”Mändägen den" 17 augusti. 1970 sken. | Stockholinsigionen -mammuttätort 2000 -. eförslagets model att få Frånvaron av I 7 landet framträder särskilt starkt "dessa dagar då förslaget till re- onplan för Stockholms stad och bara i de mest utpräglade gle + Jän presenterats. Denna plan ut- « bygdsområdenå utan ' även i tä går nämligen från att stockholms=: "regionen skall ha' 2,55 milj invå- nare år 2000. Av hela landets be-: folkningsökning under den kom-. i i bodde konsekvenser. Utveck-.: lingen kommer att stagnera inte ' fullt "livskraftig; Betydande: ka- :- pital i: bostäder,'. industrianlägg=" ningar "skolor” och liknande kom-. " mande trettioårsperioden föreslås mer att förstöras då inte någon nära nittio procent hamna i Stock- ' ,holms' stad och län. Endast cen- användning längre finns för dom. ; terpartiet «har i konsekvens med med samhällets resurser, samtidigt ” -värd som de " sina /grundlä, "reserverat ' sig mot förslaget ge- ” nom sin representant i Storstock- holms regionplanenämnd, . Knut - Nilsson. a " Varken ' stockholmarna > medborgare i övriga "Sverige tor, - -- de vara betjänta av den utveckling ' : 8ocialdemokraterna, folkpartis- ' terna: och moderaterna i region: ' > planenämnden' vill planera för. En ' ytterligare försämrad miljö i Stockholm och en förvärrad re? - gional obalans i landet är inte till" gagn för någon, . Den enskilda människan saknas helt i: slumbildning och trafikproblem är ” planerarna inte intresserade av. I ” stället föreslås att stora: frilufts- " områden exploateras med nya boz.. 1 "städer och ark Det är -eller förslaget, — Stressfrågor, - : iskorna får. sitta emellan; a "Den mivarande. koncentrations: utvecklingen: i landet kommer att” | fortsätta så länge' vi inte har nå gor verklig” riksplanering, ' Rége eri allt starkare styrning av.Kapi-" tal till storstadsområdena. . kan” fortsätta ' -— , utan att. regeringen : behöver ta ansvar för utvecklin-''. gen, I:stället,. kan .man med all mösor i lokaliseringspolitik. t.om ge sken: ay att vilja : rädda Ni i ”Jand Med. en | befolkningema ig ri planering skulle. denna ; sutveckling ', "kunna vändas, Låt riksdagen! fast ställa 'befolkringsmässiga' "rama för olika" delar av landet, med t från Socialå krav typiskt. att planen är utarbetad helt :och hållet av :tskniker och > ekonomer: Några sociologer, psy- "kologer eller läkare har inte dels tagit i planeringsarbetet, ' - -För den del av landet som lig ger", utanför - huvudstadsområ- det kommer en utbyggnad efter, jö och naturtesärser, sond 'c cen partiet föresla; region resurser s att de på etta" sätt” politiskt fastställda" målsätt- . ningarna kan uppfyllas, Då först kan vi på allvar, börja Koppäs" på att: minska jämlikhetsklyftorna mellan olika del; Uttrycket rätt man på var plats ..: bör rätteligen heta I rätt, person på | "var, plats. Ett. arbete böj .nämli- | = "aspekt. på könsfrågan: -presenterar., fil , kand ' Kurt: Baneryd i en rapport från” pérsonåladministrativa rådet; Den: grundas på 'en "undersökning;'so: säkra skillnader. mellan män ock :|' kvinnor, när. det, gäller' arbetsen-. gagemang, förutsatt, att' män : och": kvinnor "hår lika kvalificerat : ar" | "bete: Ty "Har kvinnörnå dock 1: mycket: hög "grad 'okvalificerat i . arbete, vilket! även "förklarar "att de har". lägre - arbetsengagemang' än.. männen . och .-högre : frånvaro: från arbetet, Kvinnorna hänvisas" 1. stor "utsträckning, till'ensidiga” och okvalificerade arbeter De na disk nader: gör; : att; kvinnörna:/! visar” passiv. anpassning, medan: märnern.” 1: större "utsträckning strävar ter. att. gå :vidare” mög allt kvalificerade arbetsuppgifi Detta. är konsekvens kuterats tidigare,- raen det” faller 'som' om det ligger åtskilligt U'de'statsatser kr Paneryd'g gör:av "än undersökning, > " > Fråga Gunnar. Sträng om "mat. » priserna, - uppmanar; -regeringens . kvällkorgan sina: läsare. skriver |: Sydsvenska. :'Dagbladet En frågare har: redan: anmält sig .och det är fru. Ethel Florén- . Winter,” riksdagsledam "FP ett öppet brev til”hr: Sträng och till företrädare: för. arbetsmark: ”nadens » parter” undrar: hon: hur barnfamiljerna skall kunna kom- . pensera sig för, prisstegringarna |” trots,de' i många. fall höjda mar. ginälskatterna. - ”. 'sHon "påvisar bl. a'att en två , barnsfamilj "behöver. en: årslöne- "ökning efter skatt på cirka tu: senlappen för att täcka de öka- " de” matkostnaderna : Men ' för mänga där: marginalskatten:s slår. uppräkning: av: ärsinkomste ”inte. standarden, skall sänka "är, från./äår. skärpas aätomåtiokt : genom -.-att-inkomsttagarna. flyt: ”tas:-upp.i Ögre.s s skatteklasser för varje höjning av bruttolönen imedan + reallönen ": förblir - oför- ändrad. "För. låginkomsttägarna ”socialdemckratiska re det "skättésyste- ördelaktigt, Då. gynnas de -betydligt mer "av det från. borgerligt håll före-l- slagna systemet med. värdefasta skatteskalor. . ol er -Men, avsikten med. € : social- "demokratiskt ' skattesystem” — det: kan "utformas; på. flera' sätt orter och områden som i dag är | Detta innebär ett orimligt slöseri ringens ”köncentratiönspolitik med" v regeringspartiet” sårvant: sig vid |ETT ORD: PA VÄGEN t Jag” har 1 min ägo ett fikon- löv : från . Medelhavsländerna. För mig symboliserar det den våg av medkänsla som går fram av kristet kärleksarbete. . En morgon plockade den kvin- na jag fick lövet: av, en hand- full” bär, ; lade 'dem' på fikonlöv och vek ihop dessa till små kny- ten som hon sedan: kom . och lämnade till församlingens: ex- i Hennes: önskan. Var; att få ge dem till ”den där' mannen från Amerika” som, :hon: ; uttryckte det; Det : var. min make söm fick: bli”. : representant. en: "enkla formeln ion, inflation. ger| Jordbrukstalnisteri ? "har --mitt mmarvärmen Presenterat ett i förslag Still renhållningslag som bygger.” på. utredningen”: 'om ett enare samhälle. Enligt: den nya allmänheten : i tidningen, SS i statsrådspulpeterna |: : beror: snarare :;på' att: nuvarande tanken"vatt 'alltid "inneha denna I rolf fatt" varje" pårninnelse. om ; dödligheten betraktas "som "en "ytterst opassande uppstudsighet, S för: att: inte” säga ”ett kätteri: Inte bara partierna utan: ock- vi jarna har; att' avgöra 'det ya” regeringsprogrammet; skri, iver: Dagen (pingströ "Vi har fem mia partier, re- : presenterade + :i""riksdagen; -alla ; med sitt : program, ;: Många tyc- "kerfatt det skulle vara 'lämpli- ' Bare; att de-:tre borgerliga par- :tierna slog sig ihop, men då det- ita”inte:'har gått för sig, har de ; valt att gå ut med var sitt alter- inativ. till väljarna. De :har ock- genom världen som ett resultat | '- I NORDISKA K Xx Måndagen den 17" augusti 1970 OT dag: VERNER ' -Solen' går" upp, kl.: 0 och ned kl! 1949. 20 00 ess I morgon HELENA Solen går. upp -kl. 4.44 och ned kli 1947. yes tt så förklarat: sig ; villiga att bilda regering. tillsammans. Men .det . Säger, sig självt, att en tillbaka-|. gång eller framryckning. för det ena; eller : andra oppositionspar-|' "tiet vid en borgerlig valseger måste . avsätta spår id -|' regeringens” program” öch- sam- mansättning, : Detta kan :inte på c 055” verka : särskilt avskräckande," fortsätter tidningen. Det betyder ju. bara att: demokratins; spelregler 7 re spekteras - och ” att. väljarna får "ett: reellt inf flytande. . 21970: Se Samverkan : "utveckling |: "blev det 20: e ”hordiska skolmö- tets: honnörsord” och: var en ge nomgående linje i föreläsningar och samtal, skriver Lärartid- ningen/Svensk Skoltid ning. Skolmötet blev” en. mani- " festation av” "stora 'mått.' "kring den: . nordiska utbildningsfrågan rande över gymnasieskolan med förslag till organisation ieskolan att ersätta y skol; kskolan och gy t samt lantbri knock Lar G Inde bygger på gn Ickol, jerna är d som i det nu t g t södra Halland kommer Anom kort att -ta fast: kolan, lanthushållsskolan och —' och består av 21:olika linjer, Fem av lin” En sådan får omfatta ett eller fl era läsår, känsyn till utbildni ålet. I sp Landet har indelats i olika gym- underlaget, För: vissa Linjer: kan dock elevområdet omfatta ett stör- re område' än g ionen. nasieregioner, med hänsyn till elev-1. FÄRRE PLATSER + > ov. Enligt . -skolöverstyrelsens . för= slag I inom Halmstads gymnasieområde Hal d. åde skall att red med 154, vilket är enligt skolöverstyrelsens förslag omfatta galmstads,- Laholms: och Hyltebruks I anmärk ä t mycket, Den för alltså minskade möjligheter för Å OLIKA LINJER - Förutoia. de nuvarande gymna- sielinjerna,'- ekonomisk, humanis- tisk: naturvetenskaplig, samhälls- vetenskaplig - och ; teknisk - linje, kommer följande linjer att finnas i inom : Halmstads det att finnas s k specialkurser. - men kan även pågå kortare tid, om. det är lämpligt med ' na skall kunna ingå undervisning i alla äm ämnen, stributions-' och kontors-, fordons- kar" skolstyrelsen fler platser än vad '- > skolöverstyrelsen Någon Processteknisk linje i-Halm- stad har överhuvudtaget inte före- slagits av skolöverstyrelsen. Efter överläggningar med representanter - för de” större: : textilföretagen i åde - till - utbildni efter grundskolan och avveck- lingsskolor. Skolstytelsen . bekla= gar rent allmänt att utbildnings- kapaciteten minskar vid: even- tuellt fastställande av den av skolöverstyrelsen fö reslagna . Ore: Införandet av gym=. delsteknisk, - » processteknisk, social, teknisk, - träteknisk, ' verkstadstek- nisk'v. samt vårdlinje; - Gymnasiets tekniska linje är fyraårig, och öv- "riga . utbildningsvägar på det nu- varande gymnasiet är treåriga. Al. . Ja, övriga. linjer. i g ieskol nasieskolan borde enligt skolsty= relsens uppfattning inte vara' ett steg tillbaka utan borde förbätt- ra ungdomarnas utbildningsmöje den :nya gy bekläd- nadsteknisk, bygg- "och: 'an- läggningsteknisk, distributions- och kontors=,' ekonomisk, : el-teletek- nisk;. fordonsteknisk,' jordbruks-, konsumtions-, och ” vård, .livsme-|. ligheter, . Då det gäller bet och: bygg= och a linje har skolstyrelsen. ningar mot orgarisatio Vad : beträffar distributionss och koritorslinjen har. ewererud intag- - kommer att vara tvååriga. Den fy- Faåriga tekniska linjen kan även evslutas efte tre år, nte ”HUVUDMANNASKAPET | . 1967 tillsattes en utredning med uppdrag . att utreda frågan om "huvudmannaskapet för de gym- " nasiala + skolformerna, "I - anslut=- .. ning : till betänkandet; föreslogs, att gymnasieskolan ” skulle erhåls Ja primärk I med över. tusentalet, Man: ka ivetvis.. lätt i över- värdera betydelsen . av. en '"mam- -”mutsamling av nordiska 'skolmö-t: tets karaktär: " Dokumentiohen, exempelvis, : efter .detsamma . är orväldiganide. Men, likväl ztor- ber:s holmissarmlingen den S upplevas som: 1dér och : Inspitations- "nordiska" undervisningeministfar: ”nax:deltog' och "medverkade" mar- ck Erade ytterligare. mötets iymgd i formatorer av. -skilda slag saknas |: tb ana till besinning;, all -0l ing; allt nytänkande prä i inte: av i mogen.” eftertanke, |. jutan Lnderstundom av. en. -pedar I. Å ngspröcess. | ärjinte bar I kommer att präglas äv "det syn: : sätt skolan” tar till sitt! Allt som om” skolan'a !rikt- i ning : mot "ökad samverkan" ut- vecklas. i. det framtida samhället » och blir. där den väsentliga in- . grediensen -" ' människornas. rela. IGe pengarna z människovärde använd | Rädda Barnens : Hö : gåvokalender, ==: > : 1. alla Värderlngars Kraftfölt. Rel. . ; naskap, :Landstingskommunerna vårdyrkesutbildningen samt jord= skulle. bära ; huvudansvaret för |: "minskat med 52 platser, Då Hal ä rådet är ådet har det emeller- tid framkommit, att det vore önsk- värt att anordna en Processteknisk : linje med gren för kemiteknik, 2 ”NAGRA LOKALPROBLEM - tror man inte ska. behöva . uppstå, om man. följer skolstyrelsens för- slag. Skoistyrelsen föreslår att tra Eymnösieenheter skall finnas i Halmstad läsåret 1971—72," nämli. gen Sannarpsskulan, Kattegattssko= Jan och Yrkesskolan, En materiel- - komplettering blir emellertid nöd= vändig. Under. de två närmaste läs- åren beräknas: kostnaden för sta-' digvarande-, -'undervisningsmateriel «| bli 678.000. kr;. Därav. "utgår, stats- bidrag med 50 procent, varför kom- in munen-skulle få betala 339.000 kr, under stark utveckling, och arbets- - I marknaden kommer:att behöva till= H skott av just denna; personalkate- | gori,." är" arbetsplaceringen . inget ser. -inom : regionen till 90, utan hävdar, att tre klasser får inrättas i Halmstad jämte föreslagen spe- cialkurs i Laholm, FREE ELEVER FRAN I HELA LÄN ET), H > För fordonstek, . bruks och + linjerna, Under > hänvisning: till utredningsmate- ; rialet: har, Halmstads skolstyrelse "> beslutat; > : att - Halmstads : 77 stad ifrsom: .Jäsåret 1971—72 -skall "" nasieregion, ' "utom :-/ beträffande 4 olöverstyrélsen' på en "undersöknin; av; 'elevunderlaget ieregioner; a. Man. har med: till migråtion. och. gälighet, > och 21980" till. ca 11:800.: Jä en: Emond (jepride ganiseras en= ..dast på "grundval av antalet 16-. åringar "respektive år, eftersom "många sökande haF” lämnåt de för- : gymnasiala / skolorna tidigare, och i re än 16 :år.; Minst 10 procent av:, . årskullen -. varje « år måste räknas till sådana äldre sökande... .. ' Det-är för närvarande. "svårt; at överblicka de. ekonomiska och or-. » ganisätoriska” :konsekvenserna + övergången" från uvarande gym- ”nasiala, skolformer” till ”gymnasie- skolan. "Skolöverstyrelsen- har dö för: begränsat sitt förslag till org; .sé linjer och grenar” endast i kom-' .muner som nu' har gymnasium och fackskola. Linjer - och grenar kan. dock komma ifråga" även i andra: korämuner, vn i ”Ninjerna : för jordbruk. och "vård, : ” återvänt som sökande då de är äld-: nisation för läsåret.1971--72 att av=: risk, telnisilin- 1 träteknisk' och 'ver! je, föreslår skols problem. Skolstyrelsen” anser. där- |" erat för inte att det: föreligger några Me skäl till” att minska ' antalet" plate]; :; > konsumtjohs- LO Kostnaäsberäkningen är emellertid I Men - k ar nl: jag. sa ingen- > ting. "Nya ymösstsorganisalionen | oe HALMSTAD: Den. nya gymnasieskolans utformnin; - form. Halmstads skolstyrelse har på grundval av skolöv verstyrelsens utredningsmaterial avgett ett! ytt.! mm Fr o-m 1:juli 1971 kommer gymna- teknisk, processteknisk, Jinje. öns= -> +: föreslagit ,.: 5 H så sitt - genombrott. "Vi Varberg: och :två. av: vände-:a 13-åriga Kat Aronsson från Be hörde Holmber; ”Kvarte: ina” orgondagens: stjärnor É hederspris : insatser : på 200: meter n” ned RÖDA" NUMMER Dä blir inget mä dä. Dra Iväg "mär en ' sån” där” långt -- bort te sile- riet, där dä ä ett sånt -uselt liv. Hon vände sig till Björn, och hennes röst |: blev med ens inställsam, Du får allt bit hemma" hos oss. Dä ä svårt, för "kv å vara å' utan - karl, AA - Björn såg örkt på sin. "mor. | Han : förstod nog hennes finter.".. + = Ja följer: allt mä, "sa" han-obe-] > » vekligt. Ja tänker inte gå här hem- ma I söagrått i al min ti som: mor vell, Da "Hemma fick man gå i grå;''ofär- " gad> vallmar; ofta sliten och: 'bött. - Vallmar kommen av fåret, och få- rets: rätta namn' var sö. Vardagen var söagrå till färg och väsen. Men Sör mean skulle bort, fick man färg; - blå "rock och strumpor; '' gulaktiga skinnbyxor; -brun väst och: en -stor, röd -halsduk. Björn stod inte” att hindra. 'Han ha- de föresatt sig att följa med, och han hade fars tysta bifall, Mor för- s| västerut, >.- .. Ibland läomderade hon, ibland nästan grät hon. Till slut måste ock- så hon' Ee med sig:” Hon kände med grämelse, att nu höll hoj lora Ereppet om Björn "Efter: trettondag jul ne. Ni -hade”länge om att. sillstimmen stod. tätt i. Katte- gatt. Och nere på | vägen rullade sill- vagnar. Hela, ästlass med nyfångad, glänsande 'sill;' kommen "raka vägen från sydligaste bohuskust s I ottan gav de sig i vi med ute 'på gården förmanade: - :- ; -— Nu tar"du' vara på gossen, "Oluf! sa' hon; Det: var hot'l rösten, på hen- ne.'Sedan vände hon helt hastigt och gick tillbaka in, :och' det: var fråga om" inte 'den norska : "Getabo- Hanna lipader en skvätt;!- ant "Vid kyrkan: stannade- Olof 'och: far de ett mynt i'fattigbössen som van- ligt för god tu Sedan; og” de vägen Det var barmark men. vinter. .Väg- laget var lätt. Därför. åkte båda två. Lassef var. skrymmande men, - inte ”vökte I det längsta tala honom till- det fav stickad "Varor, mest tröjor : ch | strumpor; :-men också - av: linnelärft, ++ Härgad-och ofärgad vallmar och hår- täcken; ; Och . "dessutom det vanliga imåkramset som "var. självskri var. knalle, : .Den Nilla hästen. et gul norrbag- ge, Var ivrig och började trava själv- mänt. Det var "överflödigt med piska, sådan. nyttjade aldrig. Olof."Men 'bly- piskan . hade han, .med, nedstucken inom Pekvämt räckhåll. Den var in- te för hästen utan för- elakt -folk. I Blypiskan' hade kört, ' kraftigt skaft, Fo flikaså kort, stark lädersnärt som en bn från änden blev. två-. eller tre- . Vardera tungan hade I sin ände en. blykula,: stor ungefär som en hasselnöt; Rätt hanterad var bly- piskan. ”ett.. farligt vapen, - varmed man "kunde dräpa en man på tre al- nars håll, om man var armastyv. och träffade på rätt ställe. "Björn hade alltid känt sin far s som en fåordig och allvarsam man. Han var lugn, förhastade sig aldrig, och håns ord kom med tyngd och kraft. Men.'på denna sin första långresa fick; han se. sin fer från. en helt ny sida, Deh något ”buttre Olof tinade. Han liksom' levde upp, blev 'pratsam 'och munter. och :anslog en förtrolig .ton mot sonen. Hemma var det korta be- .|fallningar. och "mästrande tillsägel- ser. Nu talade han som man till man, talade” kamratligt och utan dens van- liga: förbehållsamheten, Md Passopp, ”men-' här på: främmande kompanjon och- förtrogne. Här: kom de. nu, två förslagna karlar, på "väg till silleriet för att göra "affärer. Där var- mycket att hämta, Men «en fick akta sig "också, sa Olof, Folket i Bohuslän var rätt het- sigt av sig. Det söps också väldigt på silleriet och det gjorde dem inte spa- kare, Där fanns även mycket dåligt folk. som dragits dit från alla håll. Där åteln var, dit samlades ock kor- parna. Björn! bade egen Pengapung med dragmynt . i, En pengapung fick ald- rig bli tom, ty då drog den inte pen- gar... Vanliga pengar fick i nödfall duga, . men hittemynt var de bästa dragmynt som fanns. Så rullade vagnen vidare, och det var god tid både till att prata och sitta tyst och tänka. Olof tänkte på sina två äldsta söner. Han hade häl- sat på dem, när han var inne i sta- den för att ta ut pass till denna re- sa. De var fullväxta nu, och bägge hade plats som bodbetjänter. Simon funderade på att ge sig ut med han- del. Det borde bli en bra knalle av honom. Han hade en märklig för- måga att ta folk och vinna förtroen- de. Så hade det alltid varit, Men David . hade förändrats. På den tid när han gick hemma och re- tades med sin styvmor, var han en tyken och ;skitordig slyngel. Mänga «v Björn kände sig växa; I var de som. retat ale. på honom, Nu in - lades hans ”gossen” och fick springa mark hade han med ens blivit fars |] kunde 'kröka sig på ett retfullt vis. svagt bullret från det stora fiskafän- naae "han varit: i stammanaes” bröd i några” år och fått lära ' sig veta hut, Han: var. snart: tjugo år, en förslagen och smidig . bod-. -dräng : som "förstod att föra: sig, 'Men ibland: fick han en vass glimt i ögat, och 'enå mungipan Nu "skulle / de "båda gossarna reda sig. De hade' var sina vapen. :-Olof- hade gjort denna resa många gånger förr, Han tog in hos 'en bon- de som hette Anders -Persson: och bodde på gården Bjurdal, Där: bru- kade han'ha' kvarter, Anders .var en lång, smal karl med litet huvud och kvicka ögon." Stället "låg nära stran- den med dess' silleri, : Landet var ganska. platt, men det liksom. dela- des upp.av smala, höga bergsryggar| - som drog. fram. här: och. var, .. Bjurdal . var en. försvarlig gård som födde sex 'kor "och. häst och en fårskock. Alla djuren gick ute i ber- gen på 1 na läg steg invid rök från al därborta: + du"vesste hur di lever där, : Dagen därpå" packade. Olof . sin knallesäck med de olika varor han hade på vagnen, Björn fick bära ett knyte med tröjor. Så gav de sig i väg mot stranden, far med fässing- en över axeln. ve Platsen hette Saltvik. Här "såg nu Björn havet 'och skärgården för för- sta gången, och han förundrade sig över, att vattnet kunde vara så blått. Det var nästan som en . liten stad. Längst ut långa bryggor längs stran- den och invid dem. båtar av olika slag och storlek, Innanför bryggorna låg räckor av byggnader, många med b . Det var: tran- i fyrkant så tätt att man kunde kom- ma in på gårdsplanen bara' på ett ställe genom: en trång port: oc Luften - var fet härute. : Vinden drog från havet, - och den var tung av stanken. från rutten sill. Det stank också på åkrarna häruteAn- ders hade" kört sillgrums i många dar : från trankokerierna. - Sillgrums det var urkokad sill, Björn. kände sig häpen, Här låg det sovel på markerna, hög invid hög, så det skulle räckt till en hel armé. Och ända hit bort hördes helt vår skärgårdsverken, som: de kalla- andra byggnader kringkastade utan ordning och -reda. Det var. magasin ke längre in låg b ra stora och välbyggda, men de” fles- ta var-små, grå stugor. : skorna; Överallt var det folk, mest manfolk.' Karlar:- skyndade; hit ; och dit,' sköt. kärror,. bar. bördor, rullade kokerierna och sillsalterierna, det deg... Ett stycke längre i in mot land” fanns och tunnbinderier. Och ännu ett styc- get "och aut som 'hörde dit, 'och "rök — Jo du, gosse, sa Anders, nu har du kommet te. dä förlovade Jandet: Här "göder en åkrarna: mä födan, A därute legger'vårt Sell; Sodom. : ;Om . sÅ de -tungt. lastade vagnar « med ved” och torv: Hästar , brådskande, "pc hojtande rsvenner | bredvid, . Därutanför i öl och "med 'strimmor äv kölvatten ef- " ter sig; Längre bort ' vid "stranden, höll ett lag fiskare" på 'ått spela iland ” var. det med gillen att den ofta kom ända hem till trankoken som på be- ställning. trutar och måsar” kopvis för att få del av kalaset, Det var. liv och oväsen. Det var DÅ och skratt, sång rr svordomar. t ierna '"J-ån gasin. Och allt detta liksom genom- ' och skrin, : - Och så lukten. Den obeskrivliga feta, . kväljande lukten "från tusen- tals tunnor sönderkokt sill som frän: och sur steg ur grumsdammarna, Ty sillgrumset fick inte tömmas i sjön, då ' kunde det skrämma bort sillen. Sedan tranet skummats av, fick den , Någ- Runt allt detta rörde. sig - mä nni- tunnor och fat, Karler kom- köran- - :| vik, intill kokeriel,: da "dammar, -.ofta" en -åavsnörd liten h där fick den ruttna bort,-.: Olof och hans son 'stod uppe klippan med sina bördor och MI het sin .storvad, full av sill; Ty sådan tur och bullrade. från bryggor och ma- . borrades av. sjöfåglarnas kacklanden H ta sillen flyta ut t särskil- ” stretade ' | -orubbligt" tröga oxar. skred fram utan brådska” med? . med / utspända' segel i Och kring och över. allt detta flög
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.