"Torsdagen iden 27 augusti 1970 : vå LU LAHOLMS TIDNING Svensk insats i Är 1968 ställde Sverige genom SIDA ' pengar till förfogande för utredning genom FAO av ett lantbrukskooperativt projekt i Af- zhanistan. Hur lyckades projektet? Agronom Sven Westlén ansvarig för ib den fyp av projekt, som här före. kompmer, kan ge glädjande besked; Vid ett av projektområdena har skörden första året ökat med 30 procent och det ekonomiska utby- tet för de" 25 bönder, som deltar i projektet, ökade med samma :pro- centtal, "Westlén gjorde i mars i år en "resa till Afghanistan, Han omtalar : vid vårt. besök hos, FAO att det "lyckade resultatet uppnåtts vid det projektområde, som ligger i Koh- ' ä-Daman, e:a 3 mil norr om huvud- staden Kabul.' Området svarar för "c:a 40' procent av landets vindru- "veproduktion. Här startade man i ov Saknades >: £n ung, söt lärarinna berättade för sin klass om vikten att vara uppmärksam,. -— Titta på klockan och tala om vad den och jag har gemensamt! En flicka reste sej och sa: ' -— Ett ansikte. ” Ytterligare en flicka” röste sej "och Ba: — Årmar, som visar tiden! — Utmärkt, sa lärarinnan. ' Men vad har klockan som inte jag har? . Efter en lång tystnad reste sej en gänglig pojke och sa: : '& Fröken har ingen pendel, Förhinder | Det hade gått en våg av väckelse över trakten. På sin morgonprome- naden mötte kyrkoherden sol- daten Klinga och det blev en prat- stund,: Om 'väder och vind, hälsan Ifjol med att välja ut 25 bönder för försöksodling. En" kooperativ före- Afghanistan SA '. gav 30 procent högre skörd terna. Om jordbruket i nuvarande läge med stor tillgång på arbets- rationaliseras - maskinellt skulle massor av människor = bli och FAO ställdes då in; Experter tog' hand om marknads- föringen varvid bättre priser upp- nåddes genom samordnade utbud. -'— De lyckade resultaten . har givetvis uppmärksammats av -bön- derna i trakten och nu-har ytterli- gare 250 bönder kommit med i vårt kooperativa projekt, och fler står i kö för att få komma med, omtalar Westlén, Takten i utvecklingen är emellertid. beroende av vilken om- fattning vi hinner utbilda inhemska instruktörer vid vårt utbildnings- institut. ” Andra utvecklingscentrat i Af- ghanistan-projektet ligger i Bagh- lan norr om den 5.000 meter höga bergskedjan Hindu-Kush nära rys- ka gränsen. Här är odlingarna me- ra allsidiga. De omfattar socker- betor, potatis, ris ning bildades. Krediter ordna-|kraft des för inköp av konstgödsel och insektsbek del ochlarbetslö: bruk dern förbä dn YTTERLIGARE BÖNDER målmedveten uppbyggnad av små "VILL KOMMA MED : och delstora industrier 1 t igång. för mycket svåra problem 'att ge dem arbete. Men en maskinell upp= rustning kan ju bli aktuell när ut= vecklingsarbetet nått så långt, att det omfattar hela landet, och en Vad bönderna inom projektom= rådet i Baghlan: också behöver hjälp med just nu är en utbyggnad. av sockerfabriken, MELASSEN RINNER BOR : MEDAN KORNA SVÄLTER . — Melassen tas inte tillvara vid sockerframställning, Den får rinna ut i den närbelägna floden till in« gen nytta, Samtidigt dör massor av, kreatur på grund av: brist på fox der. Vi måste hjälpa till med att uppföra en torkanläggning för me= lass och betmassa byggd vid fabri« ken, och har i detta syfte uppvak« och bomull. Därjämte planeras od- ling av silke med försäljning av silkekokonger. — Vi tänker sondera fältet or- dentligt, säger Westlén. Vi har re- dan kontaktat ett väveri i Kabul. Kanske finns det möjlighet till ex- port. Även grönsaksodling tror jag skulle vara något för oss att satsa på i detta bördiga område, I Bagh- lan deltar 28 bönder, Verksamhe- ten här startade någon gång i feb- ruari i år, omtalar Westlén, Nu hoppas vi att det skall gå lika bra här i Baghlan som i Koh-i-Daman, : URALDRIGA REDSKAP Afghanistan är ett av de fatti- och så vidare och i här= till frågade kyrkoherden: ' — Hur är det fatt eftersom jag alltid :ser Klinga ensam i kyrkan numera? Mor Klinga är väl inte "sjuk? — Nää, kyrkherrn ska veta, att gumman min har gått å blive reli- giös.; ' - Lullubelle gaste av de underutvecklade län- derna, Näringslivet domineras to- totalt av jordbruk och boskapssköt- sel Men brul oderna är tat Afghanisti biträdande jord= bruksminister, Eshan RAG, omta= lar Westlén, . - SOCKERFABRIKEN BYGGS vr Minister Rafiq är mycket intress serad av FAO:s projekt i Afgha= nistan, Han har förståelse för koo=. peration och är positivt inställd till denna form av marknadsföring, Det finns emellertid f n ingen lagstift« ning för kooperativa företag i Af= ghanistan varför de inte kan god« kännas :som' : juridiska. personer; 'Trots detta hoppas man emellertid på Rafigs stöd när det gäller den plånerade utbyggnaden av socker fabriken. ... .: i | Agronom Westlén har som Pros jektledare i . Baghlan en svensk, - Karl Rydå, rektor. vid Ingeltorps Are. mycket primitiva. Westlén berättar att redskapen är desamma som an- vändes i Sverige för 500 år sedan. Bönderna har oxar som dragare och plöjer med årder av trä med på längden och tvären varför jor- den luckras redan vid detta ar- betsmoment. Sedan sladdas jorden med sladdar som består av trä- stockar. Sådden sker för hand. . — Det är dock inte vår uppgift just nu att modernisera jordbru- ket genom att hjälpa "bönderna att anskaffa maskiner, kommen- terar Westlén, Vi måste i första hand hjälpa dem till bättre skördar och bättre betalning för produk- . — Det är ju vanvettigt att vi bara sitter här och slöar — ska vi inte ta oss samman och gå in och Erlander vid Möllers bår: Det var för mig en nästan otrolig upplevelse att under många år vara Gustav Möllers närmaste medarbetare, . Hans uppslagsrikedom, hans . kon- struktiva fantasi, hans omätliga behov av material för att bely- sa samhällsutvecklingen, kunde ibland göra arbetet pressande, men samtidigt gav hans person- lighet innehåll, liv och spän- ring åt arbetet, Det är en av mitt livs stora tillgångar att ha fått på nära håll följa hur So- cial-Sverige växte fram under Gustav Möllers ledning. se om det är något i TV? järnbett. Plöjningen sker i. fåror|. lantbruk utanför. ' Kalmar, ' Medhjälpare är «agronom Göte Grönevik, anställd vid Sockerbola= ” get. RS ÖKAD SKÖRD GENOM RÄDGIVNING OCH MARKNADSFÖRING ie -— Rydå och Grönevik utför ett utomordentligt gott arbete därute, kommenterar Westlén. Jag har just fått ett brev från Grönevik vari han berättar om deras insatser i ut= vecklingsarbetet, Potatisen har wvi= sat sig hittills vara den avgjort bäst pellan 17.000—25.000 kg pr ha wvil=' ket givit en bruttointäkt på ca 3.500 ' —5.000 kr per ha motsvarande ett produktpris av 20 öre per kg po= tatis. Arbetskostnaderna är låga, . Det ekonomiska utbytet hoppas man kunna förbättra ytterligare ge= nom produktrådgivning, «krediter och effektiv marknadsföring. | När det gäller sockerbetsodling äro medelskörden under de senaste fem - - åren 12—15 ton per ha vilket be- tyder en bruttointäkt på ca 600 kr per ha. Man hoppas emellertid att på demonstrationsrutorna i Bagh=” lan kunna nå upp till 50 ton per ', ha vilket då skulle ge 2.200—2.500 kr per ha. Om sockerfabriken där« jämte inom ramen för Afghanistan= projektet i Baghlan-områden kan rationaliseras hoppas man även kunna göra driften vid denna mera lönande, " Bertil Lundberg lönande grödan. Skörden uppgår till ' ' ES Ett originellt blickfång väntar Paris-rescenären vid Pont de Newuil- ly, där Henri Mathés ”Musikens hus” skall byggas: oh Musikens hus i Paris = = 200 flygel med skivhög. på locket! Om nåra månader börjar man i Paris lägga grunden till ett syn- nerligen originellt byggnadsverk. Det. är den kände 'arkitekten Henri Mathé, som gjort ritningar- na till :La Maison de la Musique — Musikens hus — och man kan säga, 'att det är en lika 'origineil som 'slagkraftig lösning han. pres- terat:' Byggnaden kommer att se ut som en. flygel med. en :stapel grammofonskivor "på locket, a Musikhuset. skall ligga alldeles invid Pont de Neuilly och bygges i, åtta våningar med en .samlad areal av. 14.500 kvm. Här inredes én"; stor . inspemingsstudio . för grammofonskivor, en hörsal, ett diskotek, utställningshall. och en restaurang, .men hjärtat blir den kontorsavdelning, som "skall dis- porieras av .SACEM — Société. des Auteurs et Editeurs de Musique. Denna , organisation "av -:komposi- törer . och - Imusikförläggare 1 Frankrike har 28. 000 medlemmar, vars intressen den bevakar, :' SACEM är en av de äldsta, om inte rent av den äldsta, organisa- tionen av sin art. Den kom till redan 1847, och som ' jämförelse kan nämnas, att dess svenska mot- svarighet STIM bildades först 1923. Tillkomsten hade något av dramatik över "sig, Ett stort kä- få, som: uppförde ett verk av ton- sättaren Alexandre Bourget, neka- de att betala ': kompositören ' den ersättning ' han' begärde:' för ' sin upphovsrätt. Ur -tvisten -om detta relativt. blygsamma belopp föddes SACEM, som 'i' dag: kasserar in medlemmar av” kompositörer. och |. textförfattare" eller deras arving- ar. Som ett: exempel kan näm- nas, att den 1918 bortgångne kom: positören. Claude , Debussys 'sym- foniska orkesterverk ”La Mer” Vilken ... : (Forts. fr, sid. 1) Ce oc I trafiken ... a . (Forts; fr) sid. 1) miljoner francs varje. "år till sina |. .— Man kan ju alltid pro- menera. . Och Alma behöver tillsyn” "där också . Vi stär nu i-den välskötta trädgården,” : eftermiddagen mognar "alltmer" och ' det är spel och skuggor mellan träd och buskar. +: . "Om on 90: önska något som s vär - makt, vad skulle. hon då” dra” till med? ".. ed i ”— Att jag: får: bringa en hälsning ' till min' son-'Emil och hans maka Mildred som bor i Florida i USA. ” veta. ' an ta det tugnt och, inte hetsa . när man. känner sig trött eller befinner sig 1 tra- - fiken överhuvudtaget. I sin .PM inför kampanj- starten i försomras pekade Lindholm på det faktum att s. k. avsvängningsolyckor fö. + rekom i hög grad. Nu före- faller" det som om olyckor av den graden reducerats av- sevärt; Och det är tacknäm- ligt. Som: Tindhölm uttryck. te det: .— : Många. argumenterade .så här: vi trodde vi skulle " hinna över vägen, I trafiken får man inte tr Jan mäste ' fyllt, ' . ”Emelia Karlsson: ; "Han har "varit på besök här . fyra 'gånger sedan han "for. över ' för mycket: Täinge sedan. Senast, var : han "och hans hustru här för” två är sedan och kommer : kanske tillbaka igen Snart." I alla amerikaår. har .hen- . nes son, haft Laholms Tid- "ning, och därför blir det för-. stås .extra noggrann läsning varje. "år . ånbringar omkring 400.000. francs i- avgifter, Fö I ” , "Afghanistan är ett av de na, Br önskemålet är hir med upp» |: i väster när avisan” i sinom tid anländer dit.” En av grannarna I: Rän- neslöv, Anna Johansson, tar oss ett stycke avsides när - vi vinkat farväl av de båda systrarna och 'säger: -— Emelia är blygsam: hon "ville inte" säga allt om" sig själv. : Att .hon i''alla dagar varit en' äkta flitmyra, att hon är djupt religiös och säl- lan missar gudstjänster i kyr kan och att hon är en.un- derbar människa att ha runt knuten... BJÖRN. Högtrycket, som bland annat täcker Nordsjön och större de- len av Skandinavien förskjuts mot. sydost, Ett lågtryck vid Jan Mayen och ett annat vid |: Island rör sig mot Nordnorge. I Över "norska havet 'råder en sydvästlig luftström "med mol- breder sig över norra Skandi- navien, - ”nigt" väder, "som långsamt ”ut-- i: na är mycket primitiva. Bönderna an» vänder oxar som dragare 'och ller med årder äv trä, ' - | Z>=zrAR OR BI3A frantn 02 Da Uppgifter från ” lantbrukets. fö- | retagsregister börjar - nu finnas tillgängliga, Registret tillkom 1968. och meddelande J 1970: 24 från ' Statistiska centralbyrån be- handlar bl'a det årets bruknings- J enheter: . fördelade . på klasser.” ga jordbruk har vi kvär? I FRREEKARSEEE heter hade en. fjärdedel | "mer än 20'..ha' åker medan :' hälften" låg under 10 ha. Sedan början av 50-tatet har 110.000 gårdar upp- hört : som -'självständigt ” brukade enheter. . Samtidigt - har : antalet Utsikter till försdag kväll: Västkustområdet och vänerom- "rådet: Svag till måttlig vind mellan väst och sydv. Dimma eller dimmoln på många håll, främst under morgonen och för- middagen, i övrigt klart till halvklart. Omkring 20 grader. Utsikter för fredagen: Södra och östra Götaland samt östra Svealand: svag vind, senare nå- got ökande sydvästlig. Klart till halvklart. — Eftermiddagstempe- raturen 20 till 25 grader, Utsikter till torsdag kväll för sjödistrikt: Skagerack, Katte- gatt och Öresund: Lätt till frisk bris först omkring väst, under dagen småningom omkring syd, Måttlig till god sikt, ut över de små enheterna. Vid 50-talets början ' hade: 96.000 går- dar 2—5 ha åker och 90.000 går- dar 5—10 ha. I dag är motsva- rande antal 40.000 respektive 47.000. - Och inget "tyder på att ”minsk. ningstakten är 1 avtagande. Pre- liminära ' uppskattningar för 1969 tyder på "att ytterligare ungefär 10.000 brukningsenheter har lagts storleks- Av nära 172.000 brukningsen-] ' : ökat med 5.000. Strukturrationaliseringen jordbruk med mer än 20 ha åker - går längre fram i höst, ' SLI ned, . Exakta uppgifter får vi Olof och Björn höll ihop. Björn skul- le följa med far, fast han var all- deleg för stor att vara lasspojk och Ppassopp. Olof angav skälet, Han själv var till åren kommen Han orkade inte som förr, och snart nog tänkte han kasta fässingen och stanna hem- ma för gott. Men innan detta ville han visa sonen sina vägar och lära ut sitt hantverk, Ty liksom de flesta hederliga knallar for han för det mesta gamma vägar och besökte sam- ma bygder. Han hade sitt bestämda ”gestreck”, Där var han känder och välsedd, Detta ville han överlåta på Björn, Johanna förmådde Inget mot ”kar- larna, när båda nu drog åt samma håll. Men 'hon knotade, En = karl skulle ha sig en forsvarlig gård, det var hennes åsikt, Ean skulle hälla gig hemma och inte flacka omkring på vägarna' som tattare och annat löst folk, Mor fick trösta sig med Annika. Hon var nu snart tullväxt, : tösen, rask 1 arbetet både inne och Gladlätt var hon också. Och arg kun- de hon bli, så det sprakade om hen- ne, Så blev det tid att resa, Först for de in till knallestaden med sitt lass. ute, Där fick Olof ut sitt respass.. , Där förtullades och stämplades, de "olika varorna ,ty så var det förordnat, De träffade också David. Björn och han hade inte sett varann på län- ge, inte sedan Björn blivit fullväxt. David hade 'inte varit hemma. på Backa sedan den dag, då han som trotsig och trilsk tolvåring gick hem- ifrån för att tjäna sitt uppehälle 'och ta vara på sig själv, En hård skola hade han gått 1 Han hade fått lä- ra salg att krusa och vara hövlig, att bocka så det säkert räckte till och att vända kappan 'efter vinden, Det- ta hade kränkt honom 1 hans innera- ta, och han hade blivit hårdare än förut. Ingen människa hade han ha- tat som sin 'styvmor Johanna. Det satt I än, Han var tnte den som glöm- de, Johanna hade tagit hans hem från honom och hans far. Dessutom mycket. lik Fohanna, handfast — och hade . hon , gett. honom . hans - löjliga <= or öknamn, Ända hit in till staden ha- de det följt honom, De flesta visste vem Backa-Davitt var, Ty Backa-Davitt var på sätt och vis redan en bemärkt man, trots att han nätt och jämnt hade fyllt tju- gofem. Han hade kommit sig upp och var förste bokhållare hos en av stadens främsta affärsmän. Han an- sågs vara en framtidsman, han ha- de näsa för affärer och förstod vil- ket som lönade sig, När David nu. kom ut på torget och hälsade på dem, så kände bå- de Olof och Björn sig: förvånade, Han var klädd 1 det nya modet. och såg ut som en herre, Själva hade de kortbyxor av -grågult skinn « med spänne vid knäna och blå strumpor. Men Davitt, den tusan, han kom i Ppantalonger. Det var det senaste, Det var långbyxor som smet åt om benen, så man kunde se hur lår- musklerna . spelade, . Det ville gran- na ben tilll De gom hade svaga va- don hjälpte upp detta med lösvad- ar, Far blev smått förtretad. Han gy- nade David uppifrån och ned och särskilt de ljusblå pantalongerna som nedtill försvann I korta blanka stövlar, — Dä va den sure va du har spö- kat ut dej! David log roat, — Dä ä inget fe! varken på pan- talongerna eller bena, Det hade han rätt 1: De började tala om annat. David: sade Big . frukta att: de inte skulle få någon god marknad uppåt Sädesbygden, dit de tänkte sig, Det hade varit våtår, och det var nästan det värsta som kunde hända därup- pe på den platta lerslätten, där det inte fanns något undanfall för vatt- net. Överhuvudtaget blev det sämre tider överallt, sa han. På västra kus- ten gick det tillbaka med sillerict, Det sade vara rena'bedrövelsen där? Silleå gick inte till längre, :- och strandsittarna hade inget att leva av, Den tid var förbt,' när man kunde fara till kusten efter ett hästlass sin för nästan ingenting. Rätt som de språkade, vände: Da- vid sig till Björn. — Dä va väldlt så du. har: växt, gosse, Du brås på. Björn! t' Getabo, Han drog. upp ena mungipan,' och då såg han alltid försmädlig ut. Och Björn visste. inte hur han .skulle ta detta. Att bli jämförd med Björn i Getabo kunde betyda både det ena och det andra: Han var en rumlare, Björn, som förstört sig och sitt på brännvinet. Men han var ändå en karl, ingen" ville påstå annat. Björn tänkte på hur David ofta var elak mot honom 1: barndomen. Det satt alltjämt 1, Så stod de båda bröderna här 1 alt oväsendet på torget och kände inom sig att de inga vinner' var. Och Björn kände da som ctt slags triumf att han nu blivit större och starkare än David. Han kände ett slags trot- sig 'stolthet över alt vara Björna itt- gamle suparen, ingen hade ändå 'satt sig på näsan på honom, Han kände samma trots som hans mor väl känt den - gång, . när hon ' gav honom gamle Björns namn, "De skildes. David gick till sitt, Han förstod att Björn nu betydde mest för far. Det berörde honom illa. Han hade alltid beundrat sin far och hyl- lat sig till honom; Ibland hade han fått följa med som' Jasspojk på lång- resorna. Det var tider och stunder som han "alltid mindes, Hur de for genom avlägsna bygder, hur de blev kamrater 'och sammansvurna och de- lade vått och -torrt.. Och nu' var det : Björn, Geta-Johannas valp, .. När' de nu skulle ge sig I väg, kom det en annan karl fram, Far kände honom ' tydligen. . De började prata, pratade : försiktigt med ögonkast åt alla håll, magiska ord, sölke, Skulle "de, inte ha lite sölke med i fässingen, tyck- te 'karlen, Han hade sölkesaker så granna att kvlunfolket blev yra i hu- vudet av att se dem, ,. : «ön. Olof var avvisande, Han var för gammal att färdas med lurendrejer!, sa han, När en blev gammal, mådde en inte' väl av att jämt titta efter längmånsmössan och att gå med ha- rahjärta. När en blev gammal oroa- de en: sig så lätt,: Därför 'var det bäst. att ha rent. samvete, Karlen flinade häntullt, men Olof. - lät sig inte rubba.” När det skymde hade de lagt näg- ling, Säga vad man ville om. den ra. måil:bakom sg, Nu var de. å ut- ”Ater.- hörde "Björn detta|l' kanten av'den bygd' som kallades Svältorna och som ansågs vara" en av' Gud förbannad. trakt. .si 0. « Här körde Olof fram till en., liten grå gård ett stycke från vägen. Han satt på lasset, Olof; och - "Björn: gick bredvid, - Detta lilla ställe "hette Ljungslätt, Här bodde Petter Larsson, som även kallades Ljungslättarn, . Han var en- sittare, det var: längt till byn och grannarna, Man kunde undra "på: hur någon kommit på den tanken att slå sig ned här på Svältan. Men här var Pet- ter född, han hade ärvt det lilla stäl- let 'och' även ärvt konsten att föda sig här, ' Dessutom var det så att på den" goda jorden. fanns det ingen plats, Där . var varenda tumsbredd mark upptagen. De blev : väl mottagna. Här bruka- de' Olof ofta ha nattkvarter på sina resor norrut, Petter var en lång, nå- got böjd ' man med"ett" ansikte som aldrig ändrade uttryck, Han, skrat- tade aldrig, han log inte ens. Hans lugna och tåliga ansikte såg alltid lite frånvarande och:grubblande ut. Man skulle kunnat tro att han stän- digt: igrunnade på var" han skulle ta nästa mål, Men det behövde han in= te, Han, hade jordpäron i källaren, något säd fick han på de små åker- lapparna, och"så-hade';han sina tre kor och några. får, Dessutom var han korgmakare, Härute var det enbusk- mark 'och fanns virke till hur mån- han långa resor uppåt slätten med . stora korglass, potatiskorgar, hackel- sekorgar och korgar av andra slag, Han körde med sin dragoxe, Den oxen var hans stolthet. Min hornfå- le, brukade han säga. Den var ovan- Ryggen var rak på honom som dra- Ben efter linjal, och det var något sällsynt, Ungnöten brukade ' nästan alltid få någon knäck av svältan, när ” de växte upp, och det resulterade alltid 1 att ryggslutet kroknade, det sänkte sig från korsryggen till svans- roten. Då sades det att de blev huk- röviga, Otroligt stark var han, oxen, Han drog två hästars lass. När Petter sålt sina korgar uppe på slätten, plägade han köpa säd av bönderna däruppe. och frakta denna till Borås, Därne- re stod spannmålen alltid ' något högre 1 pris, och han kunde på så vis tjäna lite extra. Då fick oxen vi sa vad han dög till. ' Stugan var liten och låg. Sidoväg- garna var inte mer än två alnar hö- ga, Men det var rent och hemtrevligt : därinne, Spisen och ugnen” upptog: nästan fjärdedelen av utrymmet, Och där vid elden stod Kersti, Hon var sexton år, och sedan sitt elfte hade, hon varit husmor, ty då dog henase mor, : MN N ga korgar som helst, Petter var en ”snäll” korgflätare, Var höst gjorde. . ligt stor. och ' kraftig... Och” grann, ., ” SK a een ft trrrr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.