| ">" BAHOLMS TIDNING. =. . . . on Elevens attityd till skollunchen: Do Fisk'- nej, hellre då :sjömansfalu! än hemma. ' Lika mänga. tycker; . att det är tråkigare. Motsvarande siffror i Parkskolan är 14 resp. 51 procent. Totalt tycker 49 pr cent, att det är, träkigare i sk lan och 25 protént att det är ro? : ligare. och MR Majodriteten "anser, att "Junckti- SN den är lagom lång, men så pass... många: som 29 -procent : att den är fär kort, att. måltiden blir för jäktig, att. man ”måäste slänga i sig 'måter” rn PONON GEA De” flesta "av" de -intervjuade - ätér. vid 11-tiden, och $2 procent av - eleverna. i Palettskolan. me. nar," att: detta” är: en. lagom -tid.. 44 "procent : av: klientelet i" Park- Fler elever på lågstadiet än på högstadiet :-tycker, att det är ro- ligare att äta TY skolån än hemma. De flesta av dem motiverar sin inställning med, att de fär äta tillsammans 'megf ”sina” kämrater, medan kritiken på högstadiet. ut- gär ifrån, att man i hemmet! har godare mat i lugnare miljö. Det är betydligt vanligare bland de äldre eleverna att "hoppa över skollunchen, då det serveras mat, som : inte. faller ii smaken. Fisk och lever toppar listan av impo-], pulära rätter, : sjömansfalu och spaghetti de 'omtyckta. "Vv . Slutsatserna kan dras ur en attitydundersökning . — "den" ve SN SÅ SS > SS Av. de äldre eleverna "(Parkskolan)" tycker att det är roligare. alt "äta -hemma än i skolan — vad man främst an- märker på är länga köer och att måltiderna ' blir för jäktiga, hälften, of ZA vu jtin matsalen; : Ne » Skolcheferi " kommenterar: — Det som" jag : finner? särskilt in- från ett otal radioprogram, "med tare har han gjort sig känd: Han | , Lennart Xjellgren- inköpte” "den Trulstorp, som ligger i Blänt- arp, år 1958." Denna gård är" en äkta gammaldags skånegård med korsvirkeshus, ' Huset som är en sammanbyggd länga, där man hade " bostad i den ena vinkeln, och ladu- ..andra,' byggdes någon gård i den gång . mellan "åren 1830: och" 1850, : Sedan Kjellgren ' förvärvat. gården har han restaurerat upp denna'till ”skånes' gemytligaste”' bostad: Den gamla bostaden är i stort 'sett oför- ändrad ' medan han :i'f:d stallet numera: har sitt arbetsrum förlagt, ETT AV SVERIGES: ; . STÖRSTA VISARKIV - Det privata visarkivet som finns "hos Kjellgren är” från |1800-talets « början, Där finns massor. med vis- häften och : sångböcker," På frågan varifrån han har fått. alla dessa, oersättliga” vishäften, . svarar 'han att. de allra äldsta har han' inköpt från ett antikvariat, medan han har fått många av privatpersoner, vilka har: ansett att Kjellgren förvaltar visorna bättre än de själv gör. Och förvaltar de gamla visorna det gör hän som "ingen annan. Han gör Erammofoninspelningar, de 'flesta tillsammans, med :”pigan”, Gunnel - Nilsson, : samt : radioprogram, . allt för att på bästa och mesta: sätt . förvalta de gamla visorna. -— Jag - började, - och gör'fortfa- rande, mina vistolkningar med hu- . vudvikten' förlagd till. Skåne, Men . nu. på senare tiden, tack vare den Halländska Visklubben' Västvinden, har: jag allt. mera dragits åt. Hal- land, Där har jag min största källa $ 72-åriga' Anna Fina: Wallin och Erland. 'Johansson > från . Gällared. Dessa två har ofantligt många vi- oföa , Bläntarp i .huvudvikten: Jagd på gamla" z > rd Här syns den mycket ovanliga wo7 7 bergssnäckan, ' : d torp .så var Kjellgren ' som. bäst i fart med: skördning "äv ”malörten, vilken används som mest till sprit. Malörten' torkas . och förpackas” för att 'sedån ' säljas ' av några utvalda affärer i Skåne, samt av, varuhu- set NK, Han omtalar, att den mal- ört som säljs på apoteken; är im- gården. Detta sädesslag förekom förr : ji tiden på' sandmarkerna :i "större delen av Skåne, samt vissa delar av Halland. Vidare : finns det," åbrodd kokryddor, ”. TRE OLIKA SLAGS HUSDJUR De som nu: tror. att' Kjellgren bor ensam på sin: gård utan några som. helst husdjur, de bedrar sig. Förutom hunden Trulsa, så har han . Bor. som jag är. mycket i rad av, säger Kjellgren. Erland Jo- hånsson har som bekant medver- kat i Kjellgrens program, Gillestu- 7 Y. OVANLIG SMABRUKARE +: Kjellgren arbetar inte bara med visor, Han är bl a Sverige ende malörtsodlare." = Jag är” små- brukarpojk och tycker om att se Allt i naturen" växa och : för- ” ökas, säger Kjellgren, Visst väx« . €& det i Trustorp, både i träd<« "väg och kryddväg. . ... ov - F Det som växer i den kjellgrens- ka" trädgården - är av skiftande karaktär, alltifrån maskrosor till . malört, Ingenting får plockas el- er förgås, allting skall växa som --naturen själv bestämmer, 25 " regnbågsforeller i: en: damm, Dessa fiskar är så tama att de kan äta maten direkt ur handen på ho- nom, > RE fota Det allra ovanligaste husdjur som Kjellgren har, är vinbergssnäckan, den ' snigelart "som "har , med sig ”huset” var den går, om, man. nu kan tala om att en snigel går, Des- sa sniglar är. från början” komna till: Sverige någon "gång på medel- tiden och då genom de. franska munkarnäs försorg. "Tyvärr . finns inte många kvar numera. I Truls- torp finns ett femtiotal och på en del skånska herrgårdar finns också Att Lennart Kjellgren är en.po< pulär 'och känd "person är'"ingen som: helst tvekan om. Han: gillar. Skåne bor mångsysslaren fren tillsammans med hunden Trulsa.: Lennart Kjellgren är en känd TV-figur,"; från” . ”Gillestugan”, där han" var" värd och"”Bialitt”,' där han :var' en'av' förgrundfigurerna. Vidare, r ; n r och "skillingtryck.”" Även: som "förfat=" är vidare" Sveriges ende 'malörtsodlare i "Detta : hågra' axplock" ur 'den' gemytlige skåni verksamt åd vin- : berg, "När signaturen kom till Truls-) ;porterad.": Vidare. kan? man - finna] = något så ovanligt som bovete i träd-|: och lavendel, två gammaldags kyr-y. i är han känd att umgås me folk, 3 å' "gården > Trulstorp rara i fred,: Allt för en skymt av sin favorit "och detta innebär givetvis. ett mycket. stort intrång' 1 hans "privatliv, Folk tar; ingen hänsyn till förbudsskyltarna, om privat väg eller privat område, Detta är den största nackdelen för en kändis och är man då så ge-' mytlig ' och tillmötesgående. som Kjellgren så är problemen än större. TILL HALLAND PÅ VISTRÄFE ; Någon gång. i september. får. h: änningarna, göra, sig närmare” be- kant: med Lennart Kjellgren. Då gästar han för första gången Vis- klubben ' Västvinden.' Denna 'vis- träff kommer att förläggas, till Varz CC Axet Ne Känd evasdotter ' En ung sjö lan kom till en tatue- rare och förklarade att han” ville ha sin "älskades bild tatuerad på sitt" bröst, så hans käraste. alltid” var hos honom, aen Mg 1 Hemkommen tyckte. hon att hat- ten inte" passade efter hennes hu- vud. Hon började oja sig över. hat-; tens passform, . +: .t ih orda: | : I z — Du kanske inte hade, huvudet med dig när du köpte hatten? "— Och du av alla vågar stå här och se mej rakt in i ögonen, , ..!" ; '.— Men kära du, man vänjer sej ju vid alltt + os SA, tertigen första i sitt slag — som i slutet 'av vårterminen genom- förta i Lund vid Park- och -Pa- lettskolan. Under det skolår, som börjar. i dagarna, kommer i sam. r mellan skolstyrelsen! ch AB Indra. Food. i Häl- genomföras "ett : omfattande." dxpe- -riment. för: att söka "svar: på frå- gan, "hur "miljö och .:utspisnings- former inverkar på aptit;' allmän; tillstånd : och - arbetsresultat, 1 och medicinska "men "dessa är RK "BORTA BRA, HE r 7150” elever ”intre- vjuats, "100 ur, gymnasiets föl å årskurs,; huvudsakligen" i "åldern 16-17 'år, : med Parkskölan” Som måltidslokal," samt 50 'ur Palett skolans årskurser 4,3 och 2 med majoriteten: av eleverna i åldepn 9"och 107år. 0 INCE en "Det. är; en mellan de. båda skolorna, ni r det gäller inställningen" till att äta I skolat eller -hemina,.-I ' Palettsko- lan (med de yngre eleverna): tyc- ker nära ' hälften, 46 'procent,' att det. är. roligare att äta F skölan [SR : : Av. de yngre: eleverna. (Palettsk äldre, tycker, att de .är.för singborg, att på dessa bådar skolor |"... "markant" skillnad : . är bra med. ordningsvakter i matsalen, drygt hälften. av de, gamla att sältv I on skolan; anser dock, att... det, är. för ' tidigt; : framför allt av .-deir anledningen, satt min: inte är hungrig så - tidigt, "och" att. efter- middagen ; blir ” alldeles avsevärt: mellan, äldre: och ;yfigre elever, endast-14 procent av Park- kommer: medan. 23 procent, Sistnämnda, 'r r klar favorit "de yngre, 54 procert, 07: procent, kritisk: mot potatisen aldrig: ter: saker, bla; äldre -endast i7...procent. skollunchen,"om det 'serveras 'mat, som” inte. faller: i; smaken; I Pa- lettskolan är. motsvarande" siffra endast 8 'p Ocent; Det "kan hänga såmmean. med, att: Parkskolan" 1 ger. i stadens »centrum,' Palett: ]r skolan mera: isolerad, och "att de" äldre” elevåtna, har bättre. till- gång" på pengar. De flesta, som hoppar, . över. skolmältiden, äter då '”på' stan”, företrädesvis bulle, smörgås; korv och kaffe. ” >, I båda skolorna vill man helst inte ha fisk och lever, mest .po- vå Parkskolan är" sjömans- falu, nämnd "äv" 50: procent, -kyck- ling 26. procent .— lustigt :nog är i det.i -samma skola" hela: : olan) «anser 92" procent; att” det. a bli: övervakade. på dett a rades tättm -| med; sugrör. , | Helar, 92 -procent av- de; -yngre medan 42- procent skulle: föredra . idisk” och'slask;. för: att: komma " Under :.Intervjuperioden ';serve- "i 2,5 /dl"PuretPak: a” hälften, 45 prö- ent; var : negativt” inställda: till ken”:och tyckte, att van- ORDNINGEN” IATSALEN . 64 procent av: Parkskolans' och 48 procent av: Palettskolans. ele- vert accepterar. gällande ordnings- egler, kritiska ' bland ker på, att. tem- pot 1” matsalen . måste . vara 'så högt : uppskruvat, 'och att” lärar- na för gå före 'i Kön, de yngre mot att man" inte fär: prata," och att .man : måste äta upp maten, anser, - att det. är: bra -med "'ord- ningsvakter, "medan" 52: procent av” de' äldre. anser, att de inte har. någon funktion att .fylla, och att eleverna är ' för v gamla" för övervakning på detta "sätt, ” . Av de 35 procent; som "totalt anser, att slamret är störande "i -som: större "matsal samt ' fler :ord- ningsyakter, Drygt hälften "av .de 'intervjuade- säger sig föredra, fle-|' ra” smårum I :stället- för en' enda "stor. matsal. . Sammanlagt tycker > något.. mer: hälften) att; det "är bra, att. ma sn "portioneras. ut, ”självservering, främst 'med; an ledning av att man; då: kan av- "göra; hur: mycket veller: litet man vill: hä av.de olika” beständsde- Ifarna 1 lunchet". OM of "De 60. procent; som: i Park- skolan: vill genomföra « reformer av "något slag, anmärker ; främst :på; de :. långa” köerha 7 och : det trånga - utrymmet samt vatt ;de mäste "gå: genom ' köket, + förbi Mi tressant med, undersökningen, sä- ” ke € KG Ljunghill, är att den visar en mera positiv inställning" till de nuvarande skol- måltiderna; än. vi vågat "hoppas. Ingenting är: emellertid ' så bra, vt ställda till. den "mat för "vatnig och ; för cket 3 t: det: inte, kan bil sbättre, och st 3 oskadsn fd kokt; eller. litet I'det: är. det vi syftar till. med vårt erveras ' i skolan" är. totalt | = AE NORR RC - na Apus a set ÅK ned. miljöprojekt. 7 5 fo. ) nt,' men . det; skiljer .:si va VAnders Tornberg, lärd - |! ' « FIL” kand: PR-Kontoret: AB, har, lett under- ökningen: =... na UV ETT ORD -PÅ VÄGEN "Vär. gata. är mycket trafike- rad och ibland känner jag mig störd -utav ” alla ” dörrförsäljare. Jag började faktiskt fundera på att sätta upp'en'skylt på min dörr med” orden: ”Inga ' försäl- jarer ss oe . Då: kn ren..En. gammal” man som 'sål- de nålar" stod där utanför, Han förklarade att han hade skadat sin "rygg. och” var . oförmögen att utföra” något'.annat. arbete, därför » måste ,' han" försörja ', sig på det här: sättet..s, 00 > Men. jag" märkte "genast att. det var något-annorlunda med honom, Jag behövde inte vänta länge: för att upptäcka" vad det var. Det.stack' fram” ett traktat ur hans "ficka: ”Den, sista'-jag har”, sade; han; Så avlade: han sitt. vittnesbörd: lat av kärleken: till Jesus, r mig ypräg-.. > ackade det åter på dör "-' al Jag gav honom de traktat jag” ” själv hade. När han gick fräga- de, han.mig:”Vill ni) bedja. för medan; jag vittnar från dörr; till ;dörr?”' Det: lovadé jag ' honom att göra, ,'. ; TN Sädana'”, välsignade j ögonblick möter oss, då :vi får tänka. om. Detta: manade också mig: att dagligen vittna, älska mera och bedja oftare; is tue rn : dh f H Duger väl också : 2 6 Pg en slant varje månad? Genom; us on Rädda Barnens "0. gåvokalender.- ;.> ZRRTGR As genikni a " karlar och kvinnor' om varann,' och ” gorna och "alla såg : blåfrusna ut. 16. De kom ner till sillsalterlet. Det - var en länga, en slags skjul,' där ” man körde in kärrlass efter körrlass med storsill. Här stod folk 1 långa rader och lade in sill 4 tunnor och strödde salt mellan 'varven. Det var havsvinden drog kall mellan sprin- Många barn arbetade också bland de vuxna, . | — Nära tretusen tönner salta ja in I fjol, za Håkan, å dä blir nog lika mycke i år. or Sedan gick de till trankokerlerna. Desi1 var bättre byggda, och det var varmt därinne, ty där hölls fyr näs- tan” jämt, i NE I — I år har ja satt in fyra nya kitt- lar, sa Håkan, . Kopparkittlar som rymmer tolv tönner var. Tänk dej sillen tömmas I rännor som tedde den 'ut i gru ruttna, co. . Olof tänkte på alla fattiga." 'och svältande människor 'han sétt.. Och här förstördes föda för hundratusen- den. I ' bona '— Är detta inte synd? sa han näs- tan för sig själv." De stod och såg ut över den stora grumsdamrnen, från vilken stanken steg I tunga dunster. "= Dä mesta här ä synd, svarte Hå- kan! För var tönna sill 'vi saltar "in, förstör vi fem på å koka tran. Men va ska vi göra? Vi har inte tänner å salt nog å inte heller folk som sal- tar, ; - Ett stort lass ved kom nedför klip- porna, Den lilla hästen höll emot av all kraft, han åkte på hasorna 1 bran- ten,' Järnskorna ristade fåror 1 häl- larna, hans ögon var vilda och för- kräckta. Vagnen framför imsdammarna: för ' att ”j3a börjat ta in fyrkol från "|Dä'blir både; bättre å billigare, ;.. . rv England, .Nu;hade de talats vid -linge, och bägge två. ville ta'itu med sitt-arbe- te, "Men innan de skildes sporde-Hå- kan om Karl Nilsson, hans : gamle vän och: trankokeriförman. Det var ingen annan än Kal på åmmeni. Jo, Karl hade det bra och mådde gott i ugnsvärmen, Han var ' väl hållen av kvinnorna, satt med, många -dalrar i den portugaliska kistan och :: hade frid >» med « sig. själv och Skaparen. Sillkungen fägnade sig åt detta och förklarade. att också han själv snart skulle fly denna hiskeliga stank och vända äter till hembygden, "där luf- ten. var .hög .och ren, Ca sen tt Så skildes de.' . Ne : - «Nu hade: Olof brätt - Han ställde sig på en plats, där han tyckte folk gick som "mest. Han satte” sin långa knallesäck på en. klipphäll och öpp- nade sprundet som var på dess mitt. Tröjor, strumpor, halsdukar 'kom 1 dagen, Han viftade med 'sina varor och prisade dem högljutt. Björn stod bredvid, och förundrade sig, Hemma var. far en tystlåten bori- de. Nu hade han med ens blivit som en annan' människa, Haih”ropade an folk! han hojtade och.stod . i. Man dä, Olut, tolv tönner! Dä blir redi- ga alllkok, TA ” De. gick omkring, såg karlar stå och skumma tran. 4 kittlarna "med stora, . flata kopparslevar. och samla trankokeriet. — : sor Håkan pekade på vedlasset. = Vi förstör silla, & vi förstör, sko- Bohuslän. Vi får ta veden långt bor- gen,. Snart finns inte ett träd t hela lades kring honom, fiskare I vi- da skinnbyxor och höga stövlar, sill- saltare I stora förskinn och med rö- da, barkade nävar," flottiga tranko- kare, kvinnfolk 3 skinnjackor : och med långa skinnkjortlar som stod för ae" I tunnor, såg den, kol tifrån dalsl Men nu har 2 FM mätte på längden och' bredden, pru- — Ä han redan gjorder? skrek den ligen tittades och tummades och pra- : Lampor” började tändas, "Allt ter » le? ropade nån, tade och bjöd. Aa pratade i halsen på' varann.:-Olof skrek rappa och ro- liga 'svar. hit och dit i högen. Det var som om han ' haft många:par ögon och öron. En. fiskarpojk 'lindade, en röd halsduk: om ' halsen, . kände på sig att han blev grann och stack han- den 1 fickan efter pungen; + — Va kostar dä?:eg spar ana En gråskäggig karl hostade 1. ett, han krökte sig och hostade, , .- — Ja tror. ja änna har fått dön I mej. Har du e' varmer tröja? '— Här! Olof räckte honom:en, Den blir du snart hjälpter av. -— Har du litte ”vitt” å sälja, 3 .— Hör; på Svening! sa nån annan. Nu tänker han göra av mä svärmora. + [ras:stora'träskor - I klipporna, i : ”knal-| Det bullrades och skrattades, — Ja ska hate den :gamla : märra, sa den förste, I detsamma” föll nå- gonting från en mås däruppe, något vitt' som smällde "mot hällen bred- vid dem. - ” — Där har du lite vitt! sa Olof och pekade på det måsen släppte. Men arsenik har ja ingen &å sälja. "Ater skrattades det, och skratten drog mer folk. | Me " — En sölkeschalett te fästemöa mil! ropade en karl gom .var skäligen full Psalmeboka har hu, redan fätt, — Ta litte vitt te svärmora på samma gång! skrek en som heller inte var nykter. a — A' hut! Dä ä e bra kvenna. Hu st all Lil di sig själva, Man tummade varorna, ska vagga den :'vissle, v andre, Och nu-:-blev den förste arg. ÅA, din' drittstövel! Nu ska +. slåsst flat ov RER + — Ja, bettradö! Nu ska vi slåss! sen andre beredvilligt, ' Md Schalettköpet ' dog 'ned. ” De' två drog sig undan för att slåss, och de- c ; smällde ilsket mot å . Björn stod handfallen. Detta 'var i sanning annat: än att gå "hemma i söagrått, Bara han, nu kunnat be- » Igripa.:detta besynnerliga språk. Småningom lärde han sig att ”den vissle” betydde den lille, 'och 'dritt- stövel var detsamma som 'sketstö- vel sot tv ot , Somliga nyttjade också ett besyn- nerligt ”i”. De sa inte ”i” som vanligt folk, utan de bröt udden av 1-et och lät det surra .uppe i gommen som en geting I en tombutelj."” od ; Det -vassa' borrande 1-ljudet vat in- te omtyckt av-allmogen” överhuvud- taget, det dämpades oftast ned till ett milt. ljudande sell och vell och lella. Men här + Eohuslän öch särskilt då på Tjörn var 'denna motvilja så ark, att I-et aldrig släpptes fram obeskuret, Det bröts och gnuggades så hårt mot rommen, att det kom fram Ideles uddlöst. + xo. | Björn tyckte sig förstå att folket här hade ett hett sinnelag. Deras tal öt. snabbt. och hade en hetsig 'un- erton, och det. var inte långt mel- lan ord och handling, CCvls Olof. hade en god Ve - handel, i Visser: = 1 -Ite farligt. -Det märktes att här fanns tades -det mest, men många lossade på pungen och köpte sig något plagg eher nånting annat. Och de var inte svåra att handla med. De prutade in- pengar, och. varifrån pengarna kom märktes också, ty överallt hade sill- fjällen nästlat sig in. Det fanns inte en pengapung, där inte sillfjällen lyste både innan och utan. Och när folk slog.upp jackan eNer pälsen, så snöade fjällen kring dem, Sill, överallt sill, Sill: lastades ut från båtarna vid bryggorna, Sill kör- des på kärror och till och med vå slädar, fast ingen snö fanns, stora slädar. som var skodda Inte med jårn utan med trä under medarna.' Las- sen var alltid rågade, Högg kärrhju- lampor tändes både ute och Här invid tranets "källa behövdes in= te sparas på lyse, ty oljan I lampor-" na utgjordes av silltran. Och veken - bestod mestadels av. en skalad säv- stump, I alla fönster lyste det. Lam-. por lyste längs bryggorna och över båtarna, lyste dem som lossade sill eller salt eller kol, som rullade tun- nor eller hölls där I andra ärenden. Längre bort lyste. det från andra skärgårdsverk på andra klippor, lys- te lika grant så långt man kunde se. Och den . stillnande sjön allt. Lyktskenet rörde sig och glitt- rade och låg-som sågtandade strim- mor över vattnet. - : Nu fanns det: inte mycket kvar i Olofs stora fässing, och Björns kny- inne. speglade let 'mot nån sten, så kastades några glänsande sillar av. Det betydde in- get, havet sjöd av sill. Genast föll måsarna som vita strimmor ovan- ifrån, nappade åt sig en sill och lyf- te lika snabbt. Ur djupet 'var sillen kommen, ,nu. for den mot skyn. Snart nog kom den ned'tgén 1 form av en vit klick som smällde . mut klippan. fis koNe rt et Dagen led och skymningen bör- jade. falla. "Men verksamheten | still- nade inte, I stället brev det allt: nera folk och ännu mer oväsen; Ty : ou kom det karlar. från alla håll för att gå 'på krogen. Krog fanns' det ' lite varstans... Den största kallades Stora glädjen och låg mitt em kerierna, vc ot tranko-|. - te var tomt, Olof var trött men stor- belåten. Detta "hade varit en givan- de dag. Nu var det inte lönt att hälla på länge till, ty nu hade en annan» ande kommit över folket. Nu var det tid att leva litet. Dörrarna på Stora glädjen öppnades och stängdes oupp- hörligt. Många gick in, och få kom ul mdr lh tiA ed cd Olof hade alltjämt ett par tröjor kvar. ' Men "vem :' ville ha ' tröjor nu. Nu ' hade man fått :annan värme 1 kroppen, kinderna rodnade, och kväl- len kändes ljum." acc NV " Som' Björn stod' där, blev han var« ' se er tös, Hon 'såg .utisom;en fin mamsell.' Hon var obegripligt grann,' > Forta,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.