a Rå KG Onsdagen - den - 26" augusti 1970 I - LAHOLMS TIDNING Dåligt utsäde till matpot Odlar man spannmål eller ol- jeväxter så :ser man 1 regel till att utsädet" är av god klass. Det är en åtgärd som betalar sig och som i själva verket är en förut sättning för att dagens intensiva odlingsteknik' ' skall" ge , utbyte. Men när? det gäller ” matpötatiseri är man mera: lättsinnig, Det vi-) sar en undersökning av professor Daniet Lihnell vid Staterfs:växt- skyddsanstalt i Solna, «shed I samband med Statistiska cen- tralbyråns öbjektiva'. skördeupp- skattning har representativa prov tagits från 430 gårdar, i Götaland och Svealand, Den -norrländska odlingen 'skall granskas i en'se- nare , undersökning." Det nu in- samlade 'n aterialet representerar - 80 procent" av: svensk matpotatis- odling. NRA fe FÄRRE. SORTER OCH SORTRENARE eo 0osc MATERIAL vv Jämfört. med en tidigare .un- dersökning frår andra världskri: get har' antalet sorter minskät "från 220 till 30. Endast en.tred' jedel av;proven var på den ti den sortrena 'och-'rätt' namngiv na medan "motsvarande siffra 1 dag är tre fjärdedelar. För tret- tio år sedan dominerade' Magnum Bonum, Prof. Wohltmann, Up :to date, President,' Birgitta och Glo- ria. I dag är det de tre sorterna Bintje, King Edward och Mag- num : Bonum med'' 200, 100 res- Ppektive' 60" prov "av "totalt 430." FÖREKOMSTEN : AV ' 7; VIRUS föl Ga Vi har:alitså nu: ett färre an tal: sorter och:ett sortrenäre ma: terial.. Men hur är det ställt med virusförekomsten? Där. är . det svårare. alt göra jämförelse med tidigare undersökningar - men vi kan' hålla oss till dagens situa- "tion; Och den är. verkligen inte ljus som framgår av :det hittills framräknade siffermaterialet: Procent 'svåra viroser 0 1-5 6&— 10 11—25 26—50 . 51—75 : 76—100 Antal prov: Bintje (endast M-län) 89 4 13... . 17 10 T King Edward (totalt) 8 12 6 13 15, 11 31 Man kan möjligen tolerera en virusförekomst . upp till 10 pro- cent. Den kompenseras nämligen av. bättre tillväxt på de friska plantorna i. grannskapet. Men nu ligger inte mindre än 60—70 pro- cent av materialet över denna atisodlingarna KONTAKTA LANT. BRUKSNÄMNDE - Deltagarna i undersökningen är sekretesskyddade. De kommer att få "veta sina testresultat I brev från Statistiska centralby- rån. Är virusförekomsten hög bör odlaren ta kontakt' med nå- gon växtodlingsman på lantbruks- nämnden och diskutera igenom problemet. Det kan vara väl an- vänd tids torso : . gräns, 'Mårga odlare” gör därför ” . onödiga förluster genom. att inte SLI i tid förnya sitt-potatisutsäde. AA ” » Mjölken ' har. blivit debattämne igen. Senast var det för över ett är sedan då. man polemisera- de över mjölkens och mjölkfet tets" lämplighet: i: kosten... Den bär gången gäller det tillgången på” mjölk, 7: be . -Nu har det inträffat som mån- ga ' mjölkproducenter länge" gått deh: hoppats på, . Stora rubriker i -dags-.och- fackpress. förkunnar att myjölkbrist hotar. Slipper. vi bara smöröverskotten och därmed exportsubventioneringen måste: ju mjörkpriset - bli bättre, .: menade man. iDen 1 juli ökade: mjölkpri- set 4 öre per kg till'producenten. Det kompenserar 'ungefär - kost- | nadsökningen under: det gångna året — inte mer, Så någon isloss- ning kän man inte tala om. . PRESSA cc w '' KOSTNADERNA. : Man gör alltså klokt i att inte vänta sig någon rejäl lönsamhets- förbättring i en nära framtid — om "man ' därmed menar märk- bart höjda +-producentpriser på mjölk. .: Det lila som efter lång- dragna förhandlingar när produ- centerna,' brukar inte ens räcka till att täcka de ökade lönekost- maderna. Kostnadssänkningar ' är | | Mjölkproduktionen i 'rampljuset | Av assistent FRIEDEMANN LUDTKE, Lantbruksnämnd.,' Nyköping .jtorken, Den kostar:inte -mycket fortfarande dem säkraste vägen och där finns ännu möjligheter att-ta tillvara, " qv Med måttlig kapitalinsats kan många mjölkproducenter. göra sto- ra förbättringar. Man kan bygga ut med några koplatser, sätta in utgödsling, rörmjölkning 'm; m; För varje. ko som man ' hinner sköta på samma totala arbetstid i ladugården ökar täckningsbidra- get med.-i. runt tal .1000- kr. Av "detta kan” en större. eller mindre del. användas till att rän- ta och amortera en. kapitalinsats. FODRET, KAN :5 7 . UTNYTTJAS BÄTTRE Det är: knappt. om kapital i dessa dagar. Därför: borde billi ga åtgärder -ha ett speciellt in- tresse.' Ett gott exempel-är skull- men är effektiv. Hit hör också åtgärder som leder till: ett bätt- re foderutnyttjande d vs mera mjölk på samma mängd foder. Undersökningar :på några sörm- ländska gärdar den. gångna. vin. tern visar tydligt att man hands- kas: rätt ovarsamt med 'kofodret.' Man. är ' inte "medveten : om: att foderkostnaderna : utgör ' hälften av -alla "kostnader i. mjölkproduk-|” Lysande Hamburg (LT) = Ljus reflekterande gummi- stövlar I lysande orangefärg från ett företag i Förbundsrepubliken Tyskland finns nu i handeln. De Er : - Aa oa stövlar skyddar i mörkret är i första hand avsedda för-ga- tuarbetare som efter mörkrets in- brott fortfarande är. sysselsatta vid viktiga gatubyggen. De -kan emellertid "även "rekommenderas förfotgängare, som under nattens mörker på hemvägen måste gål på landsväg och vilka ofta. nog av bilister först upptäcks i sista + ; [0 il ret. i allmänhet på.det gamla sät- "| ingredienser till: en blandning fö- "I minut 'per kö och 'dag skulle man "spåra in. Tiden för manuell bland- . Oo På ny post På svenska sparbanksförening- ens marknadsavdelning har som chef för kansliet och verkställan- de tjänsteman för Västra Sveriges sparbanksförening i Göteborg an- ställts direktörsassistent Carl-Olof Gandeborn, "född 1935... Han har tidigare varit anställd 'på : Göte- borgs Bank i Göteborg, under del. senaste åren vid marknadsavde!- ningen, där, .. qi ser us oo, Carl-Olof. . Gandeborn ' skall sva- ra för föreningens gemensamma aktiviteter, kontaktverksamhet med myndigheter och organlsatio- ner.: Han skall även arbeta' med gemensamma. frågor för de lokala sparbankerna : inom: marknadsfö- ring och: liknande områden," st: På ' Svenska .:sparbanksförening- ens "tekniska avdelning har "an- ställts . konsulent : Lars Lindgren, född 1942. Han var tidigare under sex år anställd: på. organisations: avdelningen vid Malmö Sparbank Bikupan, ' där .han arbetade, med administrativ . rationalisering... om” Sparbanksföreningen är Lars Lindgrens - verksamhetsområde metod... och instruktionsfrågor för personalen ' vid 'sparbbankskonto- ren. If fue dn Chefen för ' Sparbanksförening- en& -ekoriomiska sekretarlat, direk- törsassistent Lars Erik Engström, har utnämnts till biträdande di- rektör, På tekniska . avdelningen har bankkamrer | Åke :Cronbladh utnämnts' till direktörsassistent. : tionen. : Med ' en "välavpassad 'och rätt fördelad utfodring” skulle darna kunna förbättras :med 3—5 öre per kg, vid enstaka tillfällen ända upp till 13 öre". yen - Man! kunde”, också . "observera att; der lågmjölkande "och" sinlag- da - korna ' fick : för ”myöket: och de" högmjölkande ' för "lite foder. Det är' en rätt allmän , företeelsö; Minskar -man' ner: «en. överutfod- ring:- till standardnormerna” är det inte "alltid "förkhippad : med en. produktionsminskning.. oe . KRAFTFODERBLAND- | NING SPAR TID CC . Fortfarande” utfodras ;kraftfod- tet. "Man "ger "varje sort : för sig i stället för att blanda ihop alla re --utfodringen.. Ungefär'.en halv res s "1968 'en konferens där det skissa- SN SN WW | SN SS mjölkpriset på de undersökta går. |' : - Utställningen ”Sambället är dit”: 0: +: -vill.skapa bättre" bostadsmiljö "HALMSTAD: Planeringen av den miljö som vi bor i har hit- tills skötts av politiker och tck-. niker. De som ska.bo i miljön | har aldrig blivit tillfrågade, de" ras inflytande har varit begrän- sat, Men i ett framtida samhälle - måste större möjligheter lämnas åt konsumenterna -att aktivt del- ta i planeringsarbetet. En. tre- klang mellan konsumenter, pol tiker och tekniker måste skap; Det är åsikter..som framförs. på en utställning ”Sahället är ditt? ' i Halmstads rådhus, Utställningen arrangeras av- hyresgäströrelsens : - halmstadsavdelning, De som hål- | ler i trådarna är Ragnar Jöns- son, Lennart Nimmå och Tor- sten Heed, ' ls AA - Utställningen presenterar en rad | kusliga fakta om hur illa folk bo: Det finns också positiva nyheter som SN t'ex' Halmstads nya byggsatsning,' WW Vallås. Där är hyresgästföreningen inkopplad som en yttre :referensi: ON grupp och får yttra sig om hur den tycker. området . ska utformas. " Hyresgästernas : riksförbund höll — | des ett miljöpolitiskt handlingspro=. GG gram, Där underströks hyresgäster- ms nas rätt till större inflytande över planeringen. Miljöprogrammet . tas upp i utställningen. ' 0 ''"Materialet sor presenteras finns på skärmar med teckningar, skis- ser och foto, Man får bl.a veta att det finns 700.000 familjer i Sve- rige :som bor, alldeles för trångt. Familjerna har oftast inte råd att” flytta till de 100.000 nya dyra lä-: genheter som byggs om året, En-' ligt '' låginkomstutredningen," som har till. uppgift att kartlägga: in- komstfördelningen. i Sverige med" tonvikten på de låga. inkomsterna och analysera vad som ligger bak-: om, fanns det under. 1966 cirka 1.9 miljoner människor. som hade fulltidsanställning, Av. dessa: hale 810.000 eller '43 proc högst 20//00: kr ilön om året. "= PERS «> Bostadsbidragen är " otillräcklis ga hävdas det på utställningen och därför . blir : bostadsområdena 'be-- bodda av enbart familjer som 'har goda ekonomiska möjligheter, - Fr v ordföranden i Hyresgäströrelsens » Halmstadsavdelning +: Ragnar Jönsson och" ledamoten i styrelsen Lennart Nimmå. I bakgrunden en utställnin gsplansch. ba bee bea Vr : oe end Mex RT va "Allt: fler småbutiker läggs ned.|'" Rättvisan mellan olika kategorier I stället, byggs stora köpcentra. De|lbör lösas. Kategoribostäderna, sor kan ofta: bara nås med /' bil. Detlofta' kan vara grogrund för slum, - . drabbar ' låginkomsttagarna,” gamla | bör "försvinna, säger ' hyresgäströ- ; ach handikappade; : oss oc Irelsens utställning, Ne Väderbiten ee vä > Högtrycket, :som . täcker brit- tiska" öarna, Nordsjön och Nor- ska" havet utbreder sig över väst- ra och norra Skandinavien, Över Sverige råder övervägande nord- västliga vindar, 'som "flerstädes medför - soligt väder. " .. Utsikter till onsdag kväll: Svag "till. måttlig vind omkring nord- "väst. Klart: till halvklart. Efter- I dag: ÖSTEN :' :> Solen går: upp kl.” 5.01 och ned kl... 19.26... :.. 3. - a ning är då frånräknad. Prisbil ga blandare" finns också att köpa från 1.000 kr och uppåt. r oe middagstemperaturen ': omkring Mi LKA. 20 grader. SER ARE LÄNGE ' ; VITER: :: svit" | > Kattegatt: Lätt tll frisk bris RE DER SR a xDe shunden:"ber: tar -förl:1] omkring: nordväst. God sikt. Mjölkningstiderna är på många en större kollega, medan han: står -”Utsikter för. torsdagen:.". Svag vind, i de östra: delarna till en "| början” måttlig nordlig, "Uppe, 'hållsväder och växlande molni -..het.. Tämligen varmt under da-. ].2. ställen " onödigt "långa och kliar: sig: Pn Ba ri en: vegetarian - som N fär 7 bladlöss OL upp till 12-minu en besättning oc påsittningstiderna : sämre : : : ” Vpl. Johansson batteriexpedittorie r' många > ligheter . att. förbättra :mjölkpro- duktionen”! utan." att. det " behöver kösta. stora -.pengar.. Men Pp S re sikt löser; man "inte krisen: iv om" mjölkproduktiorien bara m dessa åtgärder. " es I Hur kan du veta 'om "det skulle; vara: rätt eller inte, innån —Jaha;-hur måhga dar behö- ver Johansson, "för det då? Räc- ker det med. en vecka, | kammaren där' hans: små 'döttrar leker” med en främmande gosse: — Nej,. men kära gummarns ut- brister, han vänd. till sin fru, har vi en” gosse-"också? Och det' har du aldrig talat om för migt.' + Vpl Johansson: — Tack, kapten men ; det räcker med ett par dar, / Jag hat så”att säga gjort undan det -.mesta i förväg.t I. 00 oo ögonblicket. ” : a (Mår js NANG Så vaknade de till och förstod att de genast måste vända. Det var re- dan bra mörkt, och de hade kommit långt hemifrån. Trastarna hade slu- tat sjunga, Det var ljudlös tystnad kring dem. De blev förskräckta, ' de > hade' kommit bort från stigen, visste inte var de var. = : , a Björn: trodde sig känna' skogen. . Han:'hade sprungit 1 skogen 1 hela " sitt liv och aldrig gått vilse. Nu för första gången visste han inte var han befann sig, Han hade varit så upp- tagen av sina tankar förut, att han inte lagt märke till varken riktnin- Ben eller några märken i skogen;' Mot , nordväst var himlen "så. ljus, Då kunde de räkna ut väderstrec- ken, Häråt måste de gå för att' 1 ma hemåt.' De letade sig fram mel- lan träd och stenblock. Märta . Svårt att följa med, Han tog henne t handen, och han kände hur hen- . hes fingrar blöt sig om bans hand. Nu var hon rädd. : , De glck och gick, Nu måste de gå mycket sakta, nästan treva gig MN kors vis känna igen Big. stilla och andades ut, 'De "a: lsteg. Den snedögde dråpmen, stora skräcken, ulven! Han'var och vargesa, sig i halsen på dem, Då vågade kom- ? Den mörka stannade och såg sig omkring. nan försvann i mörkret, men , hade egen|rade. Så med ens var också uppslukad av mörkret. fram i skumrasket; Denna kväll 'var som förhäxad, Björn kunde inte på vill- Nu hade de en kal bergsrygg fram- för sig. Den avtecknade sig skarpt mot den ljusa norrhimmeln, De stod Då såg de honom. Han kom bergs- ryggen efter med .ljudlösa, 'glidande och tung, lite kutig över bogen' men rörde sig smidigt. Efter honom följde en till, en ' mindre, "Det var "vargen Björn och Märta stod orörliga där. nere och stirrade,. Andan ville-stocka lyfta en fot. Allt förskräckligt som berättats om fassen kom med ens för dem, De' stod som förstenade. '. ” skepnaden' däruppe store hanvargen stod stilla och' väd- han Nu greps de två därnere av skräck På allvar, De tyckte sig höra tassan- kunde hjälpa till, sedan tillrätta på en uppe mot himlen var 'det "IMen längt därnere "under: den stor |: mållösa och darrande, Men inte än” nu”hade de känt "den, "7 Bren till inte Björn igen platsen. De långt til Prästetorpet; De klättrade. Ho- hemåt. Björn skrattede strävt, den ska skrämma slag! på vargen, > ! "Märta såg slg ängsligt 'om. — Töst, Höra oss, osa sva an ' de steg.” Björn såg sig omkring. Där stod ett stort, grenigt träd, bestämt en ek, Han skyndade dit och drog tösen med sig. Med ett skutt nådde han den nedersta grenen och 'svin- gade sig upp, Han högg tag 1 Märtas uppsträckta händer och försökte dra Jupp henne, Det lyckades inte, förr- än, hon själv fått tag i grenen och Häruppe var det fullt av! grenar, De klättrade högre upp och satte sig gren som växte vågrätt från stammen. Nu kände de sig trygga och kunde 'ahdas ut,' Här- , ljusare, eras föt- ter tätnade mörkret, och där Bmög är snedögde. Eller. trodde, de bara så? F08de. ocde de I Många gånger hade: de hört taläs om vargskälvan, -.som gjorde ' folk rr- De satt som två ekorrar med en fotstöd.' Och - natten. var mycket lång. Till slut ljusnade' det ändå, De var genomfrusna, men mo- det återvände med, ljuset, Nu kände hade ju inte ned, och skyndade = Då ä visst Peregrini tid, när en töst för all del! Han kan Några "dagar senare gick Olof och Ejörn borta 1 skogskanten och hac- kade vall, De nyodlade, Det. var ett gammalt talesätt att hos -en- riktig bonde skulle åkern: nagga skogen i kanten och inte tvärtom. . Vart skulle åkern växa "på skogens 'be- kostnad, = feafböfee tott -Hösten före hade 'de brutit stubbar och forslat bort stenarna, Några ste- nar var så stora att de inte rådde på dem, De-fick. ligga. Man fick köra runt dem med redskapen, Nu gick de här, och svängde de stora, flata tun- ga flåhackorna, Det var ett. styvt ar- bete, . Svetten rann, -De hackade av svålen på marken, Dét var. ljung, mossa och lité matjord. När detta ha- de "torkat ' fram på: sommaren, sam- lades det 'I'små högar .och brändes. Sedan spreds askan, och jorden bö- kades upp med krok, ty plog hade ännu inte börjat brulag i dessa trak- ter, FÖR NGE ON Inte långt från dem låg en bastant stengärdsgård upplagd. Den utmärk- te gränsen ' mellan Backa och Skva- Ja.. Vid dess andra sida gick'Jonag' får och pillade i det magra betet. Det var drygt ett halvtjog, och den stora baggen var förman 'för dem. Han » I visste om sin myndighet och sitt an- svar. På Backa hade de sin stora dalbohund som vaktade. och .försva- rade husdjuren , på vallmärkerna. Jonas hade ingen hund, Men . han litade, så .på baggen att fåren fick gå utan tillsyn. a a . Morsk och stridlysten var han, den store vären, Hans väldiga Korn väx- i RNE SSE skyttar. Men det tog sin dryga tid och/skull, Nu var de blivna till luder." när hundarna omsider fått upp spå-| Man forslade' dem ut i”håle sko- . ret, började det redan lida mot kväll. igen, där man antog att tassen hade ' De-kom ett. gott: stycke ut i tasse- sin gång. Hade man nu lycka med ' markerna utan att se något särskilt. |Slg, så kom vargarna och- glufsade När 'det skymde, gav de upp åch åt- nv i te runt vid örat 1 cirkelform. Han var inte god att tas med. Han slog gruvligt hårt. När väreng horn växt runt, då slår han tassen, =; Civ De båda nyodlarna rätade sig och pustade, Det var hett häruppe ' i skogskanten, där solen låg på. Då såg de att fåren därborta slutat beta. De trängde Ihop sig och stirrade mot skogsbrynet med högt lyftade huvu- den. Med ens kom något grått fram[tit. över honom. , Folk skrattade I mellan buskarna, något som 'hukade|mjugg, |. <> met och smög men ändå rörde sig snabbt.|'.-— En ska inte sörja dä som ludet Den snedögde. Han kom rakt mot:får- |ä, sa de till .honom,.Då tar dem 1 sig, Sedan var. det deras tur i it plågas ihjäl, och, det var dem väl . Björn.kunde inte höra tålas om lu- der-utan att minnas kvinnan utan- för Stora glädjens krog borta på Sill- kusten, Hon var den grannaste ha” nånsin sett, > cc | - ervände, oa sva on o. mrs "Jonas retade sig ofantligt över det- ta. Båggens' nederlag blev - nästan hans eget: Hur hade han inte skru- dä merit. SE: flocken.' Fåren störtade hemåt i 'vild|mä sej. ':. . fo. tt | Hösten kom,' säden bärgades, :rå skräck. Bara "baggen stod kvar.. Nu! : Men, alla :var: oroade. Bystämma såddes" och stubbålraran körer upp var vargen nära: Baggen' tog : sats, | hölls. ville ha v 7 med krok. Nu hade åkerbruket fått sitt, och reseallmogen gjorde sig på vanligt vis i ordning att fara:ut med handell n/u5os 40 ses or ol - Det blev bestämt att Björn skulle . följa med. Johanna var arg och trät- te på Olof. .Vad skulle pojken med att göra, Det fanns arbete här hem- Men detta. var inte "så lätt ordnat. Hunrratals man skulle bådas < Upp och skickas till skogs med "vapen, mat och brännvin. Och de flesta var ovilliga. Och kvinnfolken 'var rasan- de över alla:de grytlock som spräck- tes, och ,de. &oda kopparbunkar man dunkade bottnarna ur vid'skallgån- ma, Säden skulle tröskas,; och på ny- Ben. Ga fn FO Så tor odlingen borde det brytas stubbar ; Istället beslöt bystämman att någ- ätte. förgäves. ra får skulle ludras för ulven, Pen- och sten, Men hon trätte” törgävea gar. sköts ihop därtill. Två ” teckor] +. fe TR som gått 'gall inköptes: Man tvinga- . de i dem en lagom mängd arsenik. | ' Sedan fick de gjälvdö, detta för att] vc giftet, skulle sprida, sig 1 kroppen på dem, Det. var Inte grant att åse de- rusade fråmåt med sänkt huvud" och måttade efter vargen. Vargen släng- dé sig åt:sidan, vred sig 1 språnget och högg:till.' Med :avsliten "strupe störtade. baggen 'omkull, "låg ;; där och sprattlade, reste sig på knä men kom inte upp. Vargen "rusade fråm och gav honom . några hugg .till. Hu- vudet sjönk mot marken på baggen, Vargen högg tag 1 hausg nacke, kas- tade ” honom ' upp på: Tyggen;. och sprang. I skogsbrynet mötte, honom en annan tasse, Det var varbesa, Till-| sämmans försvann de 1 skögen. . ; Allt hade gålt mycket fort. Karlar- na -uppe i nyodlingen stod överrasg- kade och gapade.' När:de åter: blev i Big själva och började 'ropa, var det|ras Erymma slut, hur de sprang:om-|: ' för sent. Då var tassen redan på väg|kring och flämtade, hur. de föll, hur bort med sitt byte. «vs > os. |de-låg där och kastade sig och spar- ve Björn aprang ned till byn och flck kade, tills. livet flytt, Men detta varf > «oo. cc småningom med sig'ett par - goda|nödvändigt för den satans "ulvena] ' a 2 ha
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.