— Lördagen den 12 'sept. 1970 . AA oe KREON > en LAHOLMS TIDNING - mm LT Lördagen den 12 sept. 1970” LT = —" am — = — ; r NV - centern | 16 sönd. ofter Trek. | r ec so N ” :Kärvar e valrörelseklimat ' - Text "Luk, ' 7: 1117, su makt och Jesu kraft, Ja, tll Dags för nya tag! Berättelsen om hur Jesus upp-| och med döden rår han på. Ing- oe politiska klimatet å värt med 15 procent. En vecka före i dag väckte änkans son i Nain från|en- Und den ar blivi kärv are under de prisstoppet förklarade sig stats- döden har väl fängslat oss alla |döden, inte ens han själv, som fö ” 1 d senaste dagarna, Skenbart verkar minister Palme övertygad om att ; Ib Vi har gripits av omständighe-|Yar utan synd, blev tagen un- Dags ör nya tag i politiken. Det är val den det som centerledaren Gunnar man nu var på väg in i ett skede . Va yrån terna kring dödsfallet och kring|dan. Gud hade lagt döden också 20 september: I press, radio och TV kommer Hedlund orsakat detta genom si- med lägre prisstegringstakt, Just - . . dessa ger texten klara besked, |På sin enfödde son, Jesus Kris. po : : . na s k utspel, I realiteten är det då var inflationstakten 7—8 pro- Laholms Tidning ”Han var sin moders ende son, |tus. oo | u Du att möta partiernas budskap. . - emellertid regeringspolitiken som cent. Men Olof Palme visste för- : och hon var änka,” står det)£) Under sin vandring på jorden Mindre än 29, av da stidni ngarna för centerns utgör den egentliga bakgrunden stås inte då, att Gunnar Sträng Tel TT > ftexten. Detta att hon var” änka|hejdade han dödens framfart o 5 Inga ” härtill, Prisstoppet på livsmedel en vecka senare. skulle ; besluta . Se . var hemskt nog. Berövad det|vid flera tiPfällen och sjuka män- färger. Centern tar inte emot bidrag från nä- var den första signalen i valrörel- — om prisstopp. : 3 Y stöd i livet som maken skall|niskor gjorde han friska. Jesus ringslivet. Centern får inga ekonomiska bidrag om att någonting höll på att — Si h Ö en kl 8-23 vara. Om man ser till det rent|var dödens -betvingare. Och även hända. Tyväre ka det od i ituationen just nu är stt vi har ar PP . yttre så fäste hon stora förhopp-|när han själv gick in i dödens från någon facklig rörelse. Det ger oss begrän- fö Varför det inte tös: ett prisstopp, som kom för sent, |. Lörd 8—12 = |ningar tili denne sin ende son.|rike blev han ej besegrad. Nej sade ekonomiska resurser. Men de små ekono-: ör sent, varför det inte löser in- Av en undersökning inom indu- |. LOr agaär - Han fick gå in i faderns ställe |även då betvang han dödens k dl h flationsproblemet, På de prisreg- striförbundet har vidare framgått, omer . och taga ansvaret. för sin mo- makt. Han blev segervinnaren, . miska resurserna vägs upp av me lemmars oc lerade varorna finns de höga pri- = att industriinvesteringarna i år Söndagar 12—23 |år så att hon ej skulle lida|som på tredje dagen uppstod sympatisörers frivilliga arbete; AA serna kvar, och på andra varor — trots högkonjunktur — inte för svår nöd. Och nu hade ä-|från de döda, . Ce år till val der t. te; . kan inflationen fortsätta. Vad tän- kommer att öka med 15 procent ven det hoppet tagits - ifrån| Jesus gick fram och rörde Xid ntern går val under Te paro er: oe » ker regeringen göra efter valet, — utan endast med 5—10 pro- henne. båren. ”Unge man, jag säger dig: : . SS om den får sitta kvar? Finans- : cent. Småföretagen ökar inget alls. Vi flytt' int! l Gör . Det var:en svår vandring för|Stå upp”. O, saliga ord. Den' dö- . Decentraliserat samhälle MONS minister Sträng har ingenting att : Allt detta är resultatet av rege-" som centern före- den arma kvinnan, när hon gick | dens Skugga RE lagrad .e Bättre miljö . NK us svara på den frågan. ringens kärlek till skyhög ränta där bakom sonens kista på väg blev- liv. 30 tå et rån "vilket e Jämlikhet " as Den socialdemokratiska regi-Y och järnhårda kreditrestriktioner. slår: fl Ha maskiner till begravningsplatsen. Man. för- ar ok rEetag hördes, blev |] . men har misslyckats med nä-" Och regeringen vet inte heller. stär att det var jämmer och kla-|så mygken jämmer hördes, blev I annonser och broschyrer skä vi försöka för- zingspölitiken under 60-talet, sär« - hur de skall kunna backa ut = | || OCH fabriker i stället talkades Nains stadsport Och såg rört vid bären. Och. de som bu- klara vad vi lägger i de begreppen. va. skilt med” industriinvesteringar- ur den återvändgränden.” a : öljet k å välro stannade upp i vandringen. 4 na, Det har ansetts nödvändigt : Nu som i våras har främs cen- "för människor! Ber Honges Jättiga gråt Phaade När Herren Jesus Kristus kom- Vill Du veta mer om centerns politik? vill Du att öka a må minst 0 ” ENG Fredlund påkat der , Jesus och han ömkade sig över|mer till oss i sorgens (Stunder hjälpa oss att föra ut vårt budskap? Vill Du cent om året — det blev cirka 2, praktiska lösningar t ex åtgärder: henne och. gick fram till :henne|och säger sitt: "Gråt icke” oc - 0 Våra konkurrentländer har haft för sparandet, utlandslån för a mn ss ord 'och en ' hand-| rör vid oss med sina varsamma säkra en ny center. Seger i årets val? : : och "med: sitt SÅ T i en väsentligt kraftigare å dustrit na och ”sa rörelse hejdade han hennes tåre-| händer, då händer något : med ' pot > «+ . N i . Detta betyder, att vi håller på att " fällda' ansträngningar, för bespa= flöde. : oss, Vi känner: något av.! a TORK — komma på efterkälken i konkur- ringar” i budgeten;' En räntesänk- .. " Jesus var van. att möta, sorg | kraft och makt att hjälpa. ;Hjäl- ill ent Vv i t h nöd Hos de människor han |pa oss att övervinna, detta 'hem- Jag vill veta mer om centern, + . 3 t rensen med utlandet. . ning måste, såsom centern un- och n 08 e - ar i | ska som drabbat: oss. Många sör- sänd. mig det nya artiprogrammet CJ i . "En = väsentlig anledning till — derstrukit, komma” till stånd, Och mötte på sin väg, Här ställs vilska som drabbat'oss. Många : g p g | : misslyckandet är att ri stabiliseri ferensen . på ett: underbart. sätt inför Je-]jande: människor: har gjort den sh ill. ml Centerpartiet , ' SÖ NE. 3 " ekonomiska politik ofta varit fel te äntligen få bli yerklighe " SA Döda veg oh eV Feta Så Mate Oo Kvinnoförbundet sv avvägd, I stort sett kan man säga ' Men regeringen Palme; att även de” dansande ut- Insändes till: bli med i i : a . 68 till: [] Ungdomsförbundet att finansminister Sträng och re- ler stå tomhänt, "Den . vet ” var. re EO nyttja denna inrättning;! vil- : Centerpartiets tre ör ss geringen i alltför hög grad varit ken ut eller in — medan ”infl Vin slätt . ör ket säkert konimer, att! bli Exp, : Pn förälskade i högräntepolitik" och tionen fortskrider ” . 3 i H Skattat. En: "svalkande ' Box 69” " järnhårda kreditrestriktioner. En investeringarna” "avtar. . " (Forts. fr, sid. 1) .uppskattat — Sn. 31101 Falken: sådan politik måste helt enkelt inte få fortsätta'så. Den där skyls: ++ 4 mellanöl; mellan turerna sä- berg-1 : ' ger säkert ingen nej till. Och . l eftersom ; mellanöl serveras Ne . - så är. åldersgränsen satt till : " : 18 år. På tal om 'mellanöl' S . så kommer. gästerna ' premi- |: i ot et Re SNR RATE? IN ärkvällen! att bjudas på. en HR . ” öl, vilket" säkert kommer. att H uppskattas. Go go- flickor - i Premiärkväll var det," och ” kvällen till ära här en topp: discjockey ' från. USA enga- » Det är en '"slags' tunnel, där .de, dansande kan utöva sina + konster : lite mera "privat, så 'att säga. Det är. där mer el- ler: mindre blyga ungdomar. kan gå in, om det finns någ: 'ra blyga, ungdomar. nu för tiden. En . ny. sak, som syd. "hallänningarna : alltså blir ;först' med datt inviga. : bromsa . .upp produktionsappa- ratens ' "effektivisering och där- med framstegstakten, -I våras började problemen spet- " så3 till genom en häftigare infla=- tion än tidigare, Samtidigt stod det klart, att underskottet i utri- keshandeln kommer att bli minst lika stort i år som de närmast .. föregående åren, Sedan mitten av 60-talet har det varit underskott . Å bytesbalansen, med en halv till en miljard kronor om året. ' Det kan 'inte fortsätta på det sättet, > Centerledaren ' Hedlund : slog ten som . det står ”Livsfarlig led-' ning? på” "borde idag även plac ras framför kanslihuset i Stock- holm, i ee ”Scaan” des, upplyste” vi Karl, Svenssony har jag varit. ; frisk. hela "tiden. men så :'har' Jag» inte: heller" öppnat” ett . (Forts. fr; sid. bokdn inte” är. av; Sden: där riktigt. : lisentusiasmerande sorten; så somnade han dfrån Pub; menn id: För de” "som. "Inte. är! larm i början av april.:Det måste spe "gerats. Mike” : Malo | bli 'en'starkare finanspolitik; sade alltihop. setet iciellt roade av att visa sina Namnet och till sin hjälp har. han, och . föreslog, bl a tidigare= | Och vaknade mitt iv din "färdigheter i på v : dansgolvet . AR flick om" läggning äv "momshöjningen ' och ; han två? go-go-flickor, som "finns det en pub där de kan, . säkert kommer ' att förhöja" trösta sig med. Det är klart |" stämningen. Gerhard .Grevin- ger har” dock flera fint kort b bakfickan, ' och tack "vare att han själv varit ”platt-ryt. | . tare”: har han fina” kontak- ter. "Det .kommer, alltså” att : ördagskvällar” om” Gerhard. nar, , ungdo: senareläggning ' av statliga indu-' stribeställningar. Alla parter bor= de samlas, till en stabiliserings= konferens. ,” . Hela ; » förklarade . sig” beredd att. hjälpa régeringen” till .en. vettig lösning. Hr. Sträng nappade delvis på förs slaget om " senarelagda industris "". beställningar <— men sade i öv- rigt:nej tack, 'Sedan skärpte nan kreditrestriktionerna mot :; : nä ringslivet ytterligare, D blev ett så kallat idiotstop] När: , valrörelsen "börja e sökte: 'hr Sträng och, Palme hålla : skenet! : uppe, ” > Fi - Sträng försäkrade "till synes" tros= visst.så sent som vid :TV-debats ten den 1 september, 'att I år skul; le 'industriinvestetingarna :! öka: "rats — folk behöver into lig- :ga i dragiga drängkammare läng! eller få en krona” och att dmappt.. var: tredje tjänste mån + håller på socialdemokra- terna. och:-att. en, av "tre "ärbe- "tare: röstar på. andra partier än |". Gunnars. Langes." Och hur kan sfoppositionspartierna vara : kapi- ”talägarnas "politiska! sympatis "rer. när. 85 : procent av; folkpar- ets" VE "löntagare; : 80 + På åker.och- fält... Nej, eégent- : ligen” är. Sverige "ett riktigt i behagligt land numer. - ' födelseland! men” "han nog tillbaka; —"”Jag' T, JAG SÄJER ALLT TILL RAM; "DET, by DU... SKA" DU DISKUTERA DIN. BRYTNING: MED "JIM 1 KILDARE 2 BETTY BRIDGES” "BAD' MEJ VARA BE= .REDD" MED LÄKAR= « : VÄSKAN'— MEN VAR- :INBLANDAD: I i KÖMPLOTTEN 2 , HR: LANGES TANKAR" < "Handelsminister-. Lange upp- bygger de lyssnare Kan” lockår under sin turné' som statsråd med tankar som den här: Ett nederlag för socialdemokratin skulle: innebära att den poll; tiska. makten övergår: till and- ra "intresse än dem' löntagarna företräder. Och "Aftonbladet — som vanligt ett snäpp vassare — förkunnar - att '- socialdemo- krätin stöds av nästan alia inom”LO och en mycket stor del" av tjänstemannarörelsen. | : Tidningen beskriver också de |. borgerliga partierna som: ”ka- pitalägarnas - politiska sympati- BLIXT, UI KAN Å INTE GÅ DT I DET. FÅ HAR VATTNET! DET ÅR MÅTTAT MED RADIOAKTIVITET I | HON KAPSEJSADE I "ALLA SKA LÄMNA SKEPPET ! "LUFTEXPLO > SIONEN BAR OSS UPP TILL YTAN Fö ohanssons" Maskinstation os 'Finsbo” östra" Käru ; Å : Tel 0421/709 45 oa Å uven ene ar sörer”, skriver Dagens Ny heter (fp). . Det är: visserligen bara: en vecka kvar till valet, men' än- då "borde man på.den socialde- mokratieka kanten komma ihåg erfarenheten. : Motgängen hår helt Plötsligt fått :en' mening 'för oss, ”Stå-upp”.' Det gällér att-klam- ra" sig fast, vid: uppståndelselöf- tet. Tron på 'Gud och- den- han har sänt, Jesus Kristus, inneslu- I på. Kristi: makt och kraft. Und: -ret- lever -och det största und- ret är när han uppväcker oss ur. Fyndens' död till frälsningens liv.-och .gör oss till förvandlade människor. - ter. alltid” tron . på undret. - Tron. - - " Torild 'Ländblom, +” Där han lärt sig kensten; hade han De båda väverskorna på Präste- torpet trodde honom. Det var gott "att de hade Kal till tröstare, ty be- kymmerna var många. Vem skulle till exempel nu sälja deras :linne- lärft, när Olof blivit för gammal att Tesa? Aven i detta kunde Kal ge tröst. Det skulle Björn, Han var som . gjord att resa med handel, en stor stark fåle, talför och knepig och väl hållen av kvinnfolket. Som sagt var, väl hållen av kvennfolka, detta var «> Men nu var det Märta som fick be- ' kymmer. Det var nog gott och väl att en handelsman var väl hållen av " kvinnfolket.. . Men vad kunde inte ' hända en sådan alla dagar han gick omkring i stugorna > > och alla nät- ter, "Snart fick änkan mera bekymmer, ty. nu kom Sven Trana hem helt " oförhappandes ' och var arbetslös. ' Han hade haft anställning på ett färgerl inne i staden rätt länge och var en skicklig. färgargesäll. Men nu tröttnat på alltihop och sagt upp sig. Det var honom likt. Flaxa hit och dit sa Änkan argt. Då sträckte Sven fram sina händer, De var blå efter sista vallmarsfärgningen. - : — Se hur ja set ut! Ja ä ju blå som en gris, sa han ilsket.. Ty det var så att svinen mestadels var svärt- blå till färgen.” . Han gick. nu hemma och | slog dank, trätte med mor sin och mun- höggs med. Kal på åmmen. : Alla tyckte att det var synd och skam att en sådan karl skulle gå på det viset, han som var så snäll i händerna och kunde vad helst han ville, :. = ,. Då fick han en idé. Folket härne- re: hade alltid haft rykte om sig som skickliga svarvare. Nu tänkte han gå omkring, med svarv, Det hade sju häringarna alltid gjort, | På en enda dag gjorde "han sig en svegsvarv; det var de kringvandran- de skålknallarnas redskap. Den var mycket "enkel. Först var det en sveg, en stake, av smidigt enträ.- Vid -an- vändandet fästes denna vågrätt ir ta- ket eller 1.ett träd. Från svegens fria ända gick en smal rem ned till svar- ven,' den :lades -ett par varv runt svarystycket och fortsatte ned till ett slags trampa. När man. nu. trampa- de ned trampan, 'snurrade svarvstyc- ket runt; och svegen böjdes” ned. Se- dan'”rätade svegen-ut sig: och 'drog svarvstycket "runt men åt andra hål- let, och. samtidigt lyftes trampan åter upp; Detta var de två arbetstempo- na. När svarvämnet nu snurrade runt åt rätt hån, fick man ta en spåna med svarvjärnet. Men när det varan- nan gång snurrade åt fel hån, fick det gå i tomgång. .Det' gick inte fort "att svarva på detta vis, men i gengäld:var svarven så enkel och lätt, att man kunde bä- ra den med sig. ” Så gav Sven sig ut som skålväst- göte och fataknalle, som de plägade kallas. Han skulle gå från gård till gård 'och svarva skålar och träfat, skulle detta fyllas med spannmål, och detta skulle bli hans svarvlän. Så hade det alltid varit Det '-blev nog vackra fat, där Sven 'Trana drog fram, ty han hade konst- färdiga händer. Det skulle nog ock- så sjungas många visor ute i byarna och supas åtskilligt. Ty Sven Trana "| var en muntergök som kunde roa både sig själv och andra. — Te hösten ä mi stackars lång- benta trana tebaks, suckade Änkan I sin väv. Utan en styver i fickan å utan skjorta på kroppen. Vaä ädä för en pojk ja har? — Jo, sa Kal På åämmen betänk- t, han ä inte: allmogen lik, han är långt förmer. Han tålar sej. inte mä å gå hemma i söagrått. ' Vid denna tid trädde Knektén Frisks son, ' Andreas, i sin faders fot- spår. Han var jämnårig med Björn, och de två hade" utkämpat många hårda bataljer, Han var en stor och stark och burdus lymmel. Men när han nu kom till "heden och ställdes öga mot öga med det barska-:befä- let, kände han sig illa till mods. — Va heter du? röt fanjunkaren. . -— Frisk ätter far min, pustade Andreas, Fanjunkaren spände . ögon ännu hårdare i honom. . — Du bleknar, gosse. Ditt goldat- namn ska vara Friskupp. Så kom Frisks pojke tågande hem som soldaten Andreas Friskupp. Det var ett starkt namn, men han reta- de sig över det till en början. Emel- lertid var soldattorpet ganska gott, och han behövde nu inte ingå po- tatisäktenskap och börja odla isko- gen som så många andra. Han gifte sig med en bondtös som inte kom tomhänt i boet och fick således en god början. Och vad namnet beträf- fade, så framhöll ju det gamla ord- stävet mycket riktigt: 'Namnet skäm- mer ingen, så hun som hette Skit, När hösten kom, reste Björn :' sö- derut för att skaffa de varor han ber hövde" för sina handelsresor norrut. Det var ett spektakel att den gamla| . hästen skulle vara så trög, Annars var den bra nog för sina nära trettio år, Den asande kommer fortare fram än den rasande, ga'det gamla ord- Far så till honom” att han skulel. köpa hem mera vallmar, ty nu hade han sin vallmarsstamp nästan" färdig. Han hade arbetat nere vid ' fallet på :Skvala hela sommaren. . ' Hade byggt nytt. vasshjul och gjort om den gamla skvaltkvarnen. Sedan hade han börjat -med ' vallmarsstampen. Det gick inte fort för honom, Hans högra hand hade blivit. så . märk- värdigt ivek. Men han molade : och arbetade så gott det gick. Blev det fråga om styva tag, fick Björn kom- ma och hjälpa till. | Jonas övervakade arbetet. Han bru- kade stå bredvid och hänga på ett ben och se på. Det var så passeligt för honom, stå och prata och se på när andra arbetade." Men samtidigt greps han av en allt starkare avund. Han såg nog vilket bra vasshjul det- ta nya blev. Och kvarnen var inte sämre. När nu också vallmarsstam- pen blev färdig, skulle Olof göra sig nytta av och det grämde Jonas djupt. Björn gav sig iväg söderut, var hans första på Detta egen h sig mycket från dem i söder. I norr talade de likt västgötarna. De talade som folk, mer längst i söder talade de nästan som - skåningar. -'I. söder fanns det stora gods, och där levde folket i Egypti träldom 'som på hov- gårdarna i Skåne. Men i norr var de vilda .och otämda. Där gick mångal- med rövkniv som tattarna, och det påstods att de slogs med kniv bara för sportens skull och för att får he- dervärda ärr 'på käkarna. eo" Det drevs mycken hemslöjd i Hal- land, "men folket ' där hade inte den starka köpslagerianda som. fanns i Älvsborgs län. De satt hemma och arbetade, och så kom knallarna och köpte deras alster för sedan sälja dem över hela landet och inte minst i Norget. Hallänningarna var Inte alltid så goda på västgötarna. Knal- larna hade fått grepp om deras han- del och försökte få ner priserna så mycket som möjligt, Att sitta hem- ma och arbeta i godan ro var en sak, mente de, att resa omkring som bland. onda och goda hand, Han reste inte lasslös eller ”Jätte”, som det brukade heta, utan hade flera säckar ull' med sig. Där- nere i stickarbygderna var det all- tid god marknad för ull. - Han kom allt:längre mot söder, och landets tungomål förändrades, Orden liksom rullades i munnen. Daulia tier, sa folk. Kal på ämmen hade. borättat mye var en annan, Och så talade de om dem som aldrig kom tillbaka . utan stoppades ned tf någon 'myr . utan jordfästning = och fader vår. Detta var starka skäl. Men hallännt na kom till. Höks härad längst söderut. £| De gick" över Lagan: öch kom ända ' ned till Våxtorp med dess trappga- | velskyrka, Nu skulle de inte längre. - Den ' gamla hästen fick ställa sig att äta hö t ett stall och vila ett pär-da- gar,' men n' fick annat atttän- ka 'på. Han fann. sig omgiven av kvinnor. : : Vid Vå xtorp . plägade knällarna räffa .- med st - från Höks härad, Två gånger om året, vår och : höst, på bestämd tid möttes. de här för att göra affärer med stickade varor, Det var bestämt som om det stått i almanackan, .Det var stora dagar för bygden, ty i dessa trakter betydde hemsticknin- gen "mycket. Att. sticka kallades. här att ”binda”, precis som hemma i Västergötland.” På västgötska blev det” ”binna”, "men härnere blev det ”binga”. ”Binget” var stickandet öv- erhuvudtaget, Det kallades också för ”gärningen”, : Här sysslade de flesta med binget, kvinnor och barn och ofta även karlarna. Stickstrumpan var = alltid med, och varenda liten stund "togs tillvara, Halländskan stickade, när hon gick på vägen, när hon vallade djuren, när hon vaggade... barnet. Hon stickade när. hon gick till kyr- tr hade hört dem så mycket att det in- te. längre tog nämnvärt, och därför var det ett häftigt schackrande över varorna. Björn och den kula norska hästen MW kan för kristendomsförhör.: Då lade I hon stickstrumpan- ute i -vånghuset, .:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.