i ; Principer Tisdagen-den 1 :september 1970 : BAHOLMS TIDNING > ges gl steg framå "Ett väsentligt steg framåt möjligheter att styra utvecklingen tas genom den princip- utredning om MHelgeåns vattensystem, som i dag förelig-' ger i tryck. Här klassificeras för första gången ett vatten- system . för ' olika ,användningsområden på grundval. av Na- ”turvärdsverkets. ””Bedömningsgrunder för "svenska ytvat- Utredningen” ; kan "petecknas som eniförsta etapp i en vatten- dragsplånering . och utgör sak. underlag 1 fråga om bl.a. geolo- giska, Hydrologiska, och :närings- gepgrafiska förhållanden. . inom vattensystemet ,.i. Kristianstads” o. Kronobergs Jänm ooo once: : AKTUELLÅ 'ATGÄRDER Utredhingen ' rekommenderar åtgärder för. a't. förbättra. de aktuella förhållandena genom ak-' tiv sanering, I första hand ge nom att: minska, föroreningarna från täforter .och industrier men också 1: viss "mån från: jordbru- ket, et nee Ho bdrea När det gäller områden med stora expansionsmöjligheter —-— framför: allt . Hässleholmsområdet och -trakten kring Kristianstad längs Helgeån upp mot. Osby; o. Broby — kommer, emellertid 'in- te ens',en långt: driven, rening « med nuvarande. förfarande att vara tillräcklig, :éftersom.. expan- sionen , kan. väntas .. bli så -kraf. tig, att vunna; resultat efterhand ” elimineras . genom ökade . utsläpp. En. möjlighet skulle: vara, att. fri. lägga ån från dd. ö ningskällorna "genom. ati ledning vid "sidan om : ån - tran- ' sportera . avloppsvattnet "ut . i den stora" recipienten ”;Östersjöri,. -En sådan åtgärd är "dock" inte. möj: dig utan "fortsatta långt gående ningar detta 'skulle få för” feck plenten, och sådana föreslås ock. . så I utredninge : «Eftersom -- Sroreningsverkan står i relation till : vattenföring en:;och. alltså är en :fråga' om: ut- "epädningens omfattning," sysslor utredningen :. också med. proble- met,' hur man: genom .reglerings- åtgärder skulle kunna- höja låg- .- vattenförenlågen: 1 än. Förore Mningsverkan. är svårast : under dågvattenföring sommartid '.med höga "temperaturer, . ... =, iv. Den ' enda «: sjö :. av : betydelse inom området är: Möckeln, men den ligger så pass" högt uppe-i " Bystemet, att det skulle bli svärt st i 5 Mosey 7 Ö - ÅT p Htsjö ga obärnym I Hästveda na "|. Helgeån —' Skånes' största vat-| för den svenska miljövårdens för svensk vattenvård I färsk utredning om Helgeån ten”. ' Utredningen Har letts av "professor Gunnar Weij: man-Hane och civilingenjör Hans Hane1Weijman i svenska Ingenjörsbyrån i samarbete' Bertil Retzrer och byrådirektör Rolt Henriksson vid styrelsen i Kristianstad. I utredningen har också länsir- genjör. Karl Göran Karlsson i Vä ” Syd- med länsingenjör läns. osa jö deltagit." ' ora att” uppnå "önskad effekt, och mer i en: del sjöar och i Hanö- läsa; om ett vatten har önskvärd, dessutom är sjön känslig ur na- turvårdssynpunkt. SS - , Även "Lagan . har 'undersökts ur denna aspekt, men inte :hel- ter. här har man funnit teälis- tiska möjligheter för en lösning, framför allt med. hänsyn. tillätt Bolmen kommer att utnyttjas för” Skånes vattenförsörjning. rr ”SAMARBETSORGÅN BE- Även: om man: friläggger ån från föroreningar, kommer . det- ta inte att vara tillräckligt. För- störingen,, har. redan gått "så långt, . att den förorsakar vad man -skulle kunna kalla ett acce- lererat åldrande. Därför föreslås limnologiska undersökningar. om förutsättningarna för 'Underhålls- åtgärder samt restaurering. . av Araslövg "och Hammarsjöarna, som häller. på att växa ' igen. Desså . undersökningar är” redan På BÅNGA ls dn ol Aa '. Utredningen ; kartlägger de” in- tressen,' som berörs . av - vatten- systemet, , och , rekommenderar LI samband :- härmed . ett, samarbets- 4 tt följa upp förkål om hela” vattensyste- met... Samarbetsorgan ' finns ”re- dan: Inom "vissa -deiar” av ;syste- met. Länsstyrelsen 1 Kristianstad har under hand uttalat: sin. av- sikt att-snarast ta initiativ till bildande av 'en sådan” organisa tion., - + STARK KONKURRENS" "i OM VATTNET rö tendrag .— har, ett. avrinningsom- råde: på totalt: 4.775 " kvadratkilo- meter, och sjöareaten uppgår. till 257 ; kvadratkilometer... Inom”, om- rådet. bor ca- 150.000" människor, av dem ca 100.00 i tätort, ' <-:Konkurrensen. om i vattnet. för Jolika., ändamål - är redan mycket stor. Systemet utnyttjas för kom- munal och” industriell "vattenför- sörjning, sor. fecipient” för Kom. munalt och / industriellt avlopp och för kraftändamäl. ' Dessutom utnyttjas det. för -bad,” fritid "och fiske... Bad,” som "ställer: särskilt ej Gllmåkra' Kon höga krav på vattnet, vändas I för odlingar 'åt” konservindustrin. Angelägenheten : härav - accentue- Iras i allt högre 'grad i den "mån "grundvattentillgångarna måste re. serveras för: vattenförsörjning - Helgeåns > vatten är sig - självt relativt näringsfattigt och ' har tidvis hög humushalt.. Genom 'av- loppsvatten - tillföres". syreförbru- kande substans, Hälten 7 å väx näringsämnen ökar och ' syreför- brukande" organiskt "material ti kommer: VT 7 ' Höggradiga" . reningsverk”. har befriat. ån: från” större delen. av Iden organiska föröreningen i'de kommunala | ' men ""föroreningen ;från ; industrin, "tanå och-'Broby, som: behöver: 'Pandera;- samt ”livsmédelsindust- Tierna i: Karpalund och' Bjäre, är betydande, I Cove rr "Föröreningssituationen i " Tceras yfterligåre" genom att” vät- .Jtendraget utnyttjas . för. kraftför- |sörjning. och" är. nollregleråt, från Osby. till: Torsebro. Aterluftning: en; har blivit , alltmer” beroende av fasytan mellan; luft och vat: ten, sedan ån geno i blivit "långsamflytande. och : den tidigare rörelsen i -"för öcl strömstråk ”.omsatts I : elenergi, |. Under. Kritiska perioder. har Syd- kraft, vidt , indrivning 1' vattnet.” =” ”. ' Närsalttillförseln .” bedöms - största". delen "komma. från. . kom- minala avlopp och gödslad"are- al. föremål : ning. De syntetiska” tvättmedlén har "ökat fosfortillförsemm -> från > Ikommunernas "avlopp . och" beräk- or nas” uppgå” till:4-g per, person "VY. Och dygme oron or a nee i "I Det analysmaterial . för "vatten: : redan är jav stor om- so) i väntas öka kraftigt. An större" omfattning bl' a bukten, "som har. den längsta tjänlig; med tvekan tjänlig eler sammanhängande sand; och 'dyn- kusten i fandet. Fritidsbebyggel- sen, I fattning, används. också Ii" viss utstråck- ming "för bevattning, "och den kan i. framtiden komma "att an- otjänlig beskaffenhet för frilufts- bad, ; om det kan användas för vattenförsörjningen efter enkelt, normalt,” förstärkt 'ellef' 'extraor- dinärt' reningsförfarande, Det an- ges "om vattnet är lämpligt för laxifske, för "annat betydelsefullt fiske, om det är mindre gott fiskevatten ellér helt olämpligt. Vidare anges den all- männa päverkan, om den är di ten, 'tydlig "eller starkt, alterna- tivt att vattnet har naturlig be- . ; skaffenhet. : or KOMPLICERAD > vie MOE LK SITUATION " VÄSENTLIGA v äxt- " avloppsutsläppen, ävsevärd.. Belastningen av or- ilt frän” cel lulosaindustrierna '. i. Delary,.. ÖS: "konipii beroende kraftverken och dtagit åtgär "Tilförsem" från: industrin” är » tillräckligt - känd "och" bör bli ör ” speciell ' unders .> KLASSIFICERAT' VATTEN ene Tisdagen dén.1 september: 1970 Jned' kl.19.10. ... 1 KRISTIANSTAD Ol a ”Kartskiss över en tänkt ledning för - avloppsvatten ' från a dera inom vattensystemet . till öster | sjön. Förutsättningarna ' härför kräver starkt expanderande : områdena I 3-7 wvösrönka fn ummarsjö, esk RU > skärpan 1 klassificeringen, , systemets olika delar, - som ;'stätt utredningen till buds är av. va- rierande kvalitet och: omfattning. Det har . dock, med : hänsyn | till det "pågående intensiva - samhälls- planeringsarbetet, > ansetts ”: vara nödvändigt att på nuvarande sta- dium preliminärt bedöma vatter- Systemets användning för olika de av Naturvårdsverket utgivna ”Bedömningsgrunder -för svenska ytvatten”. dock, att ett mera underbyggt undersökningsmaterial' är: ange- läget för att få den" önskvärda "I tabeller och : kartor klassar nu utredningen vattensystemets olika” delar." Man kan alltså ut ned, kl.19.07. ändamål, : Som normer används|” Utredarna :'påpekar|: FÖRBÄTTRINGAR Jämsides med: framställningen av den aktuella situationen ges en "redovisning ' av hur. samma vatten "efter "genomförd sanering |: F framtiden kommer att” te: sig. "Det framgår här, att frilufts- baden påverkas i ringa utsträck- ning, när” det 'gäller ' önskvärd beskaffenhet, "men .”att ”betydan- de ”delär, "som wu” är otjänliga, förvandla 2 . lat >. Vasystemet;. som: nu, ford.]' I tjänliga, Stora de- innån sörjning, "kommer att . kunna . ån- vändas "efter - normal rening. En däst' mindre delar ät 1 dag Nelt olämpliga" för fiske. De kan ge nom ' sanerihg - bli” lämpade för lax: eller - annat ”ekohomiskt be- tydelsefullt fiske: Kärtorna över allmär: påverkan. -korresponderar naturligtvis med ; användningsst- tuationen. ' En. sanering; i över tnsstämmelse "härmed. : allt ;väséntigt : till i miljöskydasla: ärmed , ansluter 1 . ran Y I, dag: SAMUEL Solen : går. upp. kl. 5. > I' morgönf JUSTUS. : Solen. .går , upp. ,kl..5.16 : och i > BRANN: BRA: Prosten. H ekonomiskt |” + flyfotad, löp: Är den inte. snygg? Undra; Stockholm, Afro-Art är en form Fö Afrikanskt. SSE N Kerstin Magnusson, som poserar i en med kalebass (vinkruka) i handen. : pv --hantvérket och ännu I kor -bältre verktyg och. därför är. alla "pen. eger as ut ingår i” denna « något annorlunda zania, i =». konsthantverksvisning. Vidare hit- tar man guldvikter från Ghana, gariheöten till 'sig för att.inte' tala i ällda föremål till salu. Och alla N or Utställningen omfattar textil, trä,| om mini-pianot,.. Ett för oss myc- keramik m m. Barktyg och gräsrya | ket märkligt iristrument från Tan- Jättesnygga +. broderade T pon- chos, härliga skjortor i denna, all- mycket annat hittar man i den här utställningen, -. » Den: öppnåd hantverk > VÄRBERG:” En äv de utställningar, 'som just nu' pågår p Varbergs museum, präglad konstart. Det är afrikanskt konsthantverk, sont ställs ut i sam; Ett. 'av'. villkoren 'fö: härlig långskjorta' och , varor rese 3 afrikansk visar 'en mycke h samarbete -. med ,' stiftelsen vAfro-Art, av u-landsarbete och dess målsättning är att: stödja det gamla tina ör ' fortsatt : produktion är, pengar. går alltså” till u-lands! Det kanske bör tilläggas' att Afro- : Åt verkar genom en stiftelse, vars huvudmän 'är Rädda Barnen, Koo-. perativa : kvinnogillesförbundet, halsband av kaffebönor, pärlskärp, | deles ; speciella stil och mycket, | Svenska kyrkans” mission," Soctal- lerkrukor och mycket, mycket me- demokratiska ' kvinnoförbundet,; Fredrika .. Bremerförbundet ". 'och ' 1 S > på ; Sör . och pågår fram tjo m den 20 septem- bergs ee ee An Ta ta - N i K én för stöd: åt: afrikanskt - konsthantverk.” . >. oh Sie område» i 'en : grannsocke dag : fick han -veta" att "det: sera.; Drängeri var. i skilt. Klyftig; i ri att : vara uppmärksam, — Titta på klocka tit; skogsbrand där .och. s de en äv. sina :drängar för. att rekogno Er ung, söt lärarinna berätta: de för sin" klass, om” vikten! 'av |: dv skyldig set 11066: ,Halmbränning . (Forts, "fr. sid. 4 SoS vare "att stoppa en bränd med, «.som” eller "täcks -med. jord ee Sträng.; och ;- ytbränning e Askhögar:. efter: : bränningen «+ begjutes -:med. vatten och rörs ev :> Stålräfsor är goda hjälpmedel för «att: förhindra! brandspridning. .. får inte ske. senaré än 2 timmar. . :S-efter: i solens'.; nédgång, Om . stack-skall brännas efter sol. än; måste, braridchefen . SLI ägde ett stort skogs- ap eran a 4 en An Korg Brett ås !Prenumerera på LT > — Dä ä trä, sa han. Då ä ena Hta granerot. Han räckte den till bon- den. Per. synade roten, knackade 1 bordet med den och började flina. Den lilla rotstumpen gick ur hand I hand och väckte 'stor munterhet. ' ' "Ja 'hitta'na "hemma på nyod- linga en gång, sa "Olof. Ä dä inte ac- kurat som en -hundaskit? . .. — Å mor hu kom mä' aska! fub- lade barhen. Men moran lyfte knyt- näven mot Olof och sa: co — Gjorde ja rätt, så skulle ja slå te'n. "Driva gäck mä gammelt folk På dä viset! Hon gick tillbaka — till spisen med askan under stort skratt. Och nu kom barnen att tänka . på gårdvaren som fått bära hundhuvu- det "oförskyllt. Han blev inlockad och kom "smygande - med "svansen - mellan benen, ne Allesammans hade med ens blivit på gott humör, Till och med mor- farn 'satt .vid spisen och gnäggade och hade alldeles glömt att' Larsa på Storegårn stod lik i sitt brygghus och en särskild undersökning nom själv. - Olof" satt på soffan, och bredvid sig på sofflocket hade han sina va- Skriv upp henne, gosse! sa han till Björn. Och Björn tog fram anteck- ningsboken och tockade sig fram till talgdanken på bordet. Han skrev rätt bra, bättre än far, men det var besvärligt nog, och tungtoppen lir- kade t mungipan. ol sh » Tjänstepigan Ingjärd Andreasdotter från "Dalum ett rödrutigt huvudklä- de för sextan skelling. + ol Tösen stod lutad över honom, när han skrev: a ror: Men det var samma historia här på detta ställe: De skulle Inget ha. Nä, nä, sa Olof.” Och så kom han att 1." förbigående tala om 'Daniels-mo- ras 'nya kjorteltyg. En kyrkekjortel skulle det bli med tio alnar band på. Han " visade + till. och med - vilken sorts band hon valt: Mäkta' granna band I brunt och grönt. Och nu blev Pers-mora misslynt, Ny kyrkekjortel! Och tio alnar: band! Gamia -mänskan! snäste mor. Nö st — Hu - har "la' go' rå; 'mente Olof. Och nu harmades mor ännu mer. Go rå! Kunde en annan inte ha lika god råd?" . free YT gl Nu frågade pigan öm "hon inte kunde få borga en rutig huvudduk, för hon hade: inga pengar just ' nu, Olof vägde henne med blicken: En frodig och rödkindad” tös, god ' för manfolk: att -ta t, stark: och rask i arbetet men inte alldeles att lita på Men nog” hon rätt för ett . ” srt 5 kjordé rödrutigt' huvudikläde. att. det tockade däråt även för ho-|- Mirrors herr enn nano få | > — Kan du -skriva?.: Hennes' röst var full av aktning och beundran, Hon stod så tätt intill att han kände hennes höft mot sin armbåge,' Han puttade -till henne en aning och tit- tade: upp. : Deras blickar möttes. :Det liksom slog eld 1 ögonen på henne. Då ångrade han sig, Han ville hen- . ne Inget, inte - mer- än ha sexton skilling. Doe fäst ar Men moran stod vid spisen och re- tade sig, "Hu har la go rå”, sa han, knallen, om Danielsmora.. Som -: om én annän inte hade råd Mor hyfsa-|- de til elden" och gick sedan fram till soffan och började tumma på kjortlatyget, Då reste Per Persson sig och tog fram hornlyktan, — Nä, nu får vi allt laga oss ut te logen & kasta, sa han. Ty det var så, att vad man tröskade på dagen, det brukade man kasta vid lyse om kväl- len, Men hur det var, så satte han sig tgen Dels hade Ötor mycket nytt att språka om och dels gick en klok husbonde ogärna Inifrån, när knal- len var. kommen och kvinnfolkets - sö AA PRESENS SEN begärelse hade väckts. De blev ofta lockade till överflödigt köpande, Nu spände Björn och drängen ihop på bordet och bröt arm, och al- las blickar riktades på dem. Det väg- de "Jämnt länge,' men efter. mycket Pustande bröt Björn ned den andre, Då blev drängen arg, satte blicken i Björns hår och sa med hån: — DI påstår att den som ä röhå- rig han ä gjorder 1 sols uppgång. Då blev Björn stucken och tittade på drängens hår som var buskigt och midnattssvart och sa: = Du då, du ä-la gjorder på spök- timmen., Pigan fnissade, men mor satte upp ett vredgat ansikte, — A hut på er! Ska I tala på dä viset, när barna hör på. . i — Ja, instämde Olof, di språkar sina dumheter. Men kom hit nu, barn, så ska ja sjonga ena visa för er. Och Olot sjöng, - - - . Lonka, lonka rävaskall, räven ä (nte hemma. = - Han ä borte 1 Brätte skog & äter stekta vinga, oa Gäsa går å nappar gräs, it räven han tör inte röra säk, - Boen plöjer, äxen drar, lärka spelar, göken gal nal 1 våra änga. . . Olof sjöng bra. Sedan började han berätta om troll och jättar, och det var tacksamt, ty sånt var slättbar- nen svältfödda på. Här fanns inte mycket av det hemliga. Här fanns något fattigt spöke. och så den, be- skedlige tomten som trask' på "logen I högsta natt, ;. > es v oe bi — En gång, sa Olof; geck. far, min förbli ett högt berg; Då hörde :;han ett. kvennfolk: därinne, "Kom "in" & ät gröt mä, mäk, Börje!” ropa: hu. Dä var bergatrollet, se. Men far' han akta sej allt, för har en bara kom- met In I berget, så kommer en aldri ut. ”Har du mer- gröt än du orkar äta upp,.så göm dä-te I möra!” svar- te far. ”Går dä?” sa kvennfolket så förvånat. .Dä går la”. sa far, Dä 'va bra ja feck veta dä”, sa kvennfolket, för annars hadé ja ätet mäk 'för- därvad, Far min åt Ihjäl sek på gröt, å mor mi åt ihjäl säk på gröt, fär då ä Ju så svårt å koka precis'la- gum”, ” ”- be NR Vu” — Kar dr så 'skams dumma tron I era trakter? sa drängen, Han var in- te god än.» MAN GET ey Nu var stämningen varm och glad- " Hätt; Och nu'ville mormora visa' att hon allt kunde sjunga för barna hor med. av - MIG Fastera å mostera dl sule ria kapp, fastera på ena höna & mostera på en katt, oc ” å ätter kommer ja på en sprocken bräalapp, «. co mac vo Men hoppsan, dä skente rakt på Skarsta körkeknut, ANNE &'höna "hu gnägga & katten' sto bakut, ve -N VY inga berg för trollen och inga skö-| gar för skogsfrun. Här fanns ”baraj » Ita, ben. ovan knäet. Hon vände sig "I var Inte särskilt fager, hon hade ryn- prang, : ” - < & högt upp 1 körketornet Ietlekloc- ka. klang. Det :var i sanning en vild' framfart. Meh nu stod mor inte till: att hejda längre." Hon skulle 'ha ett kjörtlatyg och tio alnar band därtill Per Pers- sor muttrade och betalte och tog. se- dan ”lyktan' för att gå ut' till- logen och kasta..säd.. Men han-kunde inte slita .sig loss:nu heller utan satte sig omigen att epråka mer: >. > oo. Snart "drog klöckan sig mot 'nio, och. det var läggdags. Det ville; till att kommia Ikull I tid, ty klockan tre nästa morgon skulle.de 'upp och trös- Olof "och Björn tick ligga på gol- vet. Far'och mor hade den stora sängen med sparlakan. framför som stängde ' om - äktenskapet. I' hörnet Innanför dörreh var en annan säng, en öpperi säng I två våningar. I den undre låg drängen och äldste sonen och' I 'den övre största dottern -'och Ingjärd, ":. VT nod Tösernas: särkar räckte till; 'tot- knölarna. Men när pigan kröp . in Över, ; sängkanten, : äkte särken upp, så Björn kunde se hennes runda: vi- om och gjorde en min åt honom ' Moran öppnade dörren, släppte ned spjället "och .bommade' sedan ! igen. Därefter fäste hon” elden, Eldskenet spelade 1 ansiktet "på " herine. Hon "men oli då, va gamle prosten > he Mara so ha vr 3 vackra flecker — var kommer. då le kärlngera (frå? '.söa ole oa Så skrapade moran aska över glö- den, och det: blev alldeles Det blev'tyst't stugan. Då" började sissan spela, och det betydde; stug- lycka,” > : res . Tidigt morgonen därpå: bröt '' Olot och Björn upp för att, fara till nästa by. Det hade knappt börjat ljusna, men bönderna hade varit på. benen, med dundrande trumvirvlar varenda loge. På'näågot ställé glut- . tade en bonde ut genom 'logdörren för att se vem: som körde därute. När de kommit ut ur byn, började Olof tala allvar med -sln 'gon. . Det rörde sig om' kvinnfolket./ Han hade sett, sa han, att så fort det. fanns tö- ser På gårdarna, så blev. kan; Björn itänd och började grina gott, Det var ett förbannat bligande och blinkan- de. På Ljungslätt var hän | genast tillfreda att byta sked mad Kersti, ' och nu I går kväll hade han. sådant ' kuckel ihop med pigan att hon till: slut visade honom låret, :.. ; Olof retade upp sig, medan han ' kor och såg barsk ut.' Björn mindest- talade och sjöng ut ordentligt.” mörkt. ". från" > Kersti på Ljungslätt, när hon stod 4 . . eldskenet. . Hennes ansikte: var ungt : ” och mjukt och vänligt, Och det gam-. la ordstävet kom för: honom: Alla; : fu, länge, När de.nu. arbetade. sig fram” '- längs den lertga gatan "mellan oda fö? gårdarne, tog byn farväl av : dem 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.