I H Torsdagen: den- 20: augusti. 1970 va "LAHOLMS TIDNING. € pd 4 a är song stortävlingar Serve går en hektisk säsong till mötes - divis och e ion' IIl-spel. - HALMSTAD: ' Snart "kommer skördearbetet igång på allvar i Halland, Transporterna av spann- mål och halm mellan" dels går- darna och 'uppköparna och dels Lantbriuksnämnden manär jordbrukarn a hindra flyghavrespridning vid skörden =" vändigheten av att: även .skörde-] maskinerna göres rena från kärnor och ax innan de flyttas från ett fält till: ett. annat, samt mellan olika gårdar, Såll-:och . bottenplåtar;, på 1. FORMULÄR FÖR”... - . ODLARFÖRSÄKRAN ', > dahålles av :lantbruk den 'och kommer ati finnas till- HUR gängliga hos de flesta mottagare av ' et fore or ar ven AN . En ny. bordtennissäs "stundar för BTK Serves racket-' svingare. A-laget återfinns i är i JIE lika gårdar kommer ' att i division III och bara I OR aa > skördetröskorna” bör tas vbort - och spannmål," "säger ' hr» Gustavsson, : lingar. . : I NÄSTA VECKA börjar den intensiva träningen för ungdo- marna; som för deras del blir : måndagar " och torsdagar, poj- kar 'kl 16.30 och flickor 17.45. Senast, den 28 augusti skall anmälan ' vara gjord till ran- kinglistorna, som allt sedan starten blivit en fin sporre för bt-utövarna, "Träningen utökas väsentligt under året, framför allt "blir det mera instruktion, som . blivit eftersatt tidigare på Instruktör | NÅGRA av klubbens medlem- mar. har. genomgått : klubbin- struktörskurs och detta gör att ungdomarna "kommer att, få extra" träning.” - "Jonny : Nilsson skall, troligen blir : det. tisdagkvällar, - drilla pojkarna lite 'extra, likaledes skall Birgitta Söderström sköta "om flickorna på onsdagarna, lokal "blir Lagaholmskolan. På fredagar skall det even- tuellt bli seniorträning i Park- skolan, det ungdomliga A-laget behöver .. sannerligen — träning inför starten i division III. 3 Korp-Bt '0 "I SAMARBETE med Laholms- korpen 'skall Serve ha hand om korpbordtennis i Lagaholm- skolan på : fredagskvällarna. Serve står. helt för det admi- nistrativa. bordtennisen är det meningen nalag ' enligt Davis ':Cupsystem med. fyra singlar och en dub- bel.. ' | ol ". BORDTENNISEN = beräknas börja i. mitten av oktober. Det € samarbetet kommer att betyda ' ”Laholmsspelen 1971” den 3—4 «sant bt-säsong..:: Na a th a MM , mycket :för korpbordtennisen. aprik CC Ceti I Avslutningsvis . kan'> också Vätidå "> TOMMY. ' : den, vi rave tt A + Fr ” Huvud; ]: kl 11 och för flickor kl 12.30. Serveledningen har en hek- tisk 'säsong framför sig med bland annat tre stora täv- och "Klubbens egen lokal på Tegel- grund av lokalbrist bland annat. '. " några servemedlemmar; 12. man ; Beträffande + korp- "fint i lås och Serve inbjuder man "skall spela. med tvåman-'. tlil tre stora bt-tävlingar den Lagen samlas i en lokal, resul- tat och tabeller kommer att kunna föras betydligt enklare. se M .- . Ändring " Beträffande månadshandicap- en sker en del ändringar. Seg- raren varje månad får —A4, tvåan —3, trean och fyran —2 kvartsfinalisterna: '—L bruksvägen skall iordningstäl- las, Det är meningen att ar-: kiv skall inhysas i .lokalen, liksom "den blir: en samlings- plats för möten och andra sam- mankomster; . BETRÄFFANDE sommarens kursverksåmhet har -.den varit ytterst livlig och givande för har varit i Danmark på läger, fem har. deltagit i. Jutarums- lägret, tre har genomgått klubb- instruktörslägret, tre har. ge- nomgått . klubbinstruktörskurs på Bosön och två har deltagit. i sommarläger i Falkenberg. Lars-Åke Mattsson har bevis- tat flera läger under somma- ren, Svenska juniorlägret i Fal- kenberg och Västsvenska juni- orlägret i Varberg. ! 5 ov : frn; Vilka tävlingar! I ÅR 'arrangerade, BTK Ser- ve första gången sina ”Laholms- spel” i Lagaholmskolans gym- nastikhall. De tävlingarna gick här säsongen. Redan den 7—8 november arrangerar klubben Stora. DM. Nästa år blir det Sydhalländska' mästerskap den /- 13—14 mars och avslutningsvis: fr «+ Birgitta Söderström, som 'genomg "os > sär hårt på bordtennisen. ”, ONEKLIGEN har vi att $é :n am" 'emot -en- verkligt intres- = ti ätt” klubbinstruktörskurs,' sat- ämnas att SET, Servés egen | Adnin; Y sa sält som... na de lag:egler som gäller . vid transporter av olika slag av spannmål och halm, ', Vid - varje transport av spannmål bör Jant-" " brukarna :betrakta det som nor- mal -rutinåtgärd att täcka över ' Jasten med presenning: eller på ' ” annat lämpligt sätt 'så sädeskär- - . nor inte. kan blåsa' av. lasiet. och - "ge upphov till nya förekomster av det fruktade ogräset, 7 > "3. 0. "Som bekant mellersta. och. rorra/. Hallend "synnerligen 3 in= fekterät”av” flyghsvre, "men även södra länsdelen förekommer ogrä- "set på många, håll. >: : ; Jordbrukskonsulenten 'pekär' på de. nya 'lagbestämmelser; som ”an- ' togs av riksdagen i maj i syfte ”att medverka till att få bort så myc-- kel som: möjligt av flyghavren, vil? ken;-. om. den: får" sprida» sig tills. räckligt, kan, .orsaka stora förlus- ter för jordbrukarna. + ; . SKÄRPTA LAGREGLER. seed H Syftet med den nya lagen' är ett förhindra ytterligare, spridning av, flyghavren, samt att ge anvis- "ningar om bekämpningen. När det "gäller "åtgärderna för förhindrande" av spridningen. så trädde de skärp: ta bestämmelserna i. kraft redan . den 1 juli, medan de strängare reg-:- lerna ifråga om bekämpningen bör- : jar tillämpas den 1 maj 1971, säger - 1 Huvudregeln i lagen om bekämp- ' ningen är, att mark -i möjligaste mån skall hållas fri, från flyghavre, ; 0 TRANSPORTERNA” -äv spannmål och frö i samband "med skörden 'skall ske i täckta vag-" nar, såvida inte ägaren av spann«" målen kan avge' en s k'odlarför='. säkran om att inga axade: plantor - äv flyghavre förekommer. på går= "vid alla transporter . Y Halmias: slocknade stjärnö Matchen "mellan Halmias slocknade stjär ICE Rad on nytt blev ' underhållande len på" onsdagskvällen. KIK-arna' bjöd "sina gäster härt mo " värda ett oavgjort resultat, : Nu. vann Halmia med 4—3 ef- ter '2—1-ledning, i paus. Det blev en; rolig match med läckerheter! från "båda 'håll. 1' Hälmias' lag dominerade Terje -Tellram tin-|: sammans med" Börje Winstrand AA nor och ett KIK-lag bestående av gammalt i högsta grad för de drygt 150 som ställt. färden till Laga och Erik ”Landeryd” Andersson. :- lande till "halimiaelvan "var ”myc-” tstånd . och: hade” 1." Knäredslaget 'som -i- förhål- 7 CAN .. minerade "42, ett faktum. a . Matchen spelades " och domare var 'Claes "Franzén, ket ung visade: Gösta Bäckman att gamla takter” sitter "i, "hån sutmärkte oSvenLennart., Svensson Bo "Bengtsson... j rade Halmia efter : 16... minuter ;.'och samme man” "ordnade" till 2-1 dan i den. 1 Sten: Olsson dribblade. im ' hela ” halmiaförsvaret ' fyra minuter :senare "och "slog: in 2—3, ; Kurt Skeppshult Svensson, som även. :han .. tillhörde Halmias , do- . spelare; ökade. på till Larssön "på ”Halmias' fedning :ré- "Det trodde man skulle bu slut- "> resultatet, men i matchens" abso- lut' sista . minut fick Ove Klang kalasträff: på volley och 3—4 "var 2x35 minuter Laholm. Gästerna "var' helt: nöjda med besöket och hoppades” kun-|” na komma åter nästa år. Efter .'matchen.: hade | KIK:s Damklubb dukat fram ett lång- bord och spelarna lät sig" väl av spannmål :och frö är; således," att. alla: vagnar” skall vara täckta, - säger." jordbrukskonsulenten:": För=- :flyghavre” genom en. sådan åtgärd. "så undviker mån”! också” att-sprida Fannät” som”"kan:> finn |) Ispanninåle : + Förr: medgav lagen" att man fick .itrensportera . spannmål .. i - otäckta 7 .vagnar;inom en brukningsdel" Nu "bar:bestämmelserna skärpts, så att: man "endast får köra. med otäckta; 'spannmålslaster inom en sluten del”, "aven brukningsdel, Från 'utskiften" "och dyl måste man alltså täcka över spannmålen när man kör hem den, "om man inte ”skall bli':lagöverträ- dare. ; Pla + En. annan nyhet. är, att samma . , bestämmelser. som gäller för tran= sport av spannmål även är tillämp- 7 lig ifråga om halm; dock med den skillnaden att halmen skall''vara ' pressad eller buntad då den:tran=" eporteras, Handel med halm gran». nar. emellan berörs dock" inte. av : dessa lagregler, ..= : :: EMBALLAGE OC! ; TRANSPORTFORDON : "skall. också hållas rena från: flyg k kärnor, Tidigare stadgade Jas gen . att emballaget till spannmål måste vara rent från flyghavrekär«: nor, men nu har bestämmelserna > alltså utökats att gälla även tran ' sportfordons iver I, 1, Jordbr G Sneh h nöd=" i det Laholms tennisklubbs' KM-spel ;begåvades på onsdagen med en "jordbrukskonsulent Gustafsson; "+ | « utom "att: man undviker att sprida |" set. ake oc MÄNNISKANS: - MA Yta 'niåhända befolkad av varelser benhårt : förnekar! ätt. de härstammar från! människor, : keväckahde ord -kun- "FP en' tidning för en tid >sedan.> år "människan här- stammar "från" har det "varit: dela: "de meningar. om, Upphovet: är de "| vetenskapliga" teorier att 'männi- skam skulle härstamma från 'apor- na, -vilkét, de. religiöså. och troen- de, på det bestämdaste, : tar -av- stånd ifrån. Även-andrd vill inte heller”. höra. talas "om: något' bä- dant ' "släktskap, detta. nog ' till största..- delen beroende på det ”J estetiska. "Kanske -är. det Nikheten som varit. mest "inspirerande ' för forskning." Ätt'fmänniskan har en seendet' beträffar,-'kan 'inte” för- nekas, i vissa fall en frappant så- dan, Enligt skapelseberättelsen är människan skapad sådan som hon är.” På" gott" och”wont." På sjunde e ilade . Gid Fader, "sedan ] at sitt verk och fun- nit ; det; gott; På åttonde dagen håller människorna på att förstö- rå sin jord ”och'den miljö; där de själva vistas,. Att det alltid. varit tvistigheter”' på, vår . jord, ja. från första "början, /kan".vi: också : läsa om. Kairi” slog" ihjäl sim broder Abel. "Brodermord' försiggår fört- farånde, med all den grymhet och intensitet” som tänkas: kan;: Nume- ra: med ”allå de'tekniska: och. bio- logiska ' stridsmedel. som : går» att finna"på." (Kunde inte” undertryc- i "på" Hiro- ka ”djävulska”, är. överraskande är” Kypotesen att människan. inte 'skulle äga" något anlag. av. värde” för: en" härkomst; och ändå "står - det: att .läså. på något ” ställe att " människan - är den: finaste skapelsen i naturen. + Makt "är väl: också något som har med arvsmassan att göra, och slär sålédes 'en naturlig Änstikt; Det behövde” inte, varå något fel”ed makt," och "1 all” synnerhet. om själv; men'det är betydligt lättare och” mera givande, materiellt sett, att få makt. över sin nästa, 5 Om "det var 'en.;ny, epok '.som TI började 71914; I dskrig och ' ett "otal mindre. "Vi- finner. också med vil- gramenligt: ' Resultaten blev ” föl jande::= Tommy -'Nilsson—Benno Ericsson .6—0,'. 6—3," Jan-Christer Andersson—C: Jåcobsson . 57, 6—2, .6—0; Stig. Borggren—Sven- Ake” Johnson; 6—0, Larsson/Tommy V Lange/J.. C.' Andersson 6—1,.:7—5, Gösta ”Andersson-—Mats : Anders- son: 6—2,: 6-4" 7,1. Dagens .program: kl 15 Cal Ja "I cobsson—Björn . Hellberg, kl :16.30 Lars-Hugo Larsson--Thomas Borg- gren, kl 17,30 Gösta Andersson— Björn Runhammer, kl .18.30 Jan- HÄRKOMST KTBEGAR + = : Om en miljon är är jorden : viss"likhet. "med aporna, vad 'ut-|. människan "försökte i: "med" sig. det är något att se fram emot. Under sommaren har mån- m omfattande nää kvärvaran de -sp Ina fa EE Formulären kan också fås efter 5 ga ”servare” deltagit i kurser och olika bt-läger. På lördag forbi kskonsulént K.G 'Gus- [rå söridare av fl ghavre,.> :o.os hänvändelse direkt till lantbruks« > «kommer förbundsinstruktör Allan. Dahlgren, Falkenberg d - « ” Satan y vet ev fer nämnden, SEN > Ao ” att inleda Serves bt-säsong med ungdomsträning för pojkar seek rn RN | - - — en: grymhet..och nonchalans, vis" $a” herrar ' som "kallar" sig”. regen- ter," gör sig; skyldiga till. Det är samma hänsynslöshet; som "vi 1å- ser'om 'I' Historien, inte den. mins- ta"förändring till 'det, bättre, som man 4 "en Cny, tid med. lite, opti- mism. kunde . väntat 'sig. Tvärtom verkar 'det' som 'det "inte: finns någon? plats. och - förskoning för oskyldiga ' människor? som: är ' I Vägen, 'och' vägen skall, göras bred för dessa 'som «skall. till: maktens tinnar. :Tvä”I' den långa raden 'av sådana 'potentater; so. ” särskilt lätit tala ”om” sig, var : Kejsar Vilhelm i det första och dem ökän- de Hitler andra världskriget, Bå- da var besjälade av, aft vara giv. nå, och | örsynen ” utsedda, Kejsar” Vilhelm skall" en "gång ”ha ' yttrat: .”En kejsare och 'en' Gud”, Nu blev: det ju inte såsom de tänkt sig, båda ' gick - ett 'snöpligt slut" till: mötes, '. Överallt rasar kampen om. makten som aldrig :förr..E Kina'är det en hård - karmp,. : visserligen +, under ytan,: om: makten. mellan Mao och Chiang "Kal-Sheki > I' Grekland, ” Sovjet, Spanien; USA och i mån- ga andra: länder är ;det -ständiga strider "om. 'makten. "I: vårt Illa och. -lugnä;”land. är. det ; väl inte oskyldigt som helst; om för med-andra'.Jäl "Kyrkan: har”, geno tiderna, på "hållit greppet över män. : man: jäm- vit. nödtvungety att: ändra” taktik, och anpaösa :sig/efter. en. ny tids tänkesätt:. Det går inte, med: oför. dens” -prästvaide. ver 'inte .gå så längt tillbaka I tb motsvarig- het. Det -fanhs' en: präst i:en syd- halländsk socken" längt in på" 1900- talet "söm uti "sin, prästerliga gärning '.med liknande -påvefaso- ner. Jag har många både .minnen öch-tidningsurklipp från hans be. drifter..." + al "Pengar .är » än”ser'på 'saker' och ting, det som regerar "människorna. '! Påståendet att en stor del av. mänskligheten lever på att-andra' dödar varand- fa är inte bara:floskler. Den hö- ga standård som en tredjedel har, — vii vårt land ingalunda un- dantaget <- beror til stor del på den” högt. uppdrivna' krigsindu-" strin, krig lite här-och. var ute 1 världen, : och att-'de": andra: två tredjedelarna'” lever .på och långt under svältgränsense" Ii on Vv 3" Om vi inte. blundar: för allt ont som människan ställer till, så kan man inte. förvånas över att koms maride. släkten ej .godtar oss som Hon. hade" röd :kjortel och 'en kri- . tande: vit skinnjacka som. knappt räckte Jängre än till livet, Men mest grann var hon ändå i dnsiktet med röda läppar och vita tänder och lån- ga korkskruvslockar under hatten, : Björn stirrade på henne, Så hade han tänkt sig skogsrået.' Hon såg hans blick. Hon log mot honom, kom fram, drog handen 'ur muffen . och strök honom om hakan. Han rygga- de tillbaka. Då skrattade hon, — Än ä du för unger, gossen min, Men vänta bara... et Olof kom' med sakta steg, mörk, hotfull. Då skrattade mamsellen om- igen, vände sig om och 'gick. Björn stod och 'gapade efter henne, ' ,'” Va va dä för ena? a —,Dä va ett luder, sa far kort och "Björn begrep inget, men han bör- . Jade ana en del. Om luder hade han hört förr, men det: var i-samband med :ulven. .Vargens namn borde en inte nämna, men när -ulven, när tas- ']de” man får åt honom, Man gav få- ren mycket och starkt gift, och se- dan forslade man deras döda krop- par ut i skogen, och ulven kom och åt sig döden därav. Detta kallades att lägga ut lider. Denna mamsellen 1 sin röda kjor- tel'var det vackraste han sett hittills, Och hon var ett luder. Han förstod att nu hade han mött den stora, skö- na synden som bar döden inom sig: Månen hade stigit upp. Den speg- lade sig i vattnet som nu låg näs- tan blankt, Det var måne, och det och fram ' mellan: byggnaderna, : : Då hördes ett anskri. Det kom från togs upp och bredde ut sig och nåd- de snart var man. +. , i — Sella har gått in i Lella Saltvik, å nu slåss vadkungarna om vem som ska sätta sellestänget. ” Det var som om man rört om/1 en myrstack. Folk kom ut på 'den öpp- na platsen, Sillsaltare i sina stora förskinn rusade ut.-Framför trånko- kerierna ' samlades arbetarna med Jå ade... sk -1 -händ « Sen "blev. för- så" ”Mudra-. a i var "lampor, Och folk rörde sig bort[, någonstans. utanför ljuskretsen. Detl|: - betet av. H Först stod alla och. pratade i mun , |På varandra. Några rusade iväg längs stranden, Andra följde efter, I nästa .|stund var de flesta på fullt språng. Bara "trankokarna måste tillbaka in för att passa eldstäder och kittlar.'. Björn rycktes. med, Man . Sprang uppför en sluttning med stora tuvor, stenar och ljung som :snärjde en svårt om benen.' Det 'skreks och hoj- tades. ' Karlar" stöp 4 hastigheten till höger -.och vänster :under svordomar och stånkanden, Kvickt upp igen och vidare. Nu var backkrönet nått, och och nu stöp ännu fler. - i Men här låg nu Lilla Saltvik, , I månskenet såg man hur det kokade och sjöd i vattnet, hur det spratt 'och levde, ' . [N -Karlarna stod flåsande: vid -stran- den, såg ut över den smala viken, mätte och räknade, ena — Minst tusen tönner, sa någoni — Om dä räcker. Dä kan vara två- tusen, så som dä lear å puttlar, Men nu var det inte tid att stå och räkna på fångsten, I vikens mynning hän- de saker och ting, Där rörde sig flera båtar. Hetsiga röster skrek. Aror plaskade häftigt 1 vattnet, åror slog mot varann; - : . — Sellestänget ä vårt, dundrade en ilåken "röst. Vi va här först, — Stranden ä fri, skrek en annan. Vi har lika stor rätt, vi, : nu bar det utför, och nu gick det fort, |: "> Dä har vi. mä, å vi viker inte en tum, : oden Det var stilla "och" lyhört.: Varje ljud därutifrån kom studsande över vattnet liksom förstärkt, Karlarna på stranden lyssnade spänt. ( — Dä ä Lång-Ämund på "Älgö, sa nån. Ja känner igen honom på målet. ' — Då ä 'dä Amunds vadlag å In- gels å Petter Bergs lag, di ' plägar ofta arbeta ihop, ÅA di' andre ä norr- ifrån, efter va dä låter." ee . ÅArorna plaskade därute, och , bå- tar dunkade mot varann under rop och oväsen. NE — Släpp dom inte fram, dundrade Amund, Di har. inte här ÅA göra, Slå dom på hösen! Aror smällde :mot varann,. Svordomar ekade.: Så | ett plumsande som, om 'nän ' fallit "över bord. Än värre oväsen, än. ilsknare rop. Och vattnet kokade av gill. Då hördes en kraftig röst, tydli- gen, från stranden därborta, = . - -— Var inte dumma nu, karlar! Sel- la räcker te er allihop.: Ta - hälften var! v . : sö i Konstigt nog hörde de kämpande uppmaningen. Bullret saktade något ' — Passa I er, så inte sella vänder å går ut, medan I slåss! skrek rösten. Vadlagen därute tog sig en paus och funderade; Rösterna kom dovt och dämpat, . Så ' hördes ' " Lång- Amund igen, TN NR — Ska vi dela? Va säjer I, karlar? nu lugnt och målmedvetet, och: rös- terna hade med ens blivit försonliga. Baggar, Så: hade; det varit sen 'ur- minnes tid. På västsidan visste de stället för bygga,” i regnfri dag och följaktligen kun- 2 : Smaka, soc 2 de. matcherna :- genomföras ' pro-1 Christer. Nilsson—Bertil": Persson. | härkomst. .v; Cen. [na Ut ur Stora glädjen kom en ström = Ur vägen = annars Jävlar! Vil Alla var tydligen ' svenskar, De knöt näven mot folket Sådant "rykte" hade "Albo -träarbetare, av karlar. På bryggorna stannade ar=|har snart hundra famnar 'garn ute.|tarna började 'åter röra, på sig men | väster om ' älven och. skällde: demlatt man på många håll sade alboa 4 "Här" på sillkuster' fanns "det. 'myc- | . Detta var ett : präktigt "sillestäng. Här fanns nu mycket pengar säkra- da i viken, och vadlagen kände be- hov att fira händelsen. ; « +, x' s Det "blev" samling 15och" utanför Stora glädjen, och vem som ville fick vära med, Ett halvt fat brännvin stod med ens utanför trappan, Det ;var bara att förse sig, a Björn , såg inte till far. Han hade tydligen återvänt till deras kvarter, Det bekymrade inte Björn, han viss- te vägen till Bjurdal,. En stund ; till ville han stanna, ty det gick mun- tert till härute. Det var som om bud- kavlen hade gått, Här blev tjockt med folk på den öppna planen utan- för krogen, Alla drack ur. skopan i tunnan och kände sig tillfreds med världen, Inne på krogen skålade fis- karna med varann för det lyckade sillestänget, blev bröder och bekla- gade att de slagit varann 1 huvudet med åror. Den som föll:1 sjön satt halvnaken vid spisen och: torkade kläderna och värmde sig med glöd- gat brännvin, , : ct er ."Det var idel glädje och sämja. Säm- jan var utmärkt god, och det kunde behövas, ty här fanns mycken dold fiendskap, . i a . .Älven hade alltid varit gräns och - I skiljemärke, Inga broar ledde över, och det rådde: fiendskap mellan ' de Ett kort 'men ivrigt. samspråk följde, båda - sidorna, . NVästgötarna var - goda inte om; de var svenskar eller nors- kar, och de skällde. dem på östsidan för Knott eller Aleknott, eftersom de flesta .var från. Ale, härad... '.; Sedan: fanns ” det "också" inbördes osämja mellan dem som bodde: på västsidån; De som bodde: söderut I landskapet ansåg sig vara förmer än dem "som . bodde norrut och kallade dem Hottar eller Nolbottar. Det tog hottarna illa upp, ty, de var norska av sig och tyckte sig själva vara det bästa folket 1 Bohuslän, > st. - . Men på Tjörn bodde ett nackstyvt släkte som hade god. jord mellan bergen, som- odlade sitt brutna ”i” med. omsorg och inte ville beblanda sig med folket på fastlandet och än- nu mindre med dem på Orust. -Och eftersom Orust hade samma tankar om Tjörn, så blev det gärna ont av när de två sorterna träffades, Men ;. Inte "heller - öster ' om "älven var det helt med sämjan. Söder om Ale låg Vättle härad. Folket därstä- des kallades Vättle kalvar, och Ale- knotten gav sig. gärna i luven” på Vättle kalvar och fick lika gott igen, : Aleknottarna var ett folk för sig, De var inbitna .träknavare' och. de mest ”snälla” timmermän, Överallt na med och var värst, De var liksom där det byggdes mycket var. alebor-|" födda och uppväxta med, verktyg; och] ket albor, ty' här byggdes detioupp-. hörligt, Många av dem arbetade ock-, så som kypare i tunnbinderierne.” > Här fanns nu folk från alla trak- ter, och det gällde att hålla vänska- pen "varm, Detta skedde bäst med drickelse av rätt styrka, och 'sådant fanns, Karlarna drack ur '"sgkopan, . Brännvinet' var. musten, märgen och styrkan. Det kändes så tydligt. Det var. också glädjen. Och' när: de nu börjat fira, så kunde de gott fira med besked. Var fanns nu spelmän? Jo, här fanns. Nolhottarna' hade ' mera” eld '1 sig än de flesta; och 'som spel- män ansågs de oöverträffade." Här . fanns 'nu. Asbjörn öch:Guttorm, De var, hottespelmän långt norrifrån, de var nästan .norskar, och de sa "kua går på brua” t stället för ”kon går på bron”. De Bpelte inté på flol utan -- "jpå fela, men ingen kunde se. nån skillnad. =", > "> arbetet flöt så. behändigt: f 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.