Fredagen - den. 21 augusti -1970-. - LAHOLMS TIDNING Det luktar succé om årets SURSTRÖMMING ER premiär i dag, fredagen" den 21 augusti. ev j : På andra. håll är konsumtionen Surströmmingen' har ”alérig. vi ai vit populärare än nu -— årets pro- duktion är den: största någonsin, "Totalt "lägger ' man in cirka 1,5 Miljoner burkar av "denna doftan- de delikatess, och massor av des-|. sa" burkar ”exporteras” till. mel- lansverige - och sydsverige. Sur- strömmingen har definitivt. blivit en uppskattad bjudrätt över hela landet, Under de senaste åren har. sår- strömmingen varit på frammarsch +— det är inte bara 1 Norrländ som man uppskattar "den. utan den tränger allt längre söderut i landet." Det är. heller inte som man till en börjar trodde att den- Na utveckling berodde på : att många norrlänningar flyttade sö- derut och hade med sig sin ' sur- strömming. - ARET RUNT. ' . Premiären för den nya sur- strömmingen är tredje fredagen i augusti — den dagen är fastställd 1 Kunglig Förordning som kom- mit till för att garantera att sur- strömmingen är ”mogen” och av allra högsta "kvalitet, I år sker alltså premiären den 21 augusti. Surströmmingspremiären är ef- terlängtad — i Norrland äter man surströmming året. om som en näringsriktig : och prisbillig rätt. än så. "länge koncentrerad till 'slu- tet av augusti och början . av sep: tember, . : "BRA AR. Surströmmingen är som bättre viner — den kan variera ' något från år itill år beroende på vår- vädret, och sommarsolen, Exper- terna är överens om att årets surströmming "kommer att bli. en av de bättre. Trots den långa och svåra isvintern kom fisket igång i tid och man fick goda. fångster, jö för strömmingens mognad, BILLIG DELIKATESS,: Surströmmingen är:en delika- tess -— det är matkännarna' över- ens om, Den är fyllig och fin i smaken och har en lika kraftig : doft som gammal fin ost. Doften känner man knappast när man varit tillsammans med surström- mingen några minuter och exper- terna betraktar den bara som en extra krydda till den fina fisken. Priset: på surströmming , är näs- tan oförskämt lågt — ett: sur- strömmingskalas för fyra perso: ner behöver inte kosta mer än 12:-—. För det priset får man sur- strömming, tunnbröd, potatis, lök och en god ost som smakar så bra. som avslutning. - Dryckerna | HyRSTA T förAT- GATA A E-ADEL . LEDIG FT at | GEN UNG AT 10 FAN RAR . - : Mö. Dp >: BIO BB ANKOM ONT) SP ENN £0 An ns ÖR: Ä ON oe KÖ : en [AK AL OLAGLI RÅA I7lo Ale ILACRIK RR SOT £88B NAPPEN: DO R TA Ly PUB PORGITARR POST APOR: DR AGE Vinnare av Bildkryss nr. 33 blev Gulli Westberg, Sångvägen 8, 810 17 Mellbystrand, och Agda. Johansson, Ränneslövsvägen. 18, -: 31016 Vallberga. Bildkryss. nr. sve h 34 skall vara Lahdlms” Tidning till: anda ' senast ' onsdagen den 26 augusti." Adressera: Bildkryss 34, Laholms Tidning, Box 78, 31200 "Laholm, "Först öppnade rätta lösningen. belönas , med 15 kr.,' och den' därnäst med 10 kr. Lycka: tillt. Sedan kom den soliga 'och, varma |, juni och skapade en idealisk 'mil- i kommer naturligtvis - ill — bra smakar : källarsvalt : öl” till ”sur- strömmingen även om "många fö- redrar kall' mjölk, . "30 ÖRE STYCK. in Priset på, surströmming är, myc: ket lågt - — den kostar bara cirka 30 öre "styck. 'En helburk :som in- nehåller '18—20 strömmingar kom: mer "i år att: kosta mellan. 5:50 och 6:—, Halvburken' innehäller 12—14. strömmingar och priset på «19 helgmålsbön, sönd. 10.30 hgm m, LAHOLM lörd. kh Nihlén, -NVg. - - SKOGABY sörd. 9 hgm, Äh Ni hlén. Y RÄNNESLÖV 11 hgm m. nvg. rn den beräknas bli cirka 3:50; och den lilla ”nybörjarburken” ' med 68 strömmingar kostar bara cir- ka 2:75... Md : ". SERVERINGSTIPS. .. Surströmmingen är lätt att ser- vera — de flesta serverar den di- rekt.ur burken, medan andra. gär- na' sköljer den 1 vatten och läg-| ger upp den på ett serveringsfat. Till" surströmmingen bör, det var ra hackad lök, gärna röd ök. "funnbröd med smör och, en bit .god-och gärna Kraftig ost är ock- så gott .till, Nybörjare - brukar sorh 'en ”klämma”. En ”klämma”- är en . smörad, skiva tunnbröd på vilken ,; man Zlagt > surströmmingsfiléer, | hackad lök och gärna skivad po: ” tatis, Sen täcker "man allt detta med ännu en skiva tunnbröd och äter: klämman.- -som en dubbelt smörgås.' Gott. of : Ett' bra tips för nybörjaren är att njuta. surströmmingen tillsam- mans: med 'mer vana : surström. : | mingsätare, Det första mötet kan lite: plötsligt :—' man érraskad-av såväl smaken söm Jukten. Först. efter de första två-tre. -strömmingarna -. örjar man :förstå vilken underbart fin råat. ”surströmmingen är och vil ka fina smakupplevelser. den kan ge. oe : uppskatta |" | ”surströmmingen ' mest ” YSBY 9 hgm, kh Arögärd. 3 TJÄRBY 11 'hgm, adj. Ryberg. Son, HASSLÖV 9 hgm, kh' Hallind.>t'| VÄXTORP 10.30 hgm, kh Hallin KNÄRED. sönd, 11 hgm m. nvg, kh Ce- derlund. HISHULT lörd. 19 helgmålsb ” sönd. 9 hgm, kh Cederhnd. ÖSTRA KARUP 11 friluftsgdtj VEINGE 9 hgm, adj. Ryberg. |; MÄSTOCKA 11 hgm, kh Häkans-|. lörd. 20 helgmålsbön, |” tionsinskrivning, sönd. 9 "hgm; kh Håkansson, Pr ”TRÖNNINGE lörd.".9 konfirmati- onsinskrivning 1i' Församlings; hemmet, sönd. 9 hgm, kh Adahl, TÖNNERSJöÖ konfirmationsin- skrivning, se. Eldsberga. «11 hgm m. nvg, kh Adahl. BÅSTAD :10 hgm, stiftsadj. "Tisd! 8 skriftermål och nvg (vid nor: "di biskopsmöte på stiftsgår- : den. > HINNERYD' 10 hgm m, " skrifter. mål och allmän nvg. Pastor .B. Andersson, 15 upptaktsmöte för "kyrkobröderna i .Sunnerbo kon- trakt. på' Gyllene - Rasten vid . Toftaholm. Därefter föredrag '1 .Dörarps kyrka av kontrakts: ".prösten "Karl Andersson, Vis- landa, » även utomstående är . välkomna, ' : LAHOLM SALEMKYRKAN sönd. 14.30 + friluftsmöte... på: torget. ”Sänggruppen ;'Budbärarna.' A. . Sydnes. (vid olämplig väderlek "möte i Salemkyrkan). Mänd, 18 ungdomsträff. ' sea fy ÖA VEINGE TABERNAKLET : lörd. «19.30 sånggruppen Budbärarna; - Malmö, A. Sydnes, Sönd; 17 fri- luftsmöte vid järnvägsstationen; « Budbärarna, + A.-> Sydnes.:” Vid regn möte i Tabernaklet. Torsd: 19.30! sångare . från Baptistkyr- kan. Halmstad, A, Sydnes. Fred. 18 UK. VAÄXTORP BETEL lörd. SC) bön. > Sönd."15 Margit Petersson. Onså 19--bibelsamtal. och bön.” MARKARYD EFS sönd, 11 gat, -.AIb, Johansson: ; vid" yrkar Prosten Lunne-]' mark. | SKUMMESLÖV ;9 hem. Prosten Lunnemark. ELDSBERGA lörd. 11 konfirrha- Sönd. | Denna. korsordsruta är. sett. vik] tigt” ihjälpmedel för alla radiolyss-] nare, som, vill vara, med och Jösa det :. 35:e Melodikrysset” '- om sänds. lördagen- den : 22/8. 1970 i P3. kl. 10.00 "och 21. 00 Samma "dag (reprisen), i 'Programledare "Bengt: - Haskum Kommer ; att ställa” ett.:antal ”frå- |dér: adress: -. Melodikrysset nr 35 - Sveriges "Radio + 10912. ; STOCKHOLM .. -— och vara Sveriges! natio .till- handa ; "senas onsdag nästa vecka, " | > Första Pris be lönas : :med ;en transistorradio" med > snabbinställ: ' go och svaren: (nyckelorden). 1ig- programmet. »; Lösningen skall sändas in un- på LP-skivor, sx vr ningar ” för : P1, P2 'och' P3 och dessutom. utdelas 10 presentkort snigeln. - man . kan & De två” sma, förälskade ”sniglar- nå. "kunde knappast slita sej från varann. "Men till slut: sa den ena Du måste 3 nu älskade, "min komma vilken vecka helst... rese ” FROM. ÖNSKAN önskan.” " 0 vad är det, något: "— Nu när vi'har blivit gifta Anton, så har jag bara en enda' » ot - — Bara'.en enda, åtskling. Och ”' -— Att du: aldrig nekar" mig 7 LENGARI HASK HALS ÅN L N Nå H - Id | XT 1 rg ” | Hd - SNUT TZ i : Vd OST- KRYP. F- Di t It Sr FÖRE- DIG Nee AA . - i TUNG TILL NIFGEN HAR, MN 4 : ; | den [CEO os Avis N i trot TAL H 7ER fr VN AE IIr22A MEN SÅ SE 2/74 ER BEAN Eg; 5 ÖS 1 EE |A ; [CR EE [bs . > Bor) HART >. AN- TV NAN IN MEDAN En ” . i 1 + | S7ER-NEAG 2 : V-SAN- : KE er Basen OP H re - vo - : | 06 Öv I : HAR |7värr) £08-1 sa : |. ; AMN [er ” Är | Bela de äl HR CNE fd HRT . <-: |UGV] DEL | sE7Eo WEDKAaA] kd BIL IE 5 £/ FÖR an GUD- ” a så MH | > . i 208 el [Ar] TA | GE | | FAN ZE ap) | Jäldod. 2 GRANIT Ak ; N | AMALLE . : ee r en BAT IP BAR RÖNT: a x . ” , riRE . GEN Vd NING + NING” a ” Lösningen insänd ar fo sven "(Namn och sdreeey sö ; det var också modet, så "dansade de Nu firades det "med besked. Det var nästan som om midsommar fast 1 vardagskläder. Månen Iyste,... och alla tranlampor lyste, och sjön speg- Jade alla ljus. Planen bestod av fla- ta klipphällar med lite. jord emellan, men Jorden var frusen, ty det var några vintergrader. Här gick det lätt att dansa, Träskor smällde muntert, sjöstövlar ' dunkade dovt, tunga nä- verbottfiade . och spikbeslagna skor slog mot hällarna. Felorpa sprutade toner, och de dansande tjoade och stampade, Långa kjortlar. .slängde, |' och stela förskinn slog. .. . Det var stor gamman. Även .- de allra trägnaste av sillsaltarna eläpp- te arbetet och kom ut och dansade gå sillfjällen rök, Också trankokar- na kom ut I flottiga försklnn och tog sig en Svängom men måste snart in I kokerierna för att skumma tran. Björn, träffade en annan pojke t sin egen ålder, De kände sig som ut- böllngar” och slöt. glg samman; ”Bndre var dåligt klädd, hade fam- svart hår och talade. -halländska, Vil- got hette han, Etter mänga om. och men gick de fram och tog ig” en klunk ur skopan 1 tunnan, ' — Dä ä rätt, ta kattsupen! 'skrek någon, och de kände sig förtretade, ty kattcapen var 'en liter sup som man gav barn för att vänja dem. Men de 'kände sig överdådigt glada och dansade med'varann och'hade roligt. De blev varma, Vilgot häkta- de upp sin trasiga jacka, och då såg Björn att han bar rövkniv. En kniv hörde var kar] till, men hederligt folk hade fällkniv som de bar un: danstoppad i västfickan, :' - Nu förstod han vem Vilgot ” yar. Och Vilgot förstod att Björn förstod. Han log hårt och hans vita tänder glänste. - : — Ja ä' tavring. Vet'du:va dä ä? Det 'visste Björn inte, = Dä ä tattare, Eller tater, som I andra säjer. 'A detta ä tjuron min, sa han och tog om kniven. bak höf- ten, Men var Inte rädder du! Du dansar bra, &å vi ä vänner, - Björn var inte rädd. Han kände sig igen och kände sig lätta som luft, . > Vet 'du. va lusika ä" då? skrek Björn. Dä ä sked, Tjuron å lusika.' -— Sked heter gapstock' på vårt eget språk, skrek Vilgot tillbaka: Vet du va 'kura +: mul: betyder, Slå ihjäl, "betyder dä. — Vet du va ”tjaäcka- hålis håll- tjack” betyder då? Då ä månsing & betyder" "köpa fint smuggelgods”, » När de danset; gick de bort till tunnån och drack ur 'skopan; Så gjorde ju de andra. Även kvinnor- na 'tog' sig en 'mun, och det kunde de behöva, ty de var långt fåtaligare än" männen, och därför slets man om dem. : " Men nu var karlarnas mod stort. De började känna behov av att ut- märka sig. En Aleknott trollade fram en yxa och förevisade ett konststyc- ke; gom. man roade sig med: bland. Ale träknavare, mep som inga and- ta gjorde 'efter med vettet 1 behåll, Han lade handen på en trävägg med fingrarna' utspärrade,; och 'så blun- dade han och högg .med yxan mel: Ilan fingrarna, Kvinnfolken ojade sig, och karlare - Ina teg., Men 'albon blev högfärdig.. — Vi ' kan hantera ena >öx,' vit skrek han. VI ä di bäste träknavare som finns. Då ä vil som har - bögat Göteborg. Detta ,väckte ont blod, ty Göteborg var en.stor stad med grosshandlare djärvare än vanligt, ty br var. Inte. bara musten , och styrkan, och gulltö ärar och fina hus, end Om du får. bögga , I 1- Göteborg, och z 4. här å bögger skethus för? - > I — Ja bögger, trankok, ja. A' förres- ten, här luktar dä skethus . överallt å sjudubbelt skethus,' skrek — albon med ' livligt"; instämmande från. alla utbölingar.'s..' . Nu var den goda sämjan störd, Det värsta” var, att: samtidigt var också tunnans botten nådd och inget fanns att skölja ned förtreten med,. Nu på- minde man sig att Älven var skilje- linje,'och de som bodde öster därom hade Inte här att göra, än mindre komma hit och vara skitordiga. Och det gav man dem nu klart besked om, : Men västgötarna var "många. De slöt sig samman : och skriade emot, Det skrel:s Knott och det skreks Bag- gar,' och karlar med grym. uppsyn trädde ut ur Stora glädjens hus. Och 1' skuggan av detta beslöt orustborna sig för att göra upp med tjörnborna, ty nu var all sämja sin kos. När det kommit så långt, föl" en besynnerlig matthet över Björn, Det började, slita 1 inälvorna på honom, och han mäste gå bakom en knut och spy. Han kände sig med, ens mycket eländig. Från grumsdammar- na strömmade stanken mot honom, och han spydde gång på 'tag. Han önskade att'han haft vett att etanna hemma och nöjt sig med att låta Kal .på åmmen berätta om stora -| världens glädje och farlighet," .. Han. letade sig med. möda ut.mot var det nån som sa, va går du då vägen till, Bjurdal, Bakom sig hörde han 'ett stort oväsen, De besynner- liga, brutna -1-na surrade som ilskna getingar "och väfs — förresten var väfs detsamma som geting 1 Bohus- Jän, 7 "När Bjurdal äntligen skymtade” i månljuset, kände han stor tacksam- het; :Och' han tänkte på mor. som plägade säga att'brännvinet var ett djävulens: bländverk, : ; d i Olof . for vidare och .med honom Björn. Mest höll de sig till de plat- ser, där det fanns sillerier, Där sill- stanken var ' starkast fanns det: ock mest :pengar.' Men också inåt land gick det att göra affärer, På de £fles- ta bondgårdar var karlarna vid den- na tid ute på arbete' vid skärgårds- verken. Kvinnorna gick hemma' en- samma och hade inte mycken tid över för spånad och vävning, Där- för kunde man sälja både linneväv och vallmar. Men mest linne. "Ty får fanns 1 stor myckenhet :på alla de stora ljungbetena, och vallmar väv- des. Men lin odlades inte mycket, : De bönder som var hemma körde sillgrums från trankokerierna i oräk- neliga lass, De gödde sina åkrar med kokt sill, och på gärdsgårdarna' satt korpar och: kråkor och andra' as- fåglar I långa rader, feta och dästa. Men: bönderna svor över Bina söner och sillen, Sönerna: glek på -silleriet och tjänte, ända tlil fem vanliga det, Sedan Iddes de Inte ta sin dräng- tjänst hos bönderna över sommaren, Det var för fattigt och dåligt räknat arbete, De låg hemma och väntade på 'nästa' sillfiske, ' Eller ock ingick de "”silläktenskap”, "Det: fanns myc- ket kvinnfolk på ' silleriet, det var lätt att bilda hjonelag, och så gifte man sig.1 den lättvindiga tron att sillen "skulle sörja för äktenskapet. ”Bettradö och ragatre, svor gubbar- na. , Vad + hade ' strandsittarna gjort Gud för gott, efter Han lät sillen nä- rapå storma upp på land i södra skä- ren? " Och göteborgarna ' Hade de nänsin gjort Gud något gott? Det var de som tog förtjänsten, De hade' all- tid varit ute och fiskat i alla vatten. Här: ägde de nu: många 'skärgårds- verk, ' och de släppte till pengar” till ännu fler och fick. igen dem mång- falt, De sålde saltet och andra för- förnödenheter, 'och de 'köpte 'den salta' sillen och tranet, De förtjäna- de mycket och förde ett yppigt liv. Men krögarna hade gjort djävulen mycket gott,' och eftersom skam all- tid hjälper de sina, så gjorde de sig bättre förtjänster "än några andra här på sillkusten, ' ' Men fiskarena och arbetarna . lev- de för dagen och fick inget över. mer än förfrusna fingrar och tår och kanske franska sjukan som var ett syndastratf, > Förstås —' något av överflödet ha de väl kommit till nytta ute i byg- derna, ' särskilt på. öarna 'och: all- Hole dränglöner. på tre fyra vintermåna alltid haft starka dragmynt ti pun. gen, Många :hus hade: målats med rödfärg löst I tran, och månget vac- kert tegeltak hade lagts, Likaså ha- de åtskilliga nya kyrkklockor satts upp att ringa Guds och sillens lov, ': ' " Till slut kom de norrut upp mot Bullaren och Tyfte fjäll; Här kände de sig välsignade, ty här hade slill- stanken äntligen släppt, och luften var hög och ren som därhemma. De-fick kvarter hos en bonde och : bestämde sig för att ta en rastedeag. »Olof satt inne och språkade med husbonden. När han: släppte loss, kunde folk sitta och lyssna hur län- ge som helst. Men Björn slöt sig till sonen på stället som gick vall, var vallhuling, ute på bergshedarna, fast det var mitt 1 vinterns tid. Det fanns ingen snö här heller. Hedarna ha- de blivit 'avsvedda våren förut, och nu hade det slagit upp fin, späd ljung som fåren gärna betade men .Jockså nötkreaturen,. Sonen hette Juel, var nästan vit- hårig och lång och smal och vig och 1' ungefär samma ålder som Björn. Han hade en val!hund, en ovanligt »Istor och svart och lurvig. Det var en utmärkt fäöhund, den höll ihop alla fäna av egen fri böjelse och lät in- gen dra ifrån. Sådan vaktinstikt ha- de den, att -den följde boskapen själv, om vallhulingen inte var med, och höll den samman, deles särskilt ; på Tjörn, « där "folket Sådbaefiern s so a Porta
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.