pen sh a Dec é Sena fee : mens : me : -24:avgusti-12970 - vn . : i feta se an anv fa "Måndagen. den 24 "augusti -1970"-; —= L . KENTOR H Lt 4 d naste tiden visat påtaglig irritati över att centerpartiet liksom ö s 7 Socisldemokraterna har på se- värdets. försämring kommer" on - försätta, leder detta Jätt till. att v-. de. bl 'a önskar. säkerställa : en "riga. börgerliga partier ; framfört ' kompensation för inflationeri i för- stark: och välbefogad kritik mot' ” väg, -d .v 8 vid löneförhandlingar- - regeringens 'oförmåga och ovilja na, Ett: alldeles. färskt exempel : att verkligen -ta' itu med åtgär- der, som "kan stabilisera penning. värdet och' motverka den galo) perande"' inflationen, : Senast har finansminister” Sträng - uttryckt sin' harm över detta och förkla- rat« att kritiken: mot. inflation j är bluff; Socialdemokraterna -får är TCO:s. utspel: på tors- dagen i: vilket begärs 'kraftiga'1ö=- p- . nehöjningar som kompensati: prisstegringarna, >.<. Särskilt - kännbar. kan nen te". sig: för: de, stora pensio- en ” närsgrupper., som. Jever; på . pen» sion, som korrigeras först :i. efter—: verkligen ursäkta att andra i sam- ' hand för inträffade prisförändrin- hället också har en åsikt i denna gar. Konsumentprisindex kan. in= läfråga.t + > I På tjugo år har priserna stigit verkligen. till med omkring 130 procent. De h: alltså mer - än fördubblats, Kro- =; ärde har sjunkit till mind=- re än hälften. På tio år har p stegringen varit omkring 50 pr . Den bristande vården av pen=- en säker placering.” ningvärdet, allt detta som vi sam=. .4-Det. finns:. väl -knap] £. för 'alla människor ytterligt vit: a. te. heller till alla delar garantera att:justeringarna: & ån = fullo - motsvarar jar na. gestalta sig 'på ett annat sätt och med .en sundare: utveckling om. människorna i alltjämt : kunde : betrakta "ett litet bankkonto som. - någon. i orden ing el- ler inflation, är en allvarlig såk som. ny ligt att 'helt undgå inflation i ett: för en, överväldigande majoritet ' samhälle i'stark: ekonomisk ex- ;k Infl av folket. " pansion/, Vi "skall' inte gå'in: på följder drabbar i särskilt hög grad ' örsakerna till detta men dock"ere " de .:många' småspararna, de som inrå' om att 'en viss inflation san= har sina besparingar på bank- . nolikt',r: oundvikligt. i” ett. sam= konton,. Med den utveckling som hälle"av den: typ"vi har — helt. varit har räntan, sedan skatt'be- : talats på denna, inte räckt till för att motväga urholkningen av sparkapitalens värde på grund av,” inflationen; — > fr ,En stark inflation i ett samhäll leder även. till osunda spekula= tioner. Det är en given följd att ; "inflationen utnyttjas av dem som. ".: - - -; tror sig kunna göra vinster ge- Cunnar Helé nöm lämpliga affärstrarsaktioner. Det småspararna förlorar på in-« ? flationen. genom. urholkningen av befintliga besparingar på bank- konton kan. till betydande del befinner sig ; inhöstas av dem som i en starkare ek enkelt därigenom att. inflationen i ett 'sådant. med" full "eller över- full "isysselsättning ”sprides . till €: ta" är ett av skäle; ä . en". himmelsvid ' skillnad ' mellan” vad som är oundvikligt och vad som nu håller på att ske” 7 le Fe AA arts dax satt som svarande... i .fredagseftermiddagens politiska. frågestund .. i : radio, - Naturligtvis kom mittensamverkan efter. valet på tal;-och Gunnar" Helén ansåg i - att-för i na-för- en sam=- + Inflation ' skapar : och : medför olikheter i möjligheterna för oli ka grupper av människor att föl”. jal med. och ; Komma i "åtnjutande 1 iv" produktionsökningen: :i 'sam- ... lade. han. Helén. avvisade tanken : månslagning av-centern och folk« "partiet; bör tas ”upp' till prövning .. då, Men, den här gången "tänker "inte folkpartiet bjuda ut sig, till=" hället,. Ett "exempel :på detta. är > på en gemensam" trepartideklara= jordbrukarna,” som: under. långa tider fått nöja" sig med. att Tyck" vis få' kompensation :för 'penning- värdeförsämringen "så ”att- jord: bruksprodukterna : behåll tion inför valet : och hävdade att: arna i bör .rösta på. det: parti. drar." För: egen: del siktar”. alet" nå: en bytesvärde + (köpkraft) : 'gentemöt'”. " erforderliga +. och"i”realiteten" fått sitta emellan "för inflatione; på? arbetsmarknaden, 3 t löntagarna i ett” samhälle 'på f hand "är inställda" på att" perinifig Inflation” bidrar” även till oron; Hedlund på: målet prisförbättringarna ' : ningen'för allt fier MER-UTBILD FLER od Debatten / kring skolans "undervisning har härd, de nok huvudbetänkande; .Det har kan dentiska. I 'den. ekon "po" tiken råder'stor samstämmighet lan; mittenpartierna,: liksom. i. iken och Helén bekände >att han känner sig som personlig.- --"garant för "att det inte'skal . någon social: nedrustning 0! " positionen vinner valet i lika hög "grad. som Gunnar Hedlund, Du! - belgåranti "alltså," vilket. bör Jug at tror att .det är möj- , |. ' ske främst gällt: kutiskapsnivån hos grundskolans elever, särskilt då hos de -gymnasleutbildningen' :mot. uni-|. « versitetsstudier;: Men "Kvalitetsäs-. pekten . har". också "kommit att prägla .debåtten "rörande kompe] ti folkpartitoppen, tensutredningens "klara. målsätt- Ett nytt inslag ning'att öppna den högre utbild- med ” gamla” mätt; "kompetensut- redningéens "förslag :' innebär” en sänkning av de til ning” behörigas ''kunskapsnivä, Den "hittillsvarande grundläggan- de kompetensen — ieut bi rit en något så när stabil grund för den fortsatta utbildnings- gången. - " Men. det .som går vidare via - na: de a jare fe dr fn on ", Gunnar Helén hade två sekun- danter med sig | t i studion” och” lät: | :; 1, Det: är uppenbart, att, mått högre utbild- gym : biträda i; er a med ett exempel på .närdemokr i årets valrörelse kt Cecilia Nettell Kran fråga och gav. därs "1' är:”dödsannonser + med tendens. Man får hoppas 'att des=;.:. "sa inte kommit för att stanna; då de' förefaller” oförenliga "med den - pietet som av tradition brukar fö |; rekomma i sådana "sammanhang. politisk" | i ildning — har otvivelaktigt va- måste också anses p klart-att en stor grupp —' mog. |: nadsmässigt . och kanske också kunskapsmässigt — fullt .kom- etenta årligen stängs ute-av.- + sig från. den nuvara sprängda som små öar i det st köogsägare Tv a » eller -i: annan: v — Vi har funnit att det här.är ett-'samarbete' som gynnar alla parter, säger "lantbrukare K.E, Fridell, ”Viggeby, - Mariefred; -Han vastoratets ””skogliga, kontakt inom bygdens skogsbruksområde. Detta: omfattar '-utöver "pastorats- skogarna i Mariefred .och Taxinge ett--40-ta)- andra”. skogsägare med sammanlagt irka BrÅnER es ' Förutom - kyrka . formella :skäl:.. avsaknad:av gym: ; nasieutbildning. > Ett "'felval»-på "grundskolans högstadium;-brolig .pibertet: 0 s-'v, gjorde: Kanske satt ide-grundläggande studierna]: : gick 'snett. Och detta blev sedan : r vidare ögre' studier, i ett läge när det .'mesta. "för. den "enskilde" 'stabili: serat' sig, och förutsättningarna Klara högre studier förelåg. ""Ävell om man: således 'i'den :-högre utbildningen "med fog kan : tala iont'en lägre. kunskapsnivå 58” de” framtida”. behöriga, än den gamla "gymmasieskölans elever, får: man”. inte stanna vid detta; förtsätter tidningen: "Det torde stå klart att det är de för fortsatta studier: motive. " går. vidare inot: högre Detta 1 sin" tur "borgar för att 'det "knappast finns' nå- gon anledning att befara att den, framtida '”slutprodukten” ; från |. universiteten "markant ' skaskilja ande '=- kva- a litetsmässigt. ove . Med ;hänsyn-till' den öppnare attityd, till: samhället som bräg- rr. dagens 'utbildningssystem finns det, kanske till:och med anledning förmoda, att ”slutpro- dukten” .på ett helt annat och Naturligare sätt än tidigare kom- mer, ätt assimileras av det fram- lida samhället, menar tidningen. da. sa a "Kyrkans skogar ' omfattar ca 300.00 hektar, Fd ora sk eller 1,3 procent av lande ooh koasbriut a a ts-alla skogar.'De; ligger. in- kan med . andra enskilda gsbru 'ygden kan de skötas rationellt med. storskögsbrukets alla - in de- och beslutanderätten träds för när. rkan i skogsbruksområdet "blir" ett. med folk och:-byg i "Kyrkan har, på mänga häll i Ianidet blivit ett med folket och bygdens ings har' skett: där man: samarbetar med trak samverkansform. : tens ö riga skogs sterbhus;' stadsbor: med ärvd. skog; yrkesverksamma” gmästare Per sEnocson, ra. Sveriges Skogsägare, är. ligt” biträde” åt pastoraten. Hän«sägeri.e > . Skogarna sköts efter, de be nmelser” som ”stiftsjägmästaren fastställer. Det betyder. att det är fastslaget , UTN Så hur. mycket virke som skall av- verkas under. en-;10- rsperiod,;” » hur: mycket 'som skall göras "I skögsvård "för" att. säkra» återvi fen DO FE -" Efter dessa riktlinjer svarar” dan skogsbruksomrädets personal enskilda, - kyrkliga” eller :kommu nala äganderätten till de ofta små, spridda” skogsskiftena" påverkas;" Planeringen” kän . göras" - mer li" långsiktig och . ekonomisk; ;yrkes- folk ; kan bindas. för längre” tid, kostnaderna för "maskiner, ”rast- stugor ete' blir utslagna på flera händer m. m, -./ SNR Det ' skapar, bästa "tärlkbara ef- fektivitet och" ekonomiska utbyte för : varje; enskild ”skögsbruksmed- lem; : Var och. en. får: det "arbete utfört han önskar, ti 5 : 'Skogsbruksområdet är. nämligen en frivillig. form "av samverkan f- praktiskt; skogsbruk, där! varje medlem betalar för sitt speciella 'uppdrag., 7 SN vid SÄ SS ESTTRRIRET "KYRKSKOG, 0 ei ' De kyrkliga skogarna'i landet visar upp en svånskött bild, De är ofta donationer från bondehåll. Det gör att kyrkan äger mycket skog, . cirka 300.000 hektar; eller fördelar utan, att :ägans Det , 1,3 "procent skogsmark, ;:. skiften inom. tolv . stift, ”De i "medeltal:G4: hektar -per skifte 11! en:kömmentar” till: förslag till lag om "förvaltning. .äv: jord främhåls dei sörn 'dessutont "medför pelvis med' den, som finns ela ländet. I bruket och sKötselfi av gar ' utan Änskränkni g äganderätten. ”. ">. lem ” ett splittrat: skogsbruk: med Sig, «+: Vibehöver ditt stöd, -- gsbruksområ- I i: "Ca 1 miljon kubikmeter” skog avverkas vårje år 1 de; kyrkliga skogarna, Genom väl. utvecklat samarbete över ägo,och ägarekate. gorigränserna. löser. många. pasto- -rat snåbbt och rationellt de” prob- Öppna en tidning eller titta på TV så förstår du värför, Här ki k Å Sveriges hela långa. land, ommer . Gunnar. Hedlund ' EiSveriges "hela" långa" land; Hej,. allé ”flickor- och ' gossar. i Och "Sträng,.den store” bosse Hej; alla . flic "Den Ulé: räde : Hej; om. di. "Kom och hjälp; HU 2; — $å faller: alla;sossar, Miljön, i Sveriges' rike "ska Decentralister.". ye / jej färga. :Centralbyråkratismen «ska fv få när isen - gått upp tillbaka till det gam när de” stötte på en, ubåt.; Me Vad, i. herrans namn är därt - sa sden en skräckto,. fit 0 Äsch: bry: sa” den . andrå,. de mänmiskor.. .. ” Yr - årig. ar ute och : simmade tillsammans a > sardinen ' för. sänte :om, den, t sär "en cbul gar: efter : Ta aimtals- lager; Jäg be. P ätt hän våga: ögt-vad. många: tänker fsäger, det vellet "ej. fter: förrut: isallt. kaos ger ett gensvar-till Guds-kärlek. ve a tet var ERS IN det finns” ju inté en" mils hållt 3 2. ; rk | Och nu såg 'Bjö stod en grind tvärs över vägen, Det- ta' var besynnerligt. Sommartid var leden många; men'om hösten lyftes alla grindar av hakarna och ställdes bredvid vägen, tills det åter :. blev vallgång nästa vår. cost : Detta 'står Inte rätt te, sa Olot. Han' drog fram /' blypiskan. I ' dev samma gjorde hunden ett kort vuf- fande,: Olof ;klättrade hastigt upp på vagnen, ställde, sig .bredbent. där- uppe med tömmen 1' vänster hand "och piskan färdig i den: högra. Och nu var 'de framme vid ledet" = "ec" "+ Gack & öppna; "Björn! ropade .v hat med hög röst, A kommer dä nån "Jävel, så. mosar ja skallen på'n. ” Med hjärtat t halsgropen skyndade Björn fram, Grinden var hårt igen- bunden med en vldja, Han:stod där och fumlade, Det ville inte gå. ' — Fram mä kniven & skär ån'a! skrek Olof. Å. kommer dä nån fram, eå/hugg:tensbarak «lc 00 oc Björn fick fram fällkniven. " » Den SPANA beg HÅR 1 de på hästen” var skarp. Med ett raskt snitt skar. i har av vidjan- och :slängde upp:le- det: Han' såg något röra sig. bakom buskarna vid vägen. Ett ansikte Iys- te till I månskenet. Vid vägens andra sida 'var också någo: å sänke si Kom an bara! "skrek Olof, Ja:ä i ordning; Iingén' kom, Björn rusade fram, ' kastade :-upp 'hundvalpen. på vagnen och hävde" sig bjälv upp ef- ter, Olof stog till hästen 'med piskan. Den satte av. med ett ryck så att Olof höll, på att falla baklänges,” ” Det gick med. ; stark - far ge: började sakta slutta. utför, och häs- ten , behövde, Inte dra så hårt.” Olof stod på vagnen, bredbent och med krokiga knär, Titt öch tätt”såg han sig. om; Inget "var fatt” se, -Vä öde och tom 1 månskenet; :' en :' Omen .stund kom de till. en bac- ke.; Nu: var, hästen slut. Han, stånna- de,. stod .med' sänkt, huvud och Blå- sade, Olof och Björn steg av, mana- "och" sköt på. i Vagnen. När de nådde beckens' krön,” 'syn- tes! några ' matta ljus framför !- dem, Där. låg: ett: 'par..stugor eller en.liten by, us Ke - Då läppte, rr I de: tala, - -— Dä va landsvägsrövare, sa Olof, + .|DI' hade” satt :upp ledet å tänkte ta ;|Joss där, Hade ja vart ensam, så ha- «+[de dä aldri gått väl, Då" hade dl tatt mej, när ja öppna edet, - :; "Nu hade de fått nog av att resa om kvällen, De körde fram på närmsta gården och fick. löfte om nattkvarter. Inte: förrän. £ " kvällningen ' dagen därpå-var de hemma, De var alla mycket trötta men allra mest hästen och” hunden, Annika kom springan- de ut, och sedan kom också mor,” Det gjordes inget väsen av hem- komsten,: Det var som om karlarna kört en halvmit eller så. Men alla var mjuka .i rösten och kände stor glädje,=. i. vo. era | När de. omsider vaknade ' 'dagen därpå, var marken vit, och snöstor- | men tjöt 1 skorstenen, Olof började tala om vilken tur de haft hela re- san; tur med handel, tur med väd- ret, tur med allt. Nästa söndag skulle han: till "tack lägga en stor: slant 1 fattigbössan vid kyrkan, . ' ' Björn fick nu gå till Prästetorpet med en halvskäppa sill. Han kände sig viktig, han hade ju själv hämtat den från kusten långt bort och värjt den med fara för livet. Det blev tack och tusen tacker, det fjäskades för honom mest som för körkherren, och han' blev ombedd att sitta ned och berätta," Han ville inget" hellre, Kal på? ämmen, kom .ut ur sitt ide och glömde både gikt och värk, — Björn beskrev den feta stanken som var "[kustens både rikedom och plåga, hur en först ville spy, men hur en van- de sig när en fann att stanken hade mycket pengar i gig, När han kom till: hemresan och den stängda grin- den och karlarna 4 buskarna, då slu- tade det dunka 1 vävarna, Kvinnor- na lyssnade ivrigt,' och de kunde Inget mer väva, förrän Olof ' och Björn kommit 1 säkerhet, =" >. ; Björn. fick också gå till Skvala med några skålpund sill. Också där blev han väl mottagen, Men Jonas kunde dåligt dölja sin avund, 'när han listat' ut att resan varit lyckad och gett god vinst, : 3 Jonag talade om vad som hänt hemma i byn. Petters ena ko hade kastat. Bengt hade klämt handen svårt, Skräddarn hade varit hos An- ders och sytt skinnpälsar, Han räk- nade upp mer 1 den stilen... =: : "Och nu med en gång förstod. Björn, varför hans far såg -ned. på Jon: Hans värld slutade vid sockengrän- sen, En karl hade klämt tummen, och en ko hade kastat, Det var atora hän- delser för honom, Han gick. hemma kring väggarna och lunkade och ut- rättade inte mycket på vintern lång och hade det gott. Men när andra for ut och glef ont och tog risker, så var han genast färdig att.tala avund- samt, när de kom hem med lite I pungen, Missunnan brukade far kal- la Skvala, och det var ett sant ord. Efter den resan kände Björn Elg som en annan människa, Han kän- här, hemma ' hade krympt: Mor. såg också att han förändrats, När. hon blev arg och domderade över honom på sitt vanliga vis, såg han oberört på henne, alldeles 'som om det Inte angått honom, 4 Mus. sama N” - Hon visste nu vad hon förut fruk- tat, att han. växt' ifrån henne och fått sin egen vilja. På mödrars vis sörjde hon och vände" sina 'känslor mot Annika som ännu var-liten. ..- Men vad Johanna förlorat hos sin son, det kom 1 stället: Olof tillgodo. Far, och son hade funnit varann un- der denna långa resa. En ny gemen- skap hade fötts mellan dem. De ha- de blivit gom kamrater. Far. talade till honom på ett annat vig, och Björn försökte svara som en vuxen, De ha- de hemligheter ihop och höll varann om . ryggen. Far talade inte om att pojken supit sig full under den sto- ra festen på. Saltvik, och - Björn , [nämnde Inget om detta "sölke” som var smuggel och hålltjack — 1 båda fallen skulle mor blivit galen, =>" Björn såg på sin far med helt nya ögon. Han hade funnit 'så mycket nytt och oväntat hos honom, Hemma gick far som en rätt tystlåten och 'li- te sträv bonde, Men när han kom ut; blev han som förbytt. Då. blev han talför, knepig och full i faen, +. Björn såg på sin far med ökad re- spekt, Han var stark och modig och slipad. Det var något att. likna och ta efter, nets de sig med ens vuxen, Och världen Ingen visste fö en. Kanske' prästen visste 'det,. men man aktade sig för att fråga: honom; ty han var arg på Peregrinus; och dundrade mot honom från predikstös len och förklarade allt detta för. vid- skepelse och synd. Vesa «Men vem denne. Peregrinus än var, så hade han sin dag den:sextonde maj,.och, då skulle man ut t'skogen] för att skjuta och ropa bort odjuren. Särskilt>var det vargen, ulven, .tas- sen, den store slaktaren, man tänkte på. Så långt ens rop nådde, så långt skulle man 'vara' fredad för honom under året, Ives ls ed a RR :Det var inte bara 1 dessa trakter man hade den; seden,, Kal :på .åm- men berättade att:én gång. finska Österbotten. på Peregrin! dag hade han sett en, gammal köring gå upp på ett: berg och skrika I als: fyra väderstrecken: "+. ' > Samturjen, Sa na hundar fast! vid oso bptöiva. ; Nu. släpper jag vall djurena- min [Jesu namn. ve MSM TN ', Vem denne Sämturjen var hade han inte fått reda på, men 'det var vargarna ' han ombads binda. en ' Föfr gick'hela byalaget:ut på: Per regrini dag för att skrämma bort 'ul- ven. Men. antingen det nu berodde på prästen" eller. om. man . började tvivla eller om mah” kanske! -miss- tröstade, så var: det” vid denna :'tid knappt .mer än ungdomen som. gav mturjen, bind 'd N a sig ut. Ungdémen höll hårt på seden.]” Peregrinus gav dem ox halv fridag i vad Peregrinus' var ör] & Eg g gor. drog - ut; hade ammunition och; en - matbit =: med tsig' Och: återväride, inte, '1: första. . = ” taget. "De gamla 1 byn -muttrade om att den värste: ”ulven”; nog. Inte lät skrämma 'sig, Tvärtom: höll" han 'slg ..: nog: framme, :i synnerhet sedan det gdomarna'”' gick par : När det nu 'åter blev Peregrint dag,” ärog; ungdomen. ut::14 skogen med. bössor. och; krut, .De äldre gick kvar 1 sitt arbete.” Mén nog. lyssnade d | h ; skötten” "ute, så + evär » Fram, på dagen kom det tre: karla på' vägen, förbi; Skvala;' Två' bar "bös sa och kruthörn.. Den' tredje "hade en. tvåkannors brännvinskagge"! en fem över. axeln,, Det var .medelålders ung karlar: från" byn; Jakob bodde ihop med" sin: åldriga ' mor, "Johan ' hade arfiav Det.) vär; mera. lockrop än. skrärmrop, 'Och . potatisen "var ju satt:oeh, den: tilla ...;j SA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.