LAHOLMS "TIDNING - SEn” av statsminister Olof Palo Mo arderai viktig. Tyvärr | Je der.+" k mes, allra käraste käpp! i . valrörelsen är den, att "oppositio- -hen:saknar alternativ till den & cialdemokratiska - » regeringspoliti- ken. Centerledaren Gunnar Hed- lund "presenterade emellertid 'ett ' stärkt sådant i ett tal i Blekinge på "söndagen! Samtidigt erinrade - han om 'att det:är svårt att hitta.” några konkreta: förslag, i det 50- i kratiska ” utöver statlig representation i "bor lagen — som inte tidigare förts fram av centerpartiet. Den" som vill 'veta' vad' centerpartiet :vill i svensk politik kan även läsa det - 30-punktsprograäm; lagt fram och i vilket. centern tär ställning till.ett 30-tal av de 'vik- »tigaste frågorna i årets valrörelse. I fortsättningen tog hr Hed-. und upp en av dessa till när- " mare : analys; Därvid ' underströk talaren, att i centerns .valprogram ” finns en klarare inriktning än hos - något annat:'parti- att. decentrali- sera samhället . och därmed även som '”partiet till att beslutanderätten' fördelas ” på ett” färre antal. människor -än nu... Som. kompensation . härför H måste informationen om kommu=' AR nalpolitiken byggas u mokratiutredningens., te även förverkligas för, att för-- hindra, centrälbyråkrati ' "och. öka i medborgarnas” inflytande, - hävda= de, Gunnar. Hedlund, . -som även teriativ, till "den socialdemokra=” , tiska politiken då det gäller att utveckla demokratin på rotsnivå”, an v's' demokrati åt alla. ” "ett betydelsefullt alierna- tiv.:som, den. nuvarande samhälls- utvecklingen gö aktuell Cus av Möller stora livsverk som. social reformator i vårt Jand : hadé”som öxtra drivfjäder de so- , ciala”avigsi som fanns i sam-: bereda de” enskilda to "större möjligheter att delta i be-' . sluten: om ' de "samhälleliga ange-. lägenheterna. Söm ' ledning för samhällsutvecklingen kräver cen-i tern: ett "handlingsprogram, som” syftar till att ge balans och rätt-: . visa mellan olika delar av lans, det, framhöll centerledaren. Lo=" kaliseringspolitiken. måste "drivas" hället, under hans egen uppväxttid .. strax före o efter sekelskiftet, Själv fick. hah: hårdhänt känna på fat- ! tigdomens”' förbannelse.” Gustav Möllers " politiska gärning blev". därför något av en revansch på , samhället ; inté ; endast för "hans | egen : del;:;-utan':' även. för. stora » folkgrupper. Men. till: denne , so-; så: att den ger goda förutsättnin-" cialreformators förtjänst: skall: sä- -gar till: sysselsättning och service. så långt som möjligt för männi- skorna i. såväl storstad. som glest: . bygd.” En bättre sysselsättnings-' balans skulle' ge storstäderna and- "rum för att lösa sina 'Utomor- ” dentligt svårbemästrade och kost-" samma problem då det gäller : att , klara "miljöfrågorna, trafiken, -bö- ' städerna och inte minst de sociai a problemen, som växer i takt ” "med : den'”störa koncentrationen &v människor. "soc onrac ove td > Samtidigt skulle en 'sådan m - medvetet bedriven Politik-att sk; : På balans, mellan olika landsdelar ill ätt glesbygderna . .kan. (ges möjligheter till» sut-? veckling? Där: finns” utr; mme" och” må att lösa:som i de, stora. tätor- - terna..o s..v; Men .människorna .. där. måste ha , sysselsättning : för "att" kunna” "stanna" kvar "och det kän en” ffektiv lokaliseri gspoli- . tik ge dem i. betydande" utsträck-. hing.” En" sådan: polifik r hävdär » scetitern : som”. "älternativ- till: den ' socialdemokratiska - « ringspolitiken, ;., ; .- =; väckte" Störa: betänkligheter. inom! ges, att, han aldrig. använde hår=-. dare tag än situationen: krävde.” Detta bidrog säkerligen Hill de be- " tydande: resultat : han "uppnådde? genom att såväl folket i stort som ledande politiker. även utanför so- nu cialdemokraternas.. led. 'gav .Gus=: , tav: Möllers, socialpolitik sitt. stöd, . "Men . "Gustav." Möller- var även ' en av de tongivande inom social--' . demokratin : och bidrog verksamt till dess framgångar: :Vid' Per 'Al-', bin” Hanssons : bortgång "1946 var ' Han” tillsammans med Tage Erlan-"” der: huvudkandidat till ”partile-" darposten; Men han hade då gett". d: sina bästa krafter åt politiken, och; det" var "utan" tvivel. riktigt att i; -stället genomföra ett verkligt .ge-. nerationsskifte : även ' om detta då de. partiskikt som "upplevt :.de '. verkliga” kampåren och i Gustav ' Möller: såg pionjären" med -den"- storå' erfarenheten: och det poli-"" "tiska: patos "som präglade” partiet :. under .genombi ottsåren. Få av 1900-talets' svenska poli-: 7 tiker :har gjort .så stora" insatser vid byggandet av det sveriska vi fä dssamhället. som” Gustav -Möl. Odhnoff: "Men. hem. 'som'-un sommarmånader öppnar, dörren inter: myc: för ,tätortsbarn , har ken glädje just nu i hemmets framtidsutsikter; ”, Iiindn” I férie- hemmer — i anslutning till: des- sa -—' får: rättelse. hinner -säkert många sommarlov både komma och gå.” Om vin vu förutsätter att 'enm höjning av sommarbarns- ersättningen" blir verklighet ef- ter -år- av orättvisor och- snål- skjutgåkande "på - bondehemmen vore det rimligt om även en dell pengar betalades ut'retroaktivt. : VE begär eller .väntar oss inte något personligt" engagemang”.i de "här "frågorna: från statsrådet Odhnoffs sida, säger” idningen tb” bistert.' Men titeln” farmiljeminis: ter. förpliktar väl: till: någöt: Nl tet intresse även för människor; na ute-p INGEN I REKLAMFINÅ -SIERING , | Avgående . "radiochefen Olof Rydbeck har återigen. tangerat frågan om. reklamfinansiering av vår. radio-TV. Han, säger sig in. en lösning -av Sve- rigeg. radios Minansieringsprob; lem med 3 .reklampengar,. men han accepterar en sådan ordning och ound; klig, TCO: tidningen: . Vi:ho pas att. Rydbeck i lik- het "med andra” siäre "i" denna fråga har fel. I flera'år har re: klamarnhängare ”ordat - vidlyftigt om;-hur - oundviktig --en reklam: finansiering av radio-TV är, men hittills här :vi undgått. reklamer. Istället för "att. trassla "in" fler massmedia i reklamfinansiering- ens :garn, borde vi: arbeta ' på att ge läsarna ett avgörande in. flytande "över olika tidningars vara eller inte vara, 7 Den nuvarande ordningen "med en »lten- grupp; : som avgör vilka tidningar som skall leva vidare, .medan den stora gruppen, läsarna; har myce- refererar... ket litet 'att säga till om här-|: vidlag; är helt avvita. Självklart |" är det :läsarna, som genom” köp|' respektive": prenumeration; skall bestämma : vilka Hdningar : vil; eventuellt Md "ljusnande : tt den. kanske. snart är]. «annonsörerna, | i När; det” -gäller:: sö med ;nä- | fingspolitiska åtgärder. 'skapa ett samhälle”; har; centern petsen för: utvecklingen 1930-talet,'; . :iskriver cialdemokratin tycks ett starkt! samhälle "vara detsamma |” som ”ett' socialistiskt ” . samhälle, "Men centern! säger nej till socia- lism. Skälet, är givetvis: att ett $ocialistiskt samhällssystem inte ger tillräckligt utrymme för, in- dividens "vilja att. göra en egen insats. "Centralisering och :'stark -« maktkoncentration." hör till det "socialistiska 1 'eamhället, Men 4 det i: moderna "industrisamhället behövs istället: stimulans till ny- tänkande . och - mö igheter att pröva nya idéer... : cd eh Att säga . nej till socialismen är inte detsamma som "att säga nej till. ökat samhälleligt 'enga- gemang -inom produktionslivet. Den allt "starkare: : dominansen för de. mycket. störa företagen, « kraven :på -:-ökade rinsatser .. för forskning, "den : ökåde +rörlighes |: ten' os. v” ställer växande 'krav på både; kontroll, styrning. och "stimulans; från samhällets sida. | ii Det är. naturligt att mar i en tid av förändringar 'är osäker Omixhur:: 'häringspolitiken skall utformas, och. .att. man: vill .prö- va: sig. fram; 1 det är, märk- den ; näringspoli- tiska: debatten > " Sverige. inte kunnat Sena "sig" om "vissa grund- läggande: "utgångspunkter för det praktiska" handlandet, som I and- ra: ”samrjanh ng” framstå | som självklara: . i Tälet -om" att vi behöver ett starkt: samhälle -+ saknar -.. inte fög, , fortsättep Svensk” : Politik, nen "det är; år ändra” sidan) inte » Vad iskall nu valet egentligen handla. om? Sällan "har den frå! gan; variti så" öppen in i det sis- : ta som I år. Det harmlösa mani- skall ha, På liknande sätt bör lyssnare : festet - från! "Kramfote' "ger "Inget |” besked. "En undersökning ' för danska . .gemytet:' är vi inte alltför bortskämda: med i" Sverige, undantaget "en "liten" klick." syd- västskåningar..som- utnyttjar: sitt geografiska läge till att göra-täta räder ti: det "danska ' broderlandet, Förvisso.” kah' . övriga” svenskar trösta: sig med det "goda danska men” i allafall... Nåja, något av. skadan” ; kan vi: ja igen när den "danska: natio- nalcirkise ” Benhneweis anländer hit;, på ; sin fjärde . sverigeturné. Styrkt av förra årets danska kul turpris .. (i. Danmark; :. liksom . många, andra länder, är. cirkus jämställt : med film" och : teater) samt det.i vintras visade, cirkus- programmet i svensk färg-TV, har cirkusens driftige. direktör - Eli Benneweis laddat upp "med; ett helt! nytt program, . som är." det mest påkostade. i cirkuseris åttio- fyraåriga historia; - ':Benheweis” huvudattraktion är: är »ett ”luftnummer "av; sällan skådat" slag. Under de" ca. femton, minuter: som numret pågår, får publiken vara' med om en ;nerv- pirrande”tek med tyngdlagen när medlémrmarna i ”The flying 'Sal- lys” astar sig mellan trapetser- na;” När” Salvatore : Sally. lämnat träpetsen. 1' en 'dubbelsaltomortal och; därefter 'säkert fångas in.av sin”fabror Alis starka armar, ja, först "då kan man. börja an das igen! Och när två av Sally- truppens” medlemmar samtidigt befinner .sig fritt svävande i luf- ten på väg mot var sin trapets.. då- är- det många som knappast tror, sina, ögon. , Men naturligtvis bjuder Cirkus Benneweis på mer än trapets- Konst. Hela femton nummer står upptagna; i Benneweis” program : måste landa” stående på .tespektive hit] pås sin fjärde > sverigeturné för 1970." Att: Cirkus Benneweis alltid: haft ett: utomordentligt stall med -väldresserade hästar har:vi ju tidigare: om åren haft tillfälle att konstatera, T' år: har man för- stärkt "hästbeståndet genom . den bulgariska" ryttartruppen : "Roma. novys” :medverkan:'. Denna” trupp, som Cirkus-Benneweis efter Tånga förhandlingar: lyckats. ”engagera från den bulgariska; stafscirkusen; har: av Moskvas ärtistsköla” belö- nats med guldmedalj. truppen” räknas idag - som -: värl- dens skickligaste i. sitt gebit, :I deras repertoar ingår br.a ett häpnadsväckande skickligt inslag, när tre. av. truppmedlemmarna samtidigt gör baklängessaltomor- tal från 'var sin springande "häst. Att mannen! på häst nummer tre landar på 'manegegolvet: är lätt att räkna ut, men de två:övriga ilbakomvarande: hästart iv. Även i år får vi tillfälle. att se, Berineweis' indiska jätteelefan- ter under. ledning av Sonny” Ben- neweis, som f ö också svarar för cirkusens briljanta hästdressyrer, Den stora elefantparadens yngsta médlemmar . är babyelefanterna Thai och” Siam; en charmduo som vid det. här laget lärt sig en hel del konster 'sedan "de" för drygt ett år sedän anlände från: Thaf- land, . Artisterna” i övrigt toppas - av det schweiziske linfenomenet Wal- ter Galetti, som utklädd till clown ger ett prov på lindang. i” den högre skolan, Walter ' Galetti be- lönade så sent som i mars' i år med cirkusvärldens "egen Oscar vid uppvisningarna i Madrid. I > radén "av världsnummer | (Forts. på sid... 6) 'överraskande stor åsiktsgemen- iskap, méllan de olika partiernas jväljare, skriver Dagens Ny- "heter" (fp): : + ; Den: kubbning som inletts '”meltlan politikerna. antyder att deras meningsmotsättningar inte jär så mycket större.. Tonen är hetsig, de egna slagorden för- " svaras. energiskt och harmset, "flenden ängrips' söm ondskans . sändebud, : men. någon djupare "oenighet om de stora -dinjerna , har. knappast kommit i” dagen. Det breda samförståndet i svens- ika kommunalnämnder och riks- : dagsutskott är' inte. så - lätt ' att camouflera över. en. natt. För « socialdemokratin är den tröga » Starten av valkampanjen särskilt bekymmersam, Redan på ett ti- - digt . stadium siktade partiets strateger. på ett nytt ”ödesvalk”. » Det magiska ordet var inte mar- ginalväljare. utan mobilisering. . Bravaden från 1968 skulle upp- repas: : Reserverna skulle fram till fronten : valskolkarna dras upp ur sina soffor. Talesmän . för, en försiktigare linje sakna- : des visserligen inte. Hr Sträng » Påpekade i ”Apparaten Sverige” "att. socialdemokraterna också skördat : framgångar 1 sakliga + valrörelser. Men den visdomen . sköts snabbt åt sidan. och den soclaldemokratiska : generlapla- "nen för årets val blev ”att höja :temperaturen”.- Alltså bränsle, bränsle och åter brängle på den politiska brasan, några veckor sedan avslöjade en)? ”Romanovy- Joan Baez i Sverige: , kan vara av. godo.. Inte som den nu fungerar men :den' utvecklar > så mycket kraft att om de :kraf- terna sattes in på: att bygga upp i stället för att kämpa emot skul- + 1e resultatet bli otroligt gott för "alla människor, == : i — Joan Baez talar medan hon ” understryker allt hon säger med livfulla gester. Det hon talar om "låter omöjligt att genomföra — Jag tror på det omöjliga; sär | ger hon själv — men när hon "talar låter det genomförbart." tro på. Den är inte våd jag kallar, Politik. Nu-är det. partier 'och val Politik' ska" innebära” att människor träffas och resonerar 'om saker. Och. kommer överens, Inte att en "ledare ska övertyga alla" anhängare 'c om att "pacifist, inte & folkeångerska i— Jag”är ; ingen” underhi så sällan uppträder på scen," Jag är heller ingen politiker, I första hand är jag hustru och mor, '" Ändå: blir det” "mest "om "politik frågorna rör sig under presskon- ferensen inför det korta korta — Sverige-besöket.: + Vad tycker 'du om Vietnam. Vad anser du om demonstrationer- na mot våld. un: att bo och verka i i "något annat Jand än USAL VS vi : i.: Frågorna haglar "kring "henne; :Men ' svaren kommer :Iugnt och konstaterand ve I: — Jag är" emot våld i 'alla for- mer, jag deltar: aldrig i våldsde- fördöma dem, Det: är riktigare: att närma sig människorna, prata med märka att vi alla. är lika. Alla vill vapen i t:ex: Vietnam: —: det är bara : det att.vi inte.vet'hur vi skall bära oss åt. för att bli-det.. Jag. är född-i Amerika, jag har devt där och det skulle kännas. som jett avek' att flytta : därifrån, . Men det finns mycket jag önskar skulle Endras'— Inte. bara där utan i her a världen, ">. Mycket av vad hoj säger & är r helt vardagliga saker. Det är sådant som angår de' flesta människor, Vad- är det - då "som , får -hundratusen- — Politiken av idag kan jag inte och ledare; 'Så' ska” det "inte" vara.: ' svarar hon på en fråga” varför hon. kan du tänka dig 'monstrationer, - men "jag: :'kan inte dem” och - vi . kommer". kanske att” Politik : är inte partie Det är att komma övere -— Jag tror. att. gerillarörelsen ”gyre konserte?, — Jag är ingen unde bli älskade -— även de'-som bär ..z av i dag, den. går långt. tillbaka” tidén." Den enighet, . som : kunna åstadkommas. . mellan. arabländerna i vår tid, har 'varit betingad av en enda faktor — den allarabiska fient ligheten mot Israel. Redan den förs-. ta svaga' chansen, att kampen mot Israel kan bringas att upphöra ge- nom' en politisk—diplomatisk lös- dä Men läget är nu detta? att presi=, dent Nasser har sagt /;sitt ja' till" det ' amerikanska... fredsinitiativet, det bara för formens skull utan, vi- kat sig villig att utforska de poli- tiska möjligheterna för: en fredlig uppgörelse. med Israel. Han :kan inte räkna med att erhålla ett all- mänt arabiskt. stöd, men han tar ändå risken, Rn |' Även på Israels sida "räder alt annat än enighet om 'den politik, fom nu skall föras, De konserva- ETT ORD i: "PÅ VÄGEN : Förra sommaren besökte jag en kväll en god vän. Vi lyssna- de på musik, En ställning med små klockor över pianot klinga- de med spräda toner. När min vän spelade spå "pianot tonade de små klockorna med i musi- ken. NN . . Detta kom mig att tänka pål' hur det är i vårt liv. Våra sin- nen fylls av de ord andra män- niskor har gett oss i tal-eller skrift. Vi hör både . missljud och väljud. Vi är beroende av det : världsliga och det anstötli- ga. Ofta" hör vi tanklösa utta- landen och skvaller som skulle ställa till mycket förtret om vi upprepar det. Musikerns skicklighet fick de små klockorna att ge ifrån sig rätt melodi. Gud vill att vi skall uppfånga toner till det liv som han vill att vi skall leva. Till skillnad från klockorna kan du och: jag -välja” de ord och tan- kar som skall bli en del av vår ger andra kommer därför att på vårt personliga ansvar, a NV tiva G hal « I det militära personlighet, Vad vi sedan dell. Golda Meirs koalitionsregering vi- sar, att inte heller denna regerings ja till- USA:s fredsinitiativ bara är taktiskt betingati : vs cn "De två huvudinotståndarna, I- rael och Egypten, har. säkert båda med stor, skepsis. och influerade av klart politiskt—taktiska motiv sagt sitt ja till förslaget om upptagande av ' inledande förhandlingar: men hägge parterna har också gjort det under starka påtryckningar utifrån, dvs från Moskva och Washington, Bakom dessa påtryckningar: ligger en gemensam 'amerikansk och rysk, strävan, att förhindra, att :Mellan- Östernkrisen utvecklas till ett stor- i Ambassadör Jarring är. nu .som officiell .FN-medlaré redan 'i full gång med sina inledande" förhand- lingar, vilka förstggår. under störs- ta diskretion; Hans första uppgift blir att få till stånd. en förhand- :- Rangordning håller” man, styvt på rangordninge; - Dom” "säger att översten är glad, majoren livad, kaptenen rörd, löjtnanten -Upprymd, sergeanten lindrigt nykter, furiren berusad och när, den värnpliktige Frker så heter det att han är världen. är icke. blott. en. företeclse oenighet i inom den arabiska världen; : Han har uppenbarligen ' inte gjort :" " ini: uttråde; ur |Det ä e gruppernas motstånd råot en "reell fredsuppgörelse ” "med > srael' "visar, de ; 'arabiska : "palestinaflyktingarna. :: härvid ; fråga. både, om; de araber, som flydde från, västra -Jor- danområdet: under... 6- -dagarskriget 4 1967 och om de "långt / mer, än'..1 miljon ; araber, som, nödgades fly från! sitt kemlarid Palestina år 1948; då 'staten Israel blev till, På israeliskt” håll kar 'mån”. dc se. hävdat, att'flyktingarnas rätt att vända: tillbaka: eller” få kompensa- tion. för: sina. förluster endast. kan lösas' i. samband med en: fredstrak- tat, som uttryckligen erkänner star ten Israels existensrätt, , De ”kost- nader en lösning äv ,flyktingprob-. lemet skulle föra med sig komme] att.bli oerhört 'storä, mer vad har det kostat. att under mer: än. tjugu år hålla dessa flyktingar vid liv? Här än det FN:s'medlemsstater,'som fått betala, och de torde: också. bli naderna, Israel lär att stå för" någon "väsentlig del av de väldiga belopp," som blir erfor- derliga, Hur 'som helst —: oavsett pengar och gottgörelse:l olika for- .Jmer — så slår det klart, att en po- litärt" avgörande 1 skulle: innebära risk” för ett ' nytt världskri ig. I Washington och Mosk- va har man insett det. Man får hop- pas, ' att: så skett”. och sker även. i 4 Sverige för-att hålla” ett jcis ;lika stort. Em törs av I ändra kvartalet i år som vid motsvarande tidpunkt: ett år tidigare; eller 110. 512 1970- -mot 110.400. 1969, omtalar: St hur "nödvändigt det är, ätt man” skapar” tillfredsställande villkor: för |, tvungna att stå för er: ttningskost- N 1 selsatta med. bostadsbyggande do ” år. tidigare var det. .52; 217). Med uppförande ', av” industrianläggnin= gar sysslade anläggande” ningsverk 3,596 (2. SR för (3.125), "med uppförande” äv "Joka= ler för" handeln 11.589 (10, 047), "med bygger av :Iokaler "fö; förvaltnin= gen; é [CE 859), med byggande. samlingslokaler, kyrkor, . fritidshus od 11.367 (13.308), med ”anlåggan> de av vägar, gator,, vatten och avs 'samfärdselng.: räkning? 3.011 sociala ' ändamål på. uppförandet nl lokaler . och ' sekröatlonsänlägsgn= totala åntalet med bo städsbyggande” "sysselsatta minskat kar den 'del'av derina kategori. ar« "| betare som sysslar med SRNUSDYES Av samtliga vid mitten - 8 andra. , kvartalet i "år ' sysselsatta byggx on + |hadsärbetare var a 2 vi I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.