EAHOLMS TIDNING oo ” Onsdagenden.30 september1970-. - de om 4—9 kor från 103.000 till 48.000, de om 10—24 kor' från 28.000 till 25.000, medan de om 23 kor"eler fler ökat från 2.200 till 2.800. Procentuellt sett har "en stark förskjutning ägt' rum från. 4—9 korsbesättningar till II Y0—24 "korsbetättrinigår.. DÅ "rik tigt stora besättningarna är dock påfallande fåtaliga: Ar 1969 fanns ” + det 385 st. om 530—99- kor och endast 104 med. 100 kor eler £ler. .-Medelkoantalet på "gårdar . med kor har gätt upp från drygt 6 till nära 8 kor, | | John Wayne-film inspirerade — till våldsbrottet i Ränneslöv " HALMSTAD: Den amerikanska filmen ”Katie Eldens fyra söner” med John. Wayne i huvudrollen : tycks ha spelat en viss roll i det våldsdrama som i förra veckan utspelades i en villa i Sandvad i Ränneslöv.' Den 20-årige vallbergaynzlingen som på natten slog en 27-årig man medvetslös och sedan tuttade eld: på huset hade nämligen någon dag tidigare sett John Wayne-filmen i vilken ingår en scen där en man sätter eld på eft hus för att undanröja brottsbevis, :« | - : . | 2 stund släpa ut honom ur huset Jen stor spricka i huvudet och han Mennen ' vårdas fortfarande på'tv också till följd av skadorna Halmstads lasarett... Han har ' fått |bil.:t döv på ett öra, «= rn. or "20-åringen, häktades på månda- gen av häradsrätten i Halmstad. 2 Md de att han gjort sig skyl- ig till försök till dråp, försök till j , De . kreaturslösa | jordbruken, mordbrand och grov misshandel. | - INS on fe pt som -1961 var 18 ' procent. av H: N sn AV o o DI : GA F Å an kunde dock inte förklara var- Ef f q Ik - sämtliga,' hade 1969 ökat till 28| för han gjort sig skyldig till gär- ter ragan på mjo . procent." Gårdarna med nötkrea- ingarnas Coe oc sa a oe se ae 07 - Nor "tur men utan kor, d' v. si del "Tillsammans med några kamra=' | > + . överstiger tillsånsen? med köttdjur, har 21 ter och sin fästmö hade han kom-, oc " MN . 30.0” . ökat från , oo mit till villan för att vara med om en fest. Under kvällens lopp blev. han : osams med 27-åringen som ville gå ut för att göra upp. Yng- lingen började tycka att det blev obehagligt och efter några timmar: tog han sin fästmö. med sig och Jämnade villan." Redan efter någ-': ra minuter mötte de emellertid två. kamrater i en bil som var på väg mot: villan och de hoppade in för att följa med och hämta några gre>. jer som 20-åringen hade glömt: = a - När de kom fram till villan" fog: ynglingen upp ett järnrör och gick” fram; till dörren." 27-åringen kom” och öppnade; och, enligt 20-årin-' kriget ”hade'.vi senåste' produk. tionsåret, Det' konstaterar agr. lic." Gösta Oscarsson i en över. - .| siktsartikel” 1: veckans ” nummer av Jordbrukarnas 'Föreningsblad; För det närmaste året inträffar dock vissa förändringar, . ' "Efterfrågån- har. på senare "tid visat ” positiva, tendenser, ' Man har. alltmera fått : klart för sig att mjölken: är ett hälsosamt för doämne ', och .: inte : motsatsen. Mjölkkohsumtionen. har ökat: nå- . , got även per invånaré.' Samtidigt ökar befolkningen: med 0,7 pros Det : sämsta ekonomiska utby- tet för. mjölkproduktionen sedan till 7 procent.” [d "> KVIGOR, TJURAR OCH .STUTAR :. oo 0 Denna grupp 'har "minskat från . 670.000 - till 625.000, eller med nä ra 7 procent. Utvecklingen har "dock inte varit” likartad, "Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder uppvisar en ökning med 6 procent, medan resten av : landet gått tillbaka 13-—14 'pro- 0) cent. Vidare". har. slättbygdernas + + andel minskat" från :58' till: 53 "| procent samtidigt som'skogs- och - Ydålbygderna' ökat från 35 till 40 a Kor på höstbete har det ofta knappt med Ra . "går ute under några soliga höstdagar. Yrkesarbetare -- mer: stressad -- > än arbetsledare ”, Yrkösarbetarna är” mer stressa de : än; arbetsledarna Metallarbetaren, .. . . + Ret, framgår av den unika: un- 2 i de små och mellanstora gårdarn Från 'totalräkningen för lantbruksregistret i juni 1969 har statistiska centralbyrån nu ner stressa- > förklarar publicerat .en. del material. Här lämnas en'del siffror, som jämförs. med septemberräk- procent. - : . |. gen, var han hotfull, Han slog är: FOSS söm: stressforskatren mille Nr ot Den totara eftertvar . ningen: 1961, Det. var också en totalundersökning: men kom två soch en:halv månad Se ren : makar 1: till " honom: 4" huvudet med | Lennart. Levi. gjort av. 1.000 me-lgan på mjölk" och 'mjölkproduk- ;/ Ben. I : - | en ” : : . . ino fö Antalet öjur "har minskat ;'l : a Kan ; tällarbetare vid LM Ericsson, At-jter. kommer "därför att stiga nå-' järnröret: varefter: han" sprang un: baka till. bilen. På. väg "hem till”. :Vallberga ångrade ”han: 'sig "dock igen och-steg.ur' bilen för: att gå". tillbaka till. villan, När han kom: dit. såg han 27-åringen ligga med-t! ' vetslög i ett' rum, Han tände sedan; eld på två” platser” i/ huset 'och sprang därifrån, Varför hån gjördei så :kunde. kan” inte själv" förklara: ; iunder,:,« häktningsförhandlingarna,: nare på äÄret.. | d ; slättbygderna 'i: storleksgrupperna under"! 30 hå och"över 100 ha men ökat i grupperna mellan 30 | och 100 ha, I övriga Sverigé har det: Varit "nedgång 1 huvudsak | bara. +. storleksgrupperna'" under 20 ha: Trots er betydande minsk- ning i norra' Sverige, har genom :KR-verksamheten -. antalet :" djur got. Med, nuvarande trend I pro" "V duktionen: räcket denna inte sär: skilt -länge, till--för. ätt tillgodose.. ' efterfrågan. '.. No > En :wlängsiktsbedömning "blir" . : 3jälvfanlet; alltiä;:0 S vö Aga och" Alfa "Laval I De" 450 .-arbetsledarna -vid .sam- ma företag som svarat, på dr Le $ frågor "upplever inte, alls. sin 17 "procent av alla: kor och: 1969 för något: över ' 15 procent.” Nå- gon 'större ' förskjutning: mellan områden: kan'.dock inte: förmär- kas. Södra ,och' mellersta ,' Sveri ges slättbygder” här ”457pIl och . skogs- ' och - dalbygderna ”” procent av korna, oc vt märkningsvärda är förhållandena i norra ' Sverige, där det:'år 1961 fanns 10.300 kor på -brukningö- enheterna över 20 ha, men 33.650 år :1969, Här har: tydligen .KR- verksamheten, haft effekt. . 2 ”- +" MINSKNING. Antalet kor; i hela riket har minskat från '1.155.000' till 815.000, d. v. s..med nära 30 procent. Det har inte varit någon. jämn -till bakagång' över” hela” linjen.' öd- ra och: mellersta : Sveriges ':'slätt- bygder har nedgången" 1i-antalet |; kor :varit "stor "på "brukningsen-|: med 'sin' situati- | MH Tr . : : där "vid. 'gärdar: om 'mer än”. 201, men en anledning" torde: ha" varit! | on; ' Det. gäller såvå | Nya på f ö NN k "Antalet . brukni enheter har. RER 20 Sn dt NEN d < Å on; Det: gäller såväl. den fysika-| a 'produkter heter. under. 30, och; över: 100, ha. | Samtidigt som. antalet; kor har| ;'Antalet.; brukningsenheter. Narliv Set från 8000" till! 17.000..4] att'han var rädd föratt 21-årin- rbetsiniljör, : med > bullér, | ska” mejerlihdusteln syns ”omel M a få fa Md a "ee er ” en ' från. de mind-| gen skulle hämnas, kl: öy; törre gårdarna” är | Om inte ett 'sällskap ortsbor ha- mnärkbat.' Afl1961 fånns nära” 50) de upptäckt att det brann i huset; : ; ren på gårdar une) skulle säkert' 27-åringen' blivit in- på: g not nebränd.' Men man lyckades i sista minskat :med 70.000" etler 30" pro-j - cent, medan: antalet. besättningar med kor, har minskat med: 80.000 eller: 43": procent. 'De små" besätt- ningarna om 1—3'Kor har. gått tillbaka” fråf” 50.000. tin" 30.000, minskat har er förskjutning skett mot de 'större gårdarna. Ar 1961 fanns 67 procent av rikets kor på gårdar under, 20 ha, 1969. där- emot endast. 50 procent. Norrå Sverige : svårade 1961: för . nära, 1. allmänhet. har; antalet . däremot ökat: I; storleksgrupperna. 30-100 ha. I övriga. delar: av landet har minskningen ' varlt' stor 1. grup: . perna :under. 20 ha, medan de däröver haft ökning, Särskilt -an- belysning,.; sinuts, ”som':den : psy- kis ch ' sociala.) Undersöknin- gen" visar att :metallarna tycker att" de" har för litet ansvar i sitt arbete." Befogenheterna anses var ra för,små.i förhållande till kva: tertid under överskådlig tid. kun- na” framgångsrikt Konkurrera om avsätthingsuttymmet för :. mjölk. ” Generellt, "är, detta» positivt. . Ut: vecklingen , medför emellertid att konsumentens valmöjligheter blir fler; Flera produkter: kanske. kan tänkas. ersätta” mjölk”, Priset på mjölkprodukter, betyder, därför, mycket" när ' man”. skalb" bedöma den” totala "efterfrågan: "ss "En '”salmmanfattnitig handen. att:.svensk "mi tion - befinner, tid.” Merparten; a Lv passningen inom; landet har skett. . Med: ålderns rätt i slår "många företagare. "fortfårande "Igen, Me- , 2 Te en egen skrift? KALVAR. UNDER: > på > od nka-folket | träta mot. Verkstadsförenin- VS gen :"om. att : yrkesarbetarna är överkvalificerade, "säger. Metalls ordförande” Ake, Nilssons. - a, De yrkesarbetande : tycker ock- så ” att :de borde :få större béfo- genheter, - Deras ” inflytände- 1. retaget" är, för; lågt. Varje: del tagare I undersökningen har” fått svara ' på; 440 frågor. Ända: upp delbesättningen. är Inte större än till: 2 ' miljoner data. ska. bearbe- | åtta. kor ' och. de som har: färre tas. - : vv dän åtta torde;'$ stort" sett upp- ' De: uppgifter: dr. : Levi nä -pre-| höra: med "produktionen" fram till. senterar.. är: endast en "liten" del j1980,. Detta skapar utrymme. för äv den stora undersökningen som större” företag. . För "att - sådana | yår, är färdig i sin helhet. | skall. utvecklas : a De. företag i som ” deltagit. 1) kalkylen ” gå 3|stressundersökningen "har - stältt | u villkor., att. ingen ”offentlig- mens Tekniska Högskola 'och: Ta sedan "1968 varit anställd. vid .Ol; -| jékonsumänterna:OK: -' Elam ; här tidigare; varit: anställd vid” bi”a Industridata. AB och AB Svenska -Shell. om: 20100" ha 'sämt, i. norra "Sve rige i på i gårdar över 20:.ha,. där 0 sdagen' den 30 sen mer 1970 CNY dag: ”HELGE” Å Solen går upp; kl. « Tofalt sett; hår " nötkreatursbe” ståndet gätt tillbaka. med:12-pro- cent." Det är i huvudsak grupper-| >< Ro a 1290 "ha ”och” över. 100: ha |. Solen; går . : | som -minskat : äjurantalet.. Trots ned'. kl." 17.46. den”, kraftigt . ökade ' djurhållnin- | sv. 7 ena H gen på de, större gårdarna i nor |och dalbyåder ;har at 'sin. te rå" Sverige är "det deninä”länds- | lativa. andet av. nötkreatursstam- ".|del som förlorat mest: djur:, Söd-| men: från '36till:39- procent. ; . och. mellersta. Sveriges "skogs- : all..anledning att ' mjölkproduktionens | lönsamhet, Successivt 'kommier, att förbättras .. öm .; den: "uppställda målsättningen bibehålles." += .. | LT:s 'annonsörer tioner. sökte Barthel 20, vävnådsreste visningarna” med 'bildmä: och :””Tocapus'"”: hittade sammanhang: ifri innehållet. g tror I. motsats: till" den till: synes historiskt sade. meningen att Inkarfolket "såsom 'jordens” enda kulturfolk ' icke” ägde : en ” egen ' skrift; ;blev 'den' tyske etnolögen "dr, Thomas Barthel numera över- tygad "om ” att” även Perus ”ur- sprungliga invånare utvecklat eti system för skriftlig .kommunika- tion. En :kvinnlig. peruansk | kot- lega ' tillsände Barthel: — som: specialist på | 'dechiffrering . av gamla , skrifter,: som "redan löst påsköns skriftgåta och som varit medarbetare i teamet som försökt tyda Maya-stammars skrift — av Henne .- samlade >. dokument,” som skulle bevisa, att de geometriska oörnamenten "(Tocapus) på klädes- plagg ' och ' dryckofferakärl | (Ke- ros) upptog 'Inka-folkets informa- Madras 3 nubb 1 byttan, :det- skulle störa-kom-|nade. Det skymde, men ljuset blev ter. Men deras glädje var 'bitter, ty + Ibara vackrare, ty det var vid mid- sen,-att en inte. gjorde norskar ,till åe visste att de gjorde det gom ont - Nu : kom ..han dit upp -till. Brofors svenskar. Det hade dåligt gått” att d : en dag. vid. mi tiden, Det Dessutom . hade .: också. vaccinet -. kommit, och ingen fick. bli skolmäs- . tare utan att kunna ympa mot kop- - [berättas 'om som gick 1'kjortel.” Las- se-Maja- hade -varit hushållerska ' i många fina hus. Åtskilliga karlar hade friat till honom i den överty- gelsen att han var en behaglig kvin- - [på brua”, och de ville klå alla som "lgick över "älven — utom, knallarna göra bohuslänningarna till svenskar en gång. De sa fortfarande ”kua går led" mot kväll.” Luften kändes mjuk och ljum, .Så .varmt- var det, att sme- den Myra var klädd bara i sin lån- ga smedskjorta och utanpå" den, ett förskinn, På avstånd såg han ut som en. kvinna. Han .ledde just in sina två kor 1 fähuset. : fn Maria kom ut på trappan med.en bytta I handen.” Hon skulle gå och mjölka. Björn. såg .hur ansiktet. lyste 'upp' på henne; när hon fick” se: hol nom. Sedan' blev hon hastigt allvar- förstås tom hade fred överallt i kraft av sitt yrke. "En" kunde nog ta Nor- get, inen nörskarna tog en inte, Nors- ka kvennfolk "och norska 'hästar var det bästa i sitt slag, men själva nor- skarna var så. in i. helvete griska av Andreas 'Friskupp var "med och "hjälpte. till! aft ta Norget När ' han <— Du. ser den stora 'enen därbor- ta,. sa Maria och pekade ut genom fönstret.. Om du- bär byttan dit, så får se 'att nålen sänker sej där. Dä. järnmalm nere 1 berget. Men far tror att malmputan ligger djupt Ä att dä ä mager malm.. ' så Maria berättade om de bergtagna, och solen sjönk ned bakom skogen. Det ' var "så stilla och så grant, det var som helg i luften. Många gick nu omkring och letade efter silverberg. Till. detta dög inte gruvkompassen, lsommartid. . Genom den :halvöppna dörren kom /'en lukt' av spätt, dag- ligt björklöv: «7-5 Feist Far. hade. hört jordälvens brus, sa Maria med låg röst, Far sa att djupt under jorden och berget rann jord- älven med källor 'och tillflöden all- deles som älvarna ovan jord. I tys- ta nätter .hade han nån gång hört den med 'örat .mot berget =: '« De satt vid' var sin sida av bordet. Det skymde alltmer. ' Deras tal blev var, cs MÅ Efteråt sissa spelade, natten låg liksom död. ” Då 'hördes steg därute, Det var Gli- lius Myra som återvände, De hörde honom tala för sig själv. Han kasta- de en sten vid trappan. Det var väl något prov som han hittat i bergen och ville se bättre på 1 dagsljus. . Från: den dagen kunde, Björn inte känna för, sin hustru som förut, Han mindes fars 'ord 'om ångergifte.. Så hade hans eget äktenskap också bli- var tystnaden tung. "Ingen sam. Det var nästan som om hon blivit rädd, >: oss N N DS "Gilius Myra lade aldrig varit tal- trängd. Efter hustruns död hade han slutit sig ännu mér inom sig själv. "Efter kvällsvarden 'satte han på sig hatten' och gick ut; Nu hade han klätt på sig bättre. De såg genom föristret,: hur "han: skar ' av 'en vide- gren nere i bäckkanten, : ve os — Nu skär han sej en slagruta, sa Maria, Den måste vara alldeles färsk. De såg honom gå upp mot bergen, en kort, stark, vithärig gammal man. dämpat," och: orden gick från hjärta till hjärta, 00 0ocs it st Ivlt' ångergifte till eri del, Har hade . Slagrutans kraft kunde Ingen fatta|gått och valt länge bland flickorna, och förstå, tänkte Björn. Vad som|men ändå hade Yan, haft drog . den: ena "människan till! denlatt bestämma sig: ".> 3 25 andra var lika ofattbart. Ingen för-1> Nu var det inget att gi mådde hålla slagrutan stilla, när den | saken. Han lät inte Märta märka nå- funnit sin källåder, Inte heller kun-Ågot. Alltjämt höll han av henne. När de människan stå emot, när hennes|han kom hem från sina långa resor, hjärta gjorde utslag. : >. cv [var han glad åt henne och hemmet, De tystnade. De: såg på varann. | Men han kunde:inte glömma- kvin- Kompassnålen bredvid dem dallra-|nan däruppe i Bergslagen, hon med dé och > skalv, 'Hastigt reste Björn |det'stora, svarta håret cor i sig och stängde dörren. Han stod! Det dröjde två år, innan han kom : " porna. Nu överlevde ännu fler, 'Vac- cinet var' en välsignelse, särskilt. för ". flickebarnen. Ty de som överlevdej kopporna" ble ofta röda och skrov- liga i ansiktet, och töserna "gick trögt på "äkteriskapsmarknaden..'. . > Som' sagt var, det slutade illa för kungen; Sh inte blev det bättre för fransosernag kejsare. I samma onda tid. gick det också galet för Lasse- ." Maja., Aven han var en: bemärkt "> man: :ANla ” kände - till. Lasse-Maja, -. Han var en folkets . man som" tog na och 'en duglig hushållerska. -.Nu hade man sett Lasse-Maja 'åka fångskjuts ned till Karlstens” fäst- ning, och det såg inte för nådigt ut. Han "hade suttit i tjuvsele :på " den skakande "vagnen, hade järn om nac-J ken, järn om livet, järn om- hand- lederna och ,smalbenen och." dess- utom tunga: kedjor' mellan" alla 'des- sa järn. ten En ba KRt .Så gick .det för den som tog från: Han" berättade sedermera hur det de rika och gav åt, de fattiga. I mot- gick" till 3 Norget." Det var' så . att satt riktning skulle det gå. Det visste|"Orskarne aldrig kunnat lära sig att göra "gott: krut.: Derag "krut .var så den ”slog . bara för magnetisk järn- malm. Endast med slagruta kunde en leta silver. De flesta kunde inte han- téra eri slagruta. De hade' inte rätta kraften, den kraft som fick slagru- tan" att -vrida sig 1 händerna 'på en med sådan styrka att barken flådde i Ta sedan kom, tillbaka hem till. roten, vår det han som "tagit ”"Nörgef, och de andra hade hjälpt tilll Han gick omkring och skrävlade ända till. to- masmässemarknaden, .i Borås. = Då fick" hän: Få mycket stryk” av Bräm- [hults drängar att han blev sig' själv igen och 'gav' Elfsborg ' regemente] av. for Md » Många f Bergslagen led av silver- feber, Många var de som drömde om got ilvret som aldrig &återfun- nits, I silveråderns mitt gick en strim- ma av nästan rent silver. va ot" ” från de'rika och gav åt de fattiga. 1. Dennd metod! hade han lärt av stor- tjuven ' Silver-Jan, I värs skola han » gått. Sidana tjuver fick man vara tacksäm. för, Men, nog blev det,hu- ' vudbry; i: himmelen, när deras gär- - ningar skulle skrivas upp. Här. var ju > .ont gott öck gott ont. = 10 > Lasse-Maja - gick. ”klädder Vv I kvennfolk”, "Annars var Mänstorpe " Bortbyting den. ende karl man, hört | . var' man att. den fattige var till för den rike'och inte mitt emot. . ”: Men nya märkliga, ting, hände. De store tog en fransos till tronföljare. Han skulle. vara en svåring att slåss, och' det var. nyttigt och karlavulet, Sedan. dröjde. det heller inte länge, innan han rök på norskarna för, att göra svenskar av dem. Det kunde" vem som helst 1 dessa — Han tänker bara på: silverber- get;,. fortsatte Maria. Folket i Berg- slagen är som. bergtagna. I kväll ä dä nog. många som: går ut mä slag- ruta å gruvkompasa efter arbetet. I kväll ä dä rätta malmletarvädret, då ä ljust ä alldeles lugnt. Hon satte en liten träbytta på bordet. I byttans mitt var en lång. kompassnål 'upp- hängd. Den dallrade och skalv I ett. vekt, att ”kanonkulorna.' inte" gick stort fortare "än 'en" kalv: kesar, "Då var det inte gott att stå emot Elfs- borgs'regemence. > Vart är for! Björn upp till Bergsla- gen på handelsresa: Ofta: lånade han då hus hos smeden Myra. Nu var det bara Gilius 'och : Maria; den ' sjuka, västra landskap ha sagt'en,, franso- Maria. berättade om sin far. Han var stark som få. Hans nävar var som järn, och hans blick rände rakt genom en. Men hade han inte blivit lite underlig av sin silvervurm? 'I tysta, månljusa nätter gick han om- kring. och lyssnade med örat hårt tryckt mot berget: Det sades att fet silvermalm skulle ge ifrån: sig -:ett slaga ' svaga: khäppnihgår: :' nu gamla. hade: lämnat dem." ; [Det fick inte finnås minsta lilla järn- framför Maria. Hon reste sig också. — Nej! sa hon. Hon :såg rädd - ut, men ändå tog hon ett steg" mot ho- nom. Låt bli! sa hon, men ändå kom hon I hang famn Ca to ds : Den ' ljusa - natten mörknade' inte de. hörde jordälvens brus under alg, Maria berättade, och Björn -lyss- och natten var full av h mliga kraf. tillbaka. till. Brofors bruk; När han nu åter såg den lilla stugan. 1 slutt- ningen, kände han sig besynnerlig till mods. . Det . var på eftermiddagen. Han hörde en Jätt slägga klinga mot städet borta t' smådjan, Det var gam- mer. De var allena och fann varann. |le Myra som arbetade med sitt 'klen- De hade tinget val, ty'detta var för- smide, | ” mt utbestämt och måste ske. De tycktej "= or
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.