"LAHOLMS TIDNING | > HÖSTVETEODLING - Av lantbrukskonsulent Sven Alvelid kg kalksalpeter "etter motsvaran: de mängd kalkkammonsalpeter för att tillgodose behovet för halmens" nedbrytning. Givan bör för övtigt . också anpassas till mängden : halm,' så att den hälles högre efter nedplöjning av höst. sädeshalm än vid nedplöjning. av värsädeshalm. - Jordens . mullhalt inverkar. också på kvävebehovet, kar med ökande mull- halt. ven kväve skall till- föras -kan . givetvis NPK-gödsel också användas på, hösten. "Höstvete? kräver : en: Jerhaltig,. vattenhällande jord. "med tillfreds- ställande "kalktillstånd för att ge god ' skörd. Under är med dåligt bärgningsväder . har, höstvetet of- ta varit en säkrare: gröda-än rå- gen, genom; att .Niggsäden och mältningsskadorna 4; "har. "varit mindre i vetet än i rägen! Höst vetet har.dock: icke "bara: förde- > lar. Allmänt; bekant--är exempel- vis” dess" "känslighet ' för ” sjukdomar” ock Va det: är 'mera torkkänsligt ” "I större kr Vv. nämnda gröda, ; I Det tysk- ryska fördraget : pen stod sig inte längre &n tll” ' "sommaren 1941, då de båda län="" derna råkade i krig med var- andra, Ett krig som fortsatte än. da till den tyska kapitulationen «- : vid Berlin i maj 1945. Miljoner : iskoliv och enorma materiel. : la 'skador' hade de båda folken då vållat varandra, och såren ' därav ' är säkert inte helt läkta ännit = Tiden" haf 'dock-runnit vidare ' Den's halva av: Tyska" riket, som + Den " västtyske 'utrikesminis- - "tern Walter Scheel och hans sov- jetiske "kollega . Andrej: Gromyko . undertecknade - på fredagen ett : ”icke-våldsavtal mellan de båda Jänderna, Avtalet skall ligga" till "grund för utveckli av de fortsatta förbindelserna mellan "Västtyskland' och, Sovjetunionen. ' "Officiellt skall de båda länder- - Nag regeringar godkänna" ver- ”enskommelsen, innan denna: får, full giltighet, men detta 'är:för- : ”modligen bara en formsak. nen Elva dagars förhandlingar hade ' Jöregått. den 'träffadé ”överens- kommelsen i” Moskva, Det är en hel del kvistiga detaljer, som lösts : på den tiden; men givetvis hade : mans redan på ett tidigare skede : mitt igenom Tyskland har: under./ . kommit fram. till. vissa riktlinjer. + många år bildat gräns mellan öst Enligt: det träffade fördraget ; och väst I Europa, FEN : förbinder sig båda parter att-av= ' Tyskarna på båda sidor gränsen ) räknär sig dock ' alltjämt" som "ett I stå” från att använda våld i sina: inbördes mellanhavanden samt att | I folk; De har samma språk sam +godta..nu: existerande gränser 1: ma historia och 'är, ofta” genom i Europa, alltså äveri Polens väst- : t) bi ed - gräns" utefter Oder-Neisselinjen, ' släktband nära - förbundna ””m varandra, När nu Västtyskland... - I de: korta uppgifter, söm hittills ” "träffat i ett icke-våldsavtal, med lämnats ut om avtalet, sägs det Sovjetunionen, - har, det . säkert Inget speciellt om Barlins 'sta” : skett som ett led i strävandena att maktsfären,' -'Västtyskland "" har, I däremot stått i politiskt och ideo2 logiskt; harnesk mot Sovjetuni nen, och den omstridda järnridån: I LÄMPLIG. SORT = Antalet höstvetesorter har mins- kat under senare år,' vilket 1 och för sig har ' underlättat sortvalet. I: nordligare "områden, får ”vinter- härdigheten" + tillmätas — särskild vikt liksom :'att' motståndskraften mot torka är" värdefull 'i' landets torrare, delar. Den, som "vill kvä- vegödsla starkt, - bör välja : sort mycket med tanke : på : strästyr- kan. Sorternas "proteinhalt är av ekonomisk betydelse och bör där- för : också . observeras, men den En s k snäv och farlig avfart. Det torde vara ganska så svårt för en normalbilist att klara” en upp= "bromsning i hastigheter kring 100 km i timmen här. Bromsningen måste alltså göras redan: ;på motorvä= NERE gen, "vilket är. stick stäv. mot: vad bilisten” fått lära sig i körskolan, > : , : . JORDARTEN. OCH 1" VÄXTFÖLJDEN ? >": AVGÖRANDE - - H Avgörande ; för” ”höstveteddling- ens, mfattrning. på en” gård eller i ett ömråde blir: främst” jord- artsförhällanden och driftsinrikt- ning. "även om mplig . vetejord finns S kan icke odlingen. över- skrida' den gräns," "där. rotdödare, stråknä kare” och andra"; "växt. ; domar uppförökas , i allt Färska körkortsinneéhavare: blir faktiskt grundlurade' ” Nyblivna > + körkortsinnehavaro har ibland bittert fått erfara att teori och verklighet inte alls: är Körningen från motorväg. Ilust- rationer, ja ibland t o m foton har för att på smidigast bra,, men 'iså : finns "då de lömska åh fällorna, t ex en. avfart-”från en : motorväg som"är rena hårnålskurs Sr både ma vägar dock förutsätta ” också få: bättre kontakt med Öst även” ändra grödor "samma sak, öjli i 1 Imö : fa | ” synes : dock. påverkas i-hög grad . | möjliga sätt förklara hur en bi- van. På motorvägen mellan Malmö - att båda. parter är beredda att lå-. tyskland; e; och. körn. 'eller Z dlingsfö sehana ” on - r- » På teörilektionerna har de fått | list skall ta sig av motorvägen. och » Hälsingborg: har det "inträffat" " ”, "ta de nuvarånde förhållandena där i "vi av: at Mot gsförhållän kilt oc ib är-| föra sig' hur de'skall förfara vid) Teorin säger att man genom an- många hemska . olyckor på grund bestå. Några territoriella förskjut- | Europas "och världens skull — njed : inte jvara. ; särskilt ”sortbun- körning på motorväg, och det är |vändande av den s k retardations- lav att motorvägen där ä är. så. farligt, "ningar torde: inte vara aktuella, ; den? :: . och man . vill väl. också i möjli- - &v För närvarande: upptar riks- n0g' gott och väl. Men det finns ett kapitel som inte är tillväck- ligt väl behandlat i dessa sam- manhang och det är själva av sträckan (uppbromsninigesträcksn) dragen. > ev > tryggt ken lämna motorvägen utan| Den normala farten på en mo-- att för den: skull störa .trafikryt- |torväg' brukar 'vara' omkring 100 men, "Kort sagt, bromsa inte . på |km. i tim, i den håstigheter: finns ''- motorvägen. utan vänta, med det/det inte en möjlighet ; att" bromsa tills ni kommit upp på den för in- ned , på ' avfarten, : utan ' bilisterna : bromsning avsedda sträckan, '. - blir Avungna' att bromsa på själva = ' Det har visat sig att detta fun- | motorvägen” för” att inte” braka av a gerar ganska dåligt i praktiken på i kurvan, Detta är ju stick i stäv . vissa slällen: > =. med vad de fått lära sig i körsko=" .. Innan : högertrafikomläggningen lan, Många körkortsinnehavare har Se hade man ju avfarten som 'påkör- | helt enkelt blivit Iurade, : st : nings-" och accelerationssträckor. : i ; hoppas att: det:, träffade" avtalet + skall öppna vägen" för fortsatta sortlistan :sju höstvetesorter, näm lligen Diana, Norre; - Seba, "Starke IL,. Werla och” ”Wirgt + Diana ut- ' Starke är d :domineran- de. sorten.” Den hör dock främst hemma , oi spänning, på den europeiska kon delsérna men löst och Väst | : tinenten.” Avtalet har" tillkommit" berlin återstår att'se; | under . - betydligt : lugnare ormery - :För: den .som. tillräckligt lä följt :den :europeiska utrikespeli= | tiken. kan det, vara intressant att ) ära påralleller mellan det nu träfe fade. avtalet och det: nonaggres=, ' sionsavtal, den 8 k Ribbentrop=' och vi tror "därför att ; kommelsen kan bli av betydligt i Underbart "Den unga flickan kom fram emoat eftersommaren hem från västkus- ten och tillfrågades då av sin mam- ma hur : vattnet varit. Och svaret Ke taland "Sorter Norre pikten;. fom Tyskland och 1000, | : som är. en: tysk 'sort, | blev: Då gick det väl bra om de ha- "BYGG om” t: - Föga" mer” än! en vecka: återstod. har: givit go jvkästolng. i vissal — Underbart. alldeles fullt tm, de formen. av en skarp kurva men Vad” gör man då dör att lösa ot då till det andra världskrigets ut-" z karlar 7 nu när vi har högertrafik är' de problemet. med de snäva nyfarter« La sig lika med den skillnaden att de na —fd påfarterna?! . Ja, det finns fin. bara två "saker "a att göra: Varha : blivande ' körkorts= ör dylika fällor: eller : eliminera 'dem.: "Det sistnämnda, ett nog” så kostsamt Tprojek olycksantalet på våra. vägar är till ” räckligt stört” utan att vi skall be höva dryga ut” byggnationer.” - brott; "och: avtalet innebar e klart, här" Sovjet skulle” sälla. sig en konflikt mel: = Patienten: = Jag måste "doktorn uppmärksam på vatt dr kommit :1' egenskap av patient: och inte .som” deltagare Å någon skön» hetstävling,. : varför: [skulle han "inte: det?” Hur skulle det då gå? I-de” flesta fall nara KECAEE s|Uppmuntran f r Bonns avspänningspolilik, möjligen i. de Vy Jandet” mins- ' Undersökningar har: ju visat hur-förtroendet-för- regeringens politik: har minskat påtagligt, särskilt” vad -gäller världsrekord- slagningen i skatter. Den ökade faran till liv och lem återfaller också > på : regeringen "med dess. bevisligen felaktiga. sätt att be- träkta. sociala framsteg "som "ett alternativ- till. en väl motiverad förs rkning av polisen." -Verklig- heten. är. ju: den . att: samtidigt med, 'de. sociala -reformerna har våldsmentaliteten ”tilltagit enormt: ; Och" inte ens Undervis- ningsminister'" Ingvar '”Carlsson vågar. längre: påstå att -kritiken av; kvaliteten i, skolundervisnin- stånd. Men: det 3 r "uppmuntran: i de” ör: OSS, ätt: veta "att när: vi verkligen; "på ”allvar'> vill + 1 känha och» följa Guds vilja så tolkar. nden vår: bön, "= 4 ilken & tröst : vatt. också "den djupa längtan: som vi inte kän genom egen hjälpsamhet: bidra till ."sölidaritetsutveckling - mellan alla. de .människor, .som är ' vil- liga”. . Såsom "bekräftelse härpå överlämnade fö 'buridskansleri till påven. en check ' im 30.000 D:mark till förmån av ”enZyklikar” ”Popu- lorum”, Progressio”, "1 "timma ingav påven förburdskans-: lern”' mod vid fullföljandet: av sin avspänningspolitik. Ett - annat .samtals; mne utg 'de utvecklings kjälpen.” Brandt håde” på sitt korta "förklarat att förbuhdsrepubli- ”ansäg de vara” en "av ”sina förnämligaste' "åligganden, . ”att . Na 5 tack. Jag kom. på--mig "Bönn (LT) ' 2 "Påven. Paul. VI har "mottagit förbundskansler "Brandt på , au diens? Brandt: värv Förbundsrepu- bliken: Tyskländs fjärde” regerings- chef”. :som av: påven: "inbjudits: till officiellt besök : i: ;vatikaneni: Un- de .-audiensen,” ; som ': varade" en med att tänka: "Fader, det! är'; inte: ;så hön: menar”. Jag. 'kästa de: om: henne S: felaktiga; menin- inäde de +: Detta: tycks likna” vad. Paulus | skrev: : "Anden. . kommer. vår I ansvaret "och det stora mörkret.. Nu växte Johanna, Hon ' blev: glad, och språksam, hon /trallade - och. sjöng, och: -hon. arbetade" för två. Det. som :'nu : var viktigast av allt var tröskningen; "Gammal. god: .sed krävde. att'allt skulle vara ” tröskat upp till tomasmäss som kom strax fö- re jul. "Annars" ansågs man: lat: och vårdslös, ' Om inte allt var tröskat, när r' Olof : sep fre cto kastade en blick kring 'vrärna, där mörkret hängde tjockt och svart som beck. Hornlyktan lyste knappt mer än blänket' från ett getöga. Och det 7 var. därför grytan. var: med, Johan-- na ställde "grytan I ett skyddat -hörtn - av logen;-tog sedan danken. tr. lyk- tan' och satte den mitt, i grytan. Här . skulle. den stå för eldfarans skull. Nu lyste, den. dubbelt och mer mot föruv! i hornlyktan, ' - Olof ät 'och teg. Och 'Johanna för- stod: att hon:nu tagit I för hårt igen. .— Ja "vell: bara ;ha: sagt, sa hon med, dämpad: röst;- att du . inte :ska oroa dej: för dä. som;ä' här hemma, Ta du vara på dej själv å var räd- I ta? ;vara på't här Ide- han gått i sin fars fotspår. Ant hade liksom 'fallit av, sig: självt, "och : |det mesta hade gåt€ honom, väl i han- .|den. "Det var ju kvinnorna förstås, hon som gick bort och hon. som kom istället, Men: 2 var det alltid med +| | kvinnfolk," ibland,- besvärligt i : it, reda 2 utan.” ..var De. fick. ett försvarligt stycke” råg- bröd. 'var.'Det var kalas för 'den som var .van vid havrebröd, och det'var de alla. Till - brödet fick. de "en slatt brännvin, Nu skulle de tröska redigt, och därför ' tarvades? stark föda. Brännvinet var musten och styrkan. När man brände, gick 'sädens :märg och kraft ut I brännvinet, och kvar blev bara dranken. Han tittade! åter -upp: Deras blic- kar möttes, och. på. något besynner- ligt sätt varde åter försonade. : ” >Han'.slog undan” sparlakanen,:. klev Hon hade svårt att säga ifrån. Det hände att hon hjälpte sig fram med en: liten nödlögn. Men det var svårt att bli arg på henne, Hon spred trev- nad kring sig som en spinnande katt, och det var alltid roligt att komma hem till henne, Johanna var hennes motsats I allt. Hon sade sin åsikt rättframt och bur- dust, Det var inte mycket som skräm- de henne. Om så skulle behövas kunde hon ta en karl i kragen och « hiva ut honom. Man kunde reta sig tt gel på det; och hon :hade: drivit. ut hans söner. . Inte rutan: -skadeglädje tänkte ban på att-hon skulle få en besvärlig vinter, när. .hon. nu. blev en: sam, De senaste vintrarna hade poj: kärna skött” om gården, hjälpt till-att tröska, skött djur frarå ved och "vatten, varit passopper ock sällskap. Nu-'skulle.:hon vara ensam, ensam med två barn, och uträtta allt änk om, det blev. en: vargar : Han. örde sissan börja Spela bars ta I spismuren. Det. skulle dröja län! binga'skorna' med åtta” lager under 'fotsulorna. : . Johanna hade ändrat" skuldmedveten, och hon visste ur sängen och. började klä sig. Först den” tjocka" tröjan, - så de blå ”lång- strumporna och så 'de gula skinnby- xorna. som . spändes' åt. nedom knät. Så” den brunrandiga "västen ' och yt- terst den blå långrocken. Till sist de sen poj- karna. kom .. bort. :Hon kände sig "att Olof inte var god på henne, Hon ha- i de: blivit mjuk i, rösten, och hon för- sökte. vara Olof till lags. Men nu ga Olof »pågot som. gjorde henne stursk Så begav Olof Börjesson sig iväg på ' den långa resan, en av de mån- ga. från" denna . bygd: som - "färdades efter födan". : Utapför - den lilla sockenkyrkan] - höll han in hästen. Det stod en gam- mal fattigbössa invid järngrinden til kyrkogården. Över bössan var ett li- tet tak, och i skydd under detta satt en: trätavla "med en' inristad vers, Det var ännu tidig morgon och för skumt att läsa. Men han visste hur versen löd. a kom hem till jul, skulle hon skäm- mas ögonen ur sig, Då skulle han tänka: Där fick du för att du körde iväg pojkarna. H Johanna gick till Prästetorpet och talte med Änkan och Edela. Skulle de inte kunna kliva ur vävarna någ- ra dagar och i stället hjälpa henne tröska, De skulle inte behöva förlo- ra på det. i Varken änkan Anna eller Edela var ovilliga. Att väva jämt blev en- formigt. Det skulle bara vara roligt att stå på logen ett tag. Johanna ' misstrodde ' brännvinet: Hade det inte fördärvat far hennes? Men I alla fall, man kände styrkan i det. Man kände hur det rann genom en som en varm våg och hur det gav en styrka och mod. ' När man tröskade otte, krävdes det brännvin, ty annars blev man lätt modstulen därute i mörkret på logen, De gick ut f samlad trupp, och nattmörkret skrämde dem inte läng- re. De kände sig varma och modiga. Glammande gick de ned till logen. Johanna gick främst med hornlyk- De plockade ned Tågnekar ur la- dan, löste upp dem och bredde ut dem på: golvet med axändarna mot ' varandra, Johanna bi rjade tala om värmlänningar. ' Om förvinter ' gick fattiga värm- länningar ofta söderut ned över Nä-. set, Från. Värmlandsnäs. rodde eller seglade de förbi Lurö ned till Käl- landsö på västgötasidan. Dit' var det två vattenmil, Sedan fortsatte de ned till sädesbygden ech åtog sig tröske i. byarna på slätten. De trös- kade mot. andel i säden, fick för det ofantligt på Johanna, men samtidigt] ge, innan: han hörde : henne” nästa igen, » som ser vid denna vägen | ; Så en morgon kom de till Backa.|tan och en gryta. Innan hon låste|mesta två kappar säd för var urtrös- måste man känna respekt för henne.| gång. Även han kunde'råka ut. för| — Du ska be Frisk te "hjälp. mäl. Gif med nöje om du har -. Det var i ottan, klockan var inte myc- |upp, slog hon: till. i” ogdörren "och|kad tunna. Det kallades att spann- Hon hade inte växt på den veka jor- den. "Av den tunga, mustiga Jerslät- ten var hon kommen. " Olof låg "och tänkte på sina" båda kvinnor som var: så märkvärdigt oli- ka. Bägge hade något som den and- ra var 'utan., Han saknade den som var borta, men han visste att han var bäst betjänt med den som nu sov bredvid honom här i sparlakanssän- gen. : Ändå . kände -han ett slags agg till. henne, till den levande. Hon ha- en vargavinter. Och han "kände att han inte var ung längre; 2 "Johanna steg upp tidigt och-börja- de ordna med mat. Olof låg kvar en stund bakom. sparlakanen.: Han, hör. de. hustruns fasta steg över golvet och såg eldskenet från härden vifta. Det kom för honom att han när allt kom! omkring! äridå haft tämligen go- da dagar+här i sin fars gamla stu: ga.;.Gården. hade: han; ärvt, hade bar stirrade på honom. - står "mej på trösking. : ra behövt lösa ut en | äyster I allt has från den veka jorden, tröskinga!..sa han helt tvärt, medan i|han satt och åt som: bäst, 2 Johanna ställde sig, bredbent och — Har ja. inte' sagt. att du inte ska bry dej för tröskinga. Däå-ä mitt be- ting, Ja ä ifrån sädesbygden, ja för- --Olof - gav” henne en snabb blick. Hon stod där bred i bringan och barsk. Som sagt var, hon var. "inte «Så skall Herren sjufallt löna Samt med nåd och lycka kröna på vad väg och stig du far. - Han lade en slant i bössan. Detta var 'ett offer för tur på resan som han aldrig försummade. Väl hem- kommen lade han också i något åt de fattiga. Såvida-han haft tur. Så var Johanna ensam, ensam med barnen. Ensam med djuren, arbetet, ket mer än tre, Jonas på Skvala var också påtingad. De skulle fyrtröska, det var det rätta, . t Ute var det mörkt och kulet, inget väder som en blev glad av. Mörkret hängde som' en börda på en. s« De .gick in i stugan på Backa. Först skullé de ha en bete bröd och något"att skölja ned den med, Man tröskade inte otte på fastande mage, och den som man gjorde arbetet åt skulle. bestå födan. Jonas var redan a ia skrek. - -— Högsta natt ä slut. Nu kominer tröskara, " Högsta natt var timmarna kring midnatt. Det var -:en- helgad stund. Då skulle allt .vara. tyst och. stilla. Både mänskor och verktyg -skulle vila. Högsta "natt var de små osyn- ligas tid. Då pysslade tomten på 1o- gen, och han ville inte bli överras- kad. Dörren svängde upp. De steg. on tröska, 'De hade alltid sina påhitt för ) sig, och de'sa att när en tröskade fyra så sjang präglarna — det hette aldrig slaga ti de' västra landskapen, prägel hette det. Då sjang-präglar- na: ”Tu par böxer, päls å vanta! Tu Par böxer, päls å -vantal” a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.