orsdag den'24 september 1970” EAROLMS TIDNING (LIBANON: - Som en 20 mil lång och drygt fem mil bred skiva'bacon, rån- dad av omväxlande fett och ma- gert, ligger den Nilla republiken vid Medelhavets "östra ända, just nu 1 bilekpunkten. "för världens intresse.' Här bodde och härskade "en gång de nutida” iibanesernas förfäder, det märkliga folk, som bibeln. kallar kananhéer och hi- storien fenicier; här 'reste -gig för länge sedan de stolta händel- se städerna ”Tyrus, "Sidend och Byblos, Höga klippor och frukt- bara dalar omväxlar i detta skö- na land, vars lov de bibliska för- fattarna så ofta sjunger: främst berget Libanon. Det är också dess "snölga. toppar som "givit landet dess namn (av roten laban att vara vit); Iibaneserna kallar sig också för ”Bergens folk”. Bekaa, kallas den allra bördigaste strim- lan utgörande en underbar hög- landsdal, sedan 'urminnes' tider känd för sin fettdrypande jord. Här förtäljer. legenden att' Abel Och Kain en gång. skall -levat samt enligt biblisk gägen arken ha landat och Noak slutligen fått sin grav. Landets innersta del är den magraste, här löper' gränsen "mot Syrien och här har den heliga Jordanfloden ' sin källa, / "'Historlskt sett har bergen spe- lab en synnerligen betydelsefull roll. Det är de som. isolerat Liba- själva araber, de talar arabiska och tillhör Arabförbundet — men får man tro deras' främsta histo- riker har de knappast fem pro- cent arabblod i sina ådror, - Av arabländerna . har Libanon den utan, jämförelse högsta folk- bildningen. Nära 80 procent är läs- och skrivkunniga, ' 'det är också "den modernaste: och mest progressiva bland arabstaterna. Landet har utmärkta vägar och kan uppvisa så modern arkitek- tur att utländska arkitekter kom- mer dit för att studera, ' : Beiruts moderna flyghamn är en av världens mest trafikerade och betjänar ett 50-tal olika flyg- linjer. Stora; neonskyltar hälsar resenären välkommen | till ,Liba- non och resandeströmmen når snart upp emot miljonen, snart kanske lika stor som 'hela Liba- nons ' befolkning : om ' 1.600.000. Här finns. också | mängder med luxuösa hotell. Mn I. Beirut' kan” man ' köpas allt man: "önskar från, : "amerikanskt jordnötssmör "och rysk kaviar till bourbonsk whisky: och - vodka. Modehuset Dior har stora mäng- der kunder bär. På restauranger- na kan-man' få sig serverat. alla upptänkliga . läckerheter: hot ländska ostron, hellgoländsk hum- mer, och det mest utsökta mö- raste oxkött från Toscana" eller Sydamerika. " i non från de. arabiska. öknarna och tvingat det att se väster: ut. Deras ' vilda, : otillgängliga kam- mar och klyftor. var en. gång tillflykt för förföljda kristna, På berget växte 'och . växer ' ännu landets ' nationalsymhbol, . Libanons cedrar. Dessa märkliga träd! före- kommer til: och med i en egyp- tisk hlerogtyfskriet från Omkring är 2650 .f. Kr. då Farao beställ- de 40 skeppslaster cederträ. ' Allt- jämt är cedrarna också det första turisten här frågar. efter. i "Ett magnefikt kasino” öppnades för ' några. år sedan. strax norr om staden, "många : kabaréer - och barer ' finns här," "de flesta" inställ: da" "på vä terlänc sk publik, "Libanon. "här "tre tres turistattraktioner : att bjuda. på: de Hberömda; cedrarnay: ”Baalbecks storslagna tempelstad "och .Byblos ruiner. Trots alla försök att skyd- da.; cedrarna har . dessa - varit .ut- satta för "hård, avverkning allt sedan urminnes tider. Nära nog ett dråpslag : fick" cederbeståndet Invånarna i Libanon kallar, sig under första världskriget då-tur- Flora husen har blivit kändisar”. På sin stil. Sitt dansk- . inspirerade” utseende, Sina speciella "och. genomtänkta -Planlösningar. » system.” Flora: stilen har slagit igenom. ta inredningsdetaljer, Lättbyggt - element-. Se Vi visar: gärna. - Välkommen! , . Distriktschef "Per G.' Johansson Fogelfors . Bruks Försäljningsagentur ' Villa Persbo,. 310 33 Holm Tel." 0385/380 48." Ho te "Ombud: Rudolf "Andersson, 311 00 Falkenberg. «Tel? 7 0846/121 06. a till AB FOGELFORS BRUK, 570 73 Fågelfors.” LT 24/9 ytterligara informationer. Sänd in "denna kupo g Tel, 0491/51200, så fn Ni . , N Vidablicksvägen, 17, " a Bostad nm u ; I Står I tomtkö Ad eos assisisssersrsssnararnsenisarndarnn Tel. ; ag bricka i i storpolitiska spelet . men intressant i andra avseenden kar' och tyskar eldade löken" till sina trupptåg med ”cederved. 1 den mest kända lunden, Becharre, finns det numer bara omkring 400 träd och av dessa är endast något tiotal mer än 1000 år gam- la och endast -två -eller tre har biblisk . ålder. De 'ståtligaste exemplaren. i Becharre når en höjd av 25 meter och mäter om- kring 12 meter i omkrets; var- vid de skärmformiga kronorna kan nå en vidd av ända till 30 meter. ; set Baalbeck, som överraskande re- ser sig ur: den bördiga Bekaada- len, 'har varit en helig ort 'allt- sedan förhistorisk tid: Enligt säg- nen grundades, staden . av. Kain år -133 efter skapelsen : och» be- boddes av jättar,- -vilkas' lastbara leverne framkallade syndafloden. De praktfulla templen: — helgade åt Jupiter, '"Venus- och "Bacchus — vilkas. ruiner; slår turisten med häpnad och beundran byggdes av de romerska "kejsarna: under 'förs- ta 'och andra” århundradet e. Kr. De har med blott ;ringa överdrift kallats: ."”de "mest. imponerande romerska lämningarna i. världen blott Rom undantaget”. fe ; Sedan ett tiotal år är. de maje' stätiska templen skådeplatsen för årliga festspel,, som - lockat ökar ror . av. turister. ang vd : Byblos — nu en liten sötnnig kuststad, på arabiska. kallad Dja- bail; gör. anspråk: på : att. vara denäldsta ständigt: bebodda orten i, världen, Arkeologer. som grävt sig ned: -genom det : ena” kultur- skiktet. efter det andra har. blot tat ruiner, ända från fjärde år- tusendet ' f.--Kr,- Byblos var:en gång berömt: för: sin export. av egyptisk papyrus, med tiden bör: jade grekerna därför kalla papy- rus och sedermera :också. bok för biblos — så kommer det sig att böckernas; bok fått namnet - Bi-]l beln, a SH oa "Kom" också : ihåg vad allt « vi hade. fenicierna att-tacka:' för; De införde” bruket :a "longitud" "och latitud,: Nksom också användning: en av sjökort, de "skänkte" oss ' vi dare ett. "talsystem - med '12 i:stär let för 10 som: bas — vi: finner ännu Spår "av: detta- i dussinet, de: tolv tummnien på en fot, årets tolv :månader osv. De lärde .bru- ket. att - använda purpursnäckans färgämne, : Sent Tyr Kristendomen: slog tidigt "rot här,” Jesus. själv - kom ' så "långt norr ut som til" Sidon” och. "i Tyrus område” ' utdrev. han ”den onde ' anden” "ur: dotern / till en ”grekisk kvinna 'av:syro-fenicisk härkomst.” . Tyrus.” berömde: sig av att :ha haft-världens första organiserade ' kristna församling, och Paulus hedrade den med ett besök, iv. ova fr . Under". sexhundratalet, I då "de arabiska erövrarna föredrev kor- set från allt land mellan Mindre fär nons kristna skydd i- sina” otill- gängliga berg, där. de,: nästan glömda av' Västerlandet, höéll sin tro levande. När de första kors- riddarna ryckte fram längs: Li- banons kustväg år: 1099, ström- made till deras häpnad tusentals män ner från bergen och erbjöd ivrigt: sina tjänster med att er- övra "Jerusalem, Omkring ”.80.000 kristna libaneser kämpade ti kors- Asien" och ' Gibraltar, sökte. Liba-|' Väderbiten - niska viken och större delen av Östersjön väntas öka ytterligare, Ett lågtryck med centrum nära Ladoga rör sig f. n. något väs- terut, liksom ett nederbörds- område över de östra delarna av Finland. Ett annat ganska svagt åde över inre Norrl rör sig söderut, Utsikter: Måttlig, delvis frisk nordvästlig vind. Frampå dagen ökad molnighet norrifrån och i vänernlandskapen ' möjligen nå- gon kortvarig regnskur. 10 till 12 grader under.dagen. - Kattegatt: Frisk eller styv bris mellan nord. och nordväst, Små- ningom något tilltagande, God sikt, - Utsikter för fredagen! "Måttlig till frisk nordlig vind. Växlande molnighet och mest. uppehålls- väder, Kyligt, lokal nattfrost, Torsdag den. 24 september 1970 VI dag: GERHARD - Solen 'går upp kl. 6.02 - och ned kl. 18. 05, 20 I morgon: SIGNILD Solen går upp:kl 6.04 och ned kl, 18.03. Ferne arken reda IN sek fararhärarna, : främst bågskyttar, vägvisare och spejare. : : : I Libanon finns en brokig ska- ra. av alla "slags sekter med de mest olika åsikter och : märkliga fantasier: -En: sekt skyr: sallad, räddisor' och : färgen "blått, en: an- namn åter anser att blått är lycko- | färgen. En' tredje "håller: ett slagå själamässa "för faraos'>: soldater runknade ; när Röda «havet och: hans följeslagare hade slup- pit -igenom- torrskodda.: bot i Missionärer: har under mänga århundraden: uträttat.: stora: ting it Libanon.” De. införde; här: de första : moderna v :tryckpressarna och översatte - nya" "testamentet, de'vhar : också översatt: mängder av:" västerländska . läroböcker : till arabiska, Det var amerikanska missionärer som grundade Ameri- can" University of: Beirut, ::vilket har: fått rykte om sig att vara ”världens" vackrast. ; belägna uni- versitjet”:eisls ine td "Idag lyssnar hela världen med det: ; spändaste - ruts” röst :i "etern, ' särskilt" från krigets Mellan-Östern, där. Beirut sitter. som spindeln i nätet. - TORE” LETH. Bara landskapets: lägg därtill motion av hålliform- och gledert: efter. semestern, MS 8y sällan man :tycker att" allting: varit: hundraprocentigt : när man $ summirar intrycken: efter. hemkomsi Undantag finns dock, och: till dem har man lust att räkna Skid: och : Friluftsfrämjendets könhet och höga, rena luft. verkar välgörande. på: nutidens jäktade människor” — typ. Då har. man verkligen chans att da; och "det är. väl : ien, : rålliforme > veckor i Storlien, ”Semestern som förnyar”. ' Programmet är: speciellt tillrättalagt för dem som tycker sig få för lite motion i vanliga fall — och vem känner det inte så? Man är fysiskt- trött varenda kväll under : hålliform, :-men det känns så bra för dagens timmar tas verkligen tillvara, > + Detta att vi måste motionera me- | ; ra och bygga på vår grundkondi- tion som kompensation för mekani- 'seringen i arbete och på fritid hål- ler väl alla med öm; rien,' men men. i. Ofta stannar : det vid en 'god tanke; Det blir förmodligen i in- ie någon riktig fart på allmänmo- tionen förrän kommunerna i större t KONDITIONEN KOMMER. "Det låter väldigt mactigt det här, men det är bara första dagarna det känns i alla leder; redan efter några dagar kostar” det inte på såla mycket att hänga med, och" efter en - vecka. är det en: fullt! normal motionsträning.” Dr Oo Oo "| görerna här. lovat Kontakta. tyg ch järnväg för bättre förbindelser, . ch sedan. blir semester. i, norra Sverige ett. verkligt alternativ. till Illa resor söderut, + Sedan intresset för” den här s se= mesterformen nu tycks vara väckt bar man planer att: ytterligare byg= På hålliform-veckorna sainlas del- sig - samman :-sedan. . Moses |- - tikaftnar, trivselaftner; från förnämlig steroanläggning och | "intresse till Bei-|- "|. utsträckning börjar / satsa, på mo- tionscentraler. — Hallands kommu- nalmän borde ta sig en titt på Gäv- les Hemlingby, så kanske intresset vaknar, ot "VILKET DAGSPROGRAM! mil dess får vi motionera efter bästa förmåga själva, och då är en hålliform«-vecka' den "verkliga puf- fen ' framåt. Ett dageprogram "för en sådan ser ut ungefär så: här: Kon= In ditionstest,'en halvtimmas gymna- stik, en kvarts simning. Sedan är det dags för frukost, Stärkt av den tar man en promenad på. '7—8 km och en liknande efter lunch; efter "några dagar” när -könditionen » är bättre tar im a en 's: k' heldagstur två och: en :ihalv- . Snasahögarnas > 1:458 + meters : höjd eller över! sugande" -sänkrmark - till Blåh n, där sista pr de biten går i décimeterdjup” snö, Men då har färdledarna -Kaffeved med, och det smakar gott med -matrast "med smörgåsar och en varm dryck. , Eftermiddagen ägnas förövrigt åt en tur på motionsslingan, ett.bas- tubad och simning några hundra meter.” Sedan är det” dags' för en : halvtimmas ' vila,- innan . kvällspro- : grammet tar vid med t ex föreläs- ningar om hålliform, motion eller näringslära, film, diskussioner, kri- konserter tagare från ' alla samhällsgrupper, unga och gamla, magra -och mera välmatade, Men det viktiga" är att motionen anpassas efter var. och|' en." Vad 'man som . deltagare i bör. tänka på är att packa ner lämpliga kläder:— ordentlig regnutrustning med stövlar måste finnäs med, .....,. Att. .sedan. Storlien :— som nog i. är enda' platsen i. landet där den-. a Psemester”-form- serveras — en utmärkt lämplig plats bidrar till trivseln. "Utöver den utmärkta.mo-| tionsterrängen runtom : finns stor). motionshall, "en: 'nyinvigd swim-= ming-pool och en utmärkt bastu= enläggning.. KN IN SÖDRA SVERIGE SKRALT ; > ";REPRESENTERAT ' - + Hålliform-veckorna iis Storlien har pågått sedan sex' år, men ' det är först i år "det: blivit ett.någor-. lunda' rejält : deltagande, ' väl "en följd: av att motionstanken: vaknat på allvar. Men:fortfarände är söd- ra Sverige. skralt representerat. i i 8 1 att kommunikationerna inte är vadj- som fordras i dag, när folk vent sig att. enkelt och . behändigt ta sig fram med fiyg, På en av kritikaft- narna tog vi upp just det proble- met; det hjälper ju inte att pro- pagera - för oss ”sydlänningar”. att vi skell åta, ill fjälltrakterna när flera äygn ev den eyrbs ra led he- + dans, ten skall läggas Få: resor, Arran | hörnet frågade vad jag hette 0, så roligt, .O hon se'nb av deltagarrullorna;:: Det: kan bero på |: och utbrister: :.' de råd tilll Cs ga” ut den till ett annat år, Förs den som efter .en ”hålliform-vetka eller två så önskar arrangeras tre= dagars safari,” då' deltagarna sover tält mellan: dagsmarscherna, ' Ett safariförslag kan t ex uppta: Blå- - — Sylarna — Vålådas ' len, 'som förutom "att. marschen" ger motion - :också ' kan” no bjuda, underbara Familjen var. nyinflyttad och: ans" gelägen att kåmma väl överens med '. grannarna. Det gick trögt. till. en . början : och" :nykomlingarna . kände” sig: ganska utfrusna, Modern ; blev jätteglad "; när" yngste sonen : "kom ' i hemrusande ; och glatt tillkännagav: "— Mamma, ; tanten ' i "huset på 1 en. skola talar; lärarinnan "om Jesu "födelse" i :stallet : och ”orå hur fattiga Josef och Maria. var, Sam- tidigt visar hon barnen en plansch, över Jesu födelse; > N Plötsligt Teser sig en di 3 Men fotografera s Do KA Ungefär ett halvtjog karlar låg där- uppe . på. kransen, Vid. första ögon- kastet såg han att det var tiggare och löskefolk, Det var mycket paltor och mycket skägg. Och under: paltorna rörde sig säkert många småkryp. Bor- karna låg t en lång rad, och den ene hade den andre till huvudgärd. Där var också två vandrande . gesäller. De låg mera för sig själva med sina tänslar under huvudet och med knöl- . påken' bredvid stig. Han stod där och tittade." Då höj- + des en röst, + ” — Kan du bju på brännevin? — Ja har inget brännevin på mej, svarte Björn. Borkarna' satte sig upp en efter en. — Secken faen, sa samma . röst, han kommer för å titta på di vilde dju- ra, men han har inget ä mata dom mä, ' — Du ä väschöte? sa en annan, — Väschötarna ä ett skams släkte, sa en tredje, Di far omkring över- ” allt å pungslår folk, + - « N Nu reste en av dem sig upp. eds p ry Ia, rök. helvete nära te: hands, - Ja ä ä liksom kusen här, å nu Be stämmer ja att du löser dej mä en reksdaler. Sen får du gå fritt." De r andra kom också på benen. Ni äng- rade :Björn' att han inte lytt : gamle Myra. En och en var de här palthun- darna inte mycket värda, men I flock kunde-de knäcka vem som helst. Hur förtretligt det än var, beslöt han sig för att retirera. Men ”det var lättare sagt än gjort. Några av kar- larna hade redan' spärrat utgången, Runt omkring sig hade han grömma karlar med skäggiga och flinande an- sikten, : —'Nu' ble du rädder, väschöte, sa kusen — den värste. Men ta ' bara fram en reksdaler, å du får gå i frid. ;— Ja plägar inte köpa mej fred, & ja fänker inte göra't nu heller. Björn hördes morsk nog, 'men han"kände sig inte väl till mods. Kusen flinade och vände sig till kamraterna. . > Han är katig, väschöten. Va ska vi nu hitta på män, så han k Kiusen slog ihöp änderna, så def small. — Dä'va ett ”bra förslag. Hah ska få gå igenom masugnskuren, Kusen vände rig till Björn. Ly. nu, väschö- te! Hör du nänting? "Alla lyddes, I tystnaden hörde de svagt bälgens flåsande. Det susade i den väldiga gryta de stod över. De tyckte sig kunna höra hur järnet bubblade och rann därnere i det glöd- röda helvetet under deras fötter. "— En reksdaler bara! För dä kan vi få en redig fylla allihop i möra. A äv slepper masugnskuren, den ä in- te för nådig, den. Björn hade ställt” sig med ryggen mot väggen. Han var ännu inte klok på "hur pass mycket allvar det låg under detta, Men han kunde inte li- da att man ville tvinga Pengar av ho- nom; "Han hade två" naturer "inom sig. Först och främst var det den försik- tige "Olof som' ogärna satt hårt mot hårt -utan försökt lirka sig fram 1 det längsta. 'Men där Olof slutade, där tog den obändige Björn ' i Getabo vid. Nu ryckte kusen och "alla borkar- na sakta an, De båda gesällerna låg stödda mot armbågen och" såg på med nyfiken min, — Dä blir som du vell då, sa ku- sen barskt. Du 'ska.få se, va mas- på bättre tankar? -' rot -— Dä ä -lätt uträknat; fnissade, en otvättad gynnare, Vi har ju värt ler na kan, Du I å bli både” svgdder ä stekter. mh Björns” 1 Getabo ande hade kommit över honom. Han tänkte inte längre på hur det skule sluta; "han tänkte bara att nu jävlar... :- -— På'n! skrek kusen. Alla på en gång! Men de som stod främst tve- kade. Och längst bak. var. det nån som började mumla, ' — Ä dä rådligt? Kommer vi I gång så kanske vi inte slutar, förrn han ä ihjälslagen. .Å sån får en sitta på fästning i all sin ti, . Kusen ställde sig framför och viftade med armarna. — Fram mä en reksdaler! Annars... "I detsåmma kom 'en bred kar] in, Det var mästersmältaren, Det var han som förde befälet i hyttan, Mas- . Björn .ugnsborkarna blev med ens mycket små. De fick brått att krypa ned på golvet igen. : . . — Va står på här? sa mä E äl- kurer kunde : vära Ftör! fulingskap, tro? somnat. Flickan” knäppte ” händerna "märkliga händer som Sven? Trang, - stället. vita ”ullstrumpor. Han :hade Om söndagen gick "alla" 1: kyrkan. Gamle Myra gjorde sig fin, tog på|. sig frack-av svart: kläde med knä- byxor. Vita silkestrumpor 'hörde 'till, men” för kylans skill tog han nu tf söljor' av silver i skorna och' en, lac- kerad kyrkekäpp. nor "Ja, han var fin, gamle mästersme- den Myra! Han var inte: krokig, vil- ket var ovanligt bland smederna. De flesta hade kroknat "redan vid fyrti års ålder. Han var kort och bred, och! strumporna stramade om hans kraf- tiga. vador. Han' gick sakta-och vär- digt utan att se'åt sidorna. Som 'alla andra valloner visste han sitt vär- de.. De hör sig förmer än dé inhemr- ska = oo" 5 Efter mä: slut gick Björn in tarn myndigt. : — Inget, muttrade kusen. Dä bru- kar vara vanlit att den som går upp på masugnskransen han ska ha mä sej lite fägnad te borkarna, men så- pass begrepp hade inte knallen, ' + Ja skulle allt ha lust äå fägna er, ja! bet mäster till. Akta er så I inte åker ut! Borkarna kröp ihop på gol- vet, tysta och kuvade, Och nu vän- de mäster sig till Björn, — Här har du: inget å uträtta Gack! : « Björn lommade . iväg. Han åter- Björn drög ned hatten ir pannan avi vände till sitt kvarter, och han lo- gammal vana och hukade sig nedjvade sig själv att hädanefter . med. Armar. OCh nävar... färdiga. vara tyken på andra,. Vad mäsygns- inte till prästen i. sakristian, Han talade om vem hen vår, och så skrev. präs- skrev några rader om. att han besökt kyrkan i dag. Detta skulle han visal kyrkherren därhemma' vid återkom- sten. Ty prästerna fordrade att knal- len inte glömde sin själ och dess sar lighet för sina affärer. . Efter : middagen gick Myra för att hälsa på en av sina söner i närhe- ten; Maria satte sig vid fönstret och läste högt ur Scrivers själaskatt för sin sängliggande mor. . Björn satt på soffan och lyssnade: När Maria -kom till slutet. av 'be- ten" på baksidan av han& resepass, |. och "bad en bön med låg röst. Sedan lade hon upp boken på hyllan:- Det var så tyst, så ovant tyst... Den tunga "stångjärnshammaren, som an- nars skakade luften,' vilade.” Allt ar- bete "vilade. Inga 'bjällror pinglade, inga forkarlar förde väsen. Tiden. ha- de saktat och tycktes stå stilla. : ' De satt vid var sin sida av bordet vid fönstret och talade med låga rös- ter, Maria berättade om sin far och sig själv. Myra hade i sin ungdom flyttat hit. från -Strömsbergs bruk i Uppland.. Där fanns det mycket val- loner. Där var vallonerna nästan al- lenarådarde: De räknade sig som det bästa folket och beblandade sig ogär- na med allmogen. Där kallades val- lonens hustru för madame: och hans dotter 'för mademoiselle. Det var fru och fröken på franska. 2! — Då ä dä mademoiselle Maria de Moré ja talar mä nu, sa Björn. - ” Maria skrattade lågt. Sedan » > blev hon stucken. : | — Å, vet skäms! Ja ä. neden My- ras dotter.- Vi har för oss att vi ä lite förmer än allmogen,. men då ä i bara gamrnal inrotåd högfärd. '— Dä kanske ä litte mer än färd,. sa. Björn. Han såg :sig funder- samt omkring. Stugan var. liten: och enkel. med små låga fönster. Men det var något särskilt med den, en pryd- nars' sällan säg. Mästersmeden -hade tillverkat -det mesta av: möbler "och lighet och en trevnad som man an-|.” Allt vad de rörde'vid blev så tyckat;' Den enklaste' sak de. gjorde blev en grannlåtssak. En annan. kunde inte bli klok på det, ' men antingen' hade de' lite; av Gud Fader sjä tings" rarna eller också av fan. ' . ” Han hade ;stått i 'den lila', smed- < jan och tittat på när gamle Myra ar. H betade. Släggan lydde honom, och järnet : formade sig helt efter hans vilja. "Nog fanns :det något hos ho- nom som bara ett fåtal hade.. ” Det fanns också ett slags inre het- ta hos den gamle vallonen. Man . märkte det på hans blick och på de snabba rörelserna, Han vred huvudet så kvickt, att det tvärklippta håret fladdrade kring öronen. Samma he- ta blick, och- snabba rörelser. hade också. dottern. . Utanför lyste himlen röd över de vita skogarna. Inne 1 stugan skymde det, Maria berättade om sin'far gom hade silversökarvurm. Om vintern höll han sig lugn och arbetade fi sin sn lilla smedja. Men om sommaren gick I H han' ofta ute I skogarna och letade efter silverberg, Det var han inte en- sam om. Många 4 Bergslagen gick och drömde om silverberget, en gru- ua är den. i Sala, när den varit som äs traktelsen, : hade. den - sjuka -gamla husgeråd själv, Han hade samma
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.