LAHOLMS TIDNING. Fredagen - den -21 sept, - 1970 När Iaholmsblocket skulle ör slutliga ko a elas i en "gick in i Laholms' kommun och de övriga behöll sin . suveränitet. och” avvaktar 19 74, ' höjdes det röster om ' att ' "det kundenuppstå misshälligheter inom kommunalförbundet. Kommunalförbundets ordförande,. nämndeman Erik Pettersson; : två hälfter, av' vilka -' : RK Redan nu kan" konstateras, "att olyckskorparna kraxade fel — samstämmigheten inom: Södra - Hallands kommunal: f te kommer helt att inriktas på " just "samgåendet," .kommenterar Ordföranden; 7. nämndemår Erik Pettersson "1" Berg. - Som -'förbe-] -. "redelseorgan' är ' det mycket "söm skat (klaras upp under den här maste... treårsperfoden och ' gläd- 'jande :'nög" drar” atld' åt samrmha SAMGÅENDE ' NÖDVÄNDIGT För övrigt bör det kanske, po- ; Fo ängteras,. att när: östra Karups församling överfördes "ih Båstads- blocket, fanns det bara. en väg att" välja, mämligen att överföra de.:'kvarvarande. .delarna,' alltså Hasslöv , och . Skummeslöve . för- samlingar, till Laholms kommun, I. Våxtorp. bedömdes situationen sådan; 'att vi. även. där. ansåg ” ett. samgående” 1971 mest. fördel . aktigt, 'en inställning, som också delades «av. Laholms 'landskom- + Den återstående. kommunkvar -tetten,. alltså "Veinge, »Ränneslöv, Knäred och . Hishult, ansåg. för sin. del, jatt: man. tjänade; mest på att. vara ; självständiga..;kom- munala ' enheter; inte. minst. med block Den ”konimnnala självstyrelsen i vårt land har urgamla anor. Redan under stenåldern ; sammanslöt befolkningen sig, till skydd mot. en aggressiv, omvärkl, i byar, inom vilka? de gemensamma 'angelägenheterna behandlades i byalaget, som samlades. till ”bystämma”; " hos. äldermannen. Byarna sammanslöt sig så smån hade att avgöra olika tvister, . - Efter kristendomens införande uppstod = sockenkommunerna e€e- ler församlingarna, som kom att omfatta det område inom: vilket allmogen sökte sig: till den ge- mensamma kyrkobyggnaden. ' Socknarna övertog en stor dei av byalagens uppgifter och man måste dessutom, upprätta särskild finansförvaltning. Man uppbar tionde, som fördelades till: kyr- ka och präst, till biskopen och till 'de - fattiga. : . Kyrkan kom att utöva en be- tydande makt såväl inom- soc- stärkt bl a i första paragrafen som lyder: ”Varje socken :på landet utgör för sig en: särskild kommun, vars- medlemmar äga att själva, efter vad. denna för- fattning ' närmare. "bestämmes, ordna ' sina gemensamma ' ord- nings- och hushållningsangelägen- heter såvitt icke enligt gällande författningar, det tillkommer of-I” fentlig ämbetsmyndighet , att des- sa ' handhava”, : - I förarbetena till:författningar- na” sysslade. man : ingående. med kenkommunerna som i rikssty-' ges relsen. genom biskoparnas stora inflytande. Tidvis gick -rikssty- relsen och regenterna" hårt fram "8 mot "kyrkan och sockenkommu- "nerna. - a ord = .SOCKENSTÄMMAN RÄTTSKIPARE Sockenstämman som från bör- jan var en ren kyrklig angelä- genhet kom efterhand att hand- lägga ”alitflera rent världsliga ärenden, Den kom att svara för. fattigvård .och sjukvård och i vissa avseenden även rättskip ning, och frampå. 1600-talet även för folkundervisning, som vid denna tid-handhades av prästen och om klockaren var "läskunnig även av denne. Först fram på 1800-talet kom egentlig skolverk- samhet igång inom socknarna, | Verksamheten inom socknarna var ännu i början på 1800-talet författningsmässigt. vagt formu- lerad och först 1843 ersattes 1817- års författning om sockenstäm- mor och 'kyrkoråd av = författ- ningar, som uppdelade det tidi- . gare: kyrkorådet på två organ: kyrkoråd och sockennämnd, Det dröjde ända fram till 1862 innan vi I vårt land fick en mera tids- enlig lagstiftning för den kom- munala verksamheten. Sjstnämnda . år . utkom = för- . ordningarna om kommunalstyrel- se på landet, kommunalstyrelse 1 stad, om kyrkostämma samt om kyrkoråd och skolråd och om -landsting. i :.1862 MÄRKESAR 7504 Genom 1862 års förfättningar fick "våra kommuner 'en' konipe; tens tilldelning som :1' väsentliga avseenden alltjämt "räder: Själv- bestämmanderätten — framhävdes Lantbrukare Richard Bengtsson, Ränneslöv. kommunernas” lämpligaste storiek och i valet mellan härad, prosteri, pastorat och socken — stannade man för det sistnämnda, Övergången från naturå- till penninghushållning samt den sti- ande produktiviteten 'inom sam- hället sedan 1800-taletg mitt hår möjliggjort ett revolutionerande reformarbete :inom '. hela det svenska samhället. ” Primärkom- munerna har behållit och utveck- lat - huvuddelen: av sina- tidigare uppgigter, men dessutom blivit ålagda nya på socialvårdens, un- dervisningens, sjuk. och hälso- vårdens, bostadsanskaffningens, planväsendets miljö. och. natur- vårdens -m.. fL.. områden. Flera av. desså uppgifter .har: kommu: nerna . blivit — direkt ålagda av överordnade myndigheter :som ge nom. olika ' bestämmelser > "och stadgor! direkt "reglerat verksam. heten, Det : allmänna ; har . även skaffat "sig en betydande insyn NN > + ingomtill härad, där häradstinget bla ”temän, och kontroll över den kommu- nala "förvaltningen; detta "har främst inotiverats' genom det stat- liga" stöd, som utgått dels direkt till "olika" verksamheter .och dels som stöd till kommuner 'med lågt" skatteunderlag ' och. (eller) hög utdebitering. 5 i ML ". UNDERVISNINGEN ”C ”KOSTSAMMAST Ul > Den. primärkommunala förvait- 'ningssektorn som" under, senare år:; utbyggts ” i: shabb takt och som-- medfört ”de-. högsta' kostna- derna ' har varit. undervisningen. Genom , folkskolans ' omvandling till obligåtorisk 9-årig grundskola och genom ''primärkömmuinernas .övertagande av 'huvudmannaska- ket för de. gymnasiala -skolfor- merna, har den kommunala för- valtningen : fått ' en ,ansvällning, som," jämte' utökringen : av -nya verksamheter ' och deras” utveck- ling, ,framtvingat. 'organisations- former, där: det direkta ansvaret för" kommunala beslutens verk- ställighet och den 'kommunala drätseln kommit att överflyttas från — förtroendevalda -kommu- nalmän till ' anställda ” . tjäns: För > att ' få tillräck- ligt underlag : för den: specia- serade undervisningen - inom grundskolans högstadium, inom yrkesskolorna och övrig gymna- sial, verksamhet har primärkom- munerna varit tvungna, att. själv där den primärkommunala enhe- ten icke haft tillräckligt: under- lag, på olika sätt — genom kom- munalförbund "eller genom direk- ta avtal'— samarbeta över 'grän- serna' för "att på "så sätt :fram' bringa'”erförderligt underlag. Pål liknande : sätt har. man 'samver- kat? för! att "lösa andra problem i' samverkan mellan fahgränsande ' kommuner.”Den lagstiftande 'för- 'samlingen ”har' tidigt Insett' dessa behov” "äv interkommunal. sam. verkan, och "redan 1862 -ärs för. fattning medgav, sådan rätt, 'men först '1918 "och" "därefter "infördes rätt .att bilda” specialkommuner för" fattigvården -ooh .1919' tillkom lag I om kommunalförbund, där : primärkommunerna. medgavs rätt satt "på fattigvärdens, undervis- ningen m, fl områden bilda kom- munalörbund för vilkas drätsel och" övrig ” förvaltning "utförliga stadganden utfärdades, . nt " (Forts, på std, 7) ommunälförbundets arbe: är t tal: och arbetet fortgår : planenligt för ' att” småningom skall 'gå” friktionsfritt. i . vetskap om, att samarbetet in- om blocket ändå var etablerat genom kommunaförbundet. '.BLOCKPLAN PA VÄG Inom kommunalförbundets ram, fortsatte hr Pettersson, finns” åt- skilliga aktiviteter. på gång. In- genjörerna . Lennart - Olsson” och Sven 'Ruthner hos 'K-konsult i Halmstad" är sysselsatta med att utarbeta. en' blockplan för "Höks härad och Laholmsblocket. Kostnaderna för planarbetet kommer att hälla sig kring 40.000 kr. och” huvudpunkterna kan i korthet preciseras till val av tät- ort: och regionala utbyggnadsor- ter, den permanenta bebyggelsens omfattning -och .Iokalisering, ”fri- tidsbebyggelsen : plus ett närings- politiskt handlingsprogram, "II det sistnämnda kan inlem- mas det. arbete, som ' en särskild industrietableringskommitté :med advokat Torsten Dufva som ord- förande, utför.. Man: har väl än- nu. inte ' nått "några. direkt på- tagliga resultat, men själv är jag av "der "uppfattningen att ”över- myndigheternas”, . om - ordet .till- läts, tidigare "ljumma ; inställning Laholmsblocket svängt 'en rför, ;. ansåg hr Pettersson, att” det. kar: sken omsvängning efter” hand. "Det "har tidigare påtalats Laholmsblockets ideala ” läge" ur” lokaliseringssyn- punkt med närhet till :exportham- nar och: ett väl utbyggt vägnät, och ' förhällandena i- den vägen r väl;knappast försämrats, :-ATLDRINGSVARDEN >. Si kommunalförbundets”regi har också .venkställts en . utredning om åldringsvården inom blocket, berättar "han. vidare. : i Den; har, utförts: av. socionom Göran ”"Arnman i Växtorp och omfattar ” utöver" en inventering av nuvarånde förhållanden, upp- rättad efter uppgifter från med- lemskomniunerna,' också en prog- nös "över befolkningsutvecklingen, främst. då beträffande” åldringar- nas Fliasa fö fal Pela Där har: man bl a påpekat den ogynhsamma = befolkningsutveck- lingen. inom Laholmsblocket se. dan "1930-talet "med en . stadig trend "nedåt; "Cs tlis si "Mest "påtaglig. är befolknings- minskningen under' 1960-talet med en genomsnittlig" avfolkning. med cirka. 70. personer, om , året, - -. "Medan man från länsstyrelsen/ planeringsrådets sida räknar med fortsatt stagnation eller med en praktiskt taget konstant befolk- "ningssiffra ' på. . omkring : 19.000 personer: fram; till. 1980, hoppas vi givetvis inom kommunalför- bundet på en utveckling 1 'mot- satt riktnin ” vo Bitr on (Forts. på sid, 6) SR - SS Knäreds kommun a så, - säger. ' kommunalnämndens ordförande, nämndeman —;-Ake Cronqvist, att det var bättre att överlåta .den 'snålt, tilltagna kvo- ten. till egnahemsbyggäre än att ta” allt i anspråk för” flerfamiljs- fastigheten, ti. cetenr To orel . "För: övrigt anser" jag, att det kunde vara; på. tiden, att rege. ringen släppte, egnahemsbebyg- gelsen -fri >och' istället -kvoterade flerfamiljshusén.” Vi, är” nämligen i'den situåtionen, att vi har. ut. sökta , tomtområden: "planerade o. färdiga; och" därtill områden; där amtliga:' tol eftersökta av folk, 'som,' inget , hellre .vill än att... ordna - sin: bostädsfråga. på egen. hand. sor " Men samtidig mänga, inte min skor, som. vi i : Lageredsområ- det. för: en. beräknad kostnad på i runt "tal' 100.000 kr, > vt Ett "anat åtrått tomtområde mer området kring Krokån, där VA går fram: till gränsen och alltså utan några större arrange- mang kan byggas vidare.” HOLMEN "PA IS För nägra år sedan, ' berättar hr Cronqvist . vidare, var Hol- mens. bruk engagerat i en” pro- jekterad” träfiberplattfabrik — i Knäred, Ett mavwvkområde för öv- har lagt ner stora summor för att ge u rerat ligger Lagavallen, varifrån vår bild är tagen, t rigt ytterligare utökat genom ny- rdigställts som :; Och -ett tredje är på väg. Sat Byggkvote '— Vi bedömde, det. emellertid ; är. Skansen, där man planerar ” ytterligare tomter, : vartill kom. ngdomens fritid mening. H det. red och Hishult inför valet Kommunalförbundet förberedelseorgan | ERRAO sr Tr vara utbyggt. - för Knäred som centralort . Bristen på bostäder är ett ständigt bekymmer för kommunalmännen od Man” har en stående kö av' bostadssökande och även om det just nu byggs ett antal enfamiljshus - inom” kommunen, hade. man gärna sett, att rade flerfamiljshuset också kunnat bli en verklighet, ' ligen klarat tillköp,. reserverades för industrin ' och alt tycktes va- ra klart för igångsättning. > - Tyvärr ändrades konjunkturer. na och nu mäste man väl kon- statera, att” projektet "lagts "på " Holmen har under alla 'om- ständigheter fullföljt sina -över- enskommel&er, : beträffande: mark- förvärvet, ' och dessutom ställt sig positiva till en överlåtelse : hämdelse: något ” annat - företag skutle .vilja. etablera . sig i Knä- red, - fö NN SYDKRAFT. AVVAR- nan” jobspost fö r Knä- an i | s mndeman "Åke Cronqvist, ordförande i kommunalnämnden. reds - kommun - var, när Sydkraft bromsade - sina . planer på - en kraftverkskoncentration . till kom- munen. oas a le I .— Även .här har väl utveck- lingen, inte.minst på. värme- kraftområdet, medverkat till att man beslutat. avvakta; förklarar hr Cronqvist... sas a sc Sammantaget blev det en miss- räkning för , Knäreds kommun, som när projekten var aktuella | | och Fl D a vn a SNRA t tomtområde..Två enfamiljshus är redan uppförda te inte byggkvoteringen hinder i vägen, skulle området snart a - se Knäred. det planerade och projekte-, med all rätt såg optimistiskt på framtiden. oc - - : i . SMÅFÖRETAGSAMHET -' Meny vi kan" under alla : om- ständigheter glädja: oss åt, fort- satte han; ätt. den ' etablerade företagsamheten: inom -« kommu- nen. hävdar "sig -väl och las i "rätt riktning. || . . Från: kommunens sida” gö vi | vad vi kän göra för” att. tillför. säkra oss: öm industrimark och jag kan avslöja,” att "vi just: nu har förhandlingar på gång med fortifikationsförvaltningen=Hiom förvärv” av deras område 1 -.när- het "av ) fabrikör Gustafssons an- läggningar, :där. man onekligen örjar Bli. trångbodd. RR också” berätta, att "man: från Kronans sida är posi- tiv och att affären: med all. sär "kerhet. blir "av. ” KÖREN Genom få marken för en tid. sedan ”— kö- pesumman. var. 177.000 Kr. >— har -vi « säkrat oss om värdefull ån .utveck- rvet -av prästjords-- dustrimark, Av området (över. tog för” övrigt 'Holmens> bruk 48.000 kvm, för 43.500 kr. Sr os TRIVSELKOMMUN > Nu har vi det' så: väl ordnat inom ” Knäred, :. att vi bara har cen " tätort, qvist: Det har i 'sin' tur med- fört," att det aldrig varit. några debatter om var: åra fritidsan- läggningar skulle förläggas, 'och jag kan väl utan överdrift ock- så konstatera, att kommuner är väl. försedd i den vägen. ' - Vi har /'en god: "idrottsplats med : angränsande :. tennisbamor, vi har vårt inte minst av ungdo- men uppskattade och livligt frek- > smäakriktningar, : oc or "ren, . > Mörles "I runt tal skule jag tro, sa venterade Flammabadet' och" för den” strövintresserade ' områden, som kan tillgodose vitt skilda Med kommuners bistånd Mar också. privata exploatörer. ivitres- serat sig för. Knäred som : fr!- tidsområde, Vi Kän peka på: Eger- nahuftt, där ett äntal stugor” re- dan uppförts, ' vi här, Körsveka- . Området, där expbåteringen: är faggorna, och vi: har ;Akehans- bygget, som också är/ aktuellt... " avkopp- ling 1 nära” kontakt : med; natu- ps oro han, att vi, har "närmare '300fri- tidshus . inom Knäreds !komrhun, och fler skall det bli! I oilKe vu. SKOGSAFFÄRER :: le För att få bättre möjligheter att bygga ut 'serviceanordhingar- na' inom kommunen har vi ta git kontakt med kyrkan; för” att söka' överlåta våra skogar. Kom- munen har cirka ' skogsmårk, varav' något. över 150 hektar kan räknas som produk- tiv, och vi”anser att vi kan bätt- re: utnyttja "kapitalet där omdet os La (Forts. på sid. 7) , ra » id fortsatte "Ake" Cron:' 200 "hektar . I N 005 00 ON OD 15 | (5 |D AR AD AR [|.S9000 sa | oo | 000] GR | SVS ON SN | NS SENS | ORNS| SN | UR AD AR SNEEESEEeEEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.