Tisdagen den 29: september: 1970 EAHOLMS TIDNING i, J Ö ; i Land". i ; Jordbrukarnas” Föreningsblad och RIF:tidningen läggs ned. blir nya språkröret ' för Sveriges lantbrukare Land är hamnet på den nya tidning som Sveriges lantbrukare startar vid ärss med en begynnelseupplaga på: minst' 320 000 exemplar varje vecka. . ” Jordbrukarnas "Föreningsblad och RLF-tidningen, som nu utgés av "Tantbruksförbun”” det respektive Riksförbundet Tandsbygdens Folk. Bakgrunden. är att de båda för-[ bunden går 'samman” till'- Lant- brukarnas Riksförbund. (LRF).|' Härmed blir lantbrukarnas koo- perativa 'och " fackliga rörelse samlad under "ett tak''och med ett 'medlemsorgan och närings: politiskt språkrör. Land ,som i' dagarna utkommer |. med ett provnummer, "skall: sva- Ja för en saklig och snabb ny: chetsförmedling på jord- och skogs- brukets områden och därtill. sat- sa hårt på ökad förståelse för sambandet stad—land. Den utkom: mer i två delar; en lantbruks- del och en allmän GEN Den all- männa blir delvis . tätortsinriktad , och skall' distribueras genom bla Pressbyrån, Medlemmarna : får bägge delarna. UR Den nya "tidningen startar på. säker grund med en upplaga på 320000 exemplar och" med för ankring i en'sav landets s ” folkrörelser —- lantbrukarnas för- eningsrörelse "eller dantbrukskoo- perationen. Föregängarna —' JF «Och RLF-tidningen — hör till lan- dets mest citerade Tidningar och "anses vara oumbärliga" för den som vill, följa vad som händer . inom lantbrulkssektorn ' och = på landsbygden; . Land skall. vara ett seftektivt medlemsorgan och sett näringspo- litiskt språkrör” söm” kraftfullt samlade föreningsrörelsen: sen, heter det r tidningens tionella "program. r således att i. allt vi entligt över- ta föregångarnas målsättning: Den . Ämnesområden som skall be]. lertid väsentligt utökad genom främst den allmänna delen: MILJÖINRIKTAD ALLMÄN DEL: Land väntas genom sin allmän- na del få en opinionsbildande betydelse på en rad olika sam- hällsområden som indirekt . på- verkar landsbygdens villkor. Tid- ningen :vill "bl: a föra landsbyg-| editioner; en för: södra Sv dens och glesbygdens talan mot|en för Mellansverige och: n för Norrland; storstadskoncentration och Tregio- nal 'snedfördelning av befolkning- ens os fon "> Tidningen - Land ' kommer,: ock- så att .vara 'miljö- och konsument- inriktad samt föra vidare . det] kulturarbete :'som'- bedrivits av en 'smabb lantbrukarna. ' ute -i landet svarar> för-'aktuali- teterna på' lokalsidorna. som. blir en viktig avdelning i "tidningens andra del — lantbruksdeleri;” Del IH utkommer troligen i min böndeföretagens . ge marknadsöversiktér, också : finnas produktion kiftet- Den skall ersätta MED LANTBRUKSDEL LOKALNYTT ' Som - medlemsorgan "blir Land informationskanal till Tio ”. medarbetare ”Lantbruksdele föregångarna, pr a under ledning av framlidne . Ragnar, Oldberg. . "I det redaktionella programmet heter. det bl a: 'e Deli; den" allmänna. delen, skall vara en -modernt redigerad, seriös familjetidning med .en egen profil, "Innehållsmässigt skall tyngdpunkten, läggas "på ' frågor som intresserar ” och: berör: såväl lantbrukarna som” de "grupper, av tätorts-- och : stadsbefolkning : som av olika anledningar känner . sam hörighet med” lantbruk” och lands: bygd, vakas 1: den allmänna delen / är bi ä miljö, naturvårds- och "10-1- kaliseringsfrågor, ”bebyggélsepla- nering,. trafik,; fritid, - kultur, i ternationélla frågor, sociala frå Bor, konsumentupplysning och varuinformation. '” Andra. inslag bir kontakt” med, läsekretsen, täv:]' lingar mm; me skaffa sig 'en ledande, roll i Asien | "direkt emot Pekings önskningar. Ett område, där. Kinas” "diploma - "tiska offensiv knappast -Jär medfös , "ra! någon avspänning, är Mellersta Österti. Kineserna ser här ett välsl; kommet, tillfälle att motarbeta” sina främsta” motståndare, Sovjet ' och” USA, genom att stödja de arabiska" gerillastyrkorna som” motsätter 'sig” varje fredlig lösning: ' Genom att: siskt mönster hoppas de också kun na få större inflytande 3 i "flera" stater. I | området, 2 one -I Mellersta Östern liksom" i Cen=' tralafrika' och på andra' håll 'kom=" mer Chou En-lais förestående bes: sök" att markera återuppståndelsen av en aktiv kinesisk diplomati, . , - Henri Hymans Minchen (LT) ven « En' väsentlig förenkling för lär . Karen vid havandeskapsundersök- ningar och diagnoser av even- tuella . komplikationer: ;är . detta nya ultravågsinstrument. Med den i Förbundsrepubliken Tysk] land konstruerade +'Eucotone” man "kontrollera". "och - akustiskt återge ofödda barns hjärtverk- samhet, redan från och. med cir- ka 12:e veckan. Även under föds- lovärkarna kan läkaren utan fa ra för den blivande modern an- vända -detta instrument och . kan Ingripa omgående om hjärttoner- na, som hörs som ett rytmiskt knackande' i. transistorns högta- lare, skulle avstanna. Det bärba- ra instrumentet är lika väl ägnat ett sjukhus.som för: en -pri- vatpraktik och är lätt att sköta. |. Även placentan, efterbörden, kan lokaliseras med 'hjälp av instru- t mentet. Det är en lugnande och lyckobringande känsla för 'den blivande mamman, om 'hon inte bara" kan :känna ' det spirande li "l gram ingår "också besök” MM Dali : perä NE "frågor, skattefrågor, vet. utan) även kan höra 'det klart och tydligt. : | . Sovjebyggda - Mercedes? Det här på senare tid förekom- mit motsägande ' uppgifter om huruvida kontakt etablerats. mel- Jan. Västtyskland. och 5 t i frå ge Om tekniskt och/eller kom mersielit. samarbete för produk- tion, i stor skala av lastbilar. i Sövjet. Därvi har Daimler-Benz i Stuttgart nämnts som mest, tror liga förhandlingspartner. men en- ligt vissa uppgifter skulle, man där ha dementerat uppgiften. Från "Daimler-Benz pressavdei- ning har. till generalagenten i Stockholm, Philipsons' Automobil AB, kommit en . bekräftelse, att en: "sovjetisk delegätion. under "led; ning av. automobilminister Tara- sow på inbjudan "av 't; skarnä : 'A dessa dagar befinner sig i: Stutt- gart- -Untertärkheim, där Däimler- Benz har; sitt' "huvudkontor: Dele- . gationeiy som” är sammansatt av ler-Benz. olika fabriker; utve kr . lings-- och forskriingsay' sök vid" andra iNdustrie : Konstruktörerna' Gottiieb" Daim: genom, att” 1880: tal et, ö Hsammans och 926” nuvarande” dag dm Solen går: ned kl: 17.52. ternationella skal” 1 . handelsfrågor "också" ber tbräksdelen; UTKOMMER. VARJE FREDAG ALand' skall komma [ handå” fredagar 4 enler” "Jördagar: Den: "Utkommer med 51 hummer ” per. "år: "Lösnummerpriset i. öpp- na Handeln, ; exempelvis , Pressby- rån, blir en krona; och, prenume: rationspriset! :för. den. "allmänna delen, 20. kr. per; är. "Romanen. om Sig Folkesons. . och: Marit Vankelmods öden n'ny upplaga av Folket i i långsdalen” har länge behövts, Den kom i folkupplaga 1941-44 men är för längesedan slut. . En ny generation har vuxit upp. S5a- ”gan "om folket i Simlångsdalen till hör den läsning man inte vill vara utan. Visst är det en romantisk bok, visst märker . man intrycken från Selma Lagerlöfs ”Gösta Ber-: -lings saga”, men den lever, män- niskorna är många' och de mejslas fram till sällsynt. levande individer på gott. och ont.' Detta är en folk- k sega "från - Halland-Småland . med « rötter ; från” Bolmen" (varifrån Sig Folkeson härstammar) och så, gott som hela” södra och mellersta Hal- sländ, Det: är-en färggrann fresk målad i gammialdags' och lite tun- ga färger, mycket i svart och vitt men ' också mycket i en/ "rosa färg där” romantikens ' blå blomma” lar git uti sin vackraste fägring; Fredrik Ström skrev | detta; ga" verk. föga mer. än; tjugo "år - gammal. Han har:givetvig: läst Sel- mar: Lagerlöf och fångats av hen- nes ' skildringar : från "Värmland; " Fredrik: Ströms egen hembygd i ] Simlångsdalen ' håde "många. märk; "liga" människor. Dessutom är det en av de vackraste platserna i i Hal- and! "En lång, 'smal sjö "m: d öar och" broar, sund och vikar: Med klart 'och: trolskt vatten. Runtom skogen som sträcker sej milsvitt in "Ström tillhör de störa fattarnä i Halland. Han hade i är. blivit” 90, år om :han Jevat. I det utgivits en present. [ebutverket ”Fölket i Sim" Jängsdalen”: Boken anmäles här fr Vätö Vv - tolerent gs. cnorar för visor de sjun” gerå och: historie! r dé berättar. Det i Vår 'krassa nutid så ut som avsigkomna: till sägnerha sedan gammalt; munt- liga diktare .vars ådra aldrig sina- st. 'sina' medmänniskor. örrinner : med ' sprit "och | - kvinnor och "dessa historier - som hän älskar i mer än allt annat, Han i Smål d från d: De måste. ha lockat" F ' Ström att fånga alla dessa niskor ' sor > han mindes och: om ”vilka "historier berättas. än i denna "dag i Simlångsdalen; Han' valde "en , form? liknande den” Lagerlöf an= "vä nder i. ”Gösta" Berlings: saga”. Stilen är ofta lätt 'arkaiserande och : romänen har nästan 'en novellsam= lings; karaktär, Olika" människo- öden” formas in i de; olika” kapit- : len. Hoppen "blir många men kela ; tiden. står: Sig - Folkeson > och 'se- dan hans oäkta? dotter" Märit : blickpunkteni:' "framåt, 7 två > människoöden ? som griper starkt, Stolta obändiga, fram- åtseende går: :de "bland människor- : na och möts av hån 'och hat, Vad Sig Folkesson I gör för lantbruket i "Simlångsdalen" glömmer bönderna "själva bört.'De'ser i honom en före lig man; såld åt Satan. :' +; ”Folket. i Simlångsdalen”, folklivsskildring” som . bygger ' "på : folkfantasin, Fredrik Ström tillhör : tal, och: följa en bisarr: Berättares fant ”tier "söm 'hela sitt liv” går runt hos " böndernä "och"Jever på nådegävor |. ir, NN Mämma" det händer så. konsti- ga saker när vi är och badar hos . farbrorni Så berättade två småflickor . fö sin mamma, "Polisen i” Jönköping har nu" "anhållit en 45-årig man för otukt med de två: flickorna som är " nio och clva år gamla, Det hela bör- jade redan förra en, Han är et ”botidés iv: I hans" kärlek blir han stark.: Men 'ett' ogunstigt öde gör honom till "mördare" och' han kantskap' med, Boken. har tidigare « delats upp i två. band, ett om Sig ” Fokesons liv och ett om Marit Van- kelmods öden, Bokförlaget Spektra . har nu gett ut romanen i ett vac- kert Ppresentband, . Man bör nämna konstnären Rolf a Lundqvists teckningar, De är "för= , .nämliga och han har valt att teck= na. platser som nämnes i romanen sådana de ter sej idag, . + Fredrik Ström blev annars kän- - ske minst lika mycket känd för si- nä folkloristiska arbeten. Där ut-' gav han flera böcker. "Svenskarna och deras ordstäv”: kom : 1926, Svenska ordstäv” 1929 och ”Svens- NE ka folkgåtor” 1937. "oc rör ' Han blev en kämp? också polis tiskt. Han hade många uppdrag in= :lom partis och kommunalpolitiken. ' I fem år, från 1943 och til sin död 1948 var han dessutom ordförande i Sveriges Författareförening där han lade'ner ett hängivet arbete. Ändå är det som skönlitterär för= fattare man helst vill minnas ho=' nom. Och hans förslingsverk lever ännu i minnet på alla litteratur- intresserade, ' Hans: kunskaper om ' gränsbygderna mellan Halland och Småland .var stora, Hans försök att skildra, - hur > arbetarna. kom ' från ' och” Marit "blir "fängslade av! läns>" bondeklassen” också” Imponeran” : mannen, hennes friare som en gåhg de," nn : fått "korgen; Jörgen mördar läns- ” | mannen ' och, döms -.till "livstids! ] de trokter där "Folket I Sims ”' fängel Marit får. sex år. sedan Jängsdalen” levde här: mycket. | ka stolt- | fö hället . har het: Valar ha sej till medbrottsling. 1" romanens ö kring en sägen ns me lighetsunderlage retvav' i saren'" Brand: slåss: herraväldet. på "liv" och OMR Ts aftord dalen”. $ "slut söker. de rymina' under "en: transport till ett nytt fän- gelse.'meri deras'bå skjutes i-sånk bok. ya avi Gudoch> Djävulen joch” "kampen. mellan ont :och ' gott. ven känsla:av. -att det hela från: 'att "fatta" intresse” för flera” 'stycken,; Mån” ser/den' orätt) visa behandlingen” av/tattarna” som drar med .sej « "en evig 'strid :mellan de: jordägande och; de ;lösdrivande, i en tid då" storbonden ännu. vill vara kung inom sina' domäner." Sig + gästgivaren "Sven socknen, Gästgivaren vinner, Me i Sig Folkeson, böjer sej lyssnarna," de som 'kan sitta i timar i kö bytts. ut till ett industrisamhälle, Många: gårdar är. för. alltid borta,.'] IA Några fruktträd, ' kanske en stens grund, vittnar om det idoga lant= liv "man levde här förr," Sig Fol-" , | keson, banbrytaren, är: mu gom'en legend om : vilken : kanske ' någon gammal historieberättare kan. för = tälja, Sådana 'berättare som Sibes' lius' och "Ödman finns inte” längré;' : kvar: Tattarna är. borta eller TE .uSkogen , och. forsarna, sjön: med. sin, outgrundliga ' skönhet, ' Hjärte=, vadsbron och öarna finns kvar,: - "Man 'kan under promenader ut-, med sjön förnimma mycket” av det > liv som var Sig Folkesons och Ma= -- rit" Vånkelmods. I själva ' naturen : speglas ” deras storvulenhet, . deras stolthet; De gick 'sin väg rakt fram och böjde sej, inte för dumhet' eler förföljelse. Kan Redan 192 E film på boken, Mathias Taube Greta, Almroth spelade; den: gen huvudrollernå, 11947. Log NO rald, Beijer arbetat. 0 en "stum ch disk": Tonefilm "upp "boken för' en ny filmätisering. efter "det: att ' Ha: den för film, Ake” Ohlberg. regisserade . och Edvin Adolphson ' och Eva, Dahl- beck" "spelade; den”; gången i huvud: . g och 'skönhét, Man kan aldrig fördag” över Hjärtevadsbror'' och "se den ' med sina "skogklädda strandsluttningar ' utan”: att” minnag: <..s det myller av människor.som mö= ter .en i Fredrik. Ströms stora verk: Fl et i Simlångsdal I för hälsar man en vacker ny- utgåva av den boken med id : gläd i : - mycket nära bekant till. öre : föräldrar som intet ont anat; Mannen har vid de första f "cen gjort vissa medgivanden. : ”—- Nej, det:har dekan i -— MM går på bio, 5 ”ptvald att. glömma” sig själv för att sköta om de gamla. Sedan för gam- mal 1 själv. i På "Backa föddes en son,” "ett pilte- barn 'med övanligt ljust hår. "Det var en glädje, imen samtidigt blev det bekymmer. Som odöpt var han'hed- ning : och "som "sådan oskyddad mot onda. väsen. ” I dessa bygder vimlade det av. säg- ner om jättar och troll, Trollen för- sökte byta bort sina egna ungar mot odöpta människobarn. Många: histo- rier gick orm 'bortbytingar. Här bor- ta hade man ett, exempel för ögonen som förskräckte. Ute på vägarna lul- lade ett beläte omkring som kalla- des Månstorpa Bortbyting. Han var - inte grann att se på. Fast han var gick” han "1, kjörtel. Byxor förstod han sig inte på. Hans huvudskål var väldig. Hjässan var så stor och tung att det såg ut som om han måste balansera med hu”u- det, för att det inte skulle välta över sidan, Han vacklade hit och : fullvuxen karl," åt ena dit .under sitt stora huvud. Tala kun- : | de ihån inte," utstötte bara obegrip- liga läten. Han fick sin föda ute i bygderna, Man kastade till honom en matbit för att bli honom kvitt. Det sades om honom att han var en bortbyting, en trollunge, och det såg då inte bättre ut, Nu "måste det brinna ljus över den lille på Backa, ända tills han blivit döpt. Det skulle skydda mot de onda makterna. Mormor Edela var mest ängslig. Hon smugglade till och med psalmboksblad i lindorna på honom. Det skulle vara en extra kraft mot det onda, Sven Trana och hans hustru var faddrar. När de kommit hem. från dopet, ' överlämnade gudmor barnet till Björn med orden: - "”IKans: "kvinna göra folket på Präs SL PAR torpet samma tjänst tillbaka, Stor- ken kom' med ett tranbarn, men det .] var ett litet pigebarn, Hon döptes till Karin, vilket genast förkortades till Kari; os Björn och Sven hade mycken nyt- ; Ita av: varandra. Sven svarvade små fina askar som Björn sålde på sina resor. Han r-sgade också vallmar åt Björn i stampen' som Olof gjort nere vid Skvala, Vallmaren lät Björn se- dan färga i Borås och sålde den med god förtjänst, ty som färgad var den alltid mycket begärligare. : Nu var det ju så att Sven 1 själva verket varit färgargesäll själv :-- och därtill skicklig i yrket. De började nu fundera över varför han inte kun- de sköta färgningen också. Då skul- le" Björn slippa besvära färgare Berntsson i stan som var både dyr och enveten, Inte visste han, fär- garn, vad han lovat heller.' Ibland kunde en få fara in till stan' både två och tre gånger, innan tyget var färgat och färdigt. ' Nu var det bara det att” färgare Berntsson hade lagen på sin sida. Lagen sade bestämt ifrån, att:ingen -— Du tl mig en men jag lämnar dig en kristen. Detta var gamla ord och god ord- ning. 'Och nu:var pojken ordentligt kristnad till Olof efter farfarn, Nu kunde ljuset släckas, och Edela be- hövde inte längre smussla med psalmboksblad, "Inte långt därefter tick Björn och färgeriv » fick. bedrivas utanför staden, inte mer än till hus: behov. Hantverk och industri fick bara förekomma 1 städerna. Det var nätt och jämnt att skräddare och sko- måkare och 'smeder fick arbeta 'ute i socknarna, Ingen fick heller- driva hantverk utan att ha mästarbrev. . Om Björn nu satte Sven Trana att färga . vallmar hemma på Prästetor- pet, så skulle färgarna 1 stan bli gal- na”och skicka länsman på honom. Sven skullé' kalas '”bönhas"- eller ”fuskare”, Det var mycket: fula och farliga : namn, som kunde. inbringa dryga böter eller kanske fängelse, Mästarna 1 städerna jagade .bönha- Isar med största förbittring. Björn och Sven retade upp sig och frågade Kal på åmmen var:1 bibeln det stod skrivet att inget fick fär- gas utanför staden. Kal gav besked, Det stod skrivet ingenstädes. Det var påfunnet av staborna själva som var att likna vid de' filistéer. De hade alltid försökt skava allmogen in. på benen, . Gud själv. färgade ute på bondlandet, han färgade skogen grön om våren och gul om hösten. Han hällde ut väldiga pytsar med blått i de sju häraderna, när linet blomma- de i juli, och längre fram var han lika frikostig med rött över ljung- hedarna, Gud var bönhas han med, sa Kal. Staborna hade alltid hundsat all- mogen, sa Kal, De hade också ge- nomdrivit att ingen handel fick be- drivas utanför staden, När allmogen ville sälja sina produkter måste de in till stan och sälja” dem” där. Men nu' tillkom nånting som ” avslöjade stabornas rätta natur. De" bestämde att den som ville sälja nånting I stan, han skulle betala tull därför I stads- porten, tre' procent ' på alla ätliga, nötliga och förslitliga varor.. Så.var tvungen att, sälja i stan, tvingas tala tull vid infarten och däretter | det mesta få ta” det själva bestämde. . » Men 'så stod. det skrivet: Förban- nad. vare den som förvränger rätten. Bara knallarna' trotsade stabornas lag, sa Kal på åmmen,' I alla tider hade väschötarna rest med handel. Det var så inrotat att de fått särskilt privilegium. därpå, Bara” folket i de sju häradernå hade denna: rätt. Mån- ga smålänningar från Västbo -' och Suzxnerbo skrev sig i Västergötland för att bli delaktiga av samma" för- mån. Men ' handelsmännen 1 städerna rasade över väschötarna.. Nu hade Björn och Sven fått vat- ten på sin kvarn, Björn' for tn till filistéerna i Borås och köpte en' för- svarlig kittel. Sven byggde ett'skjul lite avsides, stora Där sattes den! kitteln upp,. och. så begynte .Sven Trana utveckla sina färdigheter, Han färgade blå vallmar och 'grön” vall. mar, ' Han färgade till och med röd vallmar, Därtill användes turkiskt rött gom var en rätt ny färg "och mycket ' dyr. Den var klart lysande och ansågs vara det finaste 'av allt. När töserna fått på sig sina kjortlar i turkiskt rött, lyste de som vallmor. Det röda ansågs syndigt : av gam- malt folk. Men vad bekymrade : det töserna, De var granna 1' rött, och Pojkarna fann behag i dem, Blodet sgen . bereaning. Han tjänade mera själv, och Sven Men' småningom "började förgare na inne.j stan fundera.. En gång frå- gade färgarmästare Berntsson rent ut, var han lät färga I sin. 'vallmar nu för tiden?' Björn gav !ett'. undvikande svar... "Då; började: Berntsson tala :'om bönhasar . och fuskare, - Han mindes nog; en "långskankad drummel ; som gått i lära hos honom en gång, sa han. Han var fingerfärdig i allt, men han hade sina dumheter för sig ock- så. ' Hurdan var han nu? sporde fär: garmästaren: med- skärpa. Hade han fått vett, eller. gjorde -han sina gal lenskaper fortfarande? Mr, , i: > "Björn låtsades Änget , förstå, Han kände 'sig både , häpen och ” orolig. Berntsson misstänkte -något, det var tydligt. Nu gällde det' att” passa, sig. Mästarna i stan' höll sina. rättigheter heliga, och de . kunde; ö ja" en bönhas intill len, et H "Så "gick åren; och " mycket . hände ute 1 världen. Det var krig'och elän- de.” Många unga, raska karlar drog ut å, fält och) kom aldrig tillbaka. Ryssen tog Finland, och det 'var kun- gens fel.' Han "var vek t'huvudet och intresserade sig mer för hur unifor- merna skulle. se ut än för att solda- terna' hade gott krut I gevären, Där- för gick det galet, och kungen blev avdankad. Men då var skadan redan vt var rött, och röda Var många Guds blomater, det beskaffat med rättvisan, :, Varal” Björn kunde aå sälja stampad” och skedd," och folket. ”hadeé blött förgä- ves, Nu fick "svensken frånträda ' si- hemjorden, "Lika illa gick det" tör Bonaparte. [Han var inte vek I huvet, men han gapade över för. mycket och , mista därför alltihop. |". Men" medan ' dessa stora händelser utspelades gick livet 'sin gång ” ute I bygderna. Kriget var' en vana, och det var ”nödåren och slitet ' också. När' man sörjt de döda, flek' mar ta nya tag för dem som föddes och väx- te till : For : Och nu utgick' ett. bud” från, de åty- + 3 rande "att eftersom - man' nu förlorat utmarkerna, så 'måste man måna: för hemjorden så mycket mer. "Detta" lät förnuftigt.” Dessutom var det' nu. en gång så; att utmarken lätt blev måisa- Iskött, nån ! gödsel ' kom ” sällan dit. Gödseln sparades till, hemjorden som låg närmast byn ”och var roligast, att arbeta på! acc” ft -Nu skul!e här röjas. och odlas och - dikas, .e& att det blev ny: fruktbar mark inom riket; Och det kunde be- hövas, ty de som stupat'i kriget var fastän” många dock få jämfört med - alla, dem som föddes. Förr slog dö- den, "de. flesta inte på slagfältet utan päronen , kommit, blev ungarna bätt- re. närda och förmådde. kämpa Sig. na "utmarker och dra utg. tillbaka" på i Väggen. Men sedan de tåliga jord- . NN : genom: den: farliga spädbarnsåldern, SS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.