4 | ; LAHOLMS TIDNING Lördagen den- 8. augusti 1970 ten > : os ' | . ” NV : N MM of : SE a Då : ov REA : 3 IT AR den 8 augusti 1970 LT = =) . le söndagen efter Tref. . |[Väderbiten et En offårsmen I dn mindre stad "Text: Evang. Luk: 18: ou. Det starka samhället BSoclaldemokraterna har i sin land inom det ekonomiska uvet, d MÄNNISKAN" INFÖR. förkunnelse framfört kravet på, framhöll talaren. < GUD ett starkare samhälle, Därmed ”' Tesen om intressemotsättnin- Jesus berättar i, liknelsen om tycktes man 1 första "hand mena, perl mellan ärbetare, sjjänstemön fariséen och” publikanen” om två en förstärkning av r i (Ö; är för en a sätt ten, så att Jandets utveckling skall modern industristat, framhöll herr öra. Den : fö dte ba d an kunna styras genom centralistis« Antonsson vidare, även om soci=" | nalkas Gu den: ka beslut, Man satsar på stora aldemokraterna söker: hävda att läng bön, inledd med "orden: stadsbildningar, stora industrifös sådana motsättningar finns,. Alla "Jag tackar dig, Gud, för ätt jag reteg, stora fackföreningsenheter samhällsgrupper har intresse av licke är såsom andra människor”, 0 8 v. Staten skall ha sin hand ett starkt och konkurrenskraftigt |Den andres bön "var kort: ”Gud med i så mycket gom . möjligt, näringsliv och en rättvis 'fördel- misskunda dig över! I mig syndar medan den enskilda företagsam= ning av det samlade produktions . re”. c heten äter på undantag." - i reeultatet, herr A po Ingen vill i sitt böneliv och I ur. denna traldirigering t herr - se! en 5 d+1i . . längden kan vara förenlig med sitiva och : samhällsmedvetna för= fartésen: "Nej. pe vi NA "ett demokratiskt styrelsesätt är k lse är det beklö att s se, hur problemet i .vissa fall: svårt att förstå, I en demokrati tacklas från arbetarrörelsens sida, , bör man I stället satsa på de en- skilda människorna, så 'att dessa I :senaste rumret av- fackför- får 4 och, medbestäm- bundsorganet = Fabriksarbetaren manderätt. Detta har säkert ock- förklarar docent Walter Korpi att så från början varit socialdemo= arbetarna är i underläge på-ar- kraternas målsättning, även om .betsplatserna, . den 'på senare år blivit allt mer Cm Arbetarna borde använda sig U förfuskad, un . av den politiska makt de har för > Sämverkan och medansvar från ”att I lag få fastslaget att arbe- : olika samhällsgruppers sida' har tare och arbetsgivare är två lik- annars varit en ledande linje 4 värdiga parter på arbetsmarkna= . den" ska samhällsuppbygg: 'den, säger han. För att arbetarna den, och det har gett oss ett väls skall kunna använda sig av sina” stånd, som står i särklass i värls maktresurser, måste" strejkrälten den, Berömt är det s k Saltsjö- utvidgas, Likaså borde man ha -. badsavtalet från 1938, då Arbets= : rätt att säga upp ackordsprislistor givareföreningen . och LO kom' under löpande period för att för- överens : om huvudprinciperna handla om nya med strejkhot i ker.:man. Det kan emellertid va ra något mycket fariseiskt i det ta, att man. "Jiknar” sig” publikanen, pekar på sin egen ödmjukhet och i”sitt hjärta tän- ker" — även" om tankärna inte blir ' klädda ÅA ord: ”Jag tackar dig; Gud, för att Jag inte är så- som. farisé”.- dd När vi i bönen nalkas Gud I har vi oftast "én viss: beriägenhet att vilja” vara; något,” Vi, vill ;skilja Oss på något sätt : "från ' andra människor genom att erinra ' Oss "och. även Gud — om goda ting, som vi gjort i motsats "till » arbetskonflikter, för den svenska avtalsrörelsen på ” arbetsmarknadens område, Det var ett avtal, som genom åren räddat 0oss- från många dyrbara Mi » Nu behöver vi ett nytt ut= bakgrunden. , : Självklart borde arbetarskyddet är bristfälligt el-" ler om arbetsmiljön är "kälsovåd«, lig, ' : an även ha rätt att strejka, em ' Nu får man: a väl inte räkna do- vecklingsskede i Saltsjöbadavta.: lets anda, deklarerade den. hal- ländske cp-riksdagsmannen' Jo= hannes Antonsson i ett tal i " Avesta I söndags, I stället för oro och konflikter i arbetslivet borde " alla' parter enas i en gemensam strävan att lösa problemen på ar= . betsmarknaden genom” fredliga överenskommelser, Detta : skulle . , föra vårt land ett' välkommet steg ' framåt: som 'modernt föregångs=" " ett statssystem. där varje uns av yggas med'våld och ofri. skriver " Norrländ ska demokraten. . (S):r Den” ”proletariatets. diktatur” kfml predikar med en. fullkom- lig egenmäktigt ”regering”. och frihet .ska' vara underställt ”en ledande elit”, nat än den djupaste reaktion. Ett så' oförblommerat . makt- drömmeri som Armas Lappalai-| ' nen för till torgs På ”maoister- |" . nas” vägnar är emellertid ingen : värdelös information, I den mån det inte stod klart förut vad denna lilla politiska spillra "sik- tar. på får nu allmänheten kla: ra besked, ”Allt -kfml:s . arbete görs så" att säga med blicken fixerad vid denna framtida kris- situation, Organisationen ”kon- centrerar sig på att med. maxi- mal tyngd kunna. ingripa i och drivå på 'den' motsättning. som förväntas komma att .: uppstå mellan arbetarna och. regering en.” on Att. skapa kaos är: alltså det höga. "mål kfmi-arna ställt upp — i hopp om att kunna genom- föra ”en revolution på svens- ka”, Därefter, får vi veta, kom- mer' en diktatur att bestå ”un- der. en historisk period” på åt- ' minstone 200 år. I vårt land är det inte många som skådat 'en diktaturstat ini- från, Långt mindre känt: dess trångsystem svida i den egna huden. Men 'de studentkretsar som ” sitter och välver framtidsplaner |: - symptomatiskt. Man, vill allt mer " att-.närmare fundera över-de här= : | stridsätgärder, Valet |, få svårt V cent Korpi som representativ för. hela fabriksarbetareförbundet el- ler för fackföreningsrörelsen i öv= rigt,' men uttalandet .- är - ändå ' undergräva "arbetsgivarnas infly="- tande på arbetarnas :bekostnad, Samarbetet till hela : samhällets, -: bästa får vika för dét sena makte begäret. . | 4 :-Med tanke på'den- stundande - valrörelsen finns” det i anledning ' ” ovan "anvisade "vägarna fö hällsutvecklingen. Centerpartiet : vill. bygga utvecklingen på sam-=' "arbete mellan olika: grupper: "och "en rättvis fördelning av: de upp=' Å > nådda' produktionsresultaten, Mot det alternativet : står :kraven på, egenmakt och hotet om att it eljest. tillgripa strejker',. elle; : Svenska arbetare” är ingenting' an-|" om: ett” älktatoriskt: och inbillar. sig att: dessa Arötnr en - sannerliger inte. tankar -:och ; värderingar ”. mycket” om hos dj jupa” led, INDUSTRIMINISTER Krister Wickman låte sv artikel I Aftonbladet påskina, att Ir” Han: blev klart - "medveten > "om problemen" i: Teko-branschen "1 re. dan för femton år sedan; kon- |: ' staterär Handeistid "en (lib) och” fortsätter: ”Hr Wickman utlovar t dustripolitiskt program ' för: Te- ko-branschen men ”programmet är; inte färdigt”! "Här har ' alltså den nuvarande industriministern |” i minst tio" år. varitymedveten'k--- om "vad som skulle hända inom Teko och :ändå » är” inte ens ”räddningsplanen” ' klar. "Denna senfärdighet hindrar. dock intel” "hr Wickman från att kritisera konfektionsföretagarna för. att de kommit med så få konstruk- "tiva förslag. Tydligen. har'indu-|: strirninistern: för avsikt ' att i årets valrörelse försöka göra ett stort nummer>-av sin egen 'un- derlåtenhetssynd i kombination |... med efterkloka kommentarer, / eller: onda” tin » som. vi motsats, till: andra” —'und- vill" jag ändå gärna tänka, att det ändå funnits” eller ” finns ” något i mitt liv, som "åtminstone i ringa mån "skulle göra det förklarligt, G" bevisat "sin godhet just mot. mig. Om vi "just nu hår det dåligt. "ställt, tänka vi gärna” på något 380m;. varit, som” vi med Ditt medlerskap betyder merän tian : du betalar i årsavgift. |. Bli medlem nu! - Av Kyrkoherde Anders Frostensson, Lovö, Stockholms stift. va: ”Ännu är jag inte någon god människa, men jag har en ärlig $ilja att försöka bli det och en gäng skal jag med rent sam- vete kunna". träda Fram, inför Gud”. : Allt sådant. beror på en ' falsk inställning, vittnar - om att jag står i ett orätt förhållande till Gud och bottnar djupast i ' att jag ännu inte tror. på. ett. verk: ligt och personligt. sätt, tror på Guds kärlek. Att Gud är (ärleken innebär, att jag förtfröstansfullt får nal kas honom i bönen — dag för dag, stund för stund, just sådan jag är. Det. vill säga som en syndare, i : Vi har inte rätt förstått -publi- kanens bön om, vi i den endast ser något tungt och ondskefullt. Den är framsprungen ur. ett ån: gerfyllt ' hjärta, : som hyser ' den fasta förvissningen "att Gud är barmhärtig och :att han vill för- låta oss ala. våra synder : såsom en. fader förlåter. sitt "barn, -Att bekänna sin synd är att. bekännd sin tro på Guds förlåtande kär lek, a ot 2 På denna gränd” vill jag förbiiva. så länge. jag 1 livet är; -, 2 od Från den: skall. intet mig föräriva, Sis sjunger jag. i Evighet, Oo djup” av Guäs' bärmnärtignet, Amen. i Rädda Barnen - ; Ett lågtryck över. Island rör sig åt hordost. I samband där- med utbreder sig en västlig I till sydvästlig luftström över i] norra . och . mellersta Skandina- | vien. Den föregås av ett regn- område. 'på norska havet, som väntas beröra huvudsakligen | fjälltrakterna. Utsikter: ' Svag til måttlig | vind mallan väst och nordväst, fterhand växlande. Uppehåll väder och växlande 'molnighet, Cirka 20 grader under. eftermid- dagen. / : ' Kattegatt: God till frisk lokalt styv " nordlig "eller :nordostlig bris som avtar något. Under lör- dagen småningom god till frisk sydvästlig bris. God sikt... . För ":söndagen: Måttlig, vid pörtnyckeln. Lördagen den 8 "augusti 1970 I dag: SYLVIA Solen går upp. kl: 423” och ned kl, 20. 12. I morgon: ROLAND - Solen går upp kl. 4,25. och ned kl. : 20.09. : . . - På måndag: LARS : säger om mej?! cs r.s Han: jag kom: hit.! 00 — Jodå, Der” var därför på småländska höglandet hade tagit hem ' ett. större parti 'skor från en: konkursfirma . och. nu ändå lägre, . I Nå; gjorde är ”nägot' kap? Järnvägsfrun:. . 3 — Ja, jag köpte: ett par, Här ska du 'få se, cr " Hon öppnade | ett pakt. och tog fram” ett par hästan en halv me ter. långa "smala Vvassnästa” skor med: mycket + höga och vassa” klace- Solen går upp kl. 4.27 och kanv Uf role to ned kl. 20.07. Sd ic 7 väninnan: Så ol evo i SKVALLER : . : — Hon: :Vet ni "vad: skvalvet : älven: vet i — Inte. kan :jag dä; men du förstår priset,. sex . "kronor; | En järnvägsfru 'kom' ut' "från. affären ” och mötte sen. , väninna att hon :hotade ta ifrån honom kusten "frisk sydvästlig vind. I nd -Å Mos ae de' södra delarna "övervägande er t Sv K AR ” : vackert vänder, 1 de norra'tid-' NÄ äv i STA. tale vis ökad: molnighet: men mest vå si - fl KR v ehållsväders Tä li t. 4 FAR ÅS: : : pp ämligen varm | 1. ANMÄLA tad F sj IBARDIEK ESKO JORM NSE;B/ KU IUKAR NV BY-. Tr EluL Vi + AVSLÖJAD "allena CN SLUT: ARANLT oh en Ursäkta, jag vill inte pål” oK. KATA SIR ANN minsta sätt störa ”grannsämjan, |] + A PEULE :$ 243 men: vern var det:.din fru gräla-|- PPG I ns de med: i gär. kvän?' Pet. var ett STURE. Å A G fruktansvärt - oväsen, = TOMAN GlIRlA RE ”— I; går "kväll? -Det mäste ha - EPAT ST PALCSON varit" hunden ” som fick: sej "en |” LUG NIA SA "Jåthutning, "y isooc . AVAM "Tolk & "— Stackars kraket Jag hörde | : RAK 6 Zs T SO KANT , Vinnare av Bildkryss nr.. 31 31015. Ränneslöv,. och : Ingrid : Laholm, > | Bildkryss.m nr. 32 au gusti; -Adressera H blev Torsten Svensson, Box' 44, Håkansson, », Bkolgränd 3, B, 312 00 skal "Vara |Tånos"Tlantog till aholms ', Tidning; Box ' 78, OV TTÄRrER PRECIS, FAPRA, KASTADE UT OLLE. Li MAN ETT. HEN DIY HÄR ÄR VLE, ; KlOC-= REPUBUK I. SYLAHERIKAN FA handa > senast onsdagen - den 13 [såldes de :till.-halva' V priset och ' Johanna gav dem en snabb blick. Ungtupparna hade fått' lite starkt i näbbet, Nu kände de sig morska; Hon teg. Och det eggade dem att gå vi- dare. — Hur'ä dä, sa David till Simon, heter hu Getabo-Hanna eller Geta- Johanna? . -— Geta är rätta namnet, fnissade Simon, Geta-Johanna. Dä passar pre- cis. a Nu brusade, Johanna upp. -— Hut på er, snorpojka, annars ska I bli varge vem Getabo-Hanna ä. - "David tog lite gröt i skeden, spän- Je det sviktande hornskaftet, sikta- ge och lät skottet gå. Grötbollen gick: för; högt och satte sig på väg- , gen, Johanna rusade upp, och mo- det svek med ens" pojkarna. De sprang på dörren med Johanna 1 hä- larna. — Getabo- Hanna, - Getabo-Hanna, Geta-Johänna bääl ce « Hon gick in; stängde" dö lade för bommen, : ' Dagen efter var det grinigt : legat i lagården äver natten. : Efter frukosten toj det från mun. :— Nu sätter du för, tar; baka hit på längen, du ut far din? — Vart du än kommér, så blir hit å förstöra dä för. oss mä +: mente Björn. Lita på dä, Johanna." '- Därute var det klart Jo-]i vred gen var fnö; hanna stannade "på trappan. Honioch tung." - . SA kunde inte se pojkarna, men nå- Men än var Johanna inte nöjd. &onstans ' ifrån kom Davids retsam- ma röst. ' och surt .i stugan. Karlarna-: mådde. illa, Johanna hade inte sovit, och pojkar- na: var: bleka och frusna av att ha ohanna ble- & åker hem, ÅA du -behöver inte komma ter — Kör du ut mäk, fa Blörn,, kör fylla å illalevande, - Du har' förstört dä för dej själv, du 'ska Inte: komma — Ja ska nock hålla mäk bärifrå, Och så for Björn i Getabo sin väg och h Thon'det sagt, knät hon på sig h huvud: klädet och, gick / ut för att fodra .kor- Fast. hon: inget namn ni int, viss! te alla vem det var hon: syftade på. "| David stod där och såg betryckt ut. IMen nu visade sig Simon som en vu- xen. på tiden ' att v de: "ja & Da- vid tar" oss tjänst, Vi har gått här alldeles för längeni r. . "; Olof satt 'på soffan, illamående av bakrus, Han . kände sig nere, Så var det att ha två barnkullar, tänkte han, Den ena åt gärna ut den andra, Han hade" annars tänkt ha sönerna kvar hemma än något år. Här fanns myc- ket arbete. Själv. brukade han vara ute på handelsresor hela vintern. DÅ var det gott att ha folk hemma som tröskade,; lagade i ordning ved och ”jskötte alla sysslor På "gården." Och året runt var det' nyodling och sten- brytning; s så länge marken var otjä- ad, Men nu måste sönerna bort för hus- fredens skull. Som sagt var, den ena barnkullen åt ut den andra. : - Olof spände för och for bort, När han om kvällen kom tillbaka var sa- ken klar.- Simon skulle: bli bond- dräng inne i stan; och ' David hade fått tjänst hos en bonde här i Svar- Vvaretorp. -Bonden' kallades helt en- kelt för Tåligmågen, eftersom han var' gamle Pär Tåligs svärson. Lik. som. Olof reste han med handel om dä örk — En te ska härifrå, sa hon.'barskt. vintrarna och behövde då en dräng- Förr blir dä Ingen husfred här, Närj pojk. hemma Täligmågen. var 'norr- .Jgod- handel, landäfarare. Han "röst möst 1 Jämt- land; där det ansågs vara” en v mycket ' Så var allt .med en gång föränd- rat.. Pojkarna hade mist sitt hem och Olof sina söner. Meh lika -gott, det måste ju ändå en gång bli så; iv Stämningen. var tryckt. 1” stugan den kvällen, Far sått .tyst, Pojkarna var buttra, och Johanha hade skuld- känslor, Men det: låddes hon! , inte om, David gav henne hattulla i ögon, Hösten mörknade allt mer. 'Det blev fardag för ' många. Flyttfåglarna sträckte, De stora gossarna gav sig i väg, Och så var det Olofs tur, :' Nu på äldre ' dar var Olof Börjes- son en särdeles lugn och sansad man. Det var inte mycket som kunde rub- ba” honom, Men nu' inför uppbrottet kom : det något :rastlöst och otåligt över honom, Hans steg blev. snab- ba, Han ilade hit och dit och syssla- de med olika saker och ting. Han blev frånvarande, hörde knappt när man tilltalade" honom... Det var som om hen varit långt borta. Ibland ta- lade han för sig själv. :- Backa låg högt med god utsikt gö- derut över bygden och landsvägen. En tidig morgon säg nu Olof en man långt bort på vägen, en'vandrings- man med stor börda både bak och fram, 'Det var en lång, stark man. Trots de stora bördorna sträckte han ut med lätta steg och rask gång, en knalle på väg ut Den stora dubbel- säcken bar han över axeln med hal- va ' bördan: på ryggen: och" halva framåt över bröstet, .: Detta var Pähr -Wång: från. Svar. varetorp.. Han var 'gåknalle och bru- kade gå nörrut på Sädesbygdi Ja- så, Pähr blev först, ut bär. ' Nästa. mörgon såg. han en väl Jas- stad .hästskjuta. nere :.på vägen. Det|! var Tåligmågen. Han hette” egentli- : gen Anders Bengtsson; Den lille häs- ten var utvilad och ivrig. "Och nog behövde han sina friska' kraften ty kring Storsjön h hade han ett väl upp- arbetat distrikt. Eller” gestreck . knalarna sa själva! '. Anders såg Olof långt te armen och vinkade, - — Legsta : vagnen, 'eela" häste den ä inne; - Trots -avståndet "hördes hans öst tydligt i morgonstillheten,.. oa +— I möra bitti ä dä min tur, ropar de Olof tillbaka. : -Olof packade brådskande sin vagn. I höst skulle han.blii sist'ut från Svarvaretorp, Nå, de var ju heller. in- te mer än tre som reste ut I år," När kvällen kom var allt i ord- ning. Vagnen nysmord och lastad. Längst bak på: lurstången hängde den lilla byttan med vagnsamörja. Ty vägen till Bergslagen var Jlång, och ti tog - smörja. Mesta lasset utgjordes av linnelärtt och. vallmar, Där fanns också åtskil- » I tröjor, . "Ikerna flöt ur händerna på dem, inte .Iskedar från Småland där nöten ha- "Igar, fingerbollar, som kallades fin- : |hyskor, synålar, stoppnålar och an- finare och grövre - band. ' Dessutom var det en hel del stickade - plagg, a strumpor,'. . mössor,” vantar. Dessa” hade han hämtat från" Höks härad söderut i Halland. Därnere fanns det ”snälla” stickare, sticksa- bara på. kvinnfolket utan också" på karlar 'och barn, vc: oc) ne Och , så var det de små sakerna, vackert. svarvade trädosor, '-' saxar, knivar, -skällor och annat hernsrnide från den egna trakten, granna :horn-|P: bl; de ovanligt stora: horn; ståltråd, mäs- singtråd. och annat. klent metallgods från Gnösjötrakten. Dessutom : syrin- gerborgar av fint. folk, hakar och]l2 nat liknande. Och: mungigor, ' gällt och festligt ljudande mungigor, gjor- da av. smeden 1. Sjötorp, "som: var mästare på sådana saker. "> öv. För allt detta fanns god marknad uppe i Bergslagen som låg norr: om sjöarna och var ett land för. sig, Där levde folket mest för gruvorna” och järnet. Järnet upptog helt deras tan- kar, och de hade 'inte mycket Hill övers för andra närlngar. Där arbe- ftade kvinnorra sida vid sida: med männen - med att skräda malm ; och boka malm' ute på hyttebacken.. Till och med vid gruvorna fick de hug- ga I, Nog. bedrevs spånad och vi nad också men tämligen lamt: : ' Underst I -vagnen hade ban sitt lilla. ligt med bolstervar, hårtäcken . och Pengaskrin av trä, försett med. jörad beslag och: Lhänelåe” Dess enda Innes häll" ärt' så länge var Olofs. rTesepass; Men "småningom : skullé :det. :motta: de : Pengar som inflöt somna, - Det -var på var det lugna livet hemmavid slut för "denna ning märkte han," gladdes åt resan. trotg sin ålder. Men samtidigt farinz .där! också 'den , gam: Ifrån, oron för. vad..gom kunde -härn da under en ångt och vara så länge, och-oron fö vad som kuride de tiden. | hända hemma, undej las, o och särskilt oroade hon, sig, när han skulle ut PÅ sina långresor.. Hon var rädd för att gå hemmå ensam. Det "var en: himmelsvid skillnad på henne: och Johanna: Brita: hade :va- rit eftergiven och myuk till. : sättet under. resans lopp. Bredvid "skrinet låg en skarplada - dad Pistol." Det'. var en säkerhetsåt+ gärd. Löst folk fa ver skogarna var stora :' lasset hade högt värde. Annars var anns det överallt; . "och" ödsliga, och lypiskan hans :bästa vapen, 1 Om kvällen. hade;'han svårt att. oro; 1 .blodet,- Tidigt ” .morgonén skulle han, iväg. Nu ' bång.' "Med: någon: förvå: att > han” alitjämt oron Bom: var omöjlig” att kom: resa. som skulle gå...så :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.