OnSäagen-d den" 26 avdeustt” 1970 => LAHOLMS TIDNING Öde RE centern id ag ER Välbyrén .. s AVR Tidning Tel: 11177 Öppen kl. 823 Jo, sä j. regeringen, hur blir det med”. : värnpliktiga som Centern :. har föreslagi ite ? Al | LAHOLMS fbe CENTERORGANISATIONER FÖDELSEDAGAR :' : fyller i morgon ' f. lantbruka- re John: Olsson,'. Brohuset,. Vall berga; : 60 är I fyller” "den" 27.: -algusti.. fru Linnéa' Lätt, född Torstensson, maka. till: hemmansägaren 'Ber- til Lätt, | Fälleshult; Hinnéryd. "rer 1 dag fru Anta Lisa Svensson, maka "till: lantbru- kare Nils Knäred. ' torp. Han är född i i. Fägrilt” och förvärvsarbetade fråm, till,:1947 då han -arrenderäde: in. faders gård. vilken ' han : 1954: : övertog. Hans . största: fritidsintresse: är jakt vilket ligger: 'honorh.. rmt om hjärtat. DÖDSFALL. Alma" "Potersson. Tsitt hem avled'.på söndagsmorgonen.” än- . kefru 'Alma Kristina Petersson, född Karlsson; Hässlehult,'; neryd. Fru . Petersson ' "var född i Hässlehult 1884:. 1 unga" år lärde hon sig” sömrnerskeyrket hos 'Amanda Persson: Löns- hult och följde sedan "med -den- na och sydde i gårdarna: såsom seden var på den tiden. Sedan hon 1907 ingått sitt äktenskap |” med, Joel Petersson, tog. hon emot . klädsömnad i :'sitt -hem under "ett 10-tal år.: Mot 'slutet av : första världskriget "började hon stickatäcken, vilka ' levere- rades till en firma :i Markaryd. Hon var: mycket ' skicklig och , det är, ett otal täcken, som till- verkats av hennes flitiga hän- der.' Därtill har hon 'haft sitt hem 'att sköta; ofta ensam, då maken. .var ute på' resor som gårdfarihandlare, : Sedan. 'barn- domen : har fru Petersson : till- hört -Ekeryds baptistförsam- "ling. Bygden . vördar: nu. min: net av en from, arbetsam ' och vänlig : människa, ” som verkli- gen : har fullgjort sin: livsgär- ning. med: stor heder. Hon blev änka ' 1959. Närmast.sörjande är. fyra döttrar, :en 'åldrig brö- der samt.syskonbarn, "Av. dött- rarna. har Ruth och ' Ethel an- ställning”. vid : länsstyrelsen”: i Göteborg, Astrid vistas i hem- met : och ' har. väl vårdat sin gamla... mor,-.och” Ester har:an- ställning "vid Chalmers .'teknis- ka högskolas. biblioteks. 'serve- ring. : : ig 000.000 jE Så stor var Svenska röda kors sot Intornatlonella hj äl) ta : - halvåret 1969, - " ” fn Hjälp oss hjälpa] . Röda korset 2 I slutet. av 1800-i talet begav sig gesällen" Herman”. Carlson Levin till USA; där hän lärde” sig allt om: "dåtida ,'gitarrtillverkning. Ef- tersom stör efterfrågan 'på gitar. |ä rer . rådde 'F. Sverige " återvände han till. hemlandet ock 'stårtade företaget i Göteborg: den: 127: juli 1900, Levin-instrumenten "slog snabbt” igenom "och. en "lång: rad nationella. 'och' internationella” ut- märkelser; erhölls; bl. "a, :guldme- dalj och; GRÄND PRIX :i Madrid. Detta: var. särskilt värdefullt : ef- tersom ” då på den. tiden de" bästa fabrikaten av; spanska gitarrer” åt njöt världsrykte; INN | Den” "gamle", mästaren Herman Carlson" Levin; var -unik därför att han "förenade. två" vitt skilda begåvningar. Ett : vtomordentilst] musikaliskt : sinne" (han: upplevde | i to jer och: deras "spektrum”unge” som"-en- "konstnär upplever färger) samt en: otrolig' skicklig- hört och "begåvning när: .det gällde] + finsnickerlarbeten: ' Han förstod att! utnyttja träets möjligheter och egenskaper: bädb tönalt och! ut seendemässigt” Pas ? Han” "visste att de: dändliga” än "I tal: funktioner och "kombinationer som uppstår olika slagg trä som hela tiden : lever, var avgörande för, instrumentets. tonkvalitet. Det är Väl närmast detta som är herm- Tligheten: med 'Levin' gitarrerna,” Det : är, : den. gamle” mästarens traditioner” Vi "byggt vidare” på ning. Ett ' intensivt, utvecklingsar: bete pågår. fön. "såväl. tekniskt sorå kommersjellt. > ;Företaget. dri- ves "och" äges' ny av. den gamle mästarens 'sorison Göran /H; Levin. . Ärlig " "produktion ” éirka 25.000 gitarrer och randolt er. Ungefär 70 "procent: av. ”tillverk: ningen exporteras till? cirka 40 länder i alla.5 världsdelarna.' Ar- betsstyrkan" uppgår :till./tirka' 75 personer” och ”ateljéytan är" "cirka 5.000 kvm. Hantverkarna är: utom- ordentligt yrkesskickliga och de flesta av ”dem har varit, anställda 125-40 år. vo en Företaget dubbeljubilerar « nu eftersom det dels' i dagarna fyk ler: 70 år. och ungefär samtidigt byggt sitt. 600,000:e ' instrument, Som gitarrtillverkare är Levins ett av: de allra äldsta företagen i världen.. tort: i Generella ' kr d instrumenten, . +: "Det är den rena och klangfulla TONEN : och. . extrema = LÄTT: SPELTHETEN som” gett namnet Levin världsrykte" oc 3 . Den gamle mästaren förfäktade att en gitarrkropp .. inte -får ha några parallella linjer, Om så är fallet." blir -tonen' lidande. Detta komplicerar naturligtvis "tillverk- ningen eftersom 't.-€ex. botten: på gitarren måste vara något välvd samt att förstärkningslisterna pål. insidan "är: aningen böjda och dsymmetriskt . placerade, ' Locket får vidare inte :vara:stumt utan så balanserat att det höjes eller sänkes (andas) när det . trakte- ras. Kvaliteten på "träet har. också en utomordentligt stor betydelse för tonen. Till - locken användets åldrad. alpgran, som svuxdt. på.al Giro 900 800 EA allra äldsta: gitarrerna som vi tillverkat (påtent redan 1897 i 2 Dnr företåget,- > dels en "av de" USA samt 'vär senaste westéri 600.000.” Den "senare är. försedd med justerbar håäls samt ställbart g stall: Mndtviduellt för! varje -sträng. " Den ! sist :värläspatenterad.” Levin-gitarren fyller 70. dell. med tillverk t sordnängen, är pernas - nördsjuttningar. bistra och "karga miljö: växer gra- narna, synnerligen. långsamt;;; : vil ma krav: har: för bena byggarna | av . mästarvioliner. Sidor,i botten, hals ' och » greppbräda : tillverkas av. andra. -ädla: träsorter. j ebenholz. + Omfattande sor :företages "ko g att” kunna komma över, de "mest åträvärda': träslagen.. | Det.är ont om högklassigt material, men ef- tersom vi handlat av: vissa leve- rantörer ' ända” sedan "starter för 70 år "sedan, har vi lyckats få én viss Dreferens.. SN pin inte” vilken: ton? so hälst, utan: en "ren, ' mjuk! ansats.” Tornen : ; skall? dö ut lika sakta' som” den” vuxit. Man kan jämföra. med den 'skan- dinaviska sommarnatten... RE Själva skönheten i tonen "be rör på rikedomen av "övertoner, Varje ton har sitt speciella” spel. trim, på. samma, sätt har sitt” spektrum; Färgerna. på erkar som bekant vårt. Psyke på Olika sätt. Det' är samma sak med toner. Detta' förklarar bl. a. var- för en: del "mäsik” är- vilsam och skön” j » motsats till t. "ex. "tröttan- så småningom. omöjligt kan "skit ja AE från Instrumentet. e "Detta ning: cs ;vissa” fall nog borde” bytas Åt. Men dessa: personer vill: inte i lämnä "ifrån sig instrunientet” till "något pris”! utan” föredrar” Jen i novering eller uppfräschning s som di mänga "fall. kan” - att, köpa. "ett n ts ikvärdigt' in strument. Faktum r. dock" "att to- nen i gamla. instrument av: ädel- trä mognat: och: blivit. fylligare, värmare och innerligare (jämför $tradivarlus).” Vi vet också" att antika, välvårdade Levin gitarrer idag är ett begärligt. "byte" « som betalas : med. stora: pengar, "Tättspeltheteri 'som' kännetecken" . på: Lev beror på att. strängarna - Jliggår mycket nära, "greppbrädan; | vilket kräver ringa kraft för att' trycka ned - strängarna, alltså skonsamt för fingrarna; vilket har” stor "be tydelse : för nybörjarna: som ofta tappar lusten. att. fortsätta om de får ont'i, fingrarna.” ".. 3 - Vår framtidstro... | Gitarren är de stora ”köntras- ternas instrument.” an, kan med den frambringa mjuka, 'smekande folkvisetoner, omväxlande med hårda poprytmer. och eldiga kär- lekssänger, Det är ett instrument för högt avancerad musik eller mycket enkelt 'sångackompanje- mang, 'en röst för' kärlek, läng- vacker ton: med : äxal. sakta, nä” maximum, och sedan : An aa ot 130 recept - har "prisbelönats. i samband med en mattävling i IGA" -Kuriren. Det' gällde att kom- ponera fäfter " under” rubriken ”Gott i glas”. > Förstaprisen i-de tre. -tävlingsklasserna gick - til Rena :Berg,' Stockholm; Margit Eriksson, "Västervik ' och: Maria Greiff, Örtofta: 1” Skäne.' De tre främsta placeringarna i varje täv- lingsgrupp avgjordes” "vid "en spännande final” på Kosta glas- bruk '." "Småland. Var och en. av finalisterna fick där laga upp sin rätt inför juryn. ; Avsikten - med tävlingen var bl'a att få fram rätter som passar för” servering i portionsglas, Att inspirera ” läsekretsen till något nytt. Och. kanske ge anledning att: plocka. fram. vackra glas, som ofta står oanvända är efter år. Rena Berg, Stockholm, . vann grupp 1 (”Något att börja med”) med '”Solskensöga”. : Ett annorlun- da” Solöga" med, bl: å' tärningar av” rotselleri; trevligt” upplagt i Signe - Persson Melins” -glas ”Mr Chips”. Märgit . Eriksson, Väster- vik, -vann grupp 2 ("För mellan mål 7 och. avkoppling”) med -:sitt recept: ”Bjortronfil”. " God 'mättan- Cbrytning : på rätter?) med: ”Avocado ä. ja. Brå silla”. En för juryn helt Nyå årätt: Vacker i färg och frisk i smak; De tre förstapristagarna får: var- Här Presenterar: vi: ;de tre nande Tecepte " SOLSKEN SÖöGA 4 portioner Jå ägg: ir burk rotselleri eller 4 kokta. selleris | Ftistjälkar 2 gula lökar [45 mask kapris - 1 låda ansjovisfitéer , . Dela på gulor och vitor, Låt gulorna stå kvar I äggskalep. Ko- ka vitorna i en .skål i vattenbad. Hacka dem: fint. Skär selleritt i tärningar, ansa' och -hacka löken, hacka ansjovisen. "Fördela selleri- tärningarna på botten av 4 läga vida portionsglas, Lägg lök runt kanten; därefter en kaprisring, sedan -hackad "ansjovis. I mitten läggs äggulan på en bädd av ägg- vita, M AV : HJÖRTRONFIL 2 portioner” ” LS sylt. TI 80 grovt, hackade” :valnötskär. "nor : 3 ;dl gräddfil ' No punchflaskor t M Fördela: ”hjortronsylten I I Votten på” två höga: glas "på fot: Lägg valjötskrösset ? ”ovaårnip; Smaksätt gräddfilen med”, puhchen, "Krossa chokladhäljet.. . glasen "med gräddfilen -och Jägg: «crosset, c ovan: på. 'Servera- mellamnålet- väl kylt. BRASILIA "!: 2 portioner” Na "is stor avocädofrukt? ig "msk . socker : 1 dl "vispgrädde" : Skala och. kä nd ur: | avocadon; svånt. att: bela samtidigt som Heter har. gjort att itarren” idag är. ett av "de populäraste instru- menten som finns. . a sen Vi har nu sysslat med instru- ment i 70 år. Under denna tid har vi lärt oss. mycket : och kunnat utveckla . våra : arbetsmetoder. har 'bl.7 a.: lärt oss vad” omutlig kvalitet" har betytt föratt. över- leva. "under :skiftånde ' tider ; och förhållanden. Vi är nw så säkral, på väår' sak,- att vi lämnar 10 äre) gåranti: på de flesta av våra; 25” gitarrinodeller, +. - ml t ”vaår största lilgång är”karske trots. allt den anda, och entusiasm som "råder hos” oss, Människorna som” ändra är ” utomordeht- enskilda inatviderna” mäste! enga- geras "starkt för "att kunna' vidare: utveckla gamla" "fhästartraditioner N tan eller. protest... Det. är. otroligt , vil i-en-dynamisk. värld; " va så framstår det Klart " att det end hakar vi i "det. andra |- Våra rinsättningar: : i. allas gemensamma ; .bänkin i rättning”. är "beroende "av vär präge och" av "mönstret," | vilket: allt i sig: självt äger kapitalvärde, > Men mitt .oavlåtliga arbete, Ze har haft ig v valö . | i NICANOR NH kringar, nan, Hatt, Det är "därför ej OCH I MORGON hanR på en ny 's Sveriges Skogsvårdsförbund "för fattad av för re rektorn. vid Skogs högskolari professor >. > Thors Strebffer 3 "Den sektor av det svenska när ringslivet som är baserad på sko- garna som råvara intar en viktig plats i folkhushållet.. Skogsnäring- ens situation och framtidsutsikter tilldrär sig därför ett stort Intres- se."Frågan om det svenska skogs- brukets förmåga" att.. konkurrera med länder: som har för skogar nas tillväxt gynnsammare, klimat och ”"skogsprodukternas : framtida avsättningsmöjligheter i konkur: rens 'nied plaster "och andra ersätt- ningsämnen. "har ofta » diskuterats under senare. tid. er Kan avkastningen från skogar. nä ökas?: Hur påverkas skogssköt- seln "av "skogsarbetets; 'mekanise- ring? Vär skogsv årdslagen tända målsenlig? " : småskogs tydelse” för: en bedömntiig" av det svenska skogsbrukets , läge och ut: vecklingsmöjlighetér£, tas: av för- fattaren upp fil: en saklig "och vätdokumenterad Xäebatt: "Genom sin” "bakgrund som ! ko, I Pyrschjakt! Höstens tjusigaste jakt, säger många. Menväljrätt vapen: Husqvarna studsare 2003. Kaliber: .222 Rem. Vi har vapnet: ' AB: LAHOLMS " JÄRNHANDEL ' Tel. 10431, 10204, 101 34 Olycksstatistik - i länet : | HALMSTAD: Statistiken för för- ra: veckans trafikolyckor visar att ,F «1 Hallands län skedde 38 olyckor, 21 inträffade 1: Halmstads polisdi- strikt, 7.1 Varbergs, 6 i Falkenbergs och 4 i K backa. Vid olyckor- [med ”erfarenhet "Ffäh” utvednings: uppdrag inom; ;Interbationella or. är tsättningar, sammantattande bil svenska ii. skogsbruk och. framtidsutsikter, i”; VART : SKOGSBRUK ' "sit. i "Häftad. . exkl. moms. fä rt N i och .dekoréra med: grädden. ler Nie så i ortval älg 1 ilen betydelsefull ;för: övervintringen. Så' är. def dock ej alltid. - Vissa år örsakas" Sskådorna: av kölden, .Un- der" sådana förhållanden sär sort ika motståndskraf- Hdskäddr” Därjämte frå Det är alltså ett flertal faktorer "som ' måste beaktat, Under många år har Starke” vå rit huvudsorteti: De äldre sorterna Odin och Diana har trängts : till- "och nu praktiskt taget ut- . Weria och Norre har: odlats vid sidan: om;, Starke. Under de senaste ären har Seha, Starke" I och Virgo konirit frami. ” 40 egenskaper." "Den har god vinter- härdighet parad med” "god ”avkast- Även .stråstyrkan ” fyller de' ford- Starke” här väl kombinerat olika II ; ningsförmåga .. och : god kvalitet. SS na skadades 23 personer, vilket är en ökning med tre från föregående vecka, I Halmstad skadades 10 män= niskor, i Varberg 8, i Kungsbacka tre och i Falkenberg två. ' Ingen av olyckorna inträffade i samband + med omkörning. Däremot inträffa= . " de två , olyckor 1. samband med vänstersväng och ire, i samband — med infart på huvudled. Den gång- na vecken har varit helt fri från Sätt tft oe på Gotland har Werla funnit In: tresse, "Den har mycket hög av- kastningsförmåga men " övervint. rar. med. säkerhet endast där kli. ' matet är ganska milt; yr oc 'Seba infördes. 1 fjol "på den svenska marknaden, Denna: sort är: högt ayvkastande : och : har, 1 södra, Götaland givit 506 procent högre avkastning än Starke, Den är: dock 2)" "fika; vinterhärdig som stårke och bör därför endast.:od-. las; i ; Götaland, ; Sortem hat 200 De nyaste sorterna är Starke 104 : och) Virgo: Starke; II härslammar från Starke och liknar denna” sort. | Den ger dock" 'nägot högre” avkast- nläg' än "Starke. Skillnaden är störst - norrut, där den 1-mellersta Sverige - uppgår tillca 5 procent. Starke II har 1 försöken varlt nå- got: ;vinterhärdigare än Starke, och det torde. närmast vara detta för. hållande som kommer fram i av: kastningsskillnaderna: Sorten” är något stråstyvare än modersorten : och har nära samma kvalitet.” Virgo är en långstråig sort. Den har dock" grova 'ofta' något rödak- tiga strån. .och har en mycket god stråstyrka trots strälängden, Sor- ten. är. klart. stråstyvare än and: ra ,handelssorter. Den ger också hög avkastning, ca 5 procent hög- - re än Starke i mellersta, Sverige. Däremot. är; sorten utan intresse i' södra Götaland. Virgo har sam- ma. proteinhalt som Starke men har” däpemot sämre motståndskraft mot fältgroning. Sorten bör främst dlas. där man "sätter avkastning och strästyrka i främsta rummet. Ta . 2 IN: "En gammal' sjöman satt och berättade: — Nere I Indiska:Ocea- nen: var 'det så varmt i solen att vi måste göra- upp en eld på däc- ket för att få lite svalka, ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.