atavat en 3 'Törsdag 17 september :1970 - EAHOLMS TIDNING (Forts. fr. sid, 1). starke ynglingen ' svarade utan tvivel för den bästa sydhalländska - prestationen. En första plats och andra plats på 400 och 100 m. Re- "dan I försöken på 400 meter visade Klang ' prima takter och efter hans tid att:döma fanns det stora möjligheter till en placering bland de tre bästa. Men att gå så långt som till seger, hade" nog inte ens ' Rickard själv räknat med. ' Jens Johansson, från Hallägraskolan i Söndrum hade en betydligt bättre för- sökstid än Rickard. Eftersom känredsgrabbaen först skulle springa 100 m final och bara tio minuter. .senare »>fi- at på 400 m, frågade man sig ur krafterna skulle.:-räcka till. Klang gjorde ett förnämligt 100- metenslopp som "gav: andra plat- Knut Svensson, Klangs. pådri- vare gav order om lös utgångs- ”årart på 400 m I:sista kurvan slog Rickard om, mer Jens Jo- hansson, hängde på och det blev en fantastisk 'spurtduell ända fram till målsnöret. Med ett par centimeter till-godo vann Klang, men det blev för mycket för honom, trötthet" och "därmed obalans gjorde” att han svarade för ett flott magplask i den sura kolstybben. Vi frågade "Klang, hur han orkade med två så hända lopp, så tätt inpå varandra, — Ja, det var inte så "farligt, - vi brukar löpa 'a00 efter fotbolls- träningarna; men visst var det svårt de sista .metrarna, ' : Vi ” gratulerar. till: en... strong Prestation. Wen Men det var "Inte bara Rickard Klang som. gladde av sydhalän- ningarna, Bland” "de. yngre poj- ' karna, gjorde : GertÅrne Uhlin från Växtorp.fint ifrån sig på 100 meter, kom sexa med tiden 14,6. Två något mårkifgt höjdhoppan- de ungdomar från Lagaholmsko- | lan svarade också för. framskjut- ; ona placeringar... Anders Andréas- son belade tredje platsen med 1,53 och Roger Eriksson "med in Å KE , t se Roger hoppade säktigt.snyggt och kan känna sig mer än nöjd med sin placering. I övrigt. kan också noteras att Marita Anders- SON, Lagaholmskolan blev fyra 1 slungkast, CN” Laholmseleverna dominerade förstås inte dessa ' DM-tävlingar för pojkar och flickor 1: ålder 14—15 är. Med tanke på'de tunga banorna uppnåddes flera utmärk. ta resultat. Lagaholmskolan stod grammet väl Som speaker fungerade för andra dagen'i följd. på idrotts- platsen, rektor K G Henrikson, | Våxtorp med sedvanlig bravur, RESULTAT. som arrangör "och ' höll tidspro-]. I 100 m. final: 1) Lennart Kirs, Tullbroskolan, Falkenberg 11,7, 2) Rickard Klang, Lagaholmsko- tan, Laholm 12,3,-:3) Hans-Erik Pettersson, Örnaskolan, Hylte bruk 12,5. 400 m: final? 1) Rickard Klang, Lagaholmskolan, Laholm 58,6, 2) Jens Johansson, Hallägraskolan, Söndrum 58,6, 3) Björn Hultgren, Engelbrektskolan, Halmstad 61,5. 80 'm. häck: 1) Bengt Hasslou, Nyhemsskolan, Vavnberg 13.6, 2) Jarl Björkman, :' östergårdskolan, Halmstad 15,0, 3) Mats Dörring, Örjanskolan, Halmstad 15,3. Höjd: 1) Sven-Ake Bertilsson, Örnaskolan, Hyltebruk 1,59, 2) Jarl Elmgren, Engelbrektsskolan, Örnaskolan, Hyltebruk" 1,56. > ' "Längd: 1) Lennart Kirs, Tull- broskolan, Falkenberg 5,67, . 2) Bruno Xarlsson, Tängaskolan, Falkenberg 5,37, '3) Hans-Erik Pettersson, , Örnaskolan, Hylte- bruk 5,30. Diskus: 1) Johnny Pålsson, Ös- tergårdsskolan, "Halmstad «32,92, 2) Ingvar Klang, Östergårdssko- » Kula: 1): Lars-Olof Svygg, ör- naskolan, Hyltebruk 12,42,:-" 2) Roger Winge, Östergårdsskolan, Halmstad: 11,91, 3) Ulf Bäckman, Örnaskolan, "Hyltebruk - 11,65. 1.000 m.: 1) Göran Lindholn, Örnasgkolan, . Hyltebruk 2.59,1, 2) Roland. Johansson, .Tångaskolan, Falkenberg. 3.03, 3). Torbjörn Svensson, Tångaskolan,: Falken |. berg . 3.06. . + Spjut: 1) "Johnny Pålsson, Ös- tergårdsskolan, ' Halmstad 41,57, 2) Roger Winge, do -40,31;' :3) Rodney; Eriksson, > do” 40, 0,10: Pojkar 14 är. one "100 m.. final: 1) Lars-Olof Ny. lander, ' Päskbergssk.,, Varberg 12,1, 2) Ove: Danielsson, do,-:12,8, 3) Ulf Fernebradt Öörjanskolan, Halmstad 12,8. 80 m. häck: 1) Ulf Fernbradt, Karlsson," Östergårdsk, Halmstad 14,6, 3) Lars Persson, Örjansk., Halmstad 14,8. Längd: 1) Ulf Fernbranth, Ör- janskolan, Halmstad 5,25 m,-:2) Ove Danielsson, Påskbergsk., Var- son, 4,93, : : Höjdhopp: 1) Mats Holgersson, Engelbrektssk., Halmstad 1,54, 2) Henrik Söderlund, Brunnsåkersk, Halmstad 1,54, 38) Anders And- réasson, .Lagaholmskolan, Laholm Slungboll: '1) Stefan Christens- son, ”Tångaskolan, Falkenberg 40.25, 2) Adrian Linde; öÖrjansk., Halmstad 37,73, 3) Lars Simons- son, - Tångaskolar, Falkenberg 'Tångaskolan, :. 1) Henrik Söderlund, Brunnsåkerskolan, Halmstad 12,00 2): Christer Wallin, . Hållabäcksk., 11,85, 3) "Mats Holgersson, , Engel: bräcktskölan 11,37, Flickor 15 år, " H 100 m. 1 Barbro Karlsson, Tullbroskotan, Falkenberg ' 13,5, 2). Bodil. Bertilsson, "Nyhemskolan, Halmstad 13,6, 3) Birgitta Troeds- son, .- "Tångaskolan, "Falkenberg Höjdhopp: 1) Elisabeth Andrén Brunnsåkerskolan, Halmstad 1,40, 2) Maria Lundén, Hallägraskolan, Söndrum 1,30, 2) Inger Karlsson, do,: Söndrum 1,25. Längdhopp: 1) Blisabeth And- rén, Brunnsåkerskolan, ' Halmstad 4,70, '2) Birgitta Troedsson, Tån- gaskolan, 4,50, 3) Irene Ström- berg, Lagaholmskolarn 4,50. 2 » Slungkast:'. 1) - Cristina Angel, Hallägraskolan 37,63, 2) E. Jo- hansson, örjanskolan 35,98, 3) Lis Kristensson, ' Östergårdskolan 35,50. Ha (Cd Pojkar. 15 ' är. Kulstötning: 2 E, Johansson, Halmstad 1,56, 3) Gert Jakobsson, lan, ' Halmstad 27,59, 3) .Rogerl Winge, ,Östergärdsskolan, Halm- stad 26,92, Örjansk., Halmstad ' 12,5, .2)- UVif|' berg 5,08, 3) BengtArre Anders. |- Falkenberg |. Väderbiten | Ett lågtryck som på. onsdags- kvällen. låg. över, Danmark rör sig åt nordost och följs av en kraftig nordvästlig till västlig luftström som tillfälligt tränger in över södra Sverige.' En hög- trycksrygg över Nordsjön, rör sig österut och följs av en till- tagande sydvästlig luftström. Utsikter: Frisk vind "mellan [i väst och nordväst och först regn= I skurar, under dagen kortvarigt |: uppklarnande. Under eftermid= I: dagen tilltagande sydvästlig vind | och mulnande,. Tillfälligt svala- re, : i Katiégatt: Oraslag än shård brit eller styv ' kuling mellan väst. och nordväst, därefter av- tagande, Fört regnskurar, sena- re god sikt, > ' > a » För fredagen: Tilltagande syd- västlig vind. Mulnande och möj- ligen regn på sina håll i de väst- ra : delarna, Dagstemperaturen omkring 15 grader.:.. PÅ BIO HISHULTS BIO". » bjuder i kväll. på: djung tyr då man visar den: spännande och : roliga ”Tarzans, pojke”. VAXTORPS BIO H visar i kväll" den gamla väk kända filmen ”Ringaren i Notre Dame”, : En rysare med Charles Laughton i huvuårolten., Torsdag 17 septömber' 4 1970. Idag: HILDEGARD Solen går upp kl. 547. och ned kl. 18.25. ; I morgon: ALLVAR Solen går upp kl. 549 och ned kl. 18.22. > oc: Örjanskolan , 1,79, 2 Yvonne Nils- son, Haltlägraskolan Ty 33. Flickor 14 år. SS "80 m.: 1) Harriet Johansson, Hållabäckskolan, Kungsbacka 11,1 2) Mette Brevigh, Varlaskolan, Kungsbacka 11,1, 3) Lisbeth Inge- marsson, Päskbergskolan, Varberg 112. Höjdhopp: 1) Barbro Anders- son, Tångaskolan, Falkenberg 1,35 2) Lisbeth; Ingemarsson, Påsk- bergskolan, Varberg 1,30, 3) Gun- Marie Henriksson, TLagaholmsko- lan, Laholm 1,30. - Kulstötning: 1) Susanne "An: derson, Vidhögeskolam ' 7,42, 2) Gina Sjökranz, östergärdskolan 7,16,' 3) Inger Schakonst, Tånga skolan 6,97. Längdhopp: 1) Mette Brevigh, Ö”ergårdskolan 4,48, 2) Ingrid Larsson, Tångaskolan 4,22, 3) Mariana : Andersson, Hallägrasko- lan 4,18, Tullbroskolan. 7,43,., 3) Inger, |Kariss TT DÖDSFALL i . or Carl Svantesson. I en ålder av 74 år avled i'gäår:lantbru- kare Carl Svantesson, Flintarp, | Hasslöv.' Han är född i Ysby och -inköpte vid 25 års ålder ett lantbruk i Ysby.' 1924 flyt- tade han till. Värestorp. och kom till Hasslöv: är : 1940." 1944 blev: han ' vald -till 'kyrkovärd i. Hasslöv. - Närmast . sörjande är. makan . Anna,: barn; barn- barn samt: barnbarnsbarn. : MARKARYD. Smålands Blåbandsförbund' -hade på söndagen halvårsmöte i; Betaniakyrkan i Vivljunga.' Före ' mötet ägde samling rum i, Betaniakyrkanhs' serveringslokal, där. Länsgränsens, Blåbandsföre- nings . ordförande ' fi 'posttjänste- man Joel Gudmundsson, Mäåslun- da, "hälsade , blåbandisterna som kommit från 'olika delar av Små- länd ' välkomna. Sekreterare Ove Ranebeck, Jönköping, informera- de: vid tillfället om nykterhets- -] vårdande ' uppgifter . inom" det svenska samhället. : na oo Damerna > inom " Länsgränsen bjöd "på 'käaffe, smörgåsar och tårta. Efteråt : hölls 'ett' välbesökt offentligt ' möte. i "kyrksalen, då tjänsteman Torgny Vigelius, Ek. sjö, ;. hälsade” de” församlade väl komna ' och läste som inlednings- ord-ur Jakobs brev 2:' 1—14 och förenade: i bön. Ur” sångboken Psalm "och | Sång ' sjöngs. ”Upp kamrater 'sen baneret”. Sveriges Blåbandsförenings ordförande, re- daktör "Folke Nordangård, Jön- köping, ” höll" ett . med ' Intresse åhört föredrag där..han berörde orden ' ur "dagens , högmässotext där det talas. om befrielse från träldom 'och bundenhet; sänt ma- » I nade.stitl aktiv insats, för. rusdryc- kernas bekämpande, Talaren er- inrade . vidare. om; förra seklet där prästen och lekmän gemen- samt arbetade för upplysning och bildaridet av nykterhetsföreningar -. Höglandskvintetten från Sävsjö medverkade med; ett ' rikhaltigt i £ : säng- och. musikprogram. Kollekten: som uppbars för blä- bandsrörelsen uppgick. till kr. 230. Efter korta, avslutningstal av Nordangård och Vigelius” sjöngs till sist psalmen ”O giv oss Her-]' re”, av den tro som sorgerva, be- tvingar.” . "vid. riktigt sträng kyla klibbar ln som bekant huden fast vid järn och stål. Under de otäcka krigs- vintrarna i början av 40-talet var det . förstås också ' väldigt kallt i Växjö. .. I omlastarlagret fanns "gå en man :som hette Julle. Han .var mycket: tystlåten och sa sällan elter "aldrig : ett ord. Men när man en dag på rasten satt. och diskuterade den ' onor- mata kylan och var och en hade sina erfarenheter att komma med, kom det helt spontant från Jul- le: Fö > Ja, hade jag inte haft van- tar på mej, så hade jag nog följt med : till Alvesta 1: "går + ZARA Fengeton Jå BER MT THORBJÖRN FÄLLDIN: Centerns decentraliseringspolitik En av centerns huvudfrågor i det här -valet» är ' kravet : på ett - decentraliserat samhälle, > Ett” "decentraliserat - samhälle innebär för oss att en' balans. måste skapas mellan. olika .delar av vårt land när det gäller tex ” befolkning, service. : Det ” sysselsättning ; och .indebär. också att vi vill verka för att de politiska, besluten fattas så nära den. en skilda människan som 'möjligt, sade genterns förste vice ordfö randé Thorbjörn Fälldin '1. tar 4 Säffle, = Nere Den utveckling söm skett har lett till 'en' kraftig koncentration av: näringsliv, och befolkning till tre storstadsområden 1 vårt land. Den utvecklingen "har: inte skett av' sig själv. Bakom . den finns politiska, beslut. Låt mig ta. någ- ra. exempel, 4;. 1. cs enl "Vi vet hur. viktiga länsvägarna är: för :länens ' näringsliv, Från 1970. till.. 1974 kommer anslagen för länsvägar till: Värmlands och Kopparbergs län och länen , norr därom. att drastiskt: skäras. ned. För : Värmlands det:innebär det att anslaget som : 1961 ' beräknas till: 11. miljoner kronor. skärs ned till" 1,5: milj. : 1974. Hur mycket väg kan man bygga för -en . och en. halv -miljon? " I det län jag kommer från -— Västernorrlands -län — skärs an- staget ned från 12,2 miljoner till 2,5 miljoner kronor. När jag frå- gade :vägdirektören :i mitt -hem- län .sa .han att för 2,5 milj , "kro nor 'skulle . man" kunna ' bygga fem kilometer väg. Om man kan bygga fem kilometer väg för två och en halv miljoner kronor, så ETT ORD | > PÅ VÄGEN En sommardag stod jag som turist på Via Appia strax utan- för; Rom. : Mina fötter vidrörd2 .Ide gamla, släta stenarna, där man, tror att. Paulus vandrade fram i I frimodig förtröstan, sann ödmjukhet : och : fast tro för att gå martyrdöden till mö- tes. :. (Jag kände mig ovärdig” att stå” på det. ställe där. Paulus "| gått). Den 'store aposteln hade in- te frågat' efter något i denna värld för egen räkning, (Det kunde jag. inte säga om mig. själv). ns so) Pauli enda "önskan var att den skönhet, eviga makt och kärlek som Kristus utstrålar skulle , kunna ses i hans liv, Genom ' sitt vittnesbörd sökte aposteln dela med sig åt trötta bekymrade människor av vad han funnit i Kristus. (Detta . har .varit . angeläget för mig). "a Jag kände att jag och alla moderna. människor behöver finna vad vi egentligen är skyr diga varandra... Jesus. slösade rika kärlek är till för alla att ta emot den "och bruka den 4 1 tro.” a | N ykter ungdom -: -framtidsungdom lva räkna ut hut mye ket. man, i .Värmlands ;län ” kan bygga för en och en halv. mil- jon.:: MEN På samma sätt är det” med: bo- stadsbyggandet.” Om "man undan tar de” tre, "största" städerna, "så är det. bara 45 avi " landets '275 kommunblock . som :har " garante- rad ” möjlighet : att : bygga. bostä- der "under nuvarande” planperiod. . När det gäller fördelningen av bostadsbyggandet. i länen : har dessutom det egendomliga inträf- fat, "att "regeringen" inte längre tilläter ' länsbostadsnämnden ”att avgöra, vilka kommuner. som får bygga. Regeringen har tagit ifrån länsbostadsnämnden — 'en hämnd med i” regel | socialdemokratisk majoritet — rätten att beskuta om fördelningen av. bostadsbyg- gandet,' och uppdragit åt det cen- trala ämbetsverket Bostadsstyrel- sen att centralt dirigera bostads- byggandet, > Något motiv, för denna ändring har socialdemokraterna inte: gett. Är det möjligen så att de social- demokratiska >” centralplanerarna inte! litar på sina partikamrater ute -i' länen. ' Kan' det möjligen vara så att man misstänker att representanterna ute i länen — som "på nära häll ser behoven” — inte. skulle- vara helt, pålitliga när det gäller:att uppfylla, den cen- trala socialdemokratins 'behov av att koncentrera näringsliv och bebyggelse till" ett fåtal orter i vårt land?” ' Centern, kräver att” beslut av den här typer ska: fattas" av män- niskor ute i länen, som dessutom ska ha ett direkt ansvar för sina beslut "inför länens innevånare. Vi vill flytta besluten från läns- bostadsnämnderna . närmare ' de enskilda människornas inflytande. Länens befolkning ska i val kun- nå ta ställning til' hur t ex för.Å.- delningen ' av bostäder har skett. Har det skett. på. ett sätt som befolkningen inte anser vara bra, ja, då ska man ha möjlighet att 1 val utse nya kvinnor och män för de” uppgifterra, Centern, kräver vidare att sam- hället. fastställer en befolknings- politisk målsättning. D vs. att man på grundval: av länens för- utsättningar. anger, befolkningsra- mar för värje län, Sedan vidtar man på politisk väg sådana åtgär- der att denna: målsättning kan uppnäs, =. Å När socialdehokraterna talar om . ett. starkt samhälle är detta nägot diffust. Centern" vill rlärma ”sig "proble- men . från - en: praktisk utgångs- punkt. Vi vill ställa upp målen — exempelvis - den befbiknings- politiska målsättningen. När vi har målet klart, "vill vi skapa ett så starkt samhälle som är nöd- ”vändigt för att målet ska kunna » uppfyllas. Ursäkta .' .- ” (Forts, fr. "sid. 4)” nar Hedlund. När så denne 1 ett svar gav.sin åsikt till känna om hr. Erlanders inhopp som Palmes försvarare. bröt den .socialdemo- -Ikratiska showen ut i all sin be- so besluten närmare de enskilda drövlighet: Palme kände sig "för. olämpad”, krävde en ursäkt från hr -Hedtund för: att denne dris- beskriva -sakförhållandet 1 skådespeleriet - "Erlander —Palme, Ant "detta sker 'således efter dånga och ihärdiga valturnéer där socialdemokraterna ' på ett så markant sätt undvikit varje sak-- fråga 1: den” politiska debatten, Den Fånga: raden av ord om jäm likhetspolitik, om: aktiv. närings- politik, om: miljöpolitik 'och inte minst "det". "starka ' samhället” skramlar av tomhet när man inte 1' ett endaste ett av dessa avsnitt berör själva 'sakfrågor. Vad 'är väljarna betjänta. av stora skrytsamma ord om”att det endast och enbart är socialdemo- kratin som” står. som "garant "för än det ena än det andra utan att få det minsta besked om hur man tänkt sig genomföra politi- ken, hur man efter 38 års rege- ringsinnehav funderat ut'att i fortsättningen klara alla de" frå- gor som efter en:så läng tid fortfarande står olösta. Och som väljarna har rätt att kräva klara besked om, "7 När centern nu senast tagit upp en av,de viktigaste sakfrå- gorna, den :ekonomiska ' politiken . och möjligheterna till räntesänk- ning, mobiliserar Palme fram ”rö- relsen”, hittills bestående av den socialdemokratiska partistyrelsen plus Tage Erlanders, för att ta itu med hr Hedlund”; - I sin "hysteriska nervositet Tåt- sas Palme, Erlander & .Co glöm- ma bort att riksbanken är riks- dagens verk och att varje riks: ” dagsparti i också "därför har spe- ciell rätt att ge mening åt sin åsikt ifråga om räntan. Detta på- pekade hr: Antonsson med . all rätt i sitt tal där han: efterlyste en sakdebatt kring de' politiska frågorna, Det finns knappast något hopp om att dessa återstående dagar : bill valet. kunde ändra 'på inne: hållet i valrörelsen i varje fall i en positiv. riktning. Det para- doxala. har inträffat. att Palme - — som ifråga om motståndare talat om ”pest och ' kolera”, som i varje valtal riktat inyektiv av olika slag mot oppositionspartier- na ' och : direkt lögnaktiga påstå- enden 'nu går' omkring och spe lar den ”förolämpades” ”rolt, Och den 'som" skulle: ha ”förolämpat” är ingen mindre än hr Hedlund. Finalen på det Palmeska hyck- leriet har vi ännu inte sett. Den kan emellertid knappast överträf. fas 'av vad som redan: förekom- mit. Ursäkta, hr. Palme, får man be . om politik i stället? - , Nu berättade Björn något han hört av Kal på åmmen, En gång hade Kal letat sig fram genom ödeskogar och moras in till en by som låg som en värld för sig själv. Folket där hade gift sig 1 hembyn i alla tider, Det « hade blivit sådan inavel, att nästan varenda en var-vinögd. De var. så vindögda, att när de skulle se skarpt på något, så stod de och rullade med huvudet en stund, innan de fick rik- tat in sig, Somliga. blundade och siktade med ett öga gom när en sköt med bössa, "Bonden som Kal ''tog kvarter hos var inte vindögd och in- te heller dottern hans, och dä räknade de sig förmer, Kal hade gär- na fått bli måg på stället, det för- stod han, Men vad fan, gå därborta vid världens ände 1 all sin tid. När han sålt vad han hade 4 sin påse, arbetade han sig tillbatea ut till värl den, Arvld förstod vad Björn menade. Han , försäkrade att ingen 1. - dessa trakter var vindögd,' Da satt och gnabbader, Månen S&S 5 steg upp och lyste in genom det Jå- ga fönstret, och då sa. Björn att nu gick smålandssolen upp. Ty det var så att västgötarna 1 gränsbygderna brukade reta "smålänningarna med att kalla månen för smålandssolen. ” Men ny berättade Arvid en histo- ria om' västgötarna. När den. onde förde upp Frälsaren på frestelser- nas berg och visade honom världen och frestade honom. därmed, så höll han tummen över Västergötland, Han ville helt enkelt inte visa Väs- tergötland och väschötarna, Det var inget att fresta med. Men om han vi- sat Småland från toppen av: Isaberg en majdag, då hade vem som helst fallit för frestelsen. Björn satt och tittade' på Brita och tänkte för sig själv att det + fanns mycket I Småland att fresta med, En tös med så grant leende hade, han knappt sett förut. På denna resa'hde han sett mån- ga granna ungtöser både i Halland och Småland, Samlingen av dem han gBilrna. mindes hade blivit änhu stör- re. Det var ett huvudbry att ständigt resa omkring och. ideligen se — nya väna ansikten; Nu vörjade han lt trött på det. , .. ' Som han satt där, "kom det -med ens för honom: Nu får det vara nog. Nu far Jag hem och gifter mig med Märta, , Han kände' ag förvånad över sitt hastiga beslut. Men nu var det be- stämt, Det var som AR sa: När en friade hemma, så visstd, en vem en fick, vv Så var Björn "åter hemma” efter sin långa resa, Han' hade varit borta rätt länge,. När han nu for förbi Skvala, höll han in hästen och tittade ned mot skvaltan. Där brukade far hålla till, Det lilla grå, fyrkantiga skjulet låg tyst" och övergivet med stängd dörr, Fallet brusade sakta. '' Han , for vidare. Nu hade hästen brått, Den längtade hem till spiltan och krubban. De stretade uppför U- den till Backa, Så' svängde de in på gårdsplanen och var hemma. Björn såg sig omkring, Allt var sig likt, Han tänkte för sig själv att detta ändå var ett bra hemtrevligt ställe, Så tänkte han alltid, när han återvände hem, = - Ingen syntes till. Det var mär kvär- digt. Men nu öppnades stugdörren, Mor kom ut, och gick sakta nedför de två. trappstegen. Björn höll på att spänna ifrån, Över hästens rygg såg han fram, mot trappan, drog mun till.ett brett Jeende och skulle Just ropa en glad hälsning fram till mor, Men han hejdade sig. Hans leen- de stelnade, han stod där med Bgel- ',|kvar ute vid vagnen och' väntade, Ipinnen 1 handen och såg undrande]: på mor, Hon var sig inte lik, Hon steg ned för. trappan så sakta, Med långsamma rörelser kom hon 'ned mot gården. Hennes ' ansikte. var allvarsamt, Hon såg ned mot mar- ken, som om hon trampat: bland kullersten, . ' Nu var hon framme vid” vagnen. Hon såg upp på Björn. — Ja skulle säja välkommen hem — men ;.. Hennes ansikte drog med ens ihop sig, och ögonen - började blinka. Vi har fått sorg 1 huset.. Björn stod orörlig, Det var som om han inte kunnat följa med. — Ä dä far? Hans röst var låg och skygg. Hon nickade, .:, — Ja, han ä död, Sen tre "dar, Hon talade lugnt men ansträngt. Björn lät skakeln falla till: mar- ken, tog hästen i tömmen och ledde in honom 1:stallet, "Johanna '' stod Det dröjde en god stund, ' innan Björn åter kom .ut. Han var. lugn, men hans ansikte såg stelt ut. Utan ett ord drog han in vagnen i skjulet, ty det såg ut att kunna. bli / regn. Sedan gick de In, ” Därinne vid ' spisen stod Annika och rörde i grötgrytan, Hon : hade kommit hem samma dag från Bya, dit hon flyttat Bom nygift för ett par månader sedan, Johanna berättade, Jonas hade hit-, tat Olof nere vid fallet alldeles in- vid, det nya vattenhjulet, Ilan hade hållit på: att dra upp. damraluckan, sa Jonas, Efter vad det såg ut, hade - det varit slut med en gång. Ett lätt slut hade han fått. Det har de förstås varit bättre om han fått dö inne I sin säng med präst :. och nattvard . och med psalmbok 1 han- den. Men om hans salighet fanns in- ga tvivel, ty han hade varit en red- lig man, Detta sista gjorde sorgen lättare för dem, Nu på sistona hade Olof varit en gammal och trött män- niska, Hans tid var gången, Nu hade han gått. in, 1 saligheten, och. där skulle de åter träffas en gång. Detta var en god tröst > vt På kanten av spisen äg en rund sten, som ett gåsägg till storlek och form, kanske något, större. Björn fann den en gång vid nyodlingsar- bete. Den 'var så märkvärdigt slät. Det kändes gott att ta i den, Björn tog den med sig, hem och lade den på spiskanten åt far! Han hade hört Kal på åmmen berätta att I Skåne hade de runda stenar liggande i vär- men på kakelugnshyllan, När skå- ningarna 'om vintern kom in 1 stu- gan, valhänta av kylan; så tog de dessa" runda varma stenar 1 händer- na och värmde sig på dem, : På sistone hade Olof alltid varlt så frusen och kall om högra handen, Han gjorde som skåningen, När han kom in, tog han den varma, "runda stenen i sin frusna hand och värmde sig, Nu låg stenen orörd här 'på 'spis- kanten, Det var som om Ingen kun- För andra gången på - kort. tid blev det gravöl i släkten, Anförvanter och grannar samladeå på Backa - Simon och . David ; kom . också, Johanna kunde inte känna igen David. Han hade inte varit här sen den dag hon nära nog drev honom hemifrån, Men hon kände' på sig att han inget hade glömt, lika säkert som Björn kände att han ingen bror hade I, honom. Med Simon var det en annan sak, Han var inte:långsint. Och han, ha- de blivit 'så lik far." . — Du ä lik far din på mun, Björn när 'de hälsade. — Dä ä du mä svarade Simon med ett leende, >>: -— Jo, dä får ja alltt höra, sa Björn. De fann att de hade mycket att språ- a om. Så fördes Olof Börjesson un gra- ven med all heder. Kyrkherren pre- dikade länge och vackert vid jord- fästningen, Tårar fälldes, men gräts det så skedde det tyst, ty här blyg- des sorgen att vara högljudd, - 'Gravölet vår också hederligt. Mån- ga måste lyftas upp på sina vagnar, när de skulle fera tillbaka hem, ,: Nu kände Björn att han mognade sa atod : för sig själv. Han hade Inte längre någon att ta råd av- ooh lita till, Nu måste han väga och bedöma själv, + Vindarna blåste vassare, och livet fick en hårdare ton, Men han til! man, Han hade mist sitt stöd och! .. ” han kände glädjen av v att vara sin egen. -På kort "Hå: förändrades tillvaron helt 'och hållet, och livet påskynda-' des åter av - döden. Han tog slg hust= ru. Eftersom han hade så nära sorg, kunde det ju inte ske med ' bröllop. Och det var Edela och Märta innerst inne hjärtligt glada åt. Hur skulle Edela kunnat göra bröllop, hon som bara arrenderade en plats innanför sidofönstret i änkan Annas stuga? . Kal på åmmen. som yttrade sig om allting, tillstyrkte. giftermålet... . Det ska .ske .I sjåpåren, sa han. Skedde det inte 1 sjåpåren, så var det inte > säkert att det skedde.. Det var skäl att Björn kvickade sig, ty han-höll på att gå ur sjåpåren., Och en karl borde ju ha sig en laga hustgu. . "Johanna sa varken för eller emot. Nog kunde pojken skaffat sig 'en kvinna som fört något med sig I boet. Till och med der drulen Andreas - Friskupp hade ju fått en hustru med försvarlig' hemgift, Märta däremot förde inte styver med sig. Men an-. nars var, det en ordentlig tös, flitig och ordningsam, Liksom alla kvinn- folk 1 vävarhyvgden var hon en snäll väverska - och kunde försörja sig själva ör : : nat förmå sig att kasta bort den, kände att han hade styrka nog. Ochå. '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.