LAHOLMS TIDNING - Lördagen: den :.15 -augusti : 1970 SE är Lördagen den 15 | Tidpunkten för svenskt erkännande t : a Även om papper alltid bara är papper och handlingar: är hand- ' lingar,, medför dock underteck- nandet av det Västtysk-Sov- jetska fördraget om icke vålds- handlingar mellan de båda stater- na, en förnyelse av 'förhoppnin- garna om -mjukare umgängesfor-' mer i. fortsättningen dels mellan dessa båda stater, dels. mellan öst - och väst i stort. Det är sannerli- " gen inte heller för tidigt om såren efter andra världskriget nu äntli- gen går mot en påtaglig läkning, . På onsdagen betecknade den .västtyske förbundskanslern Wil- .1y Brandt detta avtal som en seger för västtysk efterkrigspolitik. Samtidigt underströk han att Sovjet: är ofrånkomligt samman=. kopplat. med europeisk historia ”gåväl politiskt, kulturellt . som ; ekonomiskt, Brandt knöt även för- . hoppningar för framtiden till det " faktum att såväl Väst- som' Öst- . europas folk skall få upp ögonen, : för.detta och för vad ett samar: . - bete mellan dem kan ge. Psykolo- giskt sett kan onekligen detta av-.' . tal verka i denna riktning, inte minst på den östra sidan järnri-: ” dån, där misstänksamheten säker- -' ” ligen odlats ännu hårdare än på ' den västra, . MN ,Denna 'slutsats understrykes ay, "de kommentarer det sovjetiska re- us t Isvestija publi i rade på torsdagen, I, dessa fram-' hölls just att avtalet inte bara är "en betydelsefull milstolpe i ut-" - vecklingen av relationerna mellan de båda stora europeiska stater- -" na, utan också i utvecklingen av | / 'Mjukare -umgängesformer . avses bilda grundvalen för fred- "att också de mest. komplicerade - rivning rimmä mycket bra med de augusti - 1970" = : av Östtyskland . och upprättande av normala dis plomatiska förbindelser ' mellan >> vårt Jand och Tyska Demokratiska . Republiken förefaller vara lämp-: "i ligare nu än någon gång tidigare, +, då denna fråga förts på tall = > > ID När ' riksdagens ;utrikesutskott ;, behandlade frågan år 1965 erin-; ;' rade utskottet om, att trots att of.: + ficiella förbindelser saknas med . Östtyskland, faktiska kontakter '' förekommer på - olika -. områden, - '. Men, fortsatte utskottet, uppta- "gande av diplomatiska förbindel- :' ser skulle innebära att Sverige på : det internationella planet skulle ! verka för ett erkännande. av ”, Tysklands delning på: två själv-' .' ständiga stater. I Sverige har man . icke” givit - upp 7” hoppet om tysk återförening, tillade utskot- tet, vilket tydligen bidrog till att +ö kland då inte erkändes. Se- läget i Europa över huvud tagét. . Även ”Isvestija ” ånser att” för- handlingarna genomförts på ett. framgångsrikt sätt och att avtalet ligt samarbete mellan Sovjetunio- nen och den tyska förbund liken. Överenskommelsen visar > frågor kan lösas när det finns god vilja. och en. ömsesidig önskan att söka nå ett positivt resultat, till lägger det sovjetiska. regeringsor- ganet. lessa positiva ryska kommenta- rer, måste givetvis verka avspän- hande såväl i Sovjet som'i hela östblocket, Jämför. man dessa ton=- ” gångar med de som var förhärs- kande i den sovjetryska . pressen 4 H HALMSTAD: Det varsk. olycks fall i arbetet, när pressen påstod, . att drätselkammaren 'i Halmstad - inte ville att de statliga departe- menten och övriga förvaltnings- organ skulle spridas över hela landet. Nan ansåg, hette det i ddelandet, att en k ” förtr vid ett sti » besök skulle 'hinna med att be= söka flera statliga organ om de 2, That . staden, Halmstads drätselkamma- re beslöt emellertid vid sitt sam- " manträde' på torsdagen att i sitt . kande tvärtom helt ansluta sig till . delegationen. Denna föreslår oms 1 från stockhol det för 27 myndigheter och insti "till exempel när Tjeckoslovakien ockuperades för två år sedan, är. skillnaden påtaglig. Då. utmålades Västtyskland som ett överhängan- de hot mot freden, vilket bl a av-' såg motivera sovjettrupperrias i marsch i Tjeckoslovakien. "Tyvärr ' innebär > den : klimatförbättring som ' nu: inträtt säkerligen . dock ingen” ljusning för det tjeckiska folket, ' åtminstone inte på kort i sikt. Frågan ä är om det komplice= "rade" Berlin-problemet påverkas i positiv riktning” genom detta av- tal. Men nog "skulle, berifi amurens "”dan har riksdagen åren 1967; 1968 ', och 1969 behandlat frågan och då "intagit" samma ställning som 1965, . zz «1 dag finns det inte mycket kvar + &v dessa argument. I den väst- H tysk-ryska pakten erkänner Väst-. ; även" gränsen” "mellan : och” Västtyskland. ” Rimligen bör detta faktum åtminstone på sikt medföra : att diplomatiska förbin> 1 delser upprättas mellan de båda länderna, 1-dagens situation :kan. det inte vara realistiskt tro, att ett : svenskt erkännande av, Östtysk- 7 Jand: skulle? få. någon" som” helst: negativ effekt. på den tyska åter-" förhoppningsfulla uttalanden” som gjorts. av: icke-våldsävtalets : hu«= | i. vudmän. Tills vidare är det dock |: föreningsfrågan. h vt? förmodligen klokast att utgå ifrån |! Va säger regeringen oci den att'den pyskologiska effekten där= ].+' kesminister Torsten Nilsson i den= av verkar på länge. sikt; . na [äga i den nu aktuella situas; vr är föreslår role ' Höstens Iöndsting närmar sig, vilket br a Hallandsti ingsmän att | skriva 3 Jedarverksaniheten ” ”utän "ersätt; ning — här, som "förekommer-1 inom > Adrotisrörelsén,' vilken: räknar om- z kring'1,5 miljoner medlemmar. En- «ligt. motionärerna- är det-önskvärt satt, Hallands läns landsting på .nå- got sätt visar sin ' uppskattning av detta 'Jedararbete, . Motionen " myn= här ut.i ett” förslag om att lands- a, tingets. förvaltningsutskott: låter ut- "reda. och” framläggå förslig" för” "sti- " Undertecknare är hrr, Gunnar. Os- karson, Gösta Svensson, Olof Sten- ström, Hampus Israelsson och fru . Margit Wadenstei ”AM-ledamöter tar" Even” upp frå -gan om céntralisering av provinsials "läkarna till länets, städer och fram- "håller, att även om en "sådan ”cen- tr lisering medför el iska be? "sparingar, för landstinget; så-upp- .» står samtidigt negativa följder för patienterna genom längre : resor 0:89 v. Motionärerna .— 'samtliga sju: m-ledamöter — föreslår ' att ” sjukvårdsstyrelsen får i uppdrag attlv "företa ' en översyn av provinsiallä- karörganisationens med beaktande av. de synpunkter som framförts i f fmotionen, - I Gamla kända tongångar förekom= mer i en annan m-motion, som fö- reslår landstingsengagemang för att påskynda E 6 utbyggnad genom - Halland I snabbare takt än ”Väg- » plan 70” anger, Motionärerna vill även ha en samordning av de tun= ga transporterna till och från Värö bruk mellan landsväg och järnväg så att även järnvägens kapacitet "på fem stycken för pressen på onsdagen; En”, överraskning . i Jands=" ingssammanhang är kanske att Tnaderelerna. vill stimulera den ideel-. idrottsledarverksamheten genom: slågsvis kan bestå av resa till-oc! ett knippe . landstingsstipendium, "som" beh le” under en: "sömmar. els: Matpotatis ' vt ". Marknädsbilden för färs! visar fortsatt obalans för: utbud. och efterfrågan, 'varfö, ven priserna är i sjunkande, Utebliven notering för färsk: ; "potatis! b teck som helt. tillfällig. Fr-o 'm:den. 8 augusti. utgår en införselavgift för potatis med: 5 kronor: pe: Ett fortsatt stort utbud ä ta till varierande priser, hack Al iK föreslår med. punkt” från att samhället” har -'ett växande: behov - av! dokumörntålion i” form ;av kartmaterial "och ”repro- ducerade, handlingar, att landstin- get. treder frågan, om, möjligheten att vid någon av landstingets .skyd-= dade verkstäder bygga:upp.en:.re" prograficentral ; och satt. handikap- pade utbildas för sådant, arbet: ; Slutlig "slår hö” Olof Stens Ett för. säsongen. "normalt: im; nadsläge råder med ett visst under- skott av normalstora ägg varför viss stödimport sker. :Under den gångna veckan "har. priserna. stigit något, Fortfarande levereras vissa kvänti-. teter. : »småägg : ' för ,intorkning.: På grund” 'av. det stora "utbudet av äg på kontinenten "betecknas :ex; möjligheterna som obefintliga, bila ett slag för den svenska rödbokens | bevårande i den ”sydsveriska floran genom ett ”landstingsanslag på 5.000 kr till stiftelsen PRO-BOK = pro= ge i "valet mellan, en mycket vacker men” dum" flicka och & ann ; inte” såg. någonting u men var Ra med Det tidigare Tugna -marknadsläg a |för höns är för innevarande vecka i ry Istört sett oförändrat.” En - mindre ökning av tillförseln ' sker: alltjämt med mindre lagerökning son följd, Efterfrågan på hormalstor' broiler är'god"och tillförseln till slakterier= | iss ökni Morgonen efter AE vakna= de” han kastade”en blick på. brus - Under 'juni månad invägdes vid. mejerierna' 283.268 ton,' vilket var ' 8,5 proc: lägre kvantitet än under / månad för år.” Gös Om EN svär får du inte komma upp I himlen, -säger- ofta föräldrar till sina barn. ; i |res jämförelsen ' med -- 1950 ;' var :Hos en, familj I en. ”västerbotr mins) en :29 proc. Samtliga om- tensby skulle far i. huset maskin- råden . visade lägre ' kvantiteter: än fjolårets: Största nedgång :;; visade mjölka, men: -spenkopparna krång« fortfarande Skaraborgs län med 10, ,& lade och far svorsiieis tproc under det att minskningen var Femåringen "1 huset hörde del |lägst ' inom" Gefleortens . verk- sprang'in till mor och sa: + "Ag |amhetsområde eller 3,0 Pa (In- = Ma a, nu jett vä köp nya vägningen under första : hälften av utnyttjas och en "del landsvägstra- fik därmed avlastas, Även denna juli visade en minskning av cirka spenköppa, annars får pappa aldrig |: Under Detta står, heter det i Dk: så ttaland med fi vore koncentrerade till huvud-. yttrande till länsstyrelsen över: lokaliseringsdelegationens ; betän=: velse till länsstyrelsen helt i linje Departementen bör flytta anser nu DK i Halmstad. KN har att på 'sin k heterna, därigenom att åtskilliga av spridda över landet. : De "fördelar, som delegåtionens förslag medför uppväger dock en- ligt drätselkammarens mening des- Istad. vägnar besöka de centrala myndig- dessa enligt förslaget skulle bli ute i sa anförda olägenheter. En utflytt- : P söndagen efter Trofaldighet: | Text, Evang: "Mark" 7: 31-37. : "Effata” — "”Upplåt dig” > Det är en':fängslande- berättelse vi ställes inför 4; dagens text. : Man - förde fram en dövstum till Jesus, Man har Jätt. att. tän- . )ka sig in i den 'mannens, svå righeter,. Att vara stum är själv- | fanet mycket ' påfrestande. Vis- Tserligen: kan den ”stumme höra | vad andra säger geh lyssna tin|förstådd” av omgivningen, De får fåglarsängen i naturen. Men, han fara illa "i ”Ilvet: "kan. Inte sjä använda sitt. leget. talorgan, "Och det: är givetvia' svårt, nog. .Och är--han. dessutom döv så!bliri hans, "möjligheter mycket begränsade. Ar vårt” land har : vi "omkring ' 5 000 dövstum. ma De har alla' ett: hårt: "öde. Tänk" bära att. leva sitt. liv. 1so- lerad "från" andra” människor: En dövstum lever ofta sitt liv miss- ning från h ådet skulle komma att minska arbetskraftsef- statlig verksamhet från Storstock- holmsområdet kan utan tvivel vän= utveckling. Kammaren nödgas dock .|här uttala som sin uppfattning, att - | denna aspekt borde i högre ha be= aktats i förslaget så å att de mindre k i bli- ftiga r hol: ådet. Riksd: , att i ökad omfattning statlig verksam- het bör lokaliseras utanför stor- som lokaliseringsorter. än vad som skett, K. L | - "stockholm. förslagen skulle innebära vissa olä. har som bekant. också. "anslutit sig till frågan för att dämpa tillväxten av ;Storstadsregionerna, särskilt” Stor- Det kan knappast förnekas att ett "förverkligande ' av ' de "framlagda | : . genheter för de kommunala förtro”. endemän som i olika sammanhang i så "expanderande ' "regioner so ' exempelvis... Örebros. eller. Linkö pingsområdena, MtasR ' Som en sammanfattning av det ren anföra 'att den 'vill lämna anslutning till förslaget, H terfrågan i denna region och öka: den i de andra dit de berörda ver- ; ken ' flyttas. En omlokalisering av. tas ge samhällsekonomiska vinster ' genom en bättre avvägd regional ” vit i'större utsträckning föreslagna | en har 'svårt att för=" stå det nö ingspolitiska ' värdet ' för etablering” av statliga myndigheter. som "sagts ovan får drätselkamma= ', N ”.Men nu har Jesus ett alvars : : : ord? till oss Idag. Han visade kärlekens: väg och började barm- härtighetens verk på jorden. Han tog sig: an "den: dövstumme och förstod häns. svårigheter och gav hönom den, bat han så innerligt N eftertraktade, . Ett under hade skett, Den" döv. - stomme” ” kunde” bade - höra: och tala. . Kristi. lärjungar. får lära åv . detta och bringa" all den hjälp söm ".de .dövsltummå behöver för att få. . kontakt med Gud och människor: str vå + än Idag förmägan k Iän kan öppna för. uppåt: — med Gud — och: föra dem dn Lördagen: den 15. DE EEE SE . 2 ST) dag: .STELLA . "Solen" NE upp klo? I Solen” går, upp. kl; ned kl.:19.52: + etta fr mye jag har dig, > På” imändåg: VERNER' I vär regering: ingår ett: antal sk: konsultativa ”statsräd,: eller nistrar utan” portföl, portfölj. 1 Wallenberg. ; (Forts. Er; sid. DD: -—' Jag. var med i ett' revy- édverkade' 1 på” : Barnens . ligheter; det. - väl inte tal, "som jag 's ; —. Det: är kila t, fortsatte fru Ljung, att: "det/ skulle: svara«:roligt, att få dem förlagda och" det kan väl” tänkas, att” så blir- fallet: så den.s stanna vid ca 7 procent). Må nadens medelfetthalt var 3,97. proc mot fjolärets 3,99 - procent. i : månaden ” "tillverkades 5.358 ”ton "smör : eller . 32,9 proc. lägre' kvantitet än förra året. In- om landet försåldes, 3.915 ton som var 43,6 proc. mindre” än förra året. Det låga jämförelsetalet är påverkat av smörrealisationen' un- der sommaren :1969, - Osttillverkningen ö 9 proc men torde om hänsyn tages kömma öppe himlen, ..-. till fjolårets. torka för hela måna- proc till::5.457.- ton." som man också brukar” säga" mi-] i: tillskottet”. är av: allt att! döma |I finns" i Stims” register. - När "Roland -Svensson gästsp vSå det kariske: går ägens' menteräde. hon” b jgsåmit.is lade i "Göteborg fick han ett knip- Soten" går upp: kl. 4.42 och N alla." - Att Fara. Isoternd från Gud 'De. båda gamla Jobbarkompisar- är farligare än, 4soleringen” från na; August, och "Efraim sitter och människor. Han ViN hjälpa 1058 samtalar och" är på ynnerligen ; deppigt; humör, Så säger. Efräim, : "-— Vad är det för” utmärkan de för film, re ning? « e- Hjälpa ra Det värsta . som vända” "oas vär att "komma — Dä ä gott å ha ett ställe å vara på på ålderdomen, sa han. Många får stryka omrking på vägen, tess di ” stupar. «= << — Ja, Ja har dö gott, instämde Kal. Om :dan lyssnar ja på spolrocken å vävarna, å om natten spelar sisser- na' för mej. Di spelar så grant, då ä gom en hel orkester. H De satt där och språkade. De ta- lade till varann som jämbördiga, som två långfarare, två beresta män som: sett mycket i sin dag. Kal hade sett -mest. Han sporde .om hurdant det. .var..norr. om sjöarna nu för ti- den. Däruppe hade han inte varit på tjuge år och väl det. Var gruv- bönderna lika kaxiga och styva? Var mästersmederna lika karska av sig? Och . masugnsborkarna, var de - lika full I faen? Vävarna hade saktat och dunkade inte hårt och bestämt som förut. Det blev nog löst och dåligt” linne nu Men väverskorna var liksom tvung- na att höra på och ville inte förstöra skedar, och så kom de I fatt en i bol näskulla .som skulle till Hälsingland för att sälja laggkärl som far hennes hade gjort. Hon hade ett vådligt lass -< |På en stor, tung kälke, och hon stre: ”"-Itade" och drog som en häst, Mer än iden sjutton år kunde hon nog. inte våra, men hon var stor o och grisk av sig.> t Då rätt som det var kom det fyrå hälsingar farande från. Fördärvejan. De var. fulla och” galna". och i körde som stolar” och skulle "tvunget hå nån att slåss med. ”De rök på mej och -skedkarln,-: och / vi trodde. änna att vår sista stund var kommen, Men det! vår: ändå så' pass till karlar att de lät tösen vara ifred. Och det blev deras fall: för 'hon' gick' på de två värsta ”bakifrån' och 'slog ned: dem med "ett klappträ en efter en.” - Joj tyckte Olof, ute på vägarna var det ofta bättre att vara fruntimmer än karl. Karlarna : skulle ofta: ha stryk," när de" kom .utsocknes, men kvinäfolket hade fri framfart över allt och fick lätt hjälp om "de" bes t- | hövde det; 4'> vå "Då: höll Ankan- upp med'vi ivandet och såg mörkt bort på karlarna. +— Ja tror jag ska ge mej-ut mä handel ja mä. Här seter:en å dun- kar och väver å dunkar å väver dan i ände, vecka in'å vecka ut, år ätter år; så "länge" bena orkar trampa 'å armarna orkar. slå. Ja ska sätta på mej böxer & rock" å ”lösskägg” &” ge mej ut som -knalle, ja ska fara på al- i d ? Kal ' var tvungen att. förklara, : kvinnfolka hade. - -Jju knappt "vårit : utom socknen. Jo, "det var. en sorts löskekarlar "och 'hemlö- sa 'som. plägade. ligga” uppe på mas- ugnskransarna och +. värma. sig - om vintern.. Där. var det gott. och varmt, om det också smällde i knutarna av kölden, Det var inte skäl att ge sig i lag med: dem, De var lika fulla av skamstyg som av ohyra, i . Och luktade de stora skogarna där- uppe av 'milrök nu som förr? Det var en god lukt, inte som torvröken på ' slätterna söderöver. Och - gick malrmlassen + långa rader över .vin- tervägarna?, De hade:en, sorts kons- tiga, smala, släda .som , kallades, t slädar. SS Kal. "frågade och pratade. "Och rätt som det var gjorde han ett hopp upp till. vägen mellan Ore och- Hälsing- land,: Där: fanns det 'en krog -" som kallades Fördärvejan, och den gjor- de skäl: för. namnet, för där var ett uselt liv. En. gång råkade. han koras ma förbi där med sitt knaNlelase Hån hadé en skédkarl från Mora. i lyssnandet för sig själva, följe, en som var ute och sålde väv- la vägar å' språka mä ala sorters var fingerfärdig och flyhänt, han mänsker, Ja ska ta stryk när: dä tvunget, 'å ja ska supa å- vara gla å roga mej ' mä kvennfolk. Men, sa Änkan dystert, nu ä ja ingen, karl, ja ä bara ett stackars ensamt kvenn- folk, å därför får ja setta här å' dun- ka å slå å vinda upp aln ätter på rullen ända tess dön kommer. - Edela hade också slutat -väva och var mörk i blicken. hon också, ' Karlarna satt förlägna Olof hars- kade sig och sa. — Va skulle dä bli: avet. om kvennfolka' här i våra -bygder inte vävde?: Då ginge alltihop överände för oss, Då bleve dä ett elände utan like. - Änkan ångrade sig, . skytteln löpa, gjorde ett dunkande- och sa. — Ja ä dummer, Dä ä bara dä att Mg: :Jen tröttnar iblann. A dä ä gott att 5 dä finns knallar som reser omkring] ; å säljer. dä vi väver. - — Jo, instämde Kal, om inte våra kvennfolk' vävde, "så vore dä inte om inte; knallarna reste, så vore dä inte lönt att: kvennfolka : vävde. på skulle allting stanna av.:ut. oc ic Men ute på backen var det sl rik och oväsen, Där var barnen försani- lade, och det gick hett till. Det var Änkans Elin och Sven, och så var det Edelas " Märta och dessutom Björn och den store lunsen Andreas. Sven hade: växt mycket och blivit så långbent att han fått öknamnet Trana. Detta fäörtröt honom. Sven lönt att knallarna reste omkring, å|' trolla fram' saker och ting på gehör. Nu hade han gjort en fiol av en ut- sliten träsko. Det hade Kal. på åm- men berättat, att i Skåne spelte "de på träskofiol, När träskon' blivit. så sliten: att den var tunn” som ett löv I botten, då hade den, gjort sin tjänst som träsko; men då kunde den/ bli en skaplig fiol, : om man satte på handtag och strängar. och stall. Det- ta hade Sven Traha gjort, och nu var.han redan god spelemarn. vn : Men den som- angav tonen var alla fall soldaten Frisks. pojke. Nu gick han omkring" och slog 'de andra i magen i tur och ordning och :skrek én gammal ramsa. — Vet äv hur. du De andra godtog det, : var stor och stark. Men när han kom till Märta, höll han in och blev förda dersam, vv. inte skråen begripa, du som unge & ingén far har. : ! Märta blev: blodröd I ansiktet: Dät- ta var det värsta någon kunde säga till ”henne./ De 'andra stod förlägna.| Men då rann sinnet. på Björn. en gick fram och slog Andreas härt.". magen och sa ' '— Vet du hur du bar kömmet er En dummer knekt har. slaget ihop dej på sne. Detta gick Andreas & ära för när: De och k inde "Iska ha redigt mä klått. ”Irerlig' brådska. Han tog pojkarna ; 1 fade. Bägge var. ilskna,'oci 2 ville vara. värst, Andreas var soldat- son; och det ville han visa. Björn. bar sitt namn av den beryktade. Björn i Getabo som aldrig tagit stryk: men klått många; och. det förpliktade. ., 3 De hoppade kring varann kom ilsk- na tuppar, armarna virvlade, mössor- na hade farit av, håret stod på ända. — Ge'n ' bara! skrek" Sven till iGe'n på hahs usle trut! .Töserna stod handfallna: med ga- pande mun och hängande armar. ... —”Ta isär dom! ropade Märta halv- lipande. Se, di blöder ju! Di tar dö på "varann! ”. "= Dä rä bara: näsblo,' tyckte” Sven lugnt, Låt dom "slåss bara, "Andreas ftår Ja tölja mä? så Hade ban nållit på länge, Han följde'sin far I hälarna och bönade.och bad, Pappa, låt mej få följa mä, Ja ska vara lasspojk, ja. ska vakta-lasset både. da & natt, ba rada får, följa mä os ar såg rövand H Pojken. . P M på ån emvie .- Hur gåmmel" i dä du ä nu? ss (Ja ä. på fjortonde" året. "A ja ä, tark, ja ä starkaze än Ankas Byen, H å han ä minsann inte .vek., > Korg, vad, tiden gick, tänkte Olof. « Det var ju”gom 1. går han föddes” pojken, och nu var hari redan 'på fjortonde året. Och stor och. stark; SOM -sagt-- var: Han: skulle -varar e bra lasspojk, i " Det var nyttigt. med "Jasspojk. Han skulle: vakta knallens lass och vara hjälpkarl ' och 'passopp, Det var inte”. alltid så lätt. Om så. behövdes mäste ; an fova ovanpå lasset I en Bkinn- Dälg. so. ct 2 sh N Och. lasset : var redan taste - Nusts skulle -resan "gå till Bohuslän: och : främst. till sillerlet; x = Dn kragen och skilde. dem åt. Olof gick intill sin Kvinna! — Sanig, kusiner, sa "mjölnern tel, ”- Ja får inte fred :för pojken, - svina.' Ska I räktit förstöra klädera! | lagade'han, Han följer mej vart ja Torka &v blon &å gack - hem bägge Borat on om att han ka må te: ' ja jädrar! = Hö om må ekt Häger TS | mon och Divlå Hide ofta fält De lydde motvilligt och lömmade|Med som lasspöjkar, och det brydde: K;'väg med ;snörvlande näsor, Olof Johanna sig inte om; Men nu blev hon - tunkade eftér samma vä Upprörd. Björn skulle inte vänjas att stryka omkring 'på vägarna,"Hom has” de andra plant - "Då gick stugdörren upp. "Ut tade häpna ansikten, ;— Å messkunda sej! ropade - Ede- Ia. Se, hur di slåss! - oo AB > tit- R kom” ”klivande' mån utan syn: flög på varann, En hetsig kamp bör-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.