Onsdagen den 23 september 1970 Inga PR SS i Lö : EAROLMS TIDNING . Halländsk ryttarelit lite ler & och ST — so = En god och saftig .rätt med och färgglad på bordet! Den stäl modern och :skapar feststämning öttl | i : da exotisk smak, lätt att laga inte för. stora -krav på hus-|en. blir lagom fast. Smaka äv. noga med. salt, peppar och soja. Fyll ugnen ' (150), Ta ut den: efter < i mästerskapstävling : VARBERG: Det är återigen: dags" för stora ridtävlingar: med "Var-- - HALMSTAD: Centerpartiet blev genom söndagens val det. näst . - socialdemokraterna största partiet i Halmstads stad. Med sina 4.325 bergs ridklubb som arrangör. Instundande lör- och söndag anordnas > . och hela terskapen. De -titlar som 'står 'på spel är följande: seniorer, stora hästar: "dressyr lätt A-2,' hoppning med försök, lätt A samt final, medel- svår B. För juniorer gäller: dressyr -lätt B2 samt hoppning lätt B. Pon- nyklasserna tävlar i alla kategorier, där tävlingen är kombinerad. Mäs- tare blir den som placerar sig bäst Tävlingarna förläggs till Holmagärde den halländska eliten si ler upp till kamp om de sju mäs- : "Desswtom är tävlingen öppen för övirga ryttare i västra Sverige och . många 'i eliten. kommer att. finnas på plats. Åtskilliga anmälningar har alltså inkommit: från : skilda - klubbar. 50 fer Tävlingarna . omfattar - 100-talet ekipage,' vilket innebär att det un- der de två dagarna blir cirka 250 starter.: - så Onsdagen den 23 sep ned kli. 18.08,.: sind ned kl i dressyr lätt B2 samt hoppning. ' - FÅ 2 tember 1970 = > I dag: TEKLA Solen går upp kl. 6.00 och oo in «ec: I morgon: GERHARD " Solen går upp kl.6.02: och . 18.05: : Markaryd sne (Forts, fr. sid. 4)... sv yllensås med mer vatten. tills smeten brödform och sätt in' den i man också använder.sig av en särskild datumstämpel, en 'stäm- pel som. genom sitt format och utseende ' skiljer sig : från : den vanliga. Den ger ett fyrkantigt avtryck, som bl a. innehåller, en kartbild med postföringslinjen in- Nya böcker. BOT rv sla - LIV. .s | . ” Bot" skapar"; himmelrike redan här: på: jorden... Varje människa, till: och 'med' de mest gudlösa, hungrar efter glädje, .kärlek:och frid :— kort sagt efter himmel- riket. Här: börjar en: sträng att ljudar i varje människas hjärta. Men,.. frågar. Moder: Basilea Schlink ' i "sin senaste bok, -”var finns ; barnsliga -: och ' okonstlade själar i” Guds : församling, ' vilka har dragningskraft. även :på : dem som står. fjärran,: så att också -Ide" kan: bli glada i denna barns- liga : glädje”?. Med. vemod | konsta- terar "hon: att: vårt. kristenliv fär så" präglat av förstånd," så steit Joch 'så litet barnsligt att: det blir glädjelöst.: im os Två ord är det som banar väg Gör bot (om- för" himmelriket: ”( vänd er)! Daglig ånger; ttring, botfärdighet, -.. omvändelse > leder till den fullkomliga glädjen: och fyller . oss.” med -frid . och jubel, Hon talar om" vägarna till bot, om hindren; som "ställer sig.i vä- gen, öch "vad : Guds ord: säger om ; . När poströsterna' blir räknade kominer centern 'sarindlikt att kun- na notera en röstökning i årets val som: överstiger 1.000, jämfört med valet 1968. Detta betyder mandat- ökning. med säkert två, - möjligen tre nya ledamöter i kommunfull- mäktige, Det torde'stå utom 'allt mellan de olika valdistrikten i k röster nu har pactiet. fördubblat antalet väljare scdan 1564 års val, Cp har gått om folkpariiet som dot 'si stad "och har unzefär en t-edjedal'så många väljare som socialde- +. mokraterna i den halländska residensstaden, : i : ledamot i fullmäktige nästa man- datperiod placerar: byggnadsingen--: - jör Sven Essbjörn, som är ordfö- - rande i" Halmstads centerpartiav. delning. Vilken eller 'vilkå nya le-' dammöter han får sällskap med in ay allt att döma ny centerledamot i' fullmäktige är däremot värre att qv landstinget från Halmstads stad, sia om. Starkaste kandidaterna är där partiet f n har endast en re= hemsamäriten Ingrid Björding och tvivel att centern därvid som ny kontorist Folke' - RÖSTFÖRDELNING : vas a Johansson, - - 3 | exklusive poströsterna: - - vå »- M:-. Cp. fullmäktigevalet 1- Halmst S "VPK " KDS ' KFML kraterna senaste perioden haft 21, moderata samlingspartiet" 8, cen- terpartiet kommunisterna 3, = Den nya : fullmäktigeförsamlin- gens 45 mandat fördelar sig ifråga om valdistrikt så, . att första. di- striktet tillsätter 13 mandat, andra distriktet likaledes 13, medan tred- je distriktet får '19 mandat,” > ; Enligt de preliminära siffrorna skulle mandaten i första distriktet fördelas så, att m får 2, cp 2, fp 3, s 6 och vpk blir utan. I andra di- striktet skulle m få 1, cp 2, fp 2, s 7 och vpk 1 mandat, Tredje di- .striktets. .mandat'. skulle: fördelas enligt. följande: m 1, cp 4, fp 2, s 11 och vpk 1 mandat, 7. bla Sammanlagt ” skulle” alltså ”mo- ” derata samlingspartiet få 4' (—4), Centern 8: (+3), folkpartiet. 7 | (—1),". socialdemokraterna 24 Des FP ;1:a distriktet "= 1154 "1.039 "1.468" 3214 393 -. 15 532 2:a distriktet” 576... 985" -1094 "4395 1455 7 106 > > 30:- | 3:e distriktet 647 2.304 — 1.223 "5.562 | 517 10 95 35 Summa — vs. 28T7 1 4328 3.785 13.171 1365. 316 . IT. Halmstads fullmäktige består av] (+3) och änsterpartiet kommu- 45 "mandat, av vilka socialdemo-| nisterna 2 (1; Självfallet "är : det "mycket : terpartiet 5, folkpartiet 8 och väns- dl -mandat att fördela, varav 1 är ny- möjligt att denna ndräs när-.de ; 4.678 «« I.LANDSTINGSVALET > "I HALMSTADS STAD som omfattar en valkrets, finns 11 tillkommet, 'Av- allt att döma vin- ner socialdemokraterna detta samt ytterligare ett från kommunisterna och får 6 representanter i det nya landstinget, « Moderaterna förlorar ett av sina två mandat. Folkpartiet behåller av allt att. döma sina två, medan centern” vinner 1: och så- lunda sammanlagt får två mandat, Kommunisterna blir helt utan re- pri 3 i landet; i Hall. om denna : uträkning står sig, I röster fick m i-landsti; let liga partiet i Halm= : d före folkpartiet, "co S Centern fortsatte stora: frammarschen —: i Halmstad nära 1000 nya Lärarinnan Marianne Carlsson blir överläkare Werner presentant, öe ”verskiöld. Silfa sr Poströsterna : avgör valet: 1 Göteborg. GÖTEBORG (TT) 0. os std " Pöströsterna - blir - avgörande. för . kommunvalet i Göteborg. Siffrorna exklusive poströstexna ger visserll- gen 'socialdemokraterna - 34 : och kommunisterna 8 av de 81 manda- ten, medan de -borgerliga tillsam-' mans får 39 mandat, oo "Pen definitiva sammanräkningen kan emellertid mycket väl ge de borgerliga : partierna majoriteten i Göteborg.":. fl DE - De 39 borgerliga enligt följande: de moderata 8, cen= tern 7 och fölkpartiet 24, ög Tre av de preliminära socialdemo= ” kratiska mandaten hotas, Na I andra valkretsen ligger folkpar=- mandat, oc : I fjärde kretsen är det centerpar- tiet "som hotar socialdemokraterna, ' Marginalen är här ytterst knapp. I första valkretsen har centern de sista mandatet med smal. marginal . Ett av vpk-mandaten tat, nämli i Halmstad 2.352, centern 4,353, fp 3.806, — socialdemokraterna 13.252, tet : (socialdemokraternas) och de vpk 1.336, KDS 327 och KFML 9, näst sista (vpk:s) är liten, >. : : tiet rätt nära och i den tredje myc= , ket nära socialdemokraternas . sista rösten är också ho= i tredje kretsen, ' där marginalen mellan det sista manda= '' mandaten fördelas +. " 1 burk kaliforniska" persikor. 1'd1 chilisäs - / 1 msk riven. pepparrot . = 1/2 'kg oblandad köttfärs 1180k vvs 1 1/2 dl 'skorpsmulor' . vatten, Kinesisk. soja " salt och peppar oe « (vitlökspulver) --: Bryn den”firihatkäde skorpsmulorna svälla i lite vatten ken och buljongbvärningen.' Blan- cirka 30 "minuter, lägg upp kött- limpan.-på ett eldfast fat och håll den varm, =. ccs . Låt persikorna 'rinna.-av och Blanda : dem med chilisås, ' pep- parrot .och 1/2 dl persikospad . loch värm : blandningen: i' en ka- .; strull. Önskas den starkare til- - sätts någon tesked HP-sås. ös li- "-Ite av . persikoblandningen över -| köttlimpan och resten” runt. 'om. Sätt -in rätten" i ugnen” igen” och lät den 'stå där några: minuter: Servera den rykande varm till- sammans -med råstekt potatis och fas v ken. Lät tillsätt" sedan - köttfärsen,' lö- en. god sallad. ” för let Många äldre invånare i sta- den Columbia, minns med gri - penhet ' en :. gammal” färgad präst, Han brukade gå på hu " vudgatan, från, kontor till kon- tor, in och ut i affärer och samla in pengar till sitt hem halt linkade han fram. Hans vita hår omramade ett ansikte som strålade av godhet. Han : predikade, ofta. — sär: : skilt på anstalter, ' fängelser och i fångläger. Hans älsklings- text löd: ”Varen så till sinnes, som Jesus Kristus var”. -. Om hans: åhörare utgjordes av de missanpassade i samhäl- Alla... (Forts, fr. sid. 4). ” PA-VÄGEN köp av uniformer till den popu- lära: orkestern. nt Bob Stewens: I EFS-kaåpeilet blir det.en kris- ten marknadskväll kl.19.30 och Ungdomssamling kl 21. .Talare och sångare blir samma som på marknadsmötena. Slutligen har vi Hembygdsparken' där Bob Ste- wens' orkester spelar upp till dans kl 19... et « Till detta kommer tivolinöjen på flera platser i' köpingen, tSor- marknaden får även i år ett fattiga. gamla. Krokig och skär upp dem i smala ktyftor:; | dem. .Nådde budskapet till bil- dade, framstående "män" och kvinnor så träffade också 'des-|. sa ord deras hjärtan och 'peka- de på vad som fattades der. ' erbjöd denna text hopp för ra. eget ' postkontor beläget Annonsera i LT intill Sto- Hotellet, :. so et .ESSJL per u tar Lilla Salongen 77-: nummer, Pösten visar 'en:mycket" sevärd ken. där ett stort antal länder är representerade, med små vack- 2 : - Te . . - Glädjande == Sedan -postdirektör > Reinholds- son, - förklarat = postutställningen invigd gick ordet till Sydvästra Smålands konstförenings. ordfö- rande Kjell Törnström som med glädje konstaterade att Lilla $Sa- longen blivit Stora. salongen, Konsteå Har: ännu äldre, anor än'”posteri” men /om” män "tär och | går”ut från samma tidpunkt som posten så kan man : konstatera att då fanns könsten 'på slotten och i kyrkorna men idag finns konsten hos:oss alla. Som: van- ligt har vi kunnat glädja oss åt ett stort intresse bland amatörer och konsthantverkare: och alla Ni som kommit till vernissagen kan själv se vad dessa 26. utställare skapat i de 77 nummer. som finns med på utställningen: Musikunder- ': o . roa hållning = Markaryds 'Ungdomsmusikkår medverkade med att spela både före. och' efter invigningen och musikkårens ledare Gunnar Berg- qvist blåste i ett gammalt post- horn den melodin som Hjöd 4 Markaryd på 1620-talet. Och som talade om att nu var postbäraren i annalkande. Han var iförd 1 gammal postuniform . dock inte från 160-talet. et Som vi nämt här. ovan omfat- tställning. Blommor .på. frimär- bot. M. Basilea' Schlink är leda- : ' NT re: för > Evangeliska . Mariasystra.- Silver till Mung skapet i Darmstadt, vilket. i över : | : tjugo. är. utfört. ett välsignelse] 'Z bringande arbete och hennes bok är en inträngande appell till en- skilda och församlingar ,att» göra bot för vårt folks räddnings skull, : : M: ,Basilea . Schlink: BOT st ETTGLÄDJEFULLT .eLIV! RE 3 Ore MT Mg ra konstverk, Öststatern. nerar kraftigt inte minstöb de på att dessa länders postverk har : frimärksförsäljningen '. till samlare. som en viktig. inkomst- En "annan mtställning skildrar postens:- historia . under : 300 - år. 1. 'utställningshållen :'fintis >" ett postkontor där” frimärken salu förs "och i en” gammal ' trevlig] postläda kan besökarna lägga ner| I” sina 'kort och brev och. få dessa stämplade” :-med den historiska poststämpeln: = > ESSJL |” samband . med :att:Mungo Jerry ',den "22 ”augusti' besökte Stockholm och Gröna Lund över- ; [lämnade Philips-Sonora en silver- skiva för inspelningen” av ;”In The:.. Summertime”. " Mungor Jerry har för kort tid|tör Boo Kinntorph, hålla silverskiva i Sverige ford-iny LP i Sverige. På bilden:: Paul | ras "att inspelningen sålts, i över|King, Colin Earl, Mike Cole, Ray 50.000. ex,. vilket alltså . uppfyllts. | Dorset :och' 'Philips-Sonoras direk- > - är EraR on ' hände dä sej att många "smeder. i — Du ä kommen nerifrån landet, ja gamla ” Myra, medan lockarna snöade i eldskenet. Du vet Inte hur- dant dä va häruppe förr. Du förstår, för längesen så kunde -di inte göra stångjärn här 1 landet. Dä va ingen annan rå, än att di fick skicka sitt osmundjärn ner te Tyskland, för där fanns dä smeder som kunde. Sen så fick svenskarna. köpa stängjärnet te- baka, & dä-jble. inte . billigt. .. Men småningom lärde di sig smida stång- järn häruppe också, å för den skull Danzig och. däromkring ble arbets- lösa. Somliga av dom tog sitt parti å flytta hit upp te Bergslagen, å där- ifrån har vi fått alla tyska namn häruppe. Dä; har patron sagt. N Detta hände för tängesen, sa My- ra begrundande, Sen kom, finnarna å slog sej ner härborta I skogarna, men åt brydde sej inte om järnet. Men, fortsatte "han med särskild be- toning, sen kom vi, vi som ä ett mä järnet. ' ” ert — Nu har far kommit igång med oss” A järnet, sa Maria. Nu blir dä en lång predikan. Hon tassade runt gubben ' och putsade: håret, så: det skulle bli riktigt jämnt" och fint. Hennes eget svartglänsande hår bröt underligt mot. hans silvervita, — Sen kom vi, fortsatte 'mäster- smeden utan att bry sig om dottern. A vi betydde mest av alla utlännin- garna. Di kallar oss fransoser, men dä ä fel, Vi talte franska, när vil kom hit för längesen, men annars ä vi från Vallonien, Vi ä valloner, Vi het- te Herou &å Posard å Gilljam &å Gille å så ÅA den gubben som ja ä kom- men av han hette de Moré, Men som sagt va, dä va längesen, å Moré gjor- des småningom om te Myra.Dä va både mera begripligt å mera passe- ligt: En myra'l en bergslagsskog. , Smeden slog av sig allt löst hår med 'sin 'storå näve och såg funder- sam ut, ad . — En myra 1 sin skog ä ett ringa ting. Men vi har en sägen t vår släkt att när. vi bodde hemma i Vallonien så va vi fint folk, oe Maria borstade bort håret från ax- « Nu ä du fint folk igen,: far, skrattade hon, Titta dej i spegeln så får du ge! hö : Myra reste sig och tog ett långt steg över håret på golvet, Han satte sig på soffan bredvid Björn, ' ,.- — Ä' kvennfolka likadana 1: era trakter? sa han. Di tänker bara på bak &å byk å. hyfs å sånt där. Släk- terna å gångna tider å sånt dä strun- tar di i, - | Vs — Kvennfolka hemma i vävarbyg- den di tänker bara på väven, mente Björn. När di kommer igång å väva som värst, så får karlarna springa passopp åt dom, Hemma 4 vävarbyg- den betyder kvennfolka lika möcke som karlarna, Iblann mer, A likaså mellan Lagan &å Hallandsåsen: Där driver kvennfolka hårt mä binget. -> Jaså, sa Myra förundrat, dä.va eget. Dä.har ja aldri hört att kvenn- folka går över karlarna. Norr Björn "hade tagit fässingen med sig in. Den. var full av varor, Han 4 fram en tröja, stickad av Anna i Hasslöv. eller kanske av doterdo- tern, Han räckte den till Maria, + Den ska du ha för att far alti feck nattkvarter: här. Maria tveka- de och visste inte om hon skulle ta emot gåvan. Björn fick truga henne. Till sist tackade hon och tog emot, Hon provade den med detsamma. Där stod tösen 4 den bländvita hal- landströjan med de vackra stjärn- mönstren 1 rött och grönt. Tösen var svart och tröjan vit. Båda förhöjde larna på honom, :« , varandras . värde, Marla strök” över ver - den mjuka tröjan och skrattade för- - En sån tröja, en sån tröja! ” Björn hade' svårt att ta ögonen från henne, Till sist måste han strängt erinra sig själv att han ju var gifte karlen.' Leken var slut för hans del nos möra Marla bäddade åt honom på bän- ken vid dörren, Men han fick inte se, när hon fäste elden; Det var kallt ute, och elden skulle brinna hela nat- ten. Maria lade på några försvarli- ga vedklampar det sista hon gjorde och makade upp aska vid sidorna, så det nästan blev som en liten mila, Nu "skulle elden hålla sig länge. Ejörn " hade 'svårt att somna den kvällen. Det svaga eldskenet rörde sig över väggarna, och sissan hörja- de spela, Det hade han hört berät- tag, att' ju längre norrut man kom och ju 'strängare kylan. blev, desto hetare spelade sissan. Nu hörde han det själv. Sissans svaga men . heta älskogssång tonade (genom rummet. Därborta låg :vallontösen med... det svarta håret och det runda ansiktet. + = "Vart en än kommer, så får en veta att en har kommit te dä bästa fol- ket.” Detta hade stämt vart Björn in kommit. Häruppe var orden sännare än nån annanstans, sv vc Här bodde de' styva gruv- och hyt- tebönderna, de som tyckte om". att kalla sig bergsmän. Bönder ville de -| bondlandet:. Jord och 'boskap.: Slätterna ' nere I sydost : kallade de helt. föraktligt för Där ' bodde; de riktiga bönderna. N ME Ne ' De flesta bergsmän hade andelar i både gruva och masugn, Om somma- ren gick de. med sina drängar och pigor till gruvan för att bryta och frakta upp malm; När det blev gott om vatten om hösten, började bergs- männen "”blåsa”. Då lade de varv- tals med kol och malm i hyttan. Då fick - vasshjulet i bäcken eller ' ån löpa av "all kraft. och plåga stora blåsbälgar, Bälgarna flåsade tungt och pressade sin luft in I masugns- pipan, och kranslågorna : flammade högt över "den "grå hyttebyns' låga tak. Nu blåste, bergsmännen. Nu toz de sin skörd ur berget,' och järnet rann som strömmar av eld ned I for- marna för att stelna till tackjärn. ' Bergsmännen och deras folk hade full sjå med järnet både sommar och vinter och befattade sig ogärna med något annat... Men vår och höst kom ”plogbönder” nerifrån slätten och brukade jorden åt bergsmännen mot dagspenning . och kost, : Om hösten kom tröskare, både karlar och'kvin- nor, från Västerdalarna' och nerifrån slättlandet och trask bergsmännens säd. Det var inte så mycket. Säden räckte, som sagt var, bara till halva brännvinet, Och det var kanske inte alldeles så lite, ty ber ä brän- -Istunder. Det var" omistligt för häl- rat sig mycket 1 supandet. Brännvi- met var musten och märgen. Det re- nade blodet "och -gav styrka i. svaga san. Till allt var det nyttigt. Där det hjälpte varken" med. brännvin eler nen fick kattsupen i späda är övas att bära ruset, ' 1 Bergslagen var "en samlingsplats om vintern. Hit kom folk från alla håll för att'sko sig på järnet. Mest var det dalkarlar och värmlänningar som kom med häst och släde för att köra malm och ' järn. Ända bort till bruken i Sörmland och på Dal frak- tade de sina tunga tackjärnslass. : Olof " Börjesson ' hade "alltid prisat sitt ”gestreck" i Bergslagen. Där ha- de han haft er god handel. Eftersom fölkets sinne var vänt mot ' järnet, sysslade de inte mycket med spånad och vävning. även kvinnfolket hjälp- te till vid gruvorna och biträdde på hyttebacken 'med bokning av malm. Dessutom hade de här i: bygderna den uppfattningen att linet mattade jorden oskäligt." De . sådde hellre spannmål. "oc ne : Nu hade: Björn 'sitt kvarter hos smeden Myra. Var morgon gick han ut med sin stora fässing över axeln. Han gick från hus till hus och sålde av sina varor. I allmänhet var: bara kvinnfolket hemma, Men de visste va för att de och söp mer än de flesta, + Det söps mycket överallt 1 landet. inte heta, trots att de flesta hade båda | som" behö , och de var svåra att pruta. ooo . Nu hade had nytta av sin far. När Det: senaste släktledet. hade. förkov- Fadervår,' där var hoppet ute, Bar-| Olof var en komigen-knalle.. Han bedrog ingen, och dessutom var han full av och förstod att muntra upp folk. . - far och andra -väschötar inte. med knallepåsen förgäves i der av olika slag, gjorda i de sju häraderna. Han skulle till exempel kunna svära på att förlåten framför nöthårstäcket var: vävt hemma 1 Ve- dens härad. Han kände igen mönst- ren. Men det hårtäcket kom från Halland. Där hade de också sina sär- kan därnere några skilling för täc- ket, Sedan sålde han det häruppe för det dubbla, + + ov ot : En kväll gick Björn upp på mas- ugnen för att titta på de ökända mas- ugnsborkarna. = « | H — Gack inte dit! sa smeden Myra. Dä ä rackare å ovulingar. Di ä bara ute på :fulingskap. - Björn gick i alla fall. Han var 1 sin krafts dagar och hyste stor tillit för sig själv, . e s På ” ovanför ljummade. det skönt, hur stark kylan än var utomhus. Där sov vandrings- i oMEA i S han talade om; att. han var son till I” Eorta oh Vv historier, han sjöng visor för barnen: Nästan i var stuga märkte han, att. gått. ; dessa > bygder. Lite varstans såg han vävna-'' skilda mönster, Väschöten gar vävers- var det gott att vara om vintern. Där ' miin och de hemlösa, vt den där sängen var vävd i den och : den socknen nere i Kind. Och det" Börjesson, lyste mänget ansik-':-: te upp. Olof hade varit omtyckt. Han
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.