| , Onsdagen" den-12 "augusti 1970 ' "LAHOLMS TIDNING 6 | on var den, fulaste flickan i | H trakten, så tanig att kamräter- na kallade henne ”Stuzzieandenti” — ”tandpetaren”, "Och ” hon . blev Sophia Loren, sexdrottningen som slog de flesta av sina medtävlers- kor med minst. en. bröstlängd.. I förra veckan skrevs i den. här spalten om. Gina: Lollobrigida; den som sagt .”Gina”-måste också säga /& ”Sophia”. Särskilt som också So- phia L, är i full färd med att spela in en ny film,” ”Pästens : hustru”, som åstadkommit en massa kyrk- ligt buller och bång innan den ens Den fulaste flickan, ? trakten... Ja, visst är berättelsen om Sophia Loren sagan: om den. fula askun- ! gen överförd till filmvärlden, .. +» Det var när Sophia Loren var i 15-årsåldern, som -askungen : blev en svan. Hon fick former, mycket av dem på rätta ställen; Och. be- slöt sig för att bli filmstjärna. :. .. fen. - att ett bolag behövde en simstjär- na till sin nästa film, Jag kunde . knappast ' ta ett simtag,. men det hindrade' måg inte. från att.gå. till regissören . och inbilla . honom ; att jag var mästersimmerska, I hastig- "> ”fulas Det började med rena rama bluf-= - > Loren [ Gunnar: Oldin = - Min mor hade snokat reda på|ligt, kom förvandlingen. Hon fick en säkerhet och skönhet som aldrig 1: som” snudd 1 tonårsåldern: e flicka 14 i : FYR k 9 ting för mig. Det har skrivits en ; massa smörja om vårt äktenskap, men om ni, såg Carlo med. mina gon så skulle ni se honom som en drömprins, Hon talar lugnt, men. hennes gon lyser. Hon låter så överty- gande att man för några svindlande sekunder försöker föreställa sig en undersätsig, rundmagad och gles- hårig drömprins. — > Le I varje fall är det mångamiljo- ären och filmproducenten Carlo Ponti som ' givit Sophia Loren de största "och tacksammaste rollerna under senare år. Och det behöver inte: betvivlas att hon är' lycklig. | o— Det är förstås medfött. Jag är från Neapel och alla neapoletana- re är lyckliga, «= 00 la Har hon inga fel? En bl . intervjuare har svårt att upptäcka några, och överlåter svaret år hen "one själv. I NT re — Det har jag visst,: det, Jag vill ha uppmärksamhet ;. . både pri- vat och som: skådespelerska, Det sägs att det är ett fel, och i så fall är jag långt ifrån felfri, .; Men det förr, £ / Pp dinna, Hur gick det till? . : /— Alltsammans' är. Carlo: Pontis förtjänst... Han har gjort mig till är: ett kvinnligt. fel," och" jag: är kvinna, Eller hur? På den frågan behövs de heten sade han' nej. till; ett par] hundra” av Italiens bästa' simmar= flickor, och jag fick rollen; Nästa dag ' började jag i hemlighet tal, simlektioner. . . : ME i. Både filmen — som hette" ”Af- rika under, vatten” .— och Sophia .. Loren gjorde succé, Hon, fortsatte .> på den inslagna vägen, Ffter att . ha. börjat sin filmbana' med en simroll utan att kunna simma, fort< batte hon den med en” operaroll utan att "kunna sjunga," Men den här gången visste bolaget om det; . , här Sophia Loren spelade titelrol- Jen i ”Aida” fick hon nöja sig med]. att stå för ögonfägnaden; en: ope- rastjärnas: röst "dubbades in på . Sjjudbandet, +: 7. Penn ""sSophia Lorens roller blev större "och större. Den största personliga triumfen noterade: hon,: när- hon avlöste. Gina: Löllobrigida: i den populära komediserien'”Bröd,. kär- Jek' och...” Det var tecknet på att '.den italienska filmens drottningtron bytte innehavare,” för rer: Ci . i Men fortfarande var Sophia Lo- .ren inte mycket mer än en snygg jande den jag är i dag. Han betyder all- Skamkänsla Ett stört" företag lät trycka föl- ddel och: inte något svar. HERA fo Garanti öst ' Det var årsstämma 'med -Brolön=! da hingstförening. Inköp av en ny lön med många års klagomål och' påtryck- ningar från arbetarnas ' sida :och äntligen bestämt 'sig för att bruks- frågades ha för mi . Väggblomma rukspatron hade" gett "efter: för till sina' anställda. Det: skedde på lönekvittona och där stod att läsa: i .—'Lönen är en sak mellan före- taget och er —, diskutera: inte andra... " vy När kassören sorterade kvittona, hittade. han: ett, dä sv Ingen risk mycket som ni. . av patron .vad ..han önster på tapeterna: .— Nja, svarade Svensson. Näck rosor; är väl det enda tänkbara, så någon skrivit: ag: skäms” lika hingst efter den gamle, som bör= jat tjäna ut var aktuellt. Man ha- de en på förslag men' styrelser ha- de ' vissa, erinringar att göra gent er teriör. Då reste sig ledamoten i eningen, Sven Bengtsson 'i Må ryd, talade och sad s . — Ja, se hemm öcken, ä de så, "att de är de fulaste gub- rarna, så vi får nog köpa hingsten, aroefarnas bostäder skulle fepare” [iadd för att gå till Kontoret när ; Gamle "Svensson, som bebott en RR plötstigt "kommer stie- erummare i många herrans: år, till- a e . Tlaska, ar, 8å hon, det är ett bra medel möt hå avfalls. Va nu då; i ;— Nej,' men din sekreterar det tydligen.;", "43 emot densamme. Man ansåg att den: inte hade tillräckligt tilltalande ex- barna som får de vackraste dött-' jag. appar inget hår; 7 i Lilleputtföretagen för djurförsäkring håller ställningen . De små och oftast mycket väl- skötta sockenbolågen för husdjurs- försäkring med sina låga förvalt ningskostnader blir litet färre för varje år imnen hår visat sig oer- hört seglivade, trots att'de bäg: ge viktigaste försäkringsobjekten, hästarna och nötkreaturen, mins- kat i antal, hästarna intill grän- sen för avhästning. Uppenbart än att det i företagsfusionernas tidsålder finns utrymme för små- kinsons ' lagar och förmått :' till- vinna. sig sina delägares och kun- ders. förtroende; seas H » Av försäkringsinspektionens nu föreliggande. redogörelse för den landets stalter framgår att sockenbolagen Antalet: försäkrade svin som åren; före ', redogörelseåret 196; 557, :: aritalet". försäkrade | tur: ;4 350 :och antalet ör 1,27: milj. ke "och: > |ten för. 3,73. milj kr, medan: upp- gifter... om , svinen, saknas.,;':. å skift för” hus , Onsdagen den 12. augusti ;1970 Solen går. upp kl. 431. och " ned kl. 20.02.” IA Solen går upp: kl. 4 ned kl.:19,59, "a cc a . och givmild urringning.' Så, -plöts- a RA LEE Svd SA ":>.I (dag: KLARA :.. 4 I morgon: HILLBVI .33. och FN > A Ogrässpruta.. ... (Forts, Er, std.”4) oc > oa som 'de här väggarna fuktarl.' >: ogräset.” Se bara. till. att sådden | sker på välbrukad jord. Är struk- | turen mycket grov och kokig kan ogräset gro I lä av. desså jordko-' kor. Dessutom kan.nya: ogräsfrön |' komma 1 groningsläge 4 vär när|' klumparna:' till följd av frost vitt- rat sönder) ':' hästar ..650, sak: :| medan ; uppgifter "om. svinen Inas i ped TILL BLINDA - | sir F00326 företag som sätter sig över Par-| -| verksämhet som, '1968 bedrevs av enskilda. : försäkringsan- för :husdjursförsäkring under re- dogörelseåret. gick tillbaka i' an- tal från 544 til 521. Ännu I mit ten av- 1950-talet -var antalet bort- åt 800." Antalet försäkrade hästar | minskade ; från 16.437. till. 14.088 medan antalet försäkrade. nötkrea.] ade: från : 45.762 "till. 46.042. tillbaka från 7.327 till -6.426.] " Hallands, län fanns”vid års) takter med, det egna landet. D skiftet 1967/68 15 sockenbolag för | husdjursförsäkring och ett är se: nåre' 15; Vid-den, senare tidpunk- ten! vår antalet. försäkrade: hästar :108.. Hästarna var försäkrade |..I Kristianstads län fanhs vid et 1967/68 16 sockenbolag. ysförsäkring -och 7 ett där senare 16. Vid, den senare tid-, punkten” var” antalet : försäkrade ; |hästar: 384, äntalet försäkrade nöt- kreatur, ..3 595. och "antalet försäk-| ra desvin >178.". Hästarna, äkrade: var för- ör 0,70: milj skr och ren + för. "4,15 milj > kr. ippgifter om svinen. sak-; ten var” antale: försäkrade” «650, > antalet: försäkrade :| nötkreätunr: 3 773 ;och antalet. för- "| säkrade "svin, 696.” Hästarria : var | försäkrade /för! 1,38 "milj Kr 'och nötkreaturen ; för ; 3,05. milj. kr HALMSTAD: 1968 års riksdag har beslutat att utländska mino- "ritetsgruppers barn: skall få un- dervisning på sitt modersmål "i svenska skolor. Samtidigt som barnen deltar i den vanliga un- dervisningen, "kommer ett par, veckolimmar att ävsättas för det: ta, "För detta krävs helt natur- ligt lärare, Arbetsförmedlingen i Halmstad söker. därför kontakt " dervisningen. =. . N sitt: hemland, Ett sådant krav emellertid nästan omöjligt att s gen börjar. Främst. är det under er Fö Lektionerna "skall placeras ino] på modersmålet: med invandrare, som är tillräck-: ligt kvalificerade för att Ieda un+.: Helst skulle man önska lärare :' med erfarenhet från undervisning i la, En viss utbildning är dock nöd-: vändig. -En kortare "informations- : kurs anordnas "innan undervisnin- visning i respektive modersmål” som blir. aktäell, men även natio-, nella "ämnen, som. landets historia . och geografi kommer att. behand- - ramen : för. skolans timplan, Man planerar att byta ut två veckotim? NIELSEN na räknar med, att drygt 100 utländ- ska barn deltar i undervisningen i "skolorna AJ Halmstad, Finländare och: jugoslaver dominerar; + men många andra nationaliteter finns representerade, , Brunnsåkerskolan är den Skola:i"Hålmstad, "där -det finns flest "invandrade barn, ren även på Östergård, Slottsjord och Andersberg är invandrarna flitigt - representerade. Antalet utländska. ' barn ökar hela tiden, och det är viktigt att de har möjlighet att tala med någon på sitt eget språk i skolan. Man hoppas därför att det = inte. skall' uppstå. några. problem, . när det gäller att skaffa lärare. . sn , örat mår: mot två v "inte Uppstår. några språkliga bar. -riärer i hemmen, och det är ock så viktigt att barnen behåller kön för är det nödvändigt, att unde ”-ningsfullt sätt; >på. det egna språket för de invand=' . .rände:barnen. Det är 'viktigt att det . visningen kommer igång: snarast, och att den" bedrivs: på ett me-: "= I Hallands län är Oskarström. och Kungsbacka , de orter, som har flest invandrare. Även i Halmstad tanter, en : Volvo 164, IMannen greps den" 7 augus Stockholm, dit han av allt” att dö ma' kade, komriit' i' den stulna 'b - vägrade han att > före d id kten Jingarna dagar, so lar "ARMA PAPPA Ni" räknar de första, tio; tolv: första: på nästå sida. "Från" en- av .bänkarna tyst viskning: = 33 finns det emellertid många, och man del värdeföremål stals från verk» 'b len, som '; vid 'påträffandet var ”falskskyltad. "I bilen fann: polisen ”en+ stulen '”skärbrännarutrustning; :Mannen påträffades med. bilnyck- "Jarna i fickani. Trots. detta' bestri=t .der” han'; all "kännedom ' om "bilen: . och'.de- funna bilnycklarna, Vidare redogöra för sina” idpur) för' > -sRätten 'ansåg mannen skäligen ' misstänkt för stölden, och han över- "fördes till häktet. Huvudförhand- : beräknas inledas. om 14 :;;; på sidan:1 och dessutom de nan, ' de i robuste: blivande: stuntmannern visserligen "inte. ständigt jobb iget ” problem'-för, 'Förbunds- en". Tysklands yngste od 13-årige 7 Glnter pp: "och, fall, Den rytande. hopp enligt scenarion vill - ac OLSTICKAN : SÄLJES FÖRMÅN . SYGAMLA — Oj; stackars. pappa! MARTIN nd NE, 2 - Hön tänkte på sin far som låtit sin fina ärvdågård rinna bort i bränn- vin. Hon hade försyndat sig på hol un nom, hon hade 'drivit ut honom från sitt hus och syndat mot Herrens bud: Du skall hedra din fader... . Veckan före jul: var Olof "tillbaka, Det hade varit en god handel uppe Lal och, hade. mycket pengar: i sitt, lilla i: Bergslagen, Han hade sålt kassaskrin; Olof :var belåten. Har! hade varit orolig för hur det stod till hemma. Men här var allt bra, husfolket fris- ka, säden tröskad, djuren välskötta, .| kund med de små mössen. Alla mås- te de iväg,” Ingen var "så skickad till detta som Stina'-— åtminstingen ef- " Itjänar dä då tet--s > ee: Han hade. klipska ögon, pojken, ' te, så hu får sin föda, Larsa-Stin; mente Olof... = '"Thö. Dä blir inga råtter: feta på. . När julen. var slut,' lastade ter vad hon ' själv sa, Herines 'be- 5 svärjelser "hade 'stor kraft. För detta skulle hon ha: något bröd ach sovel. Men hon fick akta sig för att begä- ra. för mycket,.ty då kunde folk tyc- ka att det vore lika bra att behålla | a : råttorna, Eftersom ställsamt, .V - > .— Ut ur detta hus” : både råtta 'å mus ' Voss Na 4 Björn var förvetén smög han. sig efter Stina och låg gömd i halmen, Stina gick omkring på ”lo- gen och i ladorna: och mässade, Hon talade mycket" hövligt, nästan ' -in- s - och 'inté heller var det någon miss- Johanna hade skött sitt lika bra som han skött sitt. Nu höll hon på med Julbaket och skulle baka några tjog bröd, vo" Vid den tiden" kor ”sockenstac- karna”, fattighjonen, och gick. "”ju- lagång” för att få julbröd och jula- brännvin, earn Vid det laget kom också Larsa- Stina, ty nu var det tomasmiss. Vid tomasmäss skulle råttorna sägas uppl - & gack i Men när hon kom till den branta|- ' stegen till hörännet, kastade hon en blick uppåt och mutftrade. ' ' te ett aent ställe! :— Dit upp skiter ja allt i å gå. Efteråt sin far. . > — Hu sa te råttera att di-skulle gå i skeckar våra råtter te Skvala å sen skeckar "råttera' på - Skvala hit, te måste Björn rådgöra med ett' ent ställe. Men om tänkte. han sig dit omigen. hamn. | hade Olof tittade ned på sin yngste son, — Dä tjänar åtminstingen. såpass — ÅA råttera på hörännet di slapp, sa Björn förtrytsamt, Di feck stanna. — Ja, sa Olof, di får gå där å äta « Olof åter sin. vagn för en ny resa, Efter- som det var goda tider i Bergslagen . Världen behövde järn, och Berg- slagen stod för en stor del därav, Se- naste ”Järnmarknaden", i Kristine- sig ner 1 dalen, rök förbi Prästetor- pet och Skvala, tog sedan sats upp- för sluttningarna; samlade med sig så mycket snö som fanns och vräk- te' sig. över. Backa högst däruppe. Det knakade 1 den låga stugan. Men den ' var vältimrad och tät, spisen var stor, och ved fanns. Elden brann högre och morskare än vanligt. Och i stormnätterna spelade sissan heta- re än annars, ty nu' var spismuren väl uppvärmd; och nu hade hon sin sommar med sång och älskog mitt i vinterns tid. vt Johanna hade händerna ' fulla. Det var : barnen, djuren ' i fähuset och allt det 'andra.- Hon satte också upp väven för att inte vara sämre än de a, götebor nu strömmade Akersström nedom trollkättefallen. Där tog älvbåtarna vid och ned till Göteborg. > - ter-reste Olof norrut. Vs var. Snöstormarna sopade över d ödsliga bygderna. Backa låg hu gjort ' stora ' järnköp för export. Och Järnfrakterna 'över Vänern ned till Vänersborg, kördes därifrån med häst längs Edsvägen till förde det Det fanns pengar norr om sjöar- na, och för andra gången denna vin- Efter: trettonde kom vintern på all- högt och utsatt. Om sommaren var detta bra, Det var sol och luft, och 'vatt- net rann undan vid de stora regnen. Men nu led de av blåsten, De tyck- andra kv här nere, " ' För första gången sedan hon kom hit ned till Utbygden kände hon sig nöjd. De illbåtiga stora pojkarna var borta, 'Den där Davitt! Nu var hon ensam med sina egna. Hon var en innerlig mor, hon månade för gina barn allt vad hon förmådde. Nu: var Annika tre år och började bli människa. Björn var sju. Nu fick han hjälpa till och göra rätt för sig. Vid sju års ålder måste de fattigas barn ut och ta tjänst för födan och något klädesplagg. Han hade det gott som fick stanna i hemmet. De talade ofta om far, Hur han hade det nu? Han som reste bort på vagn och barmark, och nu som det var mer än”alnsdjupt med snö. Far e "I Här var' säden lätt, och framstänket ner och känningar. Men vad allt kun- de inte hända den som reste ensam. Johanna försökte styra sonens tan- kar, Hon hade sitt hjärta på slätten, och. Utbygden tyckte. hon inte om. En gård på slätten, sa hon, på den goda jorden, där en kunde räkna ett halvtjog kyrktorn från samme :'stäl- le. Där framstänket smattrade tungt och hårt och rikligt mot logväggen, när en kastade, Där det mesta var framstänk, och slösäden var det'lil- la. Inte som här på den veka jorden. blev det lilla," Och "så mycket otyg det fanns-här, varg i hopar, björn, 10, räv. Alla ville: de . åt - bondens djur. Om sommaren svärmar av bromsar och mygg och. knott, På slätten kom inte vargen -så ofta, och blodsugarna om sommarn blåste bort. Och alla. historier" om gastar och troll och lyktgubbar och all sorts skamstyg. På slätten kunde en' se hur Jångt som helst, och sällan 'såg en några konstigheter där. " Och så som de talade här nere i vävarbygden, sa Johanna. De sa inte sten och ben och se. Stajn, bajn och saj, sa de. Och längre ned mot hal- landsgränsen rullade de orden i mun på ett konstigt vis, De sa inte ”så" och ”på”, utan de sa saå och paå. Men ett ord hade gått härifrån upp på slätten och slagit rot: den laje. Det betydde 'den lede, Överallt ':på slät- ten telade man om den laje. — .- En gård på slätten, sa Johanna, det Den som rådde om en sådan kunde gå hemma i godan:ro. Inte som'här. Här kunde de inte, brödföda sig hem- ma utan måste ut med handel, Flac- ka land och rike kring i alla stygga väder, grabbas med tjyvar och uslin- gar, ofta sätta livet på gpel. Kanske aldrig mer komma hem, Inget år gick utan "att alltid. någon av dem blev borta, "fick, vila 2å någon kyrkogård långt bort'eller; bara blev spårlöst borta..”' + ss Far oa Johanna -styrde ; sin " sons tankar upp mot.den :vida' sädesbygden bort från. dessa trakter, vars. småbönder lupo d-. knallesäcken. för sin fö- da. vn vt I de tidigt och höll. i gig till senan kväll. Men en gång på dagen stillnade den av. Det. var i skiftet mellan dag och kväll, I skym- ningen slutade. vävarna att slå och spånarocken att -snurra.- Verktygen lades åsido en stund... Man satt stilla medan . dagsljuset blev allt mattare. Rösterna blev. lägre, och" samtalen sökte sig vägar utanför. det alldagli- ga. Eller: man satt tyst, lutade . sig mot någonting och gick in i sig själv. Detta kallades att möscha. Det va något litet likt "högsta ' nått”. ' vt gare att möscha på Prästetorpet än hemma. Mor hade inte mycket att tala om, Kanske hon berättade nå- got om: när hon som ungtös var ute och körde gästgivarskjuts. Men lika ofta lutade hon sig fram över väv- te sig kunna" se nordanstormen, Den|redde sig nog. Han lånade sig en va|kom -yrande över höjderna, kastade|släde,. Lite varstans hade han vän vn - mrs Tf poeter nee RR I Hd i å . ” / é Ve var något att ha Den födde sin man, bommen och -tog sig en lur, Björn fann' snart att 'det var roli-|'' I Prästetorpet var det annat, När skymningen föll, när, skyttlarna slu- fade rassla och bommarna att slå, då vaknade. Kal på åmmen till ett ri-' kare liv. Då öppnade han sitt inre, och där var en hel värld förborgad. Tre länder hade han vandrat eller åkt "igenom "och "upplevt märkliga ting. Sedan hade han vistats länge, på silleriet' på västra kusten, Där ha- de han varit med om det största sill- kok världen skådat, och där samla- des bra folk och fähundar från alla håll, ty detta var det fattiga :Sveri- ges guldkust, "Cr fr ' Främst berättade han om khallens . liv. "Att gå med fässingen, ty gå kal- lades knallepåsen, Att. gå med fäs- singen var endast för starkt och kni- vigt folk. Och det ville han säga att när Björn blev knalle, för det blev han, för hari hade knalleblicken, och en fässing hade han att ärva. När han blev knalle, skulle han lära sig / bära på båd. axlarna och växla om från axel till axel, Annars blev det gärna så att knallep- fick en ' bäraxel som han bar med jämt, och därför blev . han "också - gaedaxlad snart nog, «> = : fe . Utländska barn får undervisning — - t Hallands skolor ON
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.