'Torsdagen den -10: sept. 1970 " TAHOLMS TIDNING... erat . Folkpartiet . ... (Forts, fr, sid, 4) .e- ligheter att förverkliga” ”sig "själva | sina . anlag och 'intressen, 1960- talets stora skolbeslut ' har där. för haft folkpartiets ' aktiva stöd. "Inför älgjakten: d. den 7 p ber be- När det gäller att” föra reformerna har den socialdemo- kratigka politiken misslyckats på flera punkter, men man ställer sig på regeringshäll helt oför- stående till. kritiken... Folkpartiet har nu begärt,:; att man skall tillsätta en opartisk undersök- ning' för att se effer i vad mån läroplanernas innehåll kunnat för- verkligas ute i ':skolorna. Utbild- ningsministerna" har : emellertid avvisat tanken, trots att varnan- de röster höjts från. olika håll. Folkpartiet ' har "inte" föreslagit några konkreta åtgärder, när. det gäller att komma tillrätta: med problemen i skolan, För ' egen del tror jag, att man skulle kun- na förbättra avbetssituationen I grundskolan ti ex. genom att bereda elever bom vantrivs ; där generösa ' möjligheter. att förslags. vis fr. o. m. åk 8 bli permitte- rade, ett eller 'två år — om "bär Te de: själva och deras . föräld- rar önskar det; Förslagsvis kun- "Ide de. under permitteringstiden Få genomgå någon form av för- fängd pryo och. fortfarande: stå under skolans.” överinseende. 3 De stora , reformernas tid'ä flock ingalunda förbi, när det gäl er skola och utbildning, Vuxen- utbildningen och förskolan är två -$ Områden, där:vi har att vänta I omfattande réformförslag under j den närmaste" tiden. . ... Det är emellertid nödvändigt att vi får tilÉ stånd en' bättre kontakt mellan” skolreformatorer- na på riksplanet och den. kom P munala myndigheterna inför var- je skolreform; . så "att föränd- ringarna inte sker snabbare än att kommunerna, som, skall 'stå för en äryg dél av kostnaderna, orkar med. Redan i dag är up- penbarligen skolan” ' hård belastning fö muner, , vilket framförallt visar sig i.fråga om. standarden : på "äromedel. : Vi.: har” nått därhän, att eleverna i en. del kommu- ner får, en annorlunda 'undervis- Fän på, andra: "håll på:-grund av skillnader i läromedel; Vad detta kommer "att innebära” framdeles, när de skall) konkurrera med varandra i högre skolor återstår. att se. . kommuner på. grund av bristan- de resurser börjar -kringgå .”be- slut om fria läroböcker till" ele- verna på grundskolans högsta dium. Under ;äen; formellt rik- tiga motiveringen att läxorna skall läsas i skolan under lek- tionstid har. skolmyndigheter ”be- slutat att vissa läroböcker 'en- dast skall finnas ' i 'klassuppsätt- ning i skolans materialrum. och användas av flera klasser paral- lellt. Skulle detta få till följd, att de elever som kommer ' från välsituerade hem fär de felande 2 läroböckerna « av sina föräldrar "och kan ”läsa på” hemma inför prov och andra : redovisningar, så är vi på väg tillbaka till den skolsituation, :som . 1960-talets sto- - ra skolreformer' avsett att :upp- häva. AR Te Folkpartiet 'går i år. fram till val under mottot ”För ett mänsk- ligare samhälle”. Ett sådant mot to spänner över vida fält, Här har jag, endast kunnat snabbelysa i några" sektorer: som ligger mig särskilt om hjärtat, ARNE REMGARD. "Vi har också exempel på hurt, tyder dagen Ä — som i älgjakt -— i vissa delar av vårt land. Älg- jakten började i våra nordligaste landsändar. Älgjakten är nume- ra ordentligt organiserad, en or- -- ganisering som det tagit 100 år att fullfölja men ändå givetvis inte är 100-procentig. Tjuvskytte av älg har förekommit i alla ti- der och även nu fälls en och an- nan älg på olaga jakttid. Men straffen är hårda och tjuvskyt- arnas antal minskar, "1 hela Norrlandskomplexet bör- jar det smälla från älgstudsare gonen den 7 septemb då den allmänna jakten börjar i Norrbottens, Västerbottens, Väster- norrlands och Jämtlands län samt Älvdalens, Lima, Transtrands, Sär- na och Idre kommuner i Koppar- bergs län. Den 12.oktober är det dags för jägare i övriga delar av landet — utom Gotland — att sitta ”på pass”. "> Förutom dessa jaktdata ”tillkom- mer 'den samordnade älgjakt som bedrivs .på försök i Kronobergs och. Västmanlands län sedan några + år tillbaka, Där förekommer ingen "allmän jakt utan ett reglerat li- censförfarande" under: en ' må- nad från den 12 oktober. Man har än: 1 att älgst mens medelålder i länen är mycket låg och därför" ges licens på upp till 50 procent på kalv — över 40 procent av de fällda älgarna 1968 och 1969 har också varit. kalvar. Djuren i produktiv ålder har medl” ” andra ord. sparats. Antalet fällda djur 'ökade'. från - 1968 | till 1969 ' i Västmanlands län från 1.243 till 1,530 och man Jäknar "med en lika stor ökning i i år," " - . ÖVNING GER FÄRDIGHET "Visst ger övning färdighet ' — det ett tusental 'älgskyttebanor.i .lan- . det där jägarna kan skjuta både på och dessa banor verkar också som : kompetensbanor. Den som skall kör pa en älgstudsare måste enligt gäl-l+ . lande bestämmelser avlägga Jeore- tiska och praktiska prov, "Den degen lär inte vara 'så av- . lägsen då det kommer "att krävas . avlagda kompetensprov för utövan-], . de av jakt i allmänhet, Så är för-|- hållandet i Danmark och. Finland och ett uttalande av 1970 års svens- . ka jägarkongress tyder. på att vil. snart är där ocksår Självfallet kom- mer älgskyttebanorna” då: att spela en än viktigare "roll än 'nu: Men det blir: säkerligen också prov i konsten att handskas med hagelge- så ORD PA V GE : — Vådaskott til! döds är sällsyn- Varje olycka som sker — det är en för mycket gäller : också . älgjakten. Det + finnsl;””' stillastående och ”rörliga pappälgar| ger 'jägmästare Bo Thelander i Svenska Jägareförbundet. Det är emellertid bara tal om bråkdelar av promille om man tar i betrak-, tande. antalet jägare och antalet jaktdagar per år, fortsätter han. De senaste decenniernas statistik ger i snitt två dösolyckor om året. 1969 såg länge och väl ut att gå lyckligt, eftersom "ingenting inträffade i Norrlandsdistrikten, men så- följde två dödsskjutningar i Småland och en ordentlig skådskjutning. ” — Kompetensprov bör. alla ge- nomgå även om de inte tycker det är nödvändigt varje år. Det visar sig många gånger att rutinerade älgskyttar har svårt att klara pro- ven, En verklig jägare' borde sätta som en ära att genom" skjutpro- ven visa sin duglighet. Det är ock- . så en fördel om jaktledarna för in- till gränsande marker träffas före jakten — så 'sker i många' fall och många tillbud kunde avvärjas ge-" nom ett sådant möte, menar jäg- : mästare Thelander, . "Klädseln 'är viktig," En' tögonfal-" lande färg, en röd armbindel eller ' ett rött hattband av vanligt crepe= papper bör synas på varje skytt. | Det ligger någonting i historien om A som är , instämd till tinget för att ha skjutit på sin jaktkamrat B. - Denne uppger att han. ropat, att han inte var en älg. A tillfrågades av domaren om han inte hört B:s . Top: i se — Jo Jå; men jag tyckte precis : han ropade att han var en älg... Från Svenska Jägareförbundets . sida vill "man till sist påpeka det" viktiga i att kontrollera vapnet in- nan jakten, Det kan ha hänt myc- : ket med ' en: bössa' som hängt på en vägg eller stått i ett ställ i ett : års tid, Tänk på det och till sist ' : Nya tider, nya seder. i sjukskö 2rskeskolan, "Men hur'det nu än är så har rektor litet svårt att ac-: ceptera allt.: Hon fnyser:: Och: sä ser på sammanträdet; . SÅ — Rummen ' är 'avsedda för en person och bädden tymme vr bära ”Kommöniela Oskar är klubbfö ar 2 i”styrelsen och” slätade', över: — Men dom behöver ju. inte lig "av bredvid" varandra hela "tiden. I Vad är get för slagsmål" dö borta? - A a '— Äsch, det är | bara: en” vän skapsmatch i fotboll, + — Jo,. direktörn, Åhman ringde" just, och sa att han hade” halkat på isen och vrickat foten, ve — Hur i helsicke fick han ner : ta, men förekommer'ju tyvärr, sä- oten i grogglaset? N - SVERIGE 701 i SVERIGE 20 Den 28” september : 1970 ger Poststyrelsen ' ut nya ' frimärken med anknytning :till svenskt nä- ringsliv. Ivalörerna blir 70 öre och:1 krona, ' sh ” 70-öresmärkena säljs endast "1 häften med /'sex frimärken som alla” har olika motiv, Det är Svenskt näringsliv på frimärken skogsbruk, sjöfart, verkstadein- dustiri;'” vattenkraft, - malmhante- ring och teknisk utveckling som apostroferas, Motiven har 'teck- nats av Sven-Olov. Ehrén, law Slania har svarat för grave- ringen och Jan .Magnusson för häftets » layout. Märkena trycks Czes-V Väderbiten —, Det intensiva ovädret med centrum strax väster om Skott- land rör sig sakta mot den syd- lgaste delen av Norska havet och föregås över "Nordsjön och södra Skandinavien av kraftiga sydliga eller sydvästliga vindar. | -Ett flertal regnområden rör sig från Västeuropa åt nordost upp över Sverige, Utsikter — till torsdag kväll: Först frisk till hård sydlig vind och regn flerstädes. Från mor- gonen ' eller : förmiddagen hård byig sydvästlig "vind, lättande molntäcke men en del regnsku= rar. Något svalare, ” Kattegatt: Styv sydlig kuling, från morgonen hård byig syd- västlig kuling. Först regn, sena- re bättre sikt men en del regn- skurar.” - . » Utsikter för fredagen: Frisk, vid kusten och på kalfjället hård vind, i södra Sverige mellan syd och sydväst, i norra mellan syd -: och sydost. Mestadels "molnigt och en: eller annan - regnskur. Möjligen kan också ett regnom- råde röra sig norrut över lan- det. Oförändrad temperatur. mm perna | "harr Mycket av det avfall och skrän som smutsar kusten kommer från båttrafiken. Avfallet består till: största delen av plastföremål : -: Detta framgår av en' utställning ' som .. de , . miljövårdsstuderande. ' eleverna vid Katrinebergs folk- högskola har arrangerat, + i Miljöförstöring ä är ett dagsaktuellt problem som trots all publicitet & är ganska okänt. för de flesta, För att bidra till den allmänna infor- mationen i det Europeiska 'natur- vårdsåret 1970 'har : eleverna vid Katrinebergs folkhögskola fått äm- net miljövård inlagt i schemat, '. - Förutom att. få en. allmän infor- "mation om miljöförstöring och på vad sätt detta problem kan bemäst- ras skall eleverna fråri olika plat- ser 'där folk dagligen passerar eller vistas .samla upp prov av kastade föremål för 'att på så" sätt kunnå kartlägga folks ovanor, xo Soo ' På tisdagen arrangerades en ut- ställning av uppsamlade föremål från en 200 meter lång strandrem- så söder Netas berg. Det. blev, in- "gen"! liten samling trots att endast: en bråkdel av vad som farins på platsen kunde tas med, Plastföre- mål av skilda slag dominerade” En- gångsförpackningar, en del från vår 2 . I däg. TORD « Solen / fn upp kl. 5.32. och I 'morgon: DAGNY” . Solen går upp. kn” "5.34. och ned kl. 18.42. od is tre» färger: gulbrunt," blått» och : rödviolett.” Det blir två 'versionér av håttet, en med svensk "och en med engelsk: häftestöxt.. tvi tu! :"Ikronasmärkena säljs både i ; [rullar och i häften med 10 mär- ken! Det. är. ett gruvmotiv,' teck- nat av: Lars Lindeberg, som åter- ges. Majvor . Franzén har grave- rat frimärket och. även. för, detta häfte. har. Jan Magnusson . svarat för layouten. Färgen är svart, på tonat: -Papper. L . Samtliga märken trycks i 'stål- gravyr på Postverkets frimärks- tryckeri. a : ra grännländer förekom tillsammans med papper, glas' och. textilier i en skrämmande. omfattning.” Huvud> / | parten av avfallet har förts dit av hävet;' vilket tyder på att den liv- liga båttrafiken bidrar på ett vä-' . sentligt sätt till nedsmuttsningen av É stränderna, Flera av föremålen var” dessutom nedsmetade av olja, : .: Eleverna skall under" kursens.” gång studera på vilka olika sätt. 7 avfall och” andra miljöfarliga "medel kan oskadliggöras. Genom diskäsio-' ner och" grupparbeten ” "skall "man "arbeta fram förslag till" hur miljös förstöringsproblemet skall lösas, 5. ningen i Fl Db - red' och tre Katarina” Kristoffersson, Ränneslöv (skymd). t; här får Ulla. Nilsson La. sin seger på 25 meter bröst, tvåa blev 'Eva Kling, Knä- Mål > — Handlarna 4 stan ä värst av al- la. Tacka vet ja knallarna, dom går dä & pruta mä. — Ja, röpade nån annan, om I kunde få bort knallarna, sen skulle I kunna skinna oss riktit.' , Handelsmannen vände sig mot dem och skrek, — Vi ska ha bort dom, tita på dä. Förr eller genare ska dä upp 1 riks- Z dan, Han ryckte tömmarna från tö- Ben och gav hästen en pisksläng, Det bar 1 väg i stark fart Tösen satt så liten och rädd bredvid honom, Den lösa pälskragen = dinglade bakom Tyggen på honom som en ' annan hästsvang, : . er — Tappa' för all del inte rumpen! ropade någon, och ett dundrande skratt följde, i När Olof: vaknade ' nästa "morgon, var han sig'inte riktigt lik, Det var med möda han tog'stg upp från gol- vet I den stuga, där de haft kvarter. Han satte sig tungt' på en bänk, och där satt han, Björn tittade förvånat och oroligt "på honom, - Hansa ansikte var matta. Det såg ut som om han haft svårt att bli riktigt vaken, Och ban. subbade och talade på ett annat 8. Det var något fel på Olof. Det pra: tades hit och dit om saken, och till slut kom man fram till att han kan- ske fått slaget I natt, medan han sov. Inte mycket men så pass att man kunde känna igen tecknen. ,Olof själv trodde också att det var så. - — Ja ble så galen på den där kärn |, 1 går, sa han, Å dä ä aldri bra för gammelt folk, —,at Md h "Han hade "gärna fått stanna någon dag här hos bonden, men det ville han inte höra talas om.' Han ' ville hem så fort som möjligt. En. visste aldrig... Det kunde -snart: komma igen. Och var det så bestämt, så vil le han dö hemma, Bonden bjöd på brännvin och för- sökte muntra upp honom. Det här var nog inte så farligt. Han kunde ju både tala och gå. Om nån "tid ör : i . vo a Björn gick bredvid vagnen var förändrat på något vis. Ögonen skulle han: vara kry igen. Så' enträddes hemfärden.' Alltjämt fanns en del varor osålda på vag- nen, men de fick väl följa med till- baka: Olof satt på vagnen med någ- ra tygpackar som stöd.» ' ;Det fick gå sakta och försiktigt, ty annars. gjorde det 'ont' 1. huvudet på honom. .Den gamla. hästen hade inget emot, detta. Han skred; fram med korta steg och.sänkt "huvud. med tömmarna ti hånden, Ibland kastade han en orolig. blick på far. Liksom hästen hade Olof sänkt huvudet. ..Så kom den gamle knallen tillba- ka hem från sin, sista resa. Johanna mötte ute på gården, Vanligen var hon rätt högljudd, hade, lätt för att hojta och åbäka sig. Men nu var hon märkvärdigt tystlåten. Det var näs- tan som om hon väntat att det skul- le sluta så här; Hon vilte stödja Olof uppför trappan, Men, då blev han för- tretad, - Så dålig äs då inte, "tyckte an. . Olof. repade. sig; även om' det » gick sakta. Men han hade fått. en knäck och blev, sig aldrig mera lik, Han sjönk" ihop, rörde sig sakta, och kla- gade ofta över att det var en sådan kyla i. högra" handen och. foten. Men han, gav Inte upp utan glck omkring och sysslade med lättare arbeten, . Nu blev det så att Jonas på Skva- la äntligen ville sälja gin. skvala och skvalta. Han var ingen ' driftig” man och hade alltid ont om pengar, Det var väl detta som gjorde det. Nu "Köpte Olof fallet. med .skvalta st och allt. Skvaltkvarnen var . upprut- ten och förmådde inte mala ett korn i sänder en. gång. Lika illa var det med vasshjulet, Men det lilla . fallet skvalade lika källfriskt som vanligt, och det var huvudsaken. Olof hade gått modstulen ända se- dan sin sista 'resa, Nu var: det som elhan fattat mod igen. I alla tider ha- de han åtrått detta fall. Nu ägde han det omsider. Nu skulle han bygga ett nytt och mycket bättre vasshjul som skulle kunna dra både en hemkvarn och en stamp att rugga vallmar och filtar med, Härtill fordrades god ber räkning och mycken knepighet. Dess bättre hade hans tankeförmåga inte försämrats på samma vis som högra handen,' vilken blivit så märkvär- digt valhänt att ta med, A Olof började med stor ivér bygga på sitt vasshjul..Björn' hjälpte . ho- nom ibland. Annars :hade ju han sitt att tänka på. Han var bonden på Backa nu, Han hade övertagit går- den och.hade mycket att stå I. i Nu' mot. våren gjorde "vintern "ett sista anlopp, ett kort men - häftigt. Det blev ett väldigt yrväder. Och nu var det Björn i Getabo som stod 1 tur, Han kom från staden och blev över- raskad av yrvädret. Som vanligt ha- de han pokulerat. Det var läng väg hem, och drivorna växte och växte. Björn var vid gott mod. Han hade brännvin, Brännv'net var - märgen så v värmen, . oc > | | M Allt: högre blev drivorna. Släden slingrade och ' guppade, ' Björn . satt och dåsade. Vid. ett häftigt gupp föll han: av, Hästen vadade, vidare och försvann i, mörkret. Björn hade stort besvär att kom- ma- på benen. Han försökte skynda ikapp. hästen och släden, Meh snön var för djup och" benen för veka. Han pulsade-. fram genom :drivor- na. Detta var nästan det värsta vä- der han varit ute. 1 under sitt långa liv. Benen ville fastna i snön, Han vari tvungen att ta fram pluntan. .' Länge stretade han fram, ibland på vägen, ibland bredvid, ty. nu hade snön plånat ut alla märken, Han blev tröttare och tröttare, , Till stut föll han. Han låg stilla. Det kändes så skönt att få vila, Han var ' inte rädd, Inte heller frös han. 'Allt'var bra. Han domnade. bort och vakna-| de inte mer, Så kom det bud till. Backa att Björn 1 Getabo hittats död i en snö- driva. Nu ångrade Johanna ' bittert att hon förskjutit sin far, Men det var så dags. Det blev "begravning. . Grannarna bar Björn till kyrkogården, Vägen var lång och bördan tung, men alla bar tåligt, ty ingen kunde säga an- nat än att Björn varit en god gran- ne. i 4 er Efteråt var det stort gravöl, Mån- ga gick på knäna, och. det var. en och styrkan, I yrvädret var det ock- - pa Gc heder. för huset. '. 'skjulet. Björn' fick ' det eftermälet att han varit en rättskaffens' man. "Från den stenfria slätten var” han: kommen, men "ändå hade hän lagt upp längre och högre: stengärdsgårdar 'än' näs- tan nån annan. Han var den allra starkaste och 'armstyvaste inan, men döden hade knäckt 'honom > också, och det var världens gång. ot « Ödet knöt sitt gapn, och livet drog nytta av döden. En ung man ”upp- ifrån : slätten var med . på ' gravölet. Han skjutsade ett gammalt par, men annars var han hemmason och hade gård att ärva. Han var också släkt till Björn på långt håll. När han nu fick se Annika, tyckte han att han aldrig sett. maken till tös. Hon var lik sin mor, kanske inte riktigt lika stor och stark och handfast men med samma okuvlighet i blicken, » Efter någon tid kom en äldre man från -Sädesbygden ned till Backa. Eftersom han hade hälsningar. att framföra från Johannas släktingar, blev han väl mottagen, Men ingen kunde begripa vad han ville, + Det var en mycket finurlig .och talför "man, Han - berömde allt han såg, från det nya: halmtaket på la- gården till den stora vedhögen vid "Väl inne i stugan flödade hans lovord ännu mer, Detta var I sanning ett välhållet hus.'Det syntes tydligt att här bodde duktigt och väl- bärgat. föll, Och såna granna: ung- domar, Det var roligt alt a komma Karlen var så mör 1 mun, att Olot började dra öronen åt sig. Detta stod aldrig 'rätt till. Här var det fråga om pängalåning, det.slog aldrig fel. Men Johanna hade för en gångs skull fi- nare' näsa, Hon blev. mör i mun till- baka, något mycket ovanligt för Ge- tabo-Hanna. Hon och den. främrhan- de' var så artiga mot varann, att de andra tre föll i förundran. ' > ” När detta pågått lagom länge, kom främlingen så där i förbigående in på den unge mannen från :'gamle Björns gravöl. Han kom in på den . där pojken och 'hans" förhållanden och höll sig envetet fast vid det äm-" net. En , bra pojk var det, och han saknade inte denna världens. goda. Han skulle få ärva 'en gård, en fin gård på ett fjärdedels mantal - med fjorton klavbundna nöt i fähuset. Med ens gick ett ljus upp för Olot, Om inte gamla märken slog allde- . les fel var detta en böneman.' Han kände sig lite förtretad över att inte ha begripit detta förut.” Johanna ha- de förstått det. Men det hörde : ju också mera till kvinnans område så att säga. Dessutom levde han . själv > kvar 1 föreställningen att Annika lar... : Björn "förstod också, Han” "såg på sin far och grinade i smyg. Att An- nika också begrep, det märkte man Hon satte sig att karda ull, hon 'kar= = dade så det fröste om kardorna och till ett sånt ställe, såg. inte. upp: ' Forta + Jalttjämt var en tösunge i korta kjort- ” N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.