= «ör va - N 4 "LAHOLMS TIDNING | ' omen . För någon vecka sedan påstod : socialdemokratiska valtalare att . oppositionen tassar omkring i filt< "tofflor. I en intervju i 3 I:s mån- dagsnummer uttalade Tege Ers lander sitt ogillande av en still? . sam valdebatt av den typ Gunnar . Helén önskar föra och som även Dagens Nyheter anslutit sig tilll -.Socialdemokraterna vill. ha: hår- dare 'tag och bidrar själv gärna till sådana att döma av senaste veckoskiftets valtal, soc « Finansminister ' Sträng ägnade speciell" uppmärksamhet åt cen- terledaren Gunnar Hedlund; De - två brukar inte gärna trampa var=> andra på tårna, men den här gån= - gen tyckte Sträng inte ca Hed-' lunds' 'reformiver” så bra karl han nu är”: Själv. försäkrade finansministern att han aldrig fö-: reslår en reform förrän det finns « pengar si till : den; vilket han - däremot ansåg: att Hedlund gör. - Man kan. väl på goda grunder ; anta, aft'Guhnar Sträng därvid i första hand syftade på centerleda= : rens "under de senaste två åren ofta upprepade krav på en allmän "sänkning av pensionsålderäi till 65 "år, vilket Hedlund betraktar gom ett. "utomordentligt angeläget rätt-. " visekrav,. Det är. inte försvarligt -ur” jämlikhetssynpunkter: att : de människor som hear de tyngsta och > > fallsvinklar. Till Yngve Holmbergs : . undvek med framgång de krokar: rg . utfrågarna agnade i syfte att fåns: |; Dets sägs alt Holmberg. och Bohman är rivaler: om. pärtiledarposten i "moderata tiet; Om . : : rivalers vis avsett att rulla stenär I vägen för , Holmberg genom att 1 denna valrörelse ge ut sin. om- ”stridda bok'i utrikespolitiska frå”, gor; kunde: han" inte ha 1yct" kats' "bättre än "han gjort Sällan; har”en. enskild politiker: funde- ringar. vållat » en. partiledare-, svåra bekymmer i en politisk in tervju 1 massmédia or Just'. den "prisnivån :- legat : -stilla,-. . . "de konsumenterna rita att be-; tala ett enda öre mer för mjölken," v | ” ”ostén; fläsket "och köttet, ' som. Kårdaste jobben, skall pensioneras två år senare än en' mycket stor. grupp.' andra... medborgare . inom mindre fysiskt. påfrestande yrken. Centereledaren anser att en sådan reform bör kunna genomföras vid - årsskiftet 1971—1972,' men Sträng stegrar sig inför detta krav, Frå- gån är naturligtvis ytterst en ber "| IE Biskopar frågar Hedlund svarar Giertz, Palmkvist.och B an« I ett svar till ”gående frågor om kyrkans framtida verksambet framhåller éenter= partiledaren "Gunnar. Hedlund - att staten har ett väsentligt ansvar för denna verksamhet. . :Ien första fråga tas upp rätten för i medl iS ska kyrkan att dömning av angelägenh Hedlund och centern anser en så- dan jämlikhetsreform mycket an- ' gelägen, vilket socialdemokrater: na tydligen inte gör. ' rn » Gunnar Sträng gick även en rond mot centerpartiets förste vi- =ce ordförande, Thorbjörn Fälldin, som i'ett föredrag sagt något om att jordbrukarnas inkomster slä-' pår efter andra yrkesgruppers, Fi-: nanasministern tolkade detta, ut- talande i” så, :- att. Fälldin | vill höja; livsmedelspriserna, ytterliga- re "samtidigt - som centerpartiet. vid den. senaste pgörelsen ge: nom att den s ki inflationsregeln "utlöstes 318. milj kr." Dessa pens gar utgforde ersättning till jord- brukarna för de merkostnader in= ”flationen förorsakat dem från ju: 1 månad , 1969 öch fram till maj . "månads ” utgång i. år, "Eller "med" få - behålla: sitt medlemsskap vid en eventuell nyreglering av. förbål- landet kyrka-—stat. "1 Det har påyrkats att alla kyr- kans vid en eventuell förande punkt vid ett kommande ställningstagande i frågan om för-, hållendet mellan. kyrka : och stat. Eftersom vi understryker att kris-. ten livsåskådning och h ä representerar en uppfattning om ärdet som är en omistlig nyreglering av förhållandet mellan kyrka och stat skulle fråntagas sitt . (medlemsskap "och nödgas” ansöka "om dat på nytt, En sådan procedur synes strida mot vedertagen före- ningsrätt, 'I varje fall strider- den -pnpenbart not kyrkans egen upp- ”fattni äl :inne- börd! Är Ni beredd att även för framtiden tillförsäkra 'S kaKyr- kans- medlemmar rätten att" behål- lassitt medlemsskap, så länge de TT "orimlig" tanke" att. medlemmarna 'i Svenska kyrkan fråntäges sitt med- lemsskap 'om en förändring av för- .hållandet” kyrkä—stat kommer till stånd, säger Gunnar Hedlund.-Cen- terpartiet "har :en' arbetsgrupp : för kyrka<statfrågan, "som" nu arbetat i «Under : närmare. två år med hela . it till den f att : dopet skall vara grunden för med- ', lemsskap i" kyrkan, Därav ' följer ; att -medl inte kan frånta- andra. ord; ; om inister. Gunnar, Sträng — 'så bra karl hän. nu' är, hade kunnat, bemästra. Sträng uttryckte: det, Det är! den: bakgrunden, . Thorbjörn + - Fälldin och; sgick-till- åttack" una nyare heder .-skall. emellertid. sägas, vatt | han Jjälmoigt värjde. sitt parti, mit : Moderatlédaren hann: a 'emellérti | ge: "klart besked "om "att; på" mat "inte kan avskaffas av state: ekonomiska "skäl; Han anslöt även till mittenpartiernas, krav: på ” en” 'stabiliseringskonferens sööch. ga .horiom i motsättningsaltityder . ”" omordentligt hårt trafikerade väg, > dels tidningen, (ib). terar och kommentera Detta: vackra: och " ”synbarli: gen: osanna: "meddelande: prydde Aftonbladets , "förstasida. Det stod," under en. närbild .'av "Olof Palme, tagen. under, sök ipå : kyrkogården. Frånsett den märkliga" p tationen' "Aftonbladets ' fotograf utförde när. han riktade -teleob- jektivet': från - Kramfors '" vare det : intressant att” veta' hur hah visste vart han skulle: rikta mi ana frågar, tidningen: tograf "ifrån "en ”ensam” som" farit ”til-'Gud- Olöf SPalme; . mundrå” utan” att någon” visste : om det?”a : Nu: råde det tite ngre "nå. got tvivel om att. även "Afton- bladet startat” valrörelsen. ”SÄG JA TILL: INSYNSUT. REDNINGEN”: om; näringslivet Kar ”me- ningarna "varit' delade om den : s k. .Änsynsutredningen. Till de mest positiva hör otvivelaktigt tidningen :-Veckans Affä rer, ,som fen ledare "direkt uppmanar . näringslivet att sä- ga ja till förslaget. Tidningen anser, -att samhälleligt medin- flytaäide t "näringslivet är. ”ett uttalat. önskemål hos majorite- ten « av människorna”... : : Näringsliv: och samhälle har i "mångt. samma mål. Det vore därför.: olyckligt, om näringsli- vet "eller något borgerligt par- ti ville ta: strid.om insynsut- redningens' "inte särskilt radi- kala förslag. tycker tidningen. Samarbete av :ett slag, soml är närbesläktat med- det som "representanter för : fölk- rörelserna; "bygden och: samhäl 1 sina. styrelser: utan ,--att äÄMmmat -en , sund expan- örsäkringsbolagen:. sit- : statlig "Xelseledamöter.” : -' Industrin: mäste "positivt ”vär- I komna” rett 'samarbete' med ' sam- hällat;.."anser" ;bidningen:"" Det samarbetet: kan "inte "komma: till stånd””utan "att: man medger ]' samhället "insyn i: besluten, "Att avvisa "de: nya - kraven» på .in- syn. från: folkets flertal .går in- te." Det skulle bädda. för. djup- --Bående.. konflikter, vars: kons : kvenser ingen. kan' överskåda Tidningen; utesluter. dock ”in- ”tellattdet : finns vissa. nack lar: med « statliga, styrelserépr sentanter.; :1i-;de.stora "bolagen men -har, svårt : att inse; att det ära ett... större : risk- 7? när. "en. ”styrelsele- damot -vi ljs > vill "sitt" sjobb > av hänsyn” tit familj”. och” ägarin- tréssen, Det: är heller: inte -ute- slutet att en, och annan" styrel- se. kan "bli. :en.:smula : vitalise- Tr : statlig edamot, ”tilägger. tidningen... - Brådskan; att. få till "Men LÅ ” båre utbyggnad. av. denna, vår ute. :f gas" "sitt medlemsskap om de” inte " själva begär utträde; Jag delar äari 2.'Är Ni beredd att medverka till :n ökning av Svenska kyrkans per- problemkomplexet:: öch! denna har : tillgång för vårt samhälle och att vi vill slå vakt om denna sam= hällsetiska grund, säger hr. Hed: lund. . 4. En väsentlig fråga vid en fråm. tida reglering av förhållandet. mel lan kyrka och stat är hur försam- lingårna inom:' Svenska Kyrkan skall kunna deltaga ' i” förhandlin-. garna och ge sin mening till känna. Det förefaller rimligt att de får gö-' ra detta genom sina demokratiskt representiva organ, alltså” i första. kand . kyrkofullmäktige, . antingen direkt genom att dessa får ta ställ- ning till vissa avgörande frågor, el- ler indirekt så att de får tillsätta ett särskilt förhandlingsorgan.:' Är.' Ni' beredd , att medverka härtill? : - Biskoparna har också frågat par- tierna hur de. ställer sig till för-. ' säumlingarnas : synpunkter, i frågan ne kyrka—stat, | Ja, detta är en fråga som" be- rör ”medbörgarna ' och de försam-. lingar de; tillhör, "svarari Gunnar ' Hedlund. Eftersom församlingarna. är, den minsta enheten och där med den instans som står närmast - medlemmarna i kyrkan :är- det na- turligt att de 'skall .få ge, uttryck för sina önskemål, Den' parlamen- s tariska beredningen skall naturligt-:' vis ta hänsyn till” synpunkter. och :: ”sonella (och ekonomiska .. resurser, "som "svarar mot befolkningsöknin- » bara behov av kyrklig service; som , uppstår exempelvis genom. folkök- | : ningen i tätorterna? nt : : — Förändringarna i i vårt sämhål- -.Je "genom: befolkningsomflyttning "och folkökning i tätorter "och. stör-- : städer, har::som allä.i. dag kan”se. orsakat svårigheter”. även ifråga om | Ikyrkans / /verksamhet.. Därför : har | också "ställts större” anspråk” på bå- -de' ekonomiska : 'och personella” res surser — saker som; känns av både .F "storstäder 'och ; glesbygder.”. Vårt: partis mening är att staten, här har », ett väsentligt ansvar, framhåller: hr lingar: omfattar och: betjänar: Sven= uska Kyrkan: dessa människor. Är Ni! mi ligheter "också i 'glesbygderna?. tersund 4 juni: antogs" ett: uttalande : ob "denna: högst nte and Där illsynt art av. havstj - der, som ' finns på Galapagosö- arna har ' vingar, men kan in- Eftersom [de inte .har jämte; människan som kan bruka” ettverktyg:, "Denna: Slilla hackspett bryter. sig en; trä- flisa ” som, han använder till att. peta ur. insekter med .i den djupa. -barken.-: Med. förvånans- värd. skicklighet: utväljer den lilla: fågeln” just så lång sticka han behöver .för. att ' nå. de ..oli- ka: Fgömställena | i "barken, som hans: näbb: -inte räcker. till.” Dessa två fågelarter illustre- rar oss människor. En: del av oss” "har" förlorat förmågan - att kunna "svinga sig upp.i högre andliga rynmder genom att. in-|: te bruka” denna : gudagivna gå- världsliga ting: men : går- miste om andens äventyr, ' i Men 7 "många ” "- kristna har lärt. sig att göra-'som" den lilla -| hackspetteri, De har fått ta still. kunskapens. "redskap för att; kunna ÄXA, råd från detta hål iender”. och: finner + "sin ä va. Vi lever endast : för 'inom-|' gen i vårt land och mot de uppen- |. Vid centerns riksstämmå"j Öös=:]"; att priserna hälls nere: Genom: ån: :-Utom: riga, måski- svinnande” liten del. kom- Her. jordbrukarna "till? godö.! De största , ökningarna gär: till: met lanteden), - 7 distribution och säljning.”. i elska kanalen 'som skilde Hit- ån hans drömda världsherra- välde, med alla de, ohyggliga kon- sekvenser det hade. inneburit.. Po- len, Norge, Danmark, Holland, Bel- gien, Frankrike hade: krossats på några : veckor: av historiens. dittills effektivaste" krigsmaskin. Av. äs. terns demokratier 'var det nu' "bära j Storbritannien som ännu höll ut. ” ””Ländets försvar: var uruselt. Vis- serligen hade man lyckats tä hem huvuddelen" ' av" + expeditiönskå- ren: från. Dunkerque. — Storbritan- niens enda armé, — men den ' hade skulle: känna” gendinföras” var emel- Englands, administrativa och: kultu= Jertid/ att” det: engelska: flyget” först uppnått: sitt. mål 2 — att "slå. "sönder er Polen och Frankrike. Det rit tiska" flygvapnet ' kunde” "mönstra omkring 1350 plan, varav 700 jakt- plan .med 1.000 just färdigutbildade piloter.; Däremot: var de engelska planen - Kvalitetsmässigt överlägsna de tyska.” al De tyska Stuk bombarna inriko irast ' mot. de. engelska nrs flygfält — det. gäll- de att i ett 'enda” I dråpslag” "krossa det engelska" flygvapnet; "Royal Air Force, RAF. Men det gick nu inte riktigt söm tyskarna tänkt sig, Räk- nat från:och med: den 10 augusti i antalet nedskjutna. plan. per vecka tog engelsmännen. hem; Vi tje vecka, Don. fyra. "dågar ; -| de» höll: på: att .förblöda. Den; ;15 i i|dag, som | fortfarande” högtidlighålls Slhomhaing N Under de veckor "då. Tyskland kunde ha slagit her ”dén "siste fien- den hade de 1.000 sunga piloterna räddat England - "och : därmed värl- den. Så Churchills berömda” "ord om den lilla skaran tappra flygare, som ibland var i luften nästan, dygnet runt, innebar ingen överdrift: ”Ald= Dn har så Mob haft så få att tacka ör & vt ET NYTT VAPEN: RADAR "Tyskarna: fortsatte ” sin: :Iultoffen= siv mot England ända: till maj 1941, . Men då hade Hitler redan =='dén 27 septeriber 1940:—" ”på,' obestänid. tid” "skjutit upp planerna” på. Sec- löwe, 'Två' dagar senäre' "upplöstes : Y invasiohsflottån, "Att tyskarna” upp= 0å" att hörde: med ”anfallen- berodde -— örlorade. de t'ex' 56 plån, Dess- nit ett nytt system” batt' "med: "riktade radiovågor up täcka, och? mäta. av- ståndet -till:: de tyska ' "eskadrafna långt ” innan i de. nådde" Ehglands kust;'det nya 'systeniet' k Hades, fa= dio , detecting'; said, Jängingy; döv det”: som vi dagligt tal kallar xada Efter” tyskarnas' terroranfall mot Warszawa hösten 1939: gjorde. mili- ren." och hälsovårdsministeriet 4 England: beräkningar hur :stora' of- fer ett luftanfall: mot: London skulle kräva,; Man'- kom ”frani till: dessa dystra" siffror? under” sex månaders var nu: nazisterna” sövergick still sin nya ”taktik:? & koncentrerade; natt- avs London ' ochtdeéss "Före: den fasansfulla ”bombnatten den 29.december .hade tyska bomb- plan, valdrig. färre "än: 200,1: nära :60 omber, a. minor över Londons centrum" och äldiga nätter.” oavbru tet... vräkt". - och och hamnområden: 7 älva” verket var. det engels- "männen," inte tyskarna, "som ' vann på blitzen: Genom att tyskarna ute- "slutande koncentrerade sig på Lon- don fick engelsmännen :en nödvän- dig frist för att reparera de tidigare illa; åtgångna .flygfälten . och ”flyg- d fick de ikerna; : upprepade Hedlund, att, han under, inga om- ;' Centerledarens fighting'spirit här tydligen. börjat ' Teta "själ vaste finansministern”, som ' nät en:hel del av. sina "valföre- drag åt. Hedlund, "Denne har, sä ger hr: Sträng, ”släng av sig filt. tofflorna : 'öch "marscherar. ut. på arenan ' med 'stövlarna, på”. Mitt i. alltihopa: undslapp 'det:' dock finansministern att det är ”chår- merande”. .. "med": Gunnar + Hed- und. . Det omdömet är. hän fö inte ensam. om... Att eocialdemokraterna Aftonbladet 1 spetsen. frenetiskt kämpat "för - att utse. folkpartile- daren :. till. ”huvudmotståndaren” inför septembervalet är inte att undra på. De lättare: så. >. hårt pressade brittiska piloterna en andhämtningspaus. Slutligen” miss- tog" sig "tyskarna 7 kapitalt : när. de trodde: att: de" kunde de dte ; Londoborna;. Estadkom: terrotanfallen m ot don -en'4 industrier,' blitzen.: Troligen var det denna-ändrade strategi som rädda- kunde äntligen andas” ut. En fjärde- del:av de 11 000 som från början ha: de gått upp "mot den enorma tyska de' engelsmännen ' samtidigt alla si- na plan i'luften; det fanns:då' inga reserver att möta-e en ny: tysk an- fallsvåg med, : fuga on Metall. anslår 1,25: Sdoner STÖCKHOLM anv” "Överstyrelsen 'för' Metall, "Jandets' sförsta fackförbund . med ” 355 000 | medlemmar, :, beslöt . på måndagen att anslå 1,25" milj kr. till soclalde- tvärs genom - alla =. samhällslager, Mottot "hösten 1940 var :”London tan take it" —/ London kan härda ut; och' ännu talar många London- bor "lite nostalgiskt om :”blitzen- andan”; Otaliga hjältedåd. utfördes av "vanliga människor”. Ett av de ryktbaraste var när ett gäng sam- Vvetsömma, som- vägrat göra krigs-|? fjänst, under livsfara lyckades räd- da S:t Paulskatedralens kupol un- "Vid riks- ”dagsvalet 1968 anslog Metall 1 milj kr .och ökade således, sitt. anslag denna gång med en kvarts mi Till informationschef i Metal en nyinrättad : befattning, 'utsåg' över- styrelsen Gösta Fagerholm; 37 år, studieorganisatör. vid ABF. i Stock- holm och åren” 1958-65 :'studieom- budsman "i Metall; RoM Nyman, 30- årig ordförande; i Falköpings Me- tallavdelning, utsågs till studie. ombudsman i förbundet Nors änns Reso” pl by” i form av radhus i "Are. Anlägt n ÄG daganfallen' mot flygfi ten; Och. detlter de England.-De engelska piloterna|' övermakten hade stupat. Ibland ha-| skulle: 600.000. människor dödas". "och" 1.200. 000 7 aädas., Under den id blitzen, arade, från -Septem= 1 odde huvudsakligen AA ånga 'häde att tacka' de 1.000 unga" RAF-pllo= Äl bä on ; Sommarlovet | tidigarelägges ;. STOCKHOLM (TT) >= , - Det är tänkbart /att”skolans' ele- ver från och med -läsåret -1971/72 får sluta läsåret en vecka fidigare, - dvs omkring den 6 juni, och börja en vecka tidigare på. hösten, dvs den" 15 augusti, En sådan. reform" "skulle nämligen undanröja den nu- varande . tidskolisionen, ;- mellan värnpliktiga och "skolans" ”vårter» min, som i: våras väckte sådan fö . bittring "bland 'skolungdom. att ett strejkhot låg i luften. :- : Utbildningsminister. Ingvar Carlsa son: konfererade på, måndagen" "med en rad organisationer” i syfte att.få en, bättre samordning stånd: mel« g: och -.stus t lämna sina synpunkle ä alterhatt« yen före 1 oktober, -;' — Ett: möjligt altei nuvarande: ordningen är att höstter« minen ' börjar en' vecka ' tidigare ' och att värnpliktens in- och utrycknings- dagat läggs en vecka senare, sade hr Carlsson, - - oa "Fn får bara én "mindre del av de ca 50000” värnpliktiga, "som årligen går igenom den" militära grundut« bildningen, rycka” in ' året efter in- skrivningen. : RR Tidigare stora”årskullar skapade en militär utbi iskö, som gör” att omfattning blir beroende på fackför- intresse. : —==4 d dor b bombi den. 29 d be; = "ENORM TYSK ÖVERVIKT - Då var tyst a inledand. "stra-|b d tegi I slaget om Storbritannien be- tydligt farligare. När luftoffensiven inleddes den 10 augusti "disponera- -« de tyskarna inte mindre” än 3.240 jakt-. "och : bombplan, förda av stridsvana ” besättningar, härdade Metall vill bidrå till en semest - anläggning i den 'svenska fjällvärl- den, och förbundsstyrelsen fick där- för fortsatt uppdrag: att' ordna med saken, Metall har tidigare 'semester- flertalet får vänta något eller några år med "att . genomgå :värnpliktsut- bildningen. I sin tur leder detta till att "många påbörjar eftergymnasial utbildning, som 'de sedan måste av« bryta: för värnpliktsutbildning, Både för ' den" enskilde och för det efter- fö sina dl å Ha . Orsa« > Åkar detta problems; Mor a skulle. liksom .blil'
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.