> EAHBOLMS TIDNING Den halva framgången. de 4 företaget: anställda, då den enklaste logik' innebär att det är - de « företagen "som kan ge' sina anställda trygghet; lö= neförbättringar, ' möjligheter > till större trivsel. och därmed också bidraga till.. en ' större personlig frihet. som . följer: av en pålitlig : arbetsanställning i i ett företag med 7 god ekonomi”. Å Så långt hr Sträng. Det. finns inga: skilj ktigh ” Cepterledaren Gunnar Hedlund - hår ofta framhållit önskvärdheten av att det socialdemokratiska en- ” partiväldet bryts och växling vid makten sker. Årets riksdagsval blev bara "en halv framgång i förverkligandet av dessa önske- mål. ' Enpartiväldet. bröts, men växlingen vid makten uteblev. Visserligen får de tre icke socia- , listiska partierna en klar mandat- övervikt över ial i den nya men vänsterparti "nas valframgångar säkrar fortsatt ialdemokratiskt regeri hav eftersom ' C-H Her . Iovat se till så att regeringen Pal-' me inte voteras ner i någon för- troendefråga av de tre icke £0- cialistiska partierna. -Rågk stad. alltså rent parlamentariskt sett aft markeras hårdare, mellan socia- lism och icke socialism än tidi-" gare. Men om detta: ger "några mer. påtagliga praktiska resultat är mer ovisst, Socialdemokratin har inte endast. förlorat rös- ter till vänsterpartiet-kommunis- terna, utan i ännu högre grad till främst centerpartiet. Det tyder. på att väljarna uppfattat center-". politiken 'som ' det verkliga alter- nativet: till. den socialdemokra-, tiska politiken, :. Framför ' allt är det troligt att centerns ihärdiga "kamp för ett decentraliserat sam- hälle slagit an i detta: val, Allt- » fler människor upplever; hur "be- ”". slutarderätten .i, samhället glider "> allt Tängre bort ifrån. dem. Cen- terns idé 'om 'att överföra .en del av, den centrala makten' till de- » ': mokratiskt' valda länsorgan, som "' " skulle få hand om viktiga regiov' g så: nala' frågor; har av. väljarna upp=. fattats som "ett motgift mot den " tilltagande ' maktkoncentrationen. Hittills har: socialdemokratin inte visat något större intresse för en ; ; sådan ! :.” .decentraliseringspolitik. Men det: ; gjorde. den” inte” heller. > började: 10 kaliseringsp tiken, ' Efter,” " års; segerval "för + centerpartiet: i 7 Norrland, ; där; lokaliseringen : ivar, he - mést aktuell, och en sociald s ! kratisk« tillbakagång, , blev::..det " FT emellertid bättre fart på- regerin= géns lokaliseringspolitik. "Det är : NE ledarna. försäkrar att "de tän. därför. :mycket” möjligt..att: rege-' ier Stödja oden” socialderiokratis fingén Palme; blir” mer, :lyhörd.. aterna Led V syn på en positiv näri - och den, de icke - socialistiska-. partierna, företräder, od varför det inte”. behöver bli. någe ra ä alls om den sa= ken, I princip förhåller. det sig. på ' samma sätt beträffande. EEC-po=! ”Htiken. Inget, parti vill, äventyra 7 m finns. däremot då > det gäller den, ekonomiska po tiken, men. det” är mycket: troligt >. att det snart blir, en .räntesänk= + ning, som Gunnar Hed nd kräv: ? dei i valrörelsen, ; : Den halva framedng ”opposttio- hen vann genom att bryta enpar väldet ger utan tvivel större möj? | lighete: fö n 1 denna amöånget ett avsevärt bätt: = re" utgångsläge” "för' 1973” års” val, - givetvis under förutsättaingen'” att : be ; två år "sedan? 'Förrmodligen 'dä "för att de 'gilläåde C-H Hermans söns med flerä! kommunistledarés försäkringar i.:valrörelsen' om a! 2 vpk till 4 pel ville slopa. .mom=; i sen: på -Jivsmedel; åstadkomma en ; "större! skattesänkning ,. för. låglö- Näringspolitiskt se ir det nog.” st inte fråga om att lägga. regerings=, " polinnen mer. åt .vänster' så "län? ingsförslag. Då. måste'.vpk=ar"r;" v na i riksdagen antingen rösta riot & årsdag" medverkar även” Tage" Er-;; in.-egen sövertygelse. .eller;: också lander "och. Gunnar: Sträng. i iDen ” störta": regeringen; Palme? Enligt 7? sistnämnde” skriver. ä ; 'vpk-ledarnas' senaste ". utfästelser + "Staten och näri ök vpk; att: stödja. regerin- 5 gen: I en isådan situation : hjälper i "det emellertid inte med;röstned. så goda:som möjligt. De al r da i företaget," från. företagsled= ningen till arbetaren”. stadsgolvet, vill arbeta som expanderar, utvecklas blir $ större, klarar sig bra i. konkur=' . Fensen och redovisar vinster, helst "så goda, som möjligt.” Av någon underlig ," anledning : stöter: man . ibland på talföra men i grunden djupt oerfarna" företrädare för: en vppfattning « -ått det. skulle vara: at. skamligt: i att ett "företag .. med: vinst, "Förmodligen' här” den uppfattningen” inget it gehör hos den kommande beåreberloden 8 som . de. faktiskt : gjort, tycker: kanske 7 att de lika ' gärna kunde ba röstat direkt > ' med: socialdemiokraterna : eftersom” "detta gett ungefär sams <> ma politiska i effekt Vad ssäger I |. förresten” staliniste så SR som” "liknade Drumimoniaé, när han talade om: att; Når uds- igt Satt: -något kan vara: heligt för en berömå li agnostiker"? fick Henry. Drum- mond - som fråga” av. Matthew Brady.” : Dru imond svara niskotanken. Barn ts. förmåga rättfärdigheten Jdiköo som ”äldrig sinar”. - Jesus framhöll” 'människans värde | när han" sade: ”Om;,en man: har. .hundra: får, och" ett av "dem har, kommit vilse, läm- nar; : han; icke då" desnittionio: på i [berget och gär: åstad öch” att behärska multiplikationsta- Nu: är "hösten redar hän : Sommarn flytt som va Skridskar fram och skidan 'slinter - : Än en -gång så blir det; vår. - Tiden ' flyr fram i samma: spår : Så en sommar, blad och grönt” Oy. vad. livet: kännes skönt. - Aldrig . någon. höst bli "Dagarna, dlir mer. och mera korta $å när, vintern trådes fram. Lyser snön. på trädens; stam Våren kommer, allt skall ; Jå denna fi-". vår. alliansfria... neutralitet. Vissa < Thöstbok. ”Mina” tama --insjöfiskar” Nn fylide me "| växter "och "besatte med dess eg- " nä fiskar. Där har. han sedan un: Jturkrav;-: så: tama att de kommit fram och i utan, att göra. avkall. på saklighe- vår åtskilliga :av'de nya vpksväljarna 4 å ; : E : tär, han förkunnade med makt: och I myndighet om Gud och håns rike |” VI SJUNGER OCH TALAR MED sa cd VV GUD. heter ett litet näpet häfte inne- hållande böner och sänger för de minsta. "En idealisk gåva ät de små att med Mors och Fars hjälp taga del av. Färgglada illustratio- ner levandegör gångernas och bö- nernas budskap. ;Den vackra bo- ken ; "utgiven av EFS förlaget och kostar inkl moms 3:35. ” HS. IN SJÖFISKAR I "AKVARIUM . Att Curt "Lindhé , vet det mesta som "är -. - värt - att "veta . om - fiske och fiskar har. väl de. flesta in- "Isett :vid det här laget. Kunska- perna” har' han - skaffat. sig inte bara genom praktiskt fiske utan också :"genom att studera - fiskar- na i 'akvarium. /Det är om dessa akvarlestudier han berättar i sin (LT; 'cirkapris 36:— exkl, 'moms) För snart tjugo år sedan för- de, Lindhé, sin dröm om ins, akvarium”. som han sjöns”, eget .- vatten, plänterade, 'med dess' egna vatten- del andra! arter.” Han” har ”stude- fat: "fiskarnas ' matvanor; tempera »reviruppträdande-' "i och stiminstimkter” "och "deras "inbördes kamp” on livsutrymmet. T många fäll.v har” fiskarna” rent:: av blivit ätit::ur handen” på honom; Au än” skildrar 4 sina" fiskar som i som man. får sig utan att man mär. och. folket-' hörde honom : > gärna, Men”. de -makthavande. i7stat och kyrka? ansåg hans”verksamhet va- ; Mången frågar” kansk är Jo Hannes : och: de övriga evangelis- ternas. skildringar av Jesu liv san- na? Fill denna "fråga' kan' ställas en motfråga: . Varför skulle evan- geliernas.: "författare hitta ' på en sådan historia och 1 många fall gå i döden för. den ? — Att evan- gellernäs:. 'berättelser är sanna be: visas av. profanä historieskrivares vittnesbörd. Tacitus' (år 60 — år 120 e, : Kr.) berättar: I sin skild- ring” "av branden I Ron och :den förföljelse som kejsar Nero satte i gång, att kejsaren med den mest raffinerade >: grymhet + bestraffade den',.grupp: människor' som hade sitt. namn: efter Kristus, som av- rättådes. av Pontius Pilatus under Tiberius] regering... Sr ” Boken: är. en genomgång av Jo en av dem som var med Jesus. Den stryker under de mo- tiv och "fakta, . vilka gjort. Johan- nes. evangelium till en av de mest inflytelserika böcker och vars bud- skap är nyskapande” 'och "lika gri- pande” ooch "angeläget i dag som på: den, tid' då det skrevs. Den tvingar: läsaren till självrannsakan i ljuset av texten och ta 2 ställning. Gordon : .Bridger: HAN . SOM KOM: " UTIFRAN." EFS-förla: "get." Cirkapris - "16:65, fukl. Moms, [ Na böcker ställd" vid” Oljekonsumenterna-OK, befattningar. bl a som assistent född 1929, är B S Chemical Engi- neéring (Northwestern Universi- ty USA) och. har sedan ' 1963 varit anställd vid Oljekonsumen- varit anställd vid bl a Universal Oil Products Co, USA, ' :- Överingenjör . Nils Elam, född rk 1937, är utexaminerad från Chal- FN 25 år . På FN-dagen den 24 oktober ger Poststyrelsen ut nya frimär- ken” med anledning av FN:s 25- årsjubileum. Valörerna blir 55 öre "och 70 öre, d. v. s. lägsta porto för in- och utrikes brev. Båda valörerna finns. i rullar och i häften med 8 märken. Av T70-öreshäftet' finns även en 'upp- laga med engelsk text på omar get. - . . 55 öresmärket återger" tre - röda hjärtan "på "gul, vit respektive svart. botten. som skall 'symboli- sera-”.de, gula, vita" och svarta folkslagen: medan den röda. ra- men -föreställer : det röda; blodet ”som strömmar genom allas: "hjär- tan oavsett hudfärg”, =. 70-öresmärket har i stället för hjärtan” tre. gröna klöverbläd.på sammäå” botten" som 53-öresmärket och": ramen är, grön. 'Frimärket symboliserar vår strävan att: :ver- ka : för, ”jämlikhet "och - broder- skap : varigenom alla . människor genom förståelse . och tolerans skall finna lyckans klöverbiad”. ; Det. var den .25' oktober: 1945 som: FN:s :stadga trädde i kraft. Enligt ' stadgan är det FN:s upp- gift" vatt. upprätthålla internatio- nell: fred "och" säkerhet,” arbete lösa världens ekonomiska, ciala och humanitära. arbete här burit. frukt. väven om, :mycket | återstår. "Dess ”vérksamhet .. har vidgats med nya? "stora särbetsfält $om. rymden och den. miljöns” "problem. i. i .Lars- Erik" 'Lallerst Nils överingenjör : Direktör Dag' Venidil; föda 1922, utexaminerades från "Kungl Tek- niska Högskolans. kemiska "linje 1946, "var "driftingenjör vid AB Förenade .Superfosfatfabriker 1946 —49,; driftingenjör och sedermera försäljningschef; vid AB: Celloplast, Norrköping, : 1949—54, ”verkstäl- lande; direktör." vid: "Gäddvikens Superfösfatfabriks-: AB: : 1954—56, v "verkställande. direktör- vid AB Svenska" 'Salpéterverken; ” Köping; 1956-57," "verkställande ' direktör 1958—70, ” dessutom ” verkställande direktör i-De. Förenade Kolsyre- fabirkernas AB från 1960 i vil ken befattning "han ännu kvar- : Direk r Stig Vv Jansson, föda 1930;: har sedan', 1952 varit 'an- där han innehaft en: rad olika till VD. oe Ray Carlsson, « Överingenjör terna-OK. Carlson har. tidigare Kungen lät göra klart för sin för- vånade amiral, att Ärtholmarna nu låg hans kungliga sinne särskilt varmt om hjärtat, och att av dem skulle åstadkommas något dittills icke skådat ifråga om befästnings- Av Mats Bramstång Christian V, som annars inte gåttlur, stärka arbeten, Order gavs och sh last efter skappslast av soldater, timmermän, . stenhuggare, murare, bärare och dragare började frak- tas ut till de ogästvänliga kalskä- ten. Arbetet med att av de hårda granitklipporna skapa en ointaglig fästning sattes igång med sedvan- lig militärisk drill och disciplin och med upphöjt förakt för rimliga ar- betsvillkor för de arma satar som mer eller mindre straffkommende- rats hitut, fter hart när omänskliga insat- ser lyckades men förvandla de båda större av de tre' ÄrtHolmar- na till en veritabel havsboning för krigsguden Mars. Runt om öarna, kring holmar och tungor; slog man en ring av: granitskansar, tätt späcel, och b + a te han å a Skåne, omkring 15 sjömil öster om Born- sig, > Nej, holm, Förtjänsten av detta mirakellkungen; Karl XI,' som 'flottbasen tillkommer den danske kungen |främst var: avsedd att.ta"gadden- knappast. Den: svenka var ohövlig nog att låtsa som till hävderna som någon särskilt|om- fästningen 'inte existerade. lysande monark. Vid sidan av att Christian V 'rmåste ha. tyckt: att kten bl a genomlotack är världens lön. Hår gör man ' att införa betitlad länsadel, försök- med omänskliga ansträngningar och EN och Blekinge, som så skändligt för- lorats åt svenskarna kort innan han trädde till tronen. I akt och mening att ge de förhatliga hundpälsarna på andra sidan Sundet vad deras skändliga liv var värda anlade han en rad starka fästningar, som skul- le hålla objudna gäster borta. och varifrån i bästa. fall :också ' anfall skulle kunna företas. : Den egendomligaste. av. "dessa fortifikationer växte -upp ur: själ-|. va sÖstersjön, : Och ; det är nu. vi åter träffar på Världens ände, = AZ sin aller stormmäktigste visdom och nåd fiok. Christian en dag" när han. var särskilt lagd för djärva k den. besynnerliga idén, att av hå bli m kade av k ta De skrovliga klipporna” ansades slär ta för att kanonerna och ammuni- tionsvagnarna 'skulle kunna" förs- las fram lätt och smidigt. Höga bröstvärn slogs upp för att skydda manskapet; På den större av öarna, som sedan skulle komma att döpas Hill Christiansö efter sin :kunglige skapare, som" på ett .så .martialiskt gätt förbättrat vad Gud fader i sin fredliga enfald lyckats 'åstadkom- ia, uppfördes ett gigantiskt kärn- (torn, varifrån hamnen 'mellan öar- a: kunde skyddas och - bestrykas ed tungt artilleri. På motsvaran- le sätt byggde man på den mindre n — som" begåvats , med 'det' då ästan lika kungliga namnet Fred- riksö :—". baxade' man av : väldiga kvaderstenar, ; uthuggna . direkt ur 'klippgrunden, ' ihop' ett : ”Lilletorn” fast som” hälleberget självt. Trots namnet var "det ' sannerligen ' inga dimunitiva ' proportioner , med : sina : metertjocka, grovhyggna murar. och sin höga, spetsiga :-tornhuva.': Det 1 reser sig som 'ett: krigsgudens var-[Y nande finger. mot" objudna gäster tarna :stirrar; hålögt svarta, takflö jeln gnisslar skärande gällt, «: För att hålla den-här' fästnings- | ön: funktionsduglig krävdes en stör |! garnison och en mängd underhålls | —- för 'att använda ett ironiskt ord man "vid hamnen "en" rad kaserner. Det var långa : :tvåvåningslängor |av med rappade!smutsgulå: väggar och "höga tegeltak. Där skulle” de enk-|l 1a' soldaterna med sina familjer bo; [s "och därför var, det: inté så noga med. bostädernas - -stahdärd:' :Varje familj: bestods:; bara ett :endä : run; hur många' personer det: än. var. "Rummet ' var dessutom litet och kyffigt,. Kök delade: man med fyra 'andra hushåll. .Det var åtta lägeri- '| heter: i-varje "uppgång: Till "den övre: våningen kom 'maän via>ran-| kiga iträtrappor, 'ett-:'slags sstöra hönsstegar.: Man kan: tänka ' sig. att över. det låga ' skäret, ' Kanonpor- £ personal, : För -deras "bekvämlighet g i det här sammanhanget > byggde |! av tre kala och obebodda klippöar utanför Borhholm; de s k;äÄrthol- marna, skapa en -ointaglig sjöfäst- ning; som tillsammans med det starka, Hammershus inne på Born- en fästning kala skär, där tidigare bara säs lar och" sjöfåglar" och en handfull fattiga fiskare huserat. Och så hår fienden inte" vett att lägga ' sina lins jeskepp och fregatter, inom "skotte ll för batteriernas Korseld. Och inte; visade de ' senare " kungarna större "artighet, Det påstås rent av, alt man från Lille 'Tårn aldrig nås : gonsin avlossat ett enda skott, San? nerligen en dyr beredskep. Inte heller fick fästningen någon större ; betydelse internt . för; den ' danska flotten. Det berodde kanz ske fräst ' på att hamnen aldrig ivit idealisk, 'Som tilläggplats för indre: båtar är. naturhamnen mel. lan öarna nog-så bra Med sina hådå inlopp, ett i wrje ände, kunde den angöras i i de flesta" väder. Men knappast' utan: var ofta besvärliga och bottenför= Hål. "Fisk. + Strömmarna F med - blindskä holms nordspets: skulle bli något av ett lås för de' danska "farvattnen, i Östersjön och där, de. .övermodiga svenskarna ; inte skulle kunna, ta 'sig fram: utan , att få. sina bredsidor pepprade , som + ”schweitzerostar. Oftast kurar hyttorna bära ett sten- kast "från de höga skansarna. Var- je stuga - hare liten: täppa: på, en stenterrass, om rdad av. stengärds-. gårdar. , Från Bornholm har, man seglat vt "jord. Nyttoväxterna . do-|. minerade naturligtvis, men man ha- de '— och” har: förtfarende: — en het" mängd ' prunkande' "prydnads-|” blommor: Det" kunde": väl: behövas som - omväxling att vila ögonen på från "all gråhet och hårdhet. ;-". : För att ytterligare mildra öns. ka: raktär av kärv, steril: stenöken- san gång som örlogsbas. .. och" grynnor..] För större fartyg > var dep; praktiskt taget aldrig : -riskfrå att angöra. Och lyckades man verk« ligen, få "in de tunga Ninjeskeppen genom; förkalning "och. i var de, inte. i ,säker skären”.gav. visserlig skydd ' för åkroven, men: riggen var fortfa= rande,- sårbar. ; Inte: håller :klinde man ' dacka; fartygen ' eller företa några större" reparatiorier, på' dem. Å :' Christiansö blev inte någon frarå= : Däremot visade; den, märkt ' som": bas: för . kapare. och pirater” under : slutet av :1700=talet och :början. äv; 1800-talet." Härifrån kunde” de: snabba: jakterna ostört t N di i” vi n 4 5 tifann för: DM äl en ant b Det. var: premiär för ön soch, lét visade sig.snart; att:Christiåns ners räckvidd" var: alldeles näpsa: FT öl er brittisk'eskader upp; la" sig skydd? bakom": soräshölmenr och örjade 7 ”"bombarde ar uppgiftån "Vuxen. Dess ka äls gätna :plat mitt ute. För högsta hönset på” ön; omen mendanten, och för hans stab upp- fördes dens ik, Kommz ngdentboli- ”Jön;toch: sedan” gav: mån? sig? kadorna ; » fästningen. Val 248 . gen; en. stilr: med utsikt ä punkt; den : de båda" öa de här överbefolkade ' k -knäppast. kan ha "varit. något - folk med' svaga: nerver; och” ågot privatliv. i i striktare bemärkelse kan man” "näppeligen: ha 'haft.”Stoj "och "skrik,' slidder och” sladder, barn skrik och gräl —' men också nära till en 'pratstund' då och 'då,' Iket säkert :var mentalhygieniskt ” nöd- vändigt . under” mörka och blås: vinterdagar," eller "då tjockan: : låg tung: och ' ruvaride och" sikten” mot ”stora: världen", "Bornholm var obe- fintli > M27 man byggde inte bara ka-. -serner för -garnisonens-: räk- ning. Också små friliggande. stugor. uppfördes här och. var .för- båts-' män och gelikar, Som. allt annat "att. vid bägäre och stop fördriva'en fälh? "sitt" kvarter," högkvarteret;.' offirersmässen; gen: och": hendelsbaden,: blev Häri någon , kelpunkt ; i det da ka » örlogs för- svaret.” Tid. gavs andra "duster. Mest kraft ägriade mån "säkert "åt annars. tämligen ': händelselös ' och. enahanda tillvaro; 'Toddyarna, ölet och rödvinet har säkert strömmat i floder inne 'vid! de bastanta borden i imässen, och sällan 'har det sak-|5' nats "anledning: till: skålår. Ty. fö- remålen för 'en :zann' officers apo-14 strofering har ständigt varit, mån- gar Gud, Kungen, Drottningen, Fä- dernest id t, Flaggan, Fästningen, är de byggda av. itblock; .okal- kade och grå, liksom uppvuxna di-: rekt ur klippgrunden,' Murarna :är tjocka ..och små” ynkliga ' fönster släpper in ett minst 'sagt' sparsamt ljus. i de trånga, mörka rummen. | Wer Världens ände är belägen är ett problem som man .efter Ko-/ pernikus inte haft anledning "att grubbla över på allvar, Ändå måste] det ha förvånat många," när sagda ände plötsligt någon - gång: under året 1684 dök upp ute”i' Östersjön] 2 Alltför. "mycker ” Rossini var på besök i Paris och blev mycket smickrad då han fick höra att hans beundrare tänkte resa en staty över honom. 7 — Den beräknas kosta en miljon; försäkrade en av de insatta, -— En miljon, utbrast Rossini. Är| pi inte kloka! För halva" summan åtar jag mej att själv kliva upp på piedestalen och stå staty, .- Grovt artilleri Storviltjägaren hade tagit sin hustru med på hennes första safari. Han hade nedlagt -ett och annat; byte, men det stora kapet var ett! enormt lejon som kom ' på "hans hustrus lott. — "Träffade hon det med den där' 303 Magnum-bössan som ' du köp- de vän, (Forts, på sid. 7) Toch av livets intighet,. man 'namh- Häste. huvudöns yttersta” punkt "| kyrkogård. "Först hade man den på Havet, ” "Kanonerna, ” Skansarha, Kamraterna, Dygden, Tapperheten, Ärbarheten, ;Äran,'De dödd, Kvin-| nån, Ödet; Rösterna blev högljud= da, svetten :fuktåde- uniformskra- garna, talgdankarnas sken ; :glimma-. de i de med kungens. emblem. pryd-l. då knapparna, Juftén stod ijock; och Til Fienden "var långt : bort,” och” €: det just” i en -stund;. av uppspelt- het, spritdövad. känsla, av. isolering Världens ände; "Till att börja : 'med höll” man korum ute i det fria, men så små- ningom fick man ' ett litet guds- hus uppe på öns högsta punkt. Klockorna hängdes upp i én'tim- rad stapel Man?kan- förmoda' att klangen från: deri nått. långt ut över havet under stilla, och .klara dagar, Och finns det kyrka, finns det också en. gård till dén,. en st Gräsholmen, det lilla skäret utan- le för Fredriksö, Sedan drabbade ko- leran ' Christiansö, och soldaterna dog i mängd. Då inrättade man en särskild kolerakyrkogård” 1 nedanför ti Lille Tårn, - som” suttit "här 5 år sätt. denne: icentriske världs- ett: demokratiskt” Tres ck | ver idéer com" klingad, såmheten : måste' luras. . Kenske” var]? ön sin värdighet av ; örlogsbas. skansningarna började förfalla. Vad inte fientliga ' flottor ' lyckats ås! komma, lyckades de svåra' höst- ”Narnnert a sde.: srragna rbättrare: här,: illa” i I "sin: mörka rik VI:s öra.” cell skrev Dampe en. bok; ”Mitt Tängsel i hårdaste grad"; Det: är en' situa- n' som utan ;'alla, jämförelser ; i övrigt påminner. om, ostijevskij i Poler-Paulsfängelset tobakstung" i de” kvava "rummen. |. > ormarna med, Vågorna slog bråc« kor i de metertjocka murarna. -Sto= re torn' plundrades på sin inred- ning — en stor fortifikationshisto= risk förlust. -— husen förföll, Fis- kare från. Bornholm tog ön i.be- sittning som en bas för sina båtar under laxfiske och silltrålning. ” : Men så i början av 'det:här t kom sommargästerna. Fö det målarna 'som fick upp ögonen ör- Christiansö särprägel och”för - det sällsport fina ljus, som. nästan alltid -överströmmade . ön.-..Chris= iansö blev som en fransk Grés för de "unga konstnärerna; Och "sedan IV blev” "det nu. av. Christian kom ”vanligt. folk”, som "på" denna V:s stolta sjöfästning ute 'i Ös-1krigiska ö nu fann en enastående te åt henne? frågade en beundran. |tersjön? Fick den avgörande 'be-llugn och fredad plats för några gol« Jtydelse för den ärorika danska flot- | mättade semesterveckor. Christian V. — Nej, svarade maken. Med en Itans. hävdande av makt och över-] lyckades trots allt skapa ett stycka 1969-års stationsvagn som vi hade höghet "i de; östliga ; vattnen "som |unikum i Östersjön för ”värs”skan» yrk kungen i-sina' ljusa 'stunder tänkt]sar och citadeller man fallej
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.