbyggnad, ". anvisningar . utfärdade andra, så. skall. dock: tändningar ske i princip med den” rätta tids- Sverige ' : Luppioberget kl: 18.30 och "kl. denna. "Nordens naturvärdsdag "un: der” det "pågående Europeiska na- turvärdsåreti- (md & bl. a nordisk De tal. öch". träffar; tävlingar - öd nsträtionståg, Väl utställningar, -"Varjel- - Big lite friare,” tändning och |. .t » släckning. etc. Och även. om"inte värdkasarna 7 alla ' I gånger! stär så) > "> tält (och så'högt) att de" bokstav- | '"" ligen kän'sés; den”ena från” den | målet . "någ, x I . Kuriskapen. om; och - stärka”. svarsviljan fö. .Elevsöndag . på Plönninge HARPLINGE: Varje år ordnas ett sommarmöte för förutvaran- de elever vid Plönningeskolorna, . "Nytt: för - året "är -"ått -sammans - | 4 säg blir på efter medan 'sedvanliga kvällssamkvä- met med dans kommer senare under hösten. Såsom föreläsare vid plönningedagen i år, som blir , "på Söndag, har elevförbundet én- Ice dent naturvår vid länsstyrelsen Ove Olsson, > Plönninge elevförbund . är : en gammanslutning . mellan förutva- rande elever vid. Plönninge lant- huskållselkal. skogsbr och lantbruksskola. Förbundets syfte är ett stärka - samhörigheten mellan eleverna vid de olika skolorna. och. mellan olika årgångar elever.” . N : För att ge äldre” årgångar elever från" skolorna ökade » att” deltaga" här man i år "valt att satsa på ett eftermiddagsprogram, och: dessutom" ordna banpassriing på —skolan.så att föräld. farna' kan röra Iectal. r de yngre. årgångarna I plö ningeelever, som ' mera: vill' ägna sig åt' dansen återkommer mari senare i mu "mera "påtagligt" på . -Plönninge" då" mani i fortsättningen : kommer att sortera ' under skol- ”överstyrelsen i” stället” "Jant= ”brukssty ,. och d Hills ”kommer nya kursformer. Om :det- ta komnier. de tre! kolornas rekto- rer att redogöra. K "empel. å ur? lagen: kan: tilläm- pas, Han. kommer; också att. beröra ' vad. den enskilde "markägaren har St beakta 4 samrmahhanget: och hur -ISver rige trea i världslön cligan s perna bar varit ett av. de stora . debattämnena de senaste åren. Även: om skillnaderna i betalning inom olika branscher, för arbets-, insatser som kan förefalla tämli Een likvärdiga, är betydande och. orättvisa är det dock. framför allt - ett lönegap som är mer iögonfal Taride än något annat och innebär en mer skriande brist på jämlik="" bef — kvinnornas löner I förhål lande till männen, ” H I Genomsnittligt : hade. den ma Yiga arbetskraften inom industrin i Sverige: ca' 26 procent mer be- talt än de kvinnliga är 1968, D v s | kvinnörna hade knappt fyra femte=: delar av männens löner. ' Enligt. en' undersökning av industrilönerna i en rad av de övriga "ledande in: dustriländerna och deras utveckling under perioden 1960 till 1968 -— | det senaste: året för. vilket jäm-' förbara' siffror . föreligger — -som. j nyligen utförts av SAF är. de..$ svenska förhållandena ändå. ovan=;; ligt gynnsamma jämfört med orim- liga. proportioner . mellan manliga” och. kvinnliga löner på andra håll." ; SÄMRE UTOMLANDS ”' 1 Norge hade männen genom" snittligt drygt 34 procent mer: be- talt än kvinnorna inom "industrin år 1968 och i Danmark 35, Även dessa" båda länder låg dock gynn-' samt till. I Finland var de manliga lönerna. nämligen 44,5 procent" högre ' än ” kvinnornas ' och på Is-' Jand 46, I det övriga Europa häv-' dade' sig kvinnorna bäst i Frank rike' där männens löner dock. lå 32 procent över kvinnornas 'och i Italien där det manliga försprånget var nästan 36, Feel ana "I Västtyskland fick kvinnorna ba- ra sju tiondelar 'av männens 'lö- her, d'v s de senares låg nästan 44 procent högre; I Schweiz hade männen '59 ' procent högre ' lön, ., i Holland ' 66 och i England som i detta intar en skamlij E kvinnor till följande: USA 16, 60 kr, | Kvinnlig förlust i 1 fönekampen Orättvisorna mot låglönegrup- -/ N ov Ha a Kanada :12,41, Sverige 10,01, Dan- mark" 8,64, ' Norge 7,81, Island 718, Schweiz 6,58, Västtyskland '6,24, Storbritannien” 5,64," Belgien: 5,56, Holland ' 5,38, Finland 5,23, Frank: rike; 4,77, ' Italien " 3,79, - Österrike 3,73, Japan : 2,77, Från dessa "ge- Snittslöner är skillnad se- dan betydande mellan olika bran- vi m fi kän påverka besk "Elevförbundet höppas på god tills - lutning t till en trivsam da; i i' Europa hade männen: 76 procent mer-betalt. Det innebär att kvinnorna i genomsnitt scher — 'och' som sagts alltid mel- lar: märroch kvinnor. — i en del Genomsnitiliot hade den manliga arbetskraften. inom industrin i Svea. . rige cirka 26 procent mer betalt än den kvinnliga 1968." . Mic eta portionerna mellan de: olika. län- länder kan de uppgå till långt mer]-.; nämligen” ät den. nordiska: na Ham 'hade, ekonomiska bekymmer gjorde: genom engagörnang, I 2 (Forts..fr. sid. 4.5. (behjärtäde yr än" och (kvinnor strån ök Es JAPANSK KLYFTA? de” >. europeiska . T bara hade 7 procent mm Uf "r Japan” där lönerna" över "hu- 'vud taget ligger en bra bit "under ”industriländernas var. .orättvisan ännu mer markal Där hade männen nämligen 90” prc "+ Denna körsordsruta" är. ett" vik- tigt hjälpmedel för alla radiolyss- nare, Jjsom vill vara med och lösa det ' 33:e Melodikrysset”. som sänds lördagen den 8/8.i P: 8 kli 10.00 ochi 21. bo samma dag. (re prisen). H Sas -Programledåre . Bengt . Hasslum . kommer att ställa ett, antal frå- gor och svaren (nyckelorden) lig- "ger fördolda, i de skivor: som spe las i programmet. Lösningen ' skal - sändas in un: der adress: rv. - "Melodikrysset ; Sveriges . Radio” Ai 10912. Stockholm” .— och vara Sveriges Radio till handa senast” onsdag i hästa vec kat: Ne ES : Första . pris: belönas: med en transistorradio med snabbinställ- ningar för P 1, P 2 och P 3 och dessutom : utdelas: 10” presentkort | på LP-skivor, ss ef ta - lerikan,. en” Ehn i sovjetmedbargare ”diskuterär kvinnan. ; merikanen; De' har en. tryggad ekonomi, arv är ju. inte ute: lutet. Fransmannen i Äldre, kvinnor , förstås. Tou- jours. De har: t sig konsten & att älska: : : ; u > Sovjetmedborgaren: rv + —' Äldre kvinnor naturligtvis. Chansen finns: att de har pett Le- nin, — När hon: trör på själavand: - ön; har. testa enterat | ra). "och var även ”sjukiig 'danden : på ett sjukhus: Ä New I nue. tider,, c dessutom, hade, han värt | att: finna sig: «till; rätta i det främ- mande landet. han längtade; till- baka till sitt "hemlaa ” När: Kriget | var "slut var hän sdan 7 dödligt märkt av. sin, sjuk- dom; och; hade gett; upp, hoppet att nägonsin, återse sitt .hemla Trots alla svårigheter + "utgjorde Bartoks ista : lär? en ' höjdpunkt på" han "kompositörbana, Då till- köm '.bl:: a. konserten. ter, solosonaten för : violin > och den tredje pianokonserten. > +! :;:Bela Bartok” dog 'efter våra 1 York, Han: jordfästes : i universi tetskapelle id: Lexington” "Ave- > Sigurd Jansson, cent. mer i lön än kvinnorna, ”ka, alltså bara har något, met än hundra procent," no I | "Avgörande; betydelse för arbets. kostnadernas "inverkan på de olika ländernas ; inbördes konkurrensför- måga" har” ju” dock inte” harai dé direkta "lönerna för. arbetad ' tid utan. framför. allt 'de totala löne- Kostnaderna.” 1; dessa” intäknas'' då olika : slags ” premier," 'semesterlön, bidrag till-.socialförsäkring,' skatter av. söcial a naturaförmåner etc, ä bl "hälften "så mycket betalt som” sina. R ”menligd, arbetskamrater, : '- Japanerna har annars haft den. "snabbaste" löneutvecklingen på "se-" nare 'år, Från. 1960 ;till 4968 steg. betalningen inom industrin” med 'i,' genomsnitt : 141 'procent, "135: för manlig '; arbetskraft ' och 164 'för' kvinnlig. Det innebär "alltså att:' klyftan där, mellan män och kvin-' nor: trots allt har minskat sedan. 'gextiotalets ' början - då kvinnorna, | hade mindre: än hälften av. män-. nens löner. SS t För de övriga 1 "Undersökningen medtagna länderna var den pros” centuella löneökningen — och för :- "att få en uppfattning om levnads=;. standardförbättringen" inom paren=, tes konsumentprisökningen — "som; följer: Danmark 101 '(61) Italien 94 (25), Västtyskland 91 (23), Sve-; rige 82. (35), Norge 80 (7), Öst terrike. 76 (32), Frankrike 75 (27), Schweiz 71 (31), Finland 50 (64) Storbritannien . 37 (33). och USAj 34 (18). > SVERIGE TREA" |". ta "lönerna för arbetad tid för in-' dustrin i genomsnitt för män +' I absoluta tal”uppgick de avel. derna något: annorlunda, I' Sverige uppgår dessa lönekostnader till: ca 25 procent på den direkta lönen för ' arbetad tid inklusive ackordsför- tjänster och övertidstillägg. I vissa länder är. andelen av dessa tillägg långt högre, i. Frankrike .67: pro= . ' cent och i Italien hela :80, vilket / innebär ' att endast 55 procent av : de > totala .-1ö iekostnaderna a iutgår ve i: den "ovanstående" Jöneligan ? "blir med hänsynstagande till de "totala arbetskostnadern: got Jannorlun« då: USA 18,92; Kanada" 13,46, Sve= rige 12,59, Norge' 10,23,: Danmark . 10,11, Island 9,41, Västtyskland 8,91, Schweiz 8,55; Belgien 8,41, Holland 8,31; . Frankrike" 7,97, Italien 6,89, Finland - 6,75," Storbritannien 1658, ilskä: Tom; som" sköter vår: träd- gård håde råkat. köra mel trak- torn: rakt' över Willis ömt. vär dade .kurbitsplantor: pen En läng Teva. med” sju ätt de var böjda” och: -tillplattade såg. det ut som: orå' rankan en- dast" hade” lossnat: och. jag” för- Sökte. trösta” Willyi”De kanske kan leva i alla 'falP”: - "Nej, ötterna: är, rv, uppfyckta”, nyftade! Y Ledsen” öve vad som. skett, önskade : jag. att jag hade ' kun: nat lägga rötterna tillrätta igen, stärka revorna :och -hela : det söm var avbrutet.: Tänk ,vad FILOSOFI "öv o- -— "Ja, son där. han satt på ålderdoms: hemmet. Äktenskapet är som en: lång. utdragen supé där man blir i serverad desserten först. SVT sa filosofiske . Fridolfs- Gud. måste lida, när en' kristen kommer till det "stadium . då man förväntar sig att han skall bära. frukt och så händer något som: hindrar, andlig näringstill- försel och" fördärvar gemenskar : plantor. hade rivits loss. Fastän ned kl. 20. 12 "BOÖMBSÄKERT: ; — En, del. goda. sidor har du I alla fall, Elsa När jag "ringer hem och det är: : upptaget så vet jag åtminstone att jag slagit rätt nummer: > "Att vara utan Kristus är lika skadligt” för en människa, som det är att dra” upp en planta med rötterna: det leder till dö- den. . Därför - 'sade Jesls: ”Mig pen! src a - . "förutan kunnen I: intet göra”. Olof hällde upp en ny sup för att lugna sin svärfar. Hans svärfar som knappt var äldre än han själv. Ty Johanna var nära tjugo år yngre än ein man... — Flytta. Afrå den goda förden å ' sätta sej te på stengrunden &å hälle- berget, Tvi vale! Johanna spottade 1 elden av ilska, Björn satt orörlig och stirrade ned I bordsskivan, och munnen var som ett streck. -. — Dä ä ena usel ”kärlng äv her, Oluf, sa han dovt. Hu här ingen för- syn för sin gamle far. ox Lo — Du her själv gjort henne. - . . — Hu är lik far sin, sa ' Björn intel. utan stolthet, Sedan vände hän sig . häftigt mot Johanna. Ja trivs bättre " på Getabo än uppe på slätten. Leran va som lim, när dä regna. Den kröp högt upp på stövelskafta. A tänk så- ha goa potäter en får här nere. Där- uppe på leran ble di "så. beska så dl sved på tungan. : | — Vetet då .snäste Johanna. Tven1 bordet. Dä ä ångersäd likafullt, : Dä fryser; upp på vintern så röttera legger. bara, &å sen blir dä :blåklint Jörn dunkade nä-l. «= Vete! Erymtade - Hjö n I mörkt. Vete kallas för ångersäd.. Dä ä allti ett spel å odla vete tell å mä på slät; ten, Iblann slår dä väl ut, å då ång- Tar en att en inte sådde mer. ÅA slår dä felt, så ångrar en att en. sådde nånting alls,. Hur en än bär säk åt, så blir dä ångersäd, - Å så suger dä jorden "mer än nånting aent : » Liksom alla t Utbygden var ölot full av vördnad för vetet. Vetet var den raraste växt Gud hade skapat. Och det växte inte på den veka dor en. A - se — Di säjer, sa han, att dä ä syn- dit å' äta sej mätter på vetebrö. Dä & ä så gott å'en så stor Guds gå den får inte missbrukas, — Där .ser du!. Dä ä ångersäd. Björns röst var triumferande. Äter du vete, så ångrar du dä, å äter du dö, inte, så ångrar du dä också. Men dä förstår säk. sa han tankfullt, när vetet vell säk. när dä ä gott år-å ve- teaxa blir som kottar! Å när en sen tröskar å vetet flyter ut.på log-gol- vet å legger där så gult så dä liksom självlyser, då — då. du :vete te åå växa på Getabo? - Ja, Ba Johanna nästan and sål Då ä många t vår släkt som ha « | nästan. för . alltihop: -'Tacka '. vet - ja kornet, dä kan en lita på. :: : Karlarna blev allt högljud are. . — Kom hit, pojkar! hojtade Björn, I ska la ha litte fägnad I-mä,- Han fyllde tennbollen - och. sköt den fram mot Simon. Du ä Snart fultgod karl, Här har du,” cv ct Simon tog ';' bollen och tömde den i ett drag, så som han, sett”karlarna göra, Hostande och: grimaserande sat- te had. .dryckesbollen tillbaka på bor- det, Björn skrockade förnöjt - och fyllde” på: Igen: Nu var-det Davids|- tur. Han tog sitt utan att blinka men fick. en konstig mun efteråt, > 7... "Otot grinåde välvilligt, och Johan- id spisen"stod tyst. Men o- Du lene saå? Du "beter som. Ja. tat Björn, å alla har di gjort..skäl säk på alla vis. Nu'eka du ha -katt- supen. Han fyllde bollen till ”hälf- ten, och Hille "Björns ögon stod.” på skaft. Men a steg Johanna, fram, mörk 1 ögonen. - — Här 'blir. dä varken Karlsup a- ter kattsup.: Gossen: ä för liten, . Gamle-Björn stirrade på. dottern. — Han ä "stor nog. Dä ä tvunget Tmä. brännevin, å, en, ska, börja vac iv -'lde Björn. Bara en. endaste gång bar — Han ' ska inte bli, lik 'morfarn sin; lita. på dä. Kom, gosse! Hon tog Björn vid handen och ledde; honom bort: till spisen, Hennes far stirrade förbittrat efter henne, > .' =: -— Du har inget. begrepp. Bränne- vin ä dä bästa som finns, dä ä mär- gen å musten å styrkan. En känner så tydlit hur starker en blir av "et. Dä ä bot mot allt ont. +. : ;—:Dä ä ett. djävulens. bländverk, så "Johanna barskt.' Vår fina. Tor- björnsgård . rann 'ner genom halsen på dej ihop mä fyllan, å frågan ä om inte dä magra Getabo går samme vä- gen 'mä stenhögar. å allt. - Åter slog "Björn näven 1 bordet. '— Då ä ena usel käring du «har, Oluf, dä säjer ja om igen. . ... — Hu brås på far sin, . ga Olof lugnt.' Dä säjer du själv. Dagen. led och karlarna blev allt bångstyrigare. De berättade historier "Joch sjöng. .De bröt arm, De, höger- bröt och vänsterbröt, och Björn I Ge- tabo' visade slg motsvara sitt rykte. — Här åker du mä som en skit! skrek han: och tryckte ned svärsonen utan vidare... ".c -— Skit kan du vara självt morra- de Olof. Han. tog illa upp. Här satt han 1 sitt eget, hus öch blev chikane- rad inför "sin egen avkomma. — Du ska Inte vara lessen! trösta- ja träffat en som va starkare än fa. Dä: va en liesme ifrå As. Hade han] fate vart sme, så hade ja allt tatt ho- "from "mä. Men'se smeder blir "nt så - Hlyssnade. och" gav akt. Det gick inte lag. lag. De var ju sex skedar, lilla An- nika åt inte med egen sked än. Och sex skedar var för mycket 1 samma sets. välstånd för far sin, hällde hon upp både gröten och mjölken inte i träfat utan 1 kopparbunkarna, blank- skurade och väl förtenta. De bästa småländska hornskedarna lade fram. - bunkalag, de tre pojkarna var 1 ett för sig, Annika satt på sin mors knä. åt sig själv, sedan en lifen åt An- nika. 1 a vådlit armastyva. Den här han sto å bösta 'mä- en' tieskålpundsslägga da- gen i ände. Dä ger armstyrke, dä. Pojkarna hön sig väl: framme och att få dem inifrån. Jahanna var tvuin- gen att gå till lagåri. och fodra krit- erna. Hon tog Lille-Björn med sig. När hon kom in igen, förstod hon att de stora pojkarna fått mera starkt 1 näbben. De var röda 1 ansiktet och hade med en gång fått ett sådant mannamod, De blandade sig 1 sam- talet, Simon med målbrottsgrov röst och David med borrande gäll: Alla pratade på samma gång. Det var ett väsen nästan som av ett helt kalas- På kvällen kokade Johanna vass- gröt. Hon satte fram för två bunka- fat.” N Eftersom hon inte ville dölja hu- hon Ne - Karlarna. och Johanna var i ett Först tog Johanna en stor sked gröt pade' kraftyttringarna hade berett:en god matlust. Alla åt med god smak, Pratet ' mattades betydligt. Skedarna 1;en triangel, Först; till grötfa- är , halv" last. intogs! Sedan till mjölkbunken,” där skeden doppades och ; mjölk fylldes' på, och därefter lagom - full.«till munnen. Sedan gav den sig ut'på ett nytt varv. . : Men Inu var Björn 1 Getabo full. Hari hade svårt att bedöma avstån- det, och hans 'sked dök ned än här, än, där i grötfatet utan ordning och metod. Olof betraktade "hans fumli- ga skedföring med ovilja. När Björn till "slut - gjorde intrång vid hans egen kant 1 'grötfatet, kunde han in- te hålla sig utan slog till svärfar hårt över knogarna med skeden.” — Håll dej ve din brädd! va har du ve min kant & göra? Björn glodde förtretat på honom. -— Va ä du för en? Börjar du slåss, när Mi äter? Du har ju inget folka- vett. — Folkavett! : sa Olof hetsigt: Ja har:.ätet - gröt ihop mé 'skåningar å hallänningar å närkingar &å norskar & alla sorters folk, å alla har di hället på dä. A Iåt bli & spill mjölk på dä viset, ca Förbittrad "slängde Björn "skeden [| bordet. : — Ja ä inte fin nock ät, däk. "Du vell vara en sån vådlig herre. '.- -—'Ja vell bara att folk äter hyf- seligt, när di äter ve mitt bord, snäs- sej ve sin brädd I grötfatet. Dä ä lag|-; så mjölken a ”bunkarna For [d rin= gar, . — Ingen ska ”mästra Björn 1 'Ceta- bo! Ja' .klår.-vem som helst, 'Ska vi ta ett livtag? - -- Johanna ' hade blivit. allt mörkare och mörkare. Nu 'lade: hon 'skeden ifrån sig och stirrade Ilsket från den ene till den andre. et — Ät å låt .maten tysta mun! An- nars hyfsar Ja ut er te svina bägge - två. Hon satt där. med gnistrande ögon, bred och .stark och respektin- givande; Björn såg på henne' med immig blick, Ett brett grin for med ens över hans Bora, väderbitna an- sikte. - Då ä rediga tag i däk, mi lella Hånna., ' Du ”släktar' på far din: Säj ifrå så dä hörs, å låt ingen sätta säk på näsa på däk. - s .Förtreten lade sig hastigt, och ske- darna började 'åtér gå t trianglar men ännu darrigare än förut. ” Det lilla bunkalaget hade hjärtans roligt." De stora. gossarna hade fått ett otroligt kurage. Livet lekte för dem. De kände sig :karlavulna och sade vad som föll dem tin. = <- — Se på Getabo-Hanna! flinade Da- vid. Hu ser 'så ilsk" ut så en :kunde bli rädder. u + — Töst, töst! fnissade Simon med -Måtsad förskräckelse: Annars cbyfsar : hu ut dej te svina, . - Supandet. och . de. därmed. förknip- te. Olof, Björn slog näven 1 bordet,f : : yForta,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.