LABOLMS TIDNING "Lördagen den'26 september 1970 . - i J Lördagen den 26 september 1970 -— . : Hur går det Inbördeskrig har vid eit flertal cillfällen hotat utbryta i Jorda- -nien 'mellan - kungatrogna trup- per "och palestinska ' gerillasolda- ter, i 'synnerhet efter junikriget som” stärkte palestiniernas ställ- "ning 'och möjliggjorde för dem att utnyttja Jordanien som' bas för raider in i Israel I sista stund «har dock total konfrontation kun- : nat undvikas genom kompromis- ser: och eftergifter främst från. kung Husseins sida. Men för var- je gång har förhållandet mellan gerillan. och kungen blivit allt- mera: spänt. Kulmen nåddes när Hussein ' accepterade den ameri- kanska fredsplanen. Den extrema : gerillans svar på detta var mass- kapningen av flygplan och Hus- seins motdrag utnämningen av Muajali > till överbefälhavare och införandet av militärregim i lan- det, Den uppgörelse de modera- -: : ta krafterna inom båda lägren med Hussein i spetsen för det ”ena.och Arafat för det andra för- sökte undvika är, ett faktum i det bittra inbördeskrig som, ra= äre : so »Den fullständiga förvirring som « nu 'råder i' Jordanien gör : det - - omöjligt att. förutsäga krigets ut- . gång. 'Men . att situationen - är . utomordentligt allvarlig för båda de. stridande parterna är alldeles ' uppenbart. Gerillan slåss för sitt existensberättigande . och Hussein « för-sin tron, Till detta kommer de konsekvenser kriget kan. få för situationen i. hela området... De arerikanska militära. förberedel- serna och diplomatiska varningar-'. na kan inte bara ses som 'skräm- seltäktik för att öka pressen på de. inblandade parterna, Ameri- kansk ! invasion "måste uppfattas som en reell möjlighet om t ex si- tuationen skulle glida Hussein ur händerna. Vad som gör. situatio- nen ytterligare hotfull är den sy- riska :inblandningen"-på gerillans sida, i; borr," Det. må" ännu: vara . ” ösagt om det är. fråga, om syriska trupper, som .Hussein "hävdar el- ; ler ;/enheter ur. den" palestinska befrielsearmén som Syrien påstår. Men' det syriska ingripandet > bjälvklart lett till /stårk "oro i 165 "ne fördelen av 'stöd inte bara av, i. Jordanien? "+. rael över utvecklingen och mera konkret till israelisk uppladdning vid gränsen till Syrien och Jor- danien. Ett gerillafäste i norr ; Jordanien, där den nu är i över-"' läge genom den syriska hjälpen , skulle utgöra ett starkt hot mot” Israel, varför möjligheten av ett . israeliskt ingripande inte kan ute-. -slutas, Israel har -vid ett flertal- tillfällen varnat för konsekven- "serna av en förändring av status quo i Jordanien, även före juni- kriget. Skulle gerillan gå segran- de ur den pågående kraftmätnin-' gen är det ytterst osannolikt att den israeliska armén skulle för-. bli overksam, Det är således myc- ket som står på spel i kriget i: Jordanien, : inte "bara Husseins : tron utan också landets framtida" existens; En seger för Hussein skulle rädda både tronen och lan- . det och -göra honom till herre i' -eget hus med möjlighet att föra "den politik han vill men tidigare .. inte kunnat, nämligen fred med Israel. Därigenom skulle grunden -' för' gerillans kamp' ryckas: undan och 'dess existensberättigande sät="' tas på spel. Accepterandet av den skR 1 "har -nämli gett ökad kraft åt den tidigare. diskuterade möjligheten att bilda, en palestinsk stat av de 'öckupe-.. rade områdena — exklusive 'Go-... lanbergen och ' Sinai — en möj- lighet som palestinierna i de' ocs: kuperade områdena och även - bland. flyktinglägren tycks kunna/' acceptera med resultat att stödet c för gerillan minskar bland de eg- " na, eftersom en 'sådan möjlighet ' ändå: har större utsikter till för=. verkligande — hur små chanser; na än är idag — än gerillagrup= . pernas långsiktiga målsättning att upprätta en palestinsk-arabisk. judisk stat, +. Vooo "+ Palestinagerillan befinner: ” sig” med andra ord i en desperat si- feta ”tuation, sviken av en stor del av sina egna och berövad stödet av” rabregimerna, Husseins ställning / naturligtvis inte heller avunds> : rd men+han åtnjuter, åtminsto- :arabvärlden . "inklusive" Nasse utan också av hela” västvärlde "och Israel, ” OCH VALET. .: | storstadsområde" frågorna och cen- terpartiets krav. på, en "dämpad ufbyggnadstakt > "uppenbarligen vunnit ,. gehö. € ven gensiekonomiska”; slår: hårt främst 'på och medelstora före darplats. ov oe glära "Oavsett utgången av ;valet hab lantbrukets ioch tahädsbygdens folk” rätt att ställa: långtgående . krav: på den régeting som” häl ska styra” landet”franr tif med. 1973. Ett oavvisligt kr att jord- och skogsbruket 3 pps Joss från. sin isolering 'och' in i.regionalpolitikenis-centrum. Lika "oavvisligt är Krävel att vi får er regionalpolitisk .målsätt- ning som "gör. att. planeringen |- :styrs av målsättningen och inte tvärtom. ' ! . En mindra dogmatisk' syn från ' regeringen... på: jord- och |. skogsbrukspolitiken skulle göra det "lättare. att under -:treårspe- rioden nå samförståndslösning-| . : ar på” en rad viktigå områden, Det 'gäller. bl. a' formerna för stödet till jordbrukets rationali- sering och + prissättningsproble- matiken.: Inte minst på ' det sist-|' nämnda området. krävs att man "Inte låser sig fast vid 'det som varit "utan i bl a-EEC-perspek- tivet söker nya" vägar för 'att lösa lönsamhetsknuten som idag upplevs som en "hårdknut av alla "jordbrukare. Skogspolitiken kan väntas stå | centrum redan "under 1971 och detär bär att "hoppas - att: de : som. ivrar för närmast ' en .. omyndigförklarin av det enskilda: skogsbruket 'in- "te, vinner. gehör. . Listan ”kundé + göras .längr« lan > Regeringen e I "många "svåra frågor framför: sig . att.-lösa, 'Att:-sätta "stopp: för t]. den. fortgående: inflationen mås- te'bli en av 'de” mest 'näralig- ; gande "och angelägna frågorna, Valresultatet 'tyder' på ' att de . ständiga "prisstegringarna . under senare år av. de flesta männi .$kor upplevts som ett hot. mot]. ”Geras egen situation. Hå Lördagen den 26 september 1970 I dag: ENAR- Solen går upp. kl.” 6.06-0c) ned kl. 18.00. . a Jeon "1. morgon: "DAGMAR. ned kl. 17.57." s HJ > På måndag: LENNART Solen går upp kl. 8.10" och ned kli 17.54.0000 & CE Jrit ett tvistefrö, som människor- ' "| till, -utan .nu gäller. det avgörel- .F söndagens evangelietext står det: Solen: går .upp: kl. . 6.08 och : Text. evang. Matt. 22: 34-46. - Vad :synes eder om Kristus? 4Den frågan har väl alltid va- na aldrig kommit till rätta med. Ingen , människa ;kan heller kom- ma ifrån den frågan, En gång ställes hon inför den på allvar och då gäller det vad hon kan svara. Många drar upp: den frågan för att ha: något att diskutera. En gäng får vi frågan till oss och då räcker. det inte att svara med bara ord, hur fyllda av tankemöda och allvar svaret än blir. . " ” Jesus Var en stor personlighet, är det många som säger, Han är en, : historisk verklighet, kanske någon tillägger, "och tror sig få en särskild prick i protokollet för det svaret. c . Men det är inte de svaren som avses, Jesus får aldrig bli en- dast ett, diskussionsinlägg, ett de- battinslag, liksom föremål för ett majoritetsbeslut, . Nej, här gäller det din”öch min egen bekännel- se. Jesus, Kristus! är: min Herre. "Är han det? Ja, i så. fall:är han förmer än blott och "bart en historisk "personlighet, även om vi, menar att han är en stor så- dan. ' Han vill. vara din och! min Herre.” Han "är utsänd "av -Gud| för att. tala och handla med mig på .-Guds . vägnar. "Han står där framför mig med 'obetingad auk- toritet. Och' då gäller det ingen- ting. vad. förståndet kan komma sen? Inför "Honom själv; '” " Inför Honom. som vill vara din och min” herre, Och det är det stora; det underbara, 'Att- han vill vara vår: Herre, Fariseerna kände : sig : oroade av Jesus. De trodde, sig - vara. färdiga, kunna allt, "känna -lagen- och - profeterna. Men 'när de stod: inför: Jesus mås- te de gång på gång fallä undan: ”De förmådde inte :svara: honom”, står "det: 1. dagens text. I. förra 18 sönd. efter Tref. ”Men de tego”. Och "i samma text står det: ”Och de förmådde incek svara något härpå”. Detta kommer således tillbaka gång på gång, när Jesus samtalar med fariseerna. Och inget ville de väl hellre än motbevisa honom, Men de lyckades aldrig. Och :varför? Jo, Han var sänd av Gud och handlade och talade på - Guds vägnar. Men de försökte gång på gång med noggrant formulerade, för- såtliga frågor få honom gå i fällan. Men de misslyckades stän- digt... Och så slutar söndagens evangelium med de orden: ”Ej heller dristade sig någon ' från den dagen att vidare :ställa' nå- gon fråga på honom”. . Är. vi inte lika fariseerma 1 mycket, Den yttre lagen söker vi hålla så mycket ' det någonsin går. Och även om vi inte bok- stavligt ger tionde av mynta och kummin mutan. långt mera 'och även om v' söker levar värt: liv så rättskaffens 'som möjligt, lå- ter var man få sitt, ärar vår hustru, älskar våra barn, så kan kanske ändå frågan ej anses när- gängen: ”Hur” har du det” med kärleken till Gud och nästan? Ja, den frågan är verkligen vik- tig. Du har väl ej kommit vid sidan av den frågan: under kam: pen om att vara 'den :'idealiske medborgaren. - Och ett. vet du: När Herren får bli allt för dig, när du vill ha "honom till din domare, då är han också" din Frälsare. Amen. Cocos | Torild Lindblom. när Du lyckönskar! Lx Hjärtat .med RÖDA NUMMER till stöd för . = poserar här tillsammans med sin nyförvärvade 'och nyfärgade Rolls Royce. Färgglad Rolls med stamtavla Tiderna är inte vad. de en gång var. "Inte ens den ärevör- diga Rolls Royce bilen” får vara i. fred, . Rolf ' Elfsö Productions, ett företag som har specialiserat sig på jippon, har förvärvat er Rolls från 1937 och lackerat den i regnbågens alla färger. Förutom färgen ' har bilen. en verklig naturlig skönhet; Silver- kylaren får vilken: veteranbilsfan som helst att jubla. Inuti: har Rollsen en valnötsinredning, som är mer än speciell. Träets mönst- ring är identiskt lika.. Det tåla- mod," som -krävdes. för att' forma denna "inredning, - tillhör en fan- tasivärlds to e ; Bilens, stamtavla, är imponeran- de... Dess mest kände "ägare un-| mm a Detta erbjudande skäll: under- fätta, livet för alla dem, vars fot- - längd. avviker från det normala. Bara i Förbundsrepubliken Tysk- land finns det mer än en halv miljon; sådana - människor. ' Det : HJÄRTFORSKNINGEN Speciellt för mycket:stora och 'mycket små har alltid funnits skor i special- storlekar, mMep bara i ringa ur- val; Små damer fick bära bran- skor eller var helt hänvisade till dyrt måttarbete liksom "även ”tväå- metersmänniskorna. En 'postor- derfirma 1 Stuttgart. har nu spe- t ER cialiserat sig på "modern fotbe- klädnad ' för mycket - stora och mycket små människör," 150. nya modeller skall den saluföra varje säsong. . MI a . ]täktplaner. etc," Liksom SS ulin. "chauffören Gösta & der åren, Winston Churchill, får” dock de övriga :att framstå som högst medelmåttiga. Bilens prest' anda är värd att - uppmärksam- mas även idag, Ur V-12 motorn kan utvinnas ca 400—500 hk. 24 tändstift, dubbelt ”bränslesystem, SIENA SS i matchande FR ostym -/ tandig k N LÄ tredubbelt tändsystem,.; automa: tiskt "smörjsystem ' och inbyggda hydrauliska domkrafter vid"varje hjul är några av sevärdheterna. , Alla "finesser till "trots, ' finns det en liten nackdel.;Den 24-åriga Rolls 'Roycen drar:9,5 1/tim, Hur länge räcker! våra. tillgångar” : på: grus och ' sand '. Stockholm ”(TT) > za dd i .Under slutet. av. 1930-talet: togs här i landet. ut., ac 7. milj, kbm, sand och grus, i. slutet av .1940- talet. ca.: 10 ' milj, i. mitten". av «| 1950-talet: 20 milj.kbm och i .slu- "| tet- av, 1960-talet-55—60 milj kbm. | Naturgas:..och' -krossat .. material har beräknats ge..en, omsättning av, 800—1.000 milj kr, per år, . framhäller s Sveriges geologsika ” undersökning. (SGU). En: konkurrenssltuation. kommer att bli. alltmer: markerad. Ur rullstensåsarna kan Jågntidsuttag av. grundvatten” gör den läge : och | karaktär. . också . ofta -naturvå, ! SUG: konstaterar” att ' priorite- ringsgrunderna för dessa .resur- sers. högsta möjliga - utnyttjande på.Jlång .sikt inte är. utredda. För. den : "närmaste, "tiden ; behövs av : olika. undersökningsmetoder lämpliga- för att, fastställa, de olj- ka - materialfyndigheternas ' sam-. mansättning, vertikala: och hori- sontella utbredning: =... . Ett. ”standardprogram” ' måste utarbetas för. olika typer av fyn- dighetér.. Programmet .skall. bely- sa de, olika. problem som skall företagsekonomiska . beräkningar, let också för de frågeställningar som : främst de :naturvårdande myndigheterna vill ha belysta. I en nära framrtid. kan, säger SUG, exploatörernas' krav "att få fa grus och sand "under grund- vattenytan i rullstensåsarna vän- tas. öka kraftigt.” En” avsevärd misshållning med fyndigheterna främst - en: grundlig genomgång i4 besvaras och ligga till grund för |. En varm. SÄLJES TILL: FÖRMÅN för q OCM : År GAMLA Yr på "grund "av att 2 användbara-ma- då- att täkten -upphör: vid dessa, dä lig kapacitet saknas, Följden blir ofta att "användbart" grus blir kvar,. ofta; i relativt.-stora mäng- der,:- Detta » kommer. "senare att täckas av 'fyllnådsmassor i sam- band «- med: s K' äterställmingsar- beten av täkterna., > Mc För”att få' till "stånd 'en' under- av . .förekornsterna. . vill sökning SGU ha pengar. till. en kvartär- geolog med, erfarenhet åv'” grus- täkt, "hydrogeologi "och . allmän naturvård. ' N y kter ungdom i : torde f£ n' förekomma” särskilt vid i å Md soba länge, innan det:började ånga kakan, och en. lukt av. färskt: bröd spred sig I rummet. . Björn hade också tagit" ket kvar t den, ett par brödbitar, te torr ost .och:ett stycke spekekött. 2 Det luktade allt starkare av färskt och en u Hustrun. fick brått. -Först doppade -hon den ena kakan 1:vattensån: ne- re vid: dörren, Sedan lade hon ett -grytlock upp: och ned över glöden i spisen, och så lade hon den våta ka- kan på grytlocket, Det dröjde inte mattinan med sig In. Men det fanns Inte myc- > isköta milorna åt tjocke Velamsson av med. a ti- 1: " Spred sig 1 stugån, De satte sig til bords, åt av brödet och 'karvade spe- . kekött därtill. Dricka hade de ingen, och" kon "mjölkade inte 'heller, Fat- tigrmans ko hade sällan något att så långt fram på vintern: (55 - När de ätit, gatt de .och" pratade. Både karlen och kvinnan hade fått modet lillbaka. Karlen hette. Ande Bå hette om inte varannan så åtmi stone var tredje. man, lika visst som stt var tredje kvinna hette Britta, t ge rs, n- Igen, I däsamma .så åkte han ner b, som var känd i hela Bergslagen som Velamsgubben, Men 1. höstas hade han en egen 'mila på sin egen lilla skogslott. Den tänkte han kola, 'in- nan.han gick över till Velamsson. En stor, fin mila var det, och han glad- de sig åt den. Men han hade ingen tur. "Ty det var så att var mila hade sin egen art, och somma "var det tur med och somma gick det åt helvete — När ja ny vakta den här Milan, så högg ja mej i foten en da, Ja ble ofärdig, så sen kunde ja inte sköta milan. För dä ä mycke arbete mä en mila, ska du veta, väschöte. Johan- nes, pojken, va mä, men han ä ba- ra fjorton år, så han rådde inte mät. En natt vakna ja I koja å kände på mej att dä va nåt faenskap mä. mi- . |lan. Vi geck ut, å pojken geck upp på milan å pröva henne mä klubba. Akta dej! sa ja, för ja hörde att dä va ett konstit ljud, när han klubba. Ja arbeta mej upp på milan mä dena onde foten. Akta. dej! gapa ja om- a É milan nästan så stor han va. Ja ryck- te upp'en' på ögnablicket.. Hade Gud . | inte vart" biståndig, så hade ja mist pojken. I däsamma så sköt milan. Buff, sa dä, å en låga slår upp te trädtoppera. Vi trillar ner för kan- ten bägge två. Pojken vell upp igen . för å försöka täppa igen hålet, men ja höll honom. Han ä inte mer än fjorton år, han ä inte mogen än för å slåss mä en galen mila. A så brann faenskapet som ett gehenna, å nat- ta ble ljus som dagen. A där sto ja å kunne göra ingenting tack vare den förbannade skanka, ÅA förtjäns- ten' den geck upp i rök på ett enda litte Viseh, Men ja va gla att ja kun- ne frälsa pojken. Sen dess har ja setat här må foten på en. stol å inte dugt te nånting, sa Anders med bitter röst. Velamsgubben "skicka bud hit å fråga varför ja inte Tkommer å kolar. Men ja skicka bud tebaka att han kan ta faen själv te kolare. i denna vinter, ja förmår in- te. Foten han bara värker, å varet rinner. Han blir nog inte bra, förrn dä blir sol-å sommardag, å ja kan steka'n I sola, : . De kom nu att tala om Ol Velams- nekär.. Han hade andelar 1 gruvor och, masugnar lite varstans. Han var en :bergeman av den riktiga sorten, stor och stursk och krusade ingen. Det fanns många ordstäv om honom. "Dreck ur, sa Velamsgubben, vattna märra i sjö ” Velamsgumman var tlockså känd. "Si på gummafulingen, Son som var en storkarl och gulltön-| sa Velamsgubben.” Ne Ar " Anders berättade om hur gott .Ve- lamsson -hade det ställt. Honom fat- tades det inget, Han 'hade till 'och med en säkerhetslikkista, sades det. Björn lyssnade: med + förvåning. Fast han varit ute mycket i världen, hade han inte förr hört talas om sä- kerhetslikkistor. Annars var det'in- get ovanligt att förtänksamt folk styrde om sina kistor i god tiä”och hade dem stående på vinden: Detta ansågs vittna om ett gudfruktigt' sin- nelag. - . ia Det var en herrekarl här i Bergs- lagen som dog och stod lik i lagom tid. Men dagen före begravningen vaknade han till liv igen och satte sig upp och ropade efter öl, De mås- te inställa hela begravningen. Hur hade det blivit, om han vaknat ett par dagar senare? : Berättelsen om detta gick vida om- kring, och man drog sig också till minnes andra fall av skendöd, Nu började en snickarmästare i Arboga tillverka — säkerhetslikkistor, Dessa var försedda med ett ' utrymme för förfriskningar och hade "dessutom något slags förbindelse med mark- ytan, De var inte för fattigt folk. Det ställe, men få var de som gav åt den fattige, ty det vore. att förneka den barmhärtige ': Guden. Johannes 'var en rask ,och frimodig gosse. Men nu var han älldeles slut. Han hade stigit upp tidigt I ottan och gått sista biten hem i ilmarsch, ty han var rädd att de höll på att sväl- ta ihjäl. . ” : Björn for därifrån med lättat sin- ne, Med pojkens hjälp skulle folket här nog dra sig fram till våren, Då kalvade kon och kidlade geten, och foten läkte nog för Anders då. " Annars var det nog så,' att när en ideligen reste omkring på detta vis, så fick en se så mycket elände, att det till stut inte rörde en längre. Men det fanns ändå somma människor som en kände för och gärna ville hjälpa. Kolaren Anders och .. hans folk hörde till dem. ' FT Det var bara det att knallen inte kunde resa omkring som en barm- härtighetens ängel. En hade sig själv och de sina att tänka på. Därför fick en göra sig hård. Men någon ': gång kunde en ändå ge bort nänting till en fattig sate. En var ju ändå en kris- ten människa, Men detta hade knal- lekat ett särskilt bud för: "Dä sades att Vel hade en sådan stående på vinden och att han brukade förvara vinteräpplen i densamma. oa Morgonen därpå var Johannes till- baka. Han hade gått i bergsmans- Bårdarna och tiggt ihop åtskilligt med mjöl. Mycket blev det inte på vart får en aen betala.” En fick ta tgen det på en annan, när det passade sig så, och helst på den rike. Krihårter måste knallen vara. Follaa Björn hörde berättas mycket om Ve- lamsgubben, En dag träffade han ho- 4 yes sv - en "medför ofta exempelvis. krossar; med” tillräck." |hans lass som en blixt, Det var en ålls inget) nom själv. Det var ute på vägen. En'som ”lärkvingar på de karl. kom och, körde förbi Björn och | ovanligt stor och tjock karl. Han åk- te på en slätt släde, en trollåka, egentligen bara ett säte på två smala medar. Hästen var av den särskilda ras de hade häruppe. Till och med järnbassarnas hästar är högfärdiga, sa karlen som fiskade 'sjömalm, Och det kunde en gott säga. Hästarna var små, knubbiga. och raska. De. hade ovanligt kort hals, hög nacke och ståndman. De såg morska ut. . När nu den store karlen på den lilla släden ilade förbi, lade falemär- ren illa vid sig. Hon hade hett hu- mör och tyckte inte om att bli om- sprungen. Hon. ' satte: i ' väg efter. Björn lät det gå. Lasset på hans slä- de hade minskat åtskilligt och ; var inte särskilt tungt, flat När den store, tjocke nu såg at! den. andre släden hängde med, snär- tade. han till sin häst: Det bar iväg ännu fortare. Bjällrorna ringde häf- tigt, och hästarna kastade snö med bakhovarna, så:som de gör 1 stark trav. Men falemärren följde med, trots att hon drog lass.” VN . Den. tjocke karlen 'var tydligt för- tretad.. Han :klatschade med piskan, tittade bakåt och "klatschade omigen. Björn fann nöje 1 den andres fö tret, Han körde utan piska, men än- då' måste. han hålla tillbaka märren, ty hon gick upp och dreglade 1 nac- ken på karlen, oo N gick bergslegshästen, Småningom matta< des han emellertid. Björn såg att han . emellanåt sänkte huvudet mot mar- ken och drog djupt efter andan, så som hästar gör när de blir andtrutna, Till slut var han så tagen, att han” stannade av och började skrida fram på vägen med sakta steg, ' : Den tjocke karlen satt 'och koxa- de hit och dit och viftadé med pis- kan och" verkade Inte tillfreds med > världen. Med ens höll han in släden . mitt på vägen och klev. ur. Det..var en vådlig karl i lång päls: Myndig såg han ut, och ilsken. var han, Med piskan i handen kom han fram till Björn. nr ” en — Kör du mä andras hästar? skrek han. ot dd - - s — Har en bra häst själv, så behö. ver. en inte'trolla för å komma fort fram, svarte Björn, . — Ja' har eh häst som heter du- -.-. ga, men ändå kör du lika fort " mi a lass som jag kör Jätte. Dä kan aldrig '- stå rätt te. Har gick runt Björns häst ' och tittade på den både längs .och tvärs. Han strök den över manken ' och lät handen glida längs benen på' . den. hästen ifrå? — Dä ä en falehäst,' sa :Björn. ann — Jaså, sa karlen intresserat, Dit ska "ha »bra springare därnere, >. sn — Ja, va töcker du? mente Björn.' va s De körde skarpt länge, Benen " Forte, "Nile; morske = '— Du ä väschöte.” Var har du fått. ” s
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.